MANUAL. till SITTING ASSESSMENT SCALE

Relevanta dokument
KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE FOTBOLL

JULUTMANINGEN. Regler: Teknikövningarna sida görs minst 5 minuter vardera för att räknas. Be gärna någon ta tid!

Knäkontrollprogrammet är speciellt framtaget för flickor i åldern år.

Skadeförebyggande övningar

UPPVÄRMNINGSSTRETCH I DET HÄR KAPITLET FINNS DET 14 UPPVÄRMNINGSÖVNINGAR: Stående sidoböj (se sidan 22) Armsväng (se sidan 23)

KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE HANDBOLL

Knäkontrollprogrammet är speciellt framtaget för flickor men är bra skadeförebyggande träning för alla ungdomar.

Sida 1 av 6. Ryggliggande

KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE INNEBANDY

Stretchprogram varje övning ca 30sekunder Stretcha nacke

2. Inställningshöjder samt placering av bildskärm, tangentbord och datormus

Passet är framtaget av Lotta Rahm och granskat av sjukgymnast Roy Sandström.

Beskrivning till blankett Funktionsanalys sittande

Bedömarens namn: Tidsåtgång för testet: min. Tonus avspänning: lätt/svårt. UTFÖRANDE Passivt Assisterat

UPPVÄRMNINGSPROGRAM 1 - Del 1

Träningssplan: vecka 7-12

Styrketräning för hemmabruk inklusive stretch

Stretcha nacke. Stretcha armar. Stretcha kroppen för Innebandy

BERGS BALANSSKALA MANUAL

1. ENBENSKNÄBÖJ FOTBOLL

Utfallssteg. K. Ekelöf, H. Östlund

Sommarträning Enkla, roliga och effektiva övningar med eller utan gummiband.

Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom

Pass 1: Styrka och kondition

RÖRLIGHETSPROGRAM IS HALMIA

Pausa dig. Ett rörelsepausprogram från Friskvården KI

Ergonomi - Uppgift 11

Personlig ergonomi OH-Serie

PROGRAM STÅENDE YOGA. Hitta balansen

FYSPROFILEN/TENNIS/BAS TESTBESKRIVNINGAR

EatMoveLive. Ett holistiskt hälsoföretag med fokus på företagets mentala och fysiska hälsa. Boll som kombinerad skrivbordsstol och träningsredskap

Gross Motor Function Classification System (GMFCS)

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen

Strandträning med funktionella övningar

Function Kiropraktik & Rehab

Här följer fyra övningar som värmer upp axlarna, skuldrorna och ryggen.

Ergonomi. (Ergon = arbete Nomia = Kunskap)

Fotboll. Träningsprogram

Träningsbok. Sommar Tillhör:

ARAT - svenskt protokoll och manual ID: Datum: Undersökare:

TRÄNING SOM FUNKAR - KOM IGÅNG I HÖST!

När kroppen talar. Hur du kan tolka andra människors kroppsspråk och bli en KÄNSLOLÄSARE. Communication & Performance Development

Utmana din balans. Testa din balans

BRUKSANVISNING. Innehåll:

Intervention med ortos för barn med misstänkt unilateral spastisk cerebral pares som har inslagen tumme

STYRKETRÄNING / Benböj. Steg 1. Assisterad benböj

FYSPROFILEN/TENNIS/BAS TESTBESKRIVNINGAR

ComfortControl 01 GUNGLÅS 02 GUNGMOTSTÅND 05 RYGGHÖJD 03 SITTDJUP 06 RYGGVINKEL 04 RYGGHÖJD 07 ARMSTÖD HÖJD 08 ARMSTÖD BREDD 09 ARMSTÖD DJUPLED

Uppvärmning och rörlighetsövningar SKF Anna Åberg, Anette Johansson och Anna Bjerkefors

R EKRY TER INGSGRUPPEN AKTIV R EHABILITER ING

Psykologförbundets rekommendationer. Hantering och förvaring av psykologiska test inom hälso- och sjukvården

Tumble Forms 2 Manual

Exempel på olika syften med sittanalys

Axel/rygg rak kropp högt läge i axeln, sug in magen, böj armarna, sträck upp och tryck upp ytterligare till ett högt läge i skulderbladet. 2 x

Manual för Anmälan till Sittgruppen, enligt Värmlandsmodellen

Bulgarian Bag. Här är ett träningsprogram. med hjälp av en bulgarian bag, sätter fart på både muskler, puls och endorfiner.

12 månader FILM 0-15 mån

Inlämningsuppgift (Motorisk utveckling och inlärning) Inlämnas

Simhoppsövningar - Styrka

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Primärvården. Tips, råd och träning för gravida

13 steg till en bra sittställning Komfortrullstolar

Ext - Flex Windmill Anatomisk utfallssteg Rocking Lion

Koreografi: Birgitta Ekstrand-Ohlsson från SONDs Träningsprogram i samarbete med Catharina Benzel från Benzelia Hälsa & Inspiration

Effekt: Denna rörelse ger illusionen av att du visar båda sidor av skylten. I själva verket visar du samma sida av skylten till åskådarna.

Typisk motorisk utveckling. Teori - motorisk utveckling

Cirkelträning - Styrka 45-5

Lärarmanual för Simkampen

Att lära ut motoriska färdigheter (Sammanställning ur Movement ABC s handbok)

Träna din rörlighet. Här är 10 övningar som mjukar upp din kropp, gör dig smidigare och ger en injektion till din övriga träning.

Uppvärmning. Övningar på träningsmaskiner

Sommarträning utomhus Tips på träningspass

BRUKSANVISNING Maskinöversatt

Omtentamen i: Anatomi/Fysiologi med inriktning mot sjukgymnastik A:2 Delmoment: Funktionell anatomi och biomekanik 6 hp Kurs: M0032H

LIDINGÖLOPPET 15 KILOMETER DANIEL 38, 8 VECKOR, 3 LÖPPASS/VECKA

Temakväll - pausgympa

GRANSKNINGSUNDERLAG. Te knis k de l. Kriterier för kva litets vä rderin g a v s ta n da rdis era de bedöm n in gs m etoder in om s ocia lt a rbete

R EKRY TER INGSGRUPPEN AKTIV R EHABILITER ING

Program José Nunez Foto Mikael Gustavsen Smink Susanne Persson Modell Pernilla Blomquist. Fitness Magazine

Yogaövningar. för mer. Energi

Qualisys Running Analysis

Teknik- & balansövningar på vattnet

Tove Andersson IT-Pedagoglinjen 09/10. hängande mot golvet, stå så några sekunder för att sträcka ut hela ryggen. Rulla sakta upp kota för kota.

Jympa loss. Här är 8 rörelser som du ofta möter på jympan Slipa på tekniken och få ut mer av träningspasset.

HEFa. Årsrapport HEFa 2006

Sova på rygg och leka på mage

Motorisk träning. Karin Shaw.

NYCKEL TILL ERGONOMISK CHECKLISTA - DATORARBETE 20 aug 1997

Play Football. Uppvärmningslekar/tävlingar, avslutande övningar i kombination. av färdighetsträning

Metoden för kropp och medvetande

TRX TRIATHLON träningsprogram

GYMNASIEDIPLOMET GYMNASTIK anvisningar

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen

BÄTTRE BALANS BÄTTRE STYRKA

VÄGVISAREN SAMARBETSÖVNINGAR. SYFTE Att träna på samarbete och lyhördhet. Att hjälpa varandra.

F15 HIIT STYRKA KONDITION

Utseende, hållning, gester, rörelser, placering i rum, blick, avstånd, hy, kläder, skägg, mimik, känslouttryck, dofter, beröring, andning,

Steg 2 Lägg ner den stora tärningen i lådan. Vad noga med att öppningen på den stora tärningen är neråt.

Vilka är egentligen de DE 10 BÄSTA ÖVNINGARNA FÖR MASSA!

Bjudning av WISC C IS W Johan Waara Agenda IS W Något att tänka på

Transkript:

MANUAL till Ulla Myhr

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Introduktion 3 Administrativa riktlinjer för testet Bedömarens kvalifikationer 4 Omgivning 4 - utrustning 4 - testmaterial 5 Klädsel 5 Testförberedelser 5 Testprocedur 6 Referenser 7 Bedömning från videofilm Tillvägagångssätt 8 Sitting Assessment Scale 9 Testprotokoll A testbetingelser 10 Testprotokoll B skattningsresultat 11 Checklista 12-13

3 Introduktion Sitting Assessment Scale (SAS) är ett observationsinstrument som är standardiserat och utformat för beskrivning och bedömning av sittande hos barn med Cerebral Pares (CP) från videofilm. Skalan består av fem delmoment för utvärdering av huvud- bål- och fotkontroll samt arm- och handfunktion. Varje delmoment bedöms enligt en skala från 1-4 (1= ingen; 2 =bristfällig; 3= relativt god; 4=god). För varje skalsteg (1-4) och för varje delmoment som skattas finns en specifik beskrivning. Barnen videofilmas under fem minuter i varje sittposition som studeras. Fem minuter har ansetts vara behövlig tid för genomförande av de standardiserade uppgifterna. Sitting Assessment Scale är konstruerad för att användas vid utvärdering av sittställningar (responsive to change), vara enkel att administrera och lätt att lära. Skalan är ämnad att vara ett tillförlitligt och känsligt instrument för skattning av individuella förändringar av kroppskontroll och arm/handfunktion i sittande. Sitting Assessment Scale är tänkt att användas för forskning och för kliniskt bruk. Sitting Assessment Scale är konstruerad för att ge såväl kvantifierbara mätningar och information som kvalitativa skattningar av rörelsemönster. Sittförmågan kan variera från att det är omöjligt för barnet att hålla huvudet upprätt till att barnet kan sitta och balansera överkroppen (huvud, bål och armarna) ovanför understödsytan och viljemässigt utföra uppgifter. Sitting Assessment Scale har testats för reliabilitet. Standardiseringen av de uppgifter barnen utför har vidareutvecklats och på nytt reliabilitetstestats. I det forskningsexperiment där SAS utvecklats har videofilmningen kombinerats med fotografering. Fotografier har tagits då barnet sträckte fram armen/handen för att utföra en uppgift, då barnet utförde uppgiften och då barnet satte sig tillrätta på nytt. Före filmningen och fotograferingen fästes vita sjävhäftande pappersmarkörer på anatomiska riktmärken enligt följande: framför örat, i centrum av den palpabla delen av caput humerus, på processus styloideus ulnae, på trochanter major (om markören döljs av ett höftbälte eller dylikt kan den flyttas till motsvarande punkt på höftbältet), på laterala epikondylen på femur och på laterala maleolen. Från fotografierna bestämdes överkroppens position relaterat till en vertikal linje genom markeringspunkten på trochanter major. Fötternas position bestämdes på likartat sätt relaterat till en vertikal linje genom markeringen på laterala femurepikondylen.

4 Administrativa riktlinjer för testet 1. Bedömarens kvalifikationer Sitting Assessment Scale har utvecklats och reliabilitetstestats av sjukgymnaster. Även andra yrkesgrupper kan ha behållning av att använda skalan. Bedömaren skall före användning vara fullständigt förtrogen med SAS, såväl med de administrativa riktlinjerna. som med testprotokollen. Det rekommenderas att bedömaren i förväg övar skattning enligt skalan på minst två barn med cerebral pares. 2. Omgivningen I rummet ska finnas tillräckligt utrymme för införskaffad utrustning, barnet, bedömare och assistent (videofilmare och tidtagare). Barnet kan åtföljas av en förälder eller vårdare, men denna ska inte assistera barnet under testet. För att minimera risken av att variationer i omgivningen ska påverka resultaten ska bedömaren försäkra sig om att testbetingelserna inte förändras mellan olika filmtillfällen. Eventuella förändringar i omgivningen ska noteras i protokoll A under "Kommentarer" för säkerställande av att testsituationen är identisk vid en omtestning. Utrustning * en videokamera * ett plant bord framför barnet. Bordet ska vara tillräckligt brett så att barnet kan stödja armbågarna. mot bordet och tillräckligt djupt för att en leksak ska kunna placeras på 1½ armlängds avstånd från bålens medellinje. Bordshöjden bör vara strax nedanför eller i nivå med underarmen när armbågen är böjd 90. Bordsskivan bör inte vara glatt. Den kan täckas med antiglidduk. Det är viktigt att ingenting skymmer fötterna. * en stol mittemot barnet för bedömaren * ett måttband * ett stoppur * självhäftande pappersmarkörer ( för markering av rörelseaxlar och för markering av 1 respektive 1½ armlängds avstånd på bordet) * testprotokoll A * testprotokoll B och en penna.

5 Testmaterial De standardiserade uppgifter som barnet ska utföra inkluderar att sträcka sig efter, gripa, lyfta och släppa föremål. Materialet som behövs för uppgifterna inkluderar: * en leksak som ger ljud ifrån sig när man trycker på den * en låda * en burk med skruvlock * 6 tärningar * små leksaker (att gripa och lägga i lådan), t. ex. en liten bil eller docka, eller någon annan intressant liten leksak som barnet vill gripa. Om något av det här materialet saknas, välj då material som så nära som möjligt överensstämmer med specifikationerna. Notera eventuella förändringar av testmaterialet på Testprotokoll A under "Kommentarer." Använd samma material vid upprepad testning. 3.Klädsel Barnet ska vara klätt i underkläder eller shorts och en ärmlös tröja. Vi rekommenderar att barnet först testas utan skor och ortoser och, om det är önskvärt, sedan med skor och eventuellt ortoser vid samma tillfälle enligt samma riktlinjer. Notera på testprotokoll A vilka ortoser som använts och i vilken ordning de använts. 4. Testförberedelser 1. Videokameran ska placeras så att kroppshållning och rörelser filmas från sidan (i sagittalplanet). Kameran får inte luta uppåt eller neråt utan ska vara vågrät och anpassas till nivån på bordskivan vid vilken barnet sitter. Kameralinsen ska ställas in så att hela barnet syns på videomonitorn, för att optimera mätprecisionen. 2. Markera mittpunkten under videokameran med ett kryss på golvet. 3. Om det är möjligt, ta bort eventuella kuddar under armstödet som skymmer bäckenställningen på kamerasidan. 4. Placera tejpmarkörer på humerushuvudet och på processus styloideus ulnae. Mät barnets armlängd= avståndet mellan dessa två markeringspunkter. Notera avståndet på Testprotokoll A. Detta = en armlängd. Räkna ut 1½ armlängds avstånd och notera det på Testprotokoll A. 5. Placera barnet sittande i stolen framför bordet.

6 6. Markera mittpunkten under barnets stol med ett kryss på golvet. 7. Mät avståndet mellan kryssen under videokameran och under barnets stol. Notera avståndet i Testprotokoll A. 8. Märk med ett kryss på bordet ut måttet för 1 respektive 1½ armlängds avstånd, mätt från bålens mittlinje i nivå med bordsytan. Testprocedur Bedömaren sitter vid bordet mittemot barnet. Videofilmningen startar och pågår under 5 minuter i varje testad position. Vi rekommenderar att uppgifterna testas i den ordningsföljd som beskrivs nedan. Det är dock möjligt att ändra turordning om det främjar barnet. Det är viktigt att tiden för uppgifterna fördelas så att alla uppgifter kan utföras inom de stipulerade fem minuterna. Testsituationen ska vara lugn och inte stressa barnet. Därför rekommenderas att tiden för att motivera och utföra varje enskild uppgift begränsas till maximalt 1 minut. Bedömaren sitter framför barnet och ber barnet att 1. vrida huvudet först åt ena, sen åt andra sidan, för att titta på något i rummet eller på en sak som bedömaren håller upp i luften (inte över barnets ögonhöjd) 2. sträcka sig framåt för att röra (trycka på) en leksak som ger ljud ifrån sig när man rör den. Leksaken placeras på markeringspunkten för 1½ armlängs avstånd. Därefter ber man barnet sätta sig upprätt igen 3. sträcka sig framåt, gripa 2-3 leksaker, en i taget på 1 armlängds avstånd och släppa ner leksaken i en låda som placerats lättillgänglig framför barnet 4. skruva bort och tillbaka locket på en burk med skruvlock. Burken är placerad framför barnets mittlinje på lämpligt ställe för barnets försök att ta och hålla i burken 5. placera 6 tärningar i burken, en i sänder, med ena handen 6. lyfta burken med hjälp av båda händerna.

7 Repetition av uppgifterna eller tillägg av valfria liknande uppgifter kan ske under eventuellt återstående tid upp till 5 minuter. Uppgifter kan också uteslutas om de verkar omöjliga för barnet att utföra. Om det är för svårt för barnet att ta en leksak som är placerad på bordet (uppgift 2 och 3) kan bedömaren istället hålla upp leksaken och be barnet ta den och utföra uppgiften enligt vad som stipulerats ovan. Notera eventuella förändringar i Testprotokoll A. Fyll i Testprotokoll A slutgiltigt och gå tillväga på samma sätt vid omtestning. Testa på nytt i andra sittställningar, använd samma riktlinjer och låt barnet utföra samma uppgifter. Referenser: 1. Myhr, U., von Wendt, L. (1991) Improvement of functional sitting position for children with cerebral palsy. Developmental Medicine & Child Neurology, 33, 246-256. 2. Myhr, U., von Wendt, L., Sandberg, K. (1993) Assessment of Sitting in Children with Cerebral Palsy from Videofilm: A Reliability Study. Physical & Occupational Therapy in Pediatrics, 12 (4), 21-35. 3. Myhr, U., von Wendt, L., Norrlin, S., Radell, U. (1995) Five-year follow-up of functional sitting position in children with cerebral palsy. Developmental Medicine & Child Neurology,37, 587-596.

8 HUVUDKONTROLL 1. Ingen: kan inte hålla huvudet upprätt, är beroende av nackstöd 2. Bristfällig: håller huvudet upprätt 2 minuter* - förlorar lätt kontrollen 3. Relativt god: håller huvudet upprätt, men kontrollen rubbas vid accelaration eller vridning 4. God: håller huvudet upprätt och kan vrida det BÅLKONTROLL 1. Ingen: saknar helt kontroll av bålen, är beroende av ryggstöd 2. Bristfällig: håller bålen upprätt endast med stöd av underarmar eller händer 4. Relativt god: håller bålen upprätt med stöd av ena underarmen eller handen, viss lateralflexion kan förekomma 4. God: håller bålen upprätt, med och utan stöd av underarmar eller händer, med eller utan stöd för bäckenet FOTKONTROLL 1. Ingen: kan inte hälla fötterna mot understödsytan utan att de fixeras 2. Bristfällig: håller fötterna mot understödsytan 2 minuter* 3. Relativt god: god kontroll av den ena foten, sämre av den andra 4. God: håller fötterna mot understödsytan hela tiden ARMFUNKTION 1. Ingen: kan inte kontrollera armarna viljemässigt 2. Bristfällig: använder armarna som stöd, men tappar lätt kontrollen; sträcker armarna mot föremål men med okontrollerade rörelser 3. Relativt god: använder ena armen som stöd och sträcker den andra viljemässigt mot föremål 4. God: använder ena eller båda armarna som stöd, sträcker armarna viljemässigt mot föremål, eller använder armarna för funktionella rörelser HANDFUNKTTON 1. Ingen: kan inte gripa föremål, puttar till föremål med ena handen 2. Bristfällig: griper och håller föremål, men mycket okontrollerade rörelser 3. Relativt god: god funktion i den ena handen, sämre i den andra 4. God: god funktion i båda händerna; kan medvetet gripa, hålla och släppa föremål * maximum 2 av 5 minuter sammanlagd tid Referens: Myhr, U., von Wendt, L. 'Improvement of functional sitting position for children with cerebral palsy.' Developmental Medicine & Child Neurology, 33, 246-256.

9 (SAS) Manual för bedömning från videofilm 1. Titta igenom videofilmen en gång, utan att göra någon notering, men följ de särskilda beskrivningarna för varje SAS-variabel och bekanta dig med instrumentet. 2. Använd Sitting Assessment Scale och bedöm en variabel i sänder i de positioner som du testat. Om du använder SAS för analys av två eller flera positioner rekommenderas att du bedömer en variabel i sänder i de olika positionerna, d.v.s. huvudkontroll först i alla positioner, bålkontroll sedan i varje position o.s.v. med hjälp av de alternativa beskrivningarna för varje variabel. 3. Om någon av dessa beskrivningar inte helt stämmer med de observationer du gör, bedöm då med hjälp av kriterierna "ingen", "bristfällig", "relativt god" eller "god". 4. Anteckna under "Kommentarer/ Anteckningar" eventuella avvikelser från angiven standardisering. 5. Notera resultatet i analysprotokollet. Var noggrann och försäkra dig om att dina noteringar så långt möjligt återspeglar barnets verkliga funktionella nivå.

10 Testprotokoll A - Testbetingelser Barnets namn: Födelsedatum: Diagnos: Svårighetsgrad: Lätt Medelsvår svår Bedömarens namn: Datum för videofilmning: Sittposition A: Stoltyp: Säteslutning: Ryggstödslutning: Sittposition B: Stoltyp: Säteslutning: Ryggstödslutning: 1 armlängd = 1½ armlängd = Avståndet videokameran - barnets stol: Kommentarer:

11 Testprotokoll B - Skattningsresultat Barnets namn: Bedömarens namn: Datum för bedömning: RESULTAT Sittposition Moment A B C Huvudkontroll Bålkontroll Fotkontroll Armfunktion Handfunktion Total: Kommentarer:

12 Checklista Utrustning * en videokamera * ett plant bord framför barnet. Bordet ska vara tillräckligt brett så att barnet kan stödja armbågarna mot bordet och tillräckligt djupt för att en leksak ska kunna placeras på 1½ armlängds avstånd från bålens medellinje. Bordshöjden bör vara strax nedanför eller i nivå med underarmen när armbågen är böjd 90. Bordsskivan bör inte vara glatt. Den kan täckas med antiglidduk. Det är viktigt att ingenting skymmer fötterna. *en stol mittemot barnet för bedömaren * ett måttband * ett stoppur * självhäftande pappersmarkörer ( för markering av rörelseaxlar och för markering av 1 respektive 1½ armlängds avstånd på bordet) * testprotokoll A * testprotokoll B och en penna * manualen till Sitting Assessment Scale Testmaterial - en leksak som ger ljud ifrån sig när man trycker på den - en låda - en burk med skruvlock - 6 tärningar - små leksaker (att gripa och lägga i lådan), t. ex. en liten bil eller docka, eller någon annan intressant liten leksak som barnet vill gripa. Om något av det här materialet saknas, välj då material som så nära som möjligt överensstämmer med specifikationerna. Notera eventuella förändringar av testmaterialet på Testprotokoll A under "Kommentarer." Använd samma material vid upprepad testning. Testförberedelser 1. Videokameran ska placeras så att kroppshållning och rörelser filmas från sidan (i sagittalplanet). Kameran får inte luta uppåt eller neråt utan ska vara vågrät och anpassas till nivån på bordskivan vid vilken barnet sitter. Kameralinsen ska ställas in så att hela barnet syns på videomonitorn, för att optimera mätprecisionen. 2. Markera mittpunkten under videokameran med ett kryss på golvet. 3. Om det är möjligt, ta bort eventuella kuddar under armstödet som skymmer bäckenställningen på kamerasidan.

13 4. Placera tejpmarkörer på humerushuvudet och på processus styloideus ulnae. Mät barnets armlängd = avståndet mellan dessa två markeringspunkter. Notera avståndet på Testprotokoll A. Detta = en armlängd. Räkna ut 1½ armlängds avstånd och notera det på Testprotokoll A. 5. Placera barnet sittande i stolen framför bordet. 6. Markera mittpunkten under barnets stol med ett kryss på golvet. 7. Mät avståndet mellan kryssen under videokameran och under barnets stol. Notera avståndet i Testprotokoll A. 8. Märk med ett kryss på bordet ut måttet för 1 respektive 1½ armlängds avstånd, mätt från bålens mittlinje i nivå med bordsytan. Testprocedur Bedömaren sitter vid bordet mittemot barnet. Videofilmningen startar och pågår under 5 minuter i varje testad position. Bedömaren sitter framför barnet och ber barnet att 1) vrida huvudet först åt ena, sen åt andra sidan, för att titta på något i rummet eller på en sak som bedömaren håller upp i luften (inte över barnets ögonhöjd) 2) sträcka sig framåt för att röra (trycka på) en leksak som ger ljud ifrån sig när man rör den. Leksaken placeras på markeringspunkten för 1½ armlängds avstånd. Därefter ber man barnet sätta sig upprätt igen 3) sträcka sig framåt, gripa 2-3 leksaker, en i taget på 1 armlängds avstånd och släppa ner leksaken i en låda som placerats lättillgänglig framför barnet 4) skruva bort och tillbaka locket på en burk med skruvlock. Burken är placerad framför barnets mittlinje på lämpligt ställe för barnets försök att ta och hålla i burken 5) placera 6 tärningar i burken, en i sänder, med ena handen 6) lyfta burken med hjälp av båda händerna. Repetition av uppgifterna eller tillägg av valfria liknande uppgifter kan ske under eventuellt återstående tid upp till 5 minuter. Uppgifter kan också uteslutas om de verkar omöjliga för barnet att utföra. Om det är för svårt för barnet att ta en leksak som är placerad på bordet (uppgift 2 och 3) kan bedömaren istället hålla upp leksaken och be barnet ta den och utföra uppgiften enligt vad som stipulerats ovan. Notera eventuella förändringar i Testprotokoll A. Testa på nytt i andra sittställningar, använd samma riktlinjer och låt barnet utföra samma uppgifter. Ulla Myhr, Institutionen för Hälsovetenskap, Luleå tekniska universitet, Luleå