KOPERNGSUNDERLAG 2 _ SVENSKA 3 OCH SVENSKA SOM ANDRASPRAK 3 Koperngsunderlag 2= Beskrvnng av uppgftsnstrukton delprov A Provet nnehåller tre skrvuppgfter och du ska välja en. nstruktonen består av wå delar. Den lorsta delen är Del 1: beskrvnng av stuaton och $enre Du har just börjat läsa på unverstetet. Den forsta uppgften dn lärare ger dg är att skrva ett pm på remat sagzr och sägner. Uppgften nnebär att du med utgångspunkt en gven frågeställnng ska sammanställa fakta och åskter från olka källor samt dra slutsatser utfrån dessa. Dna kurskamrater ska läsa dtt pm for att få nformaton och dder om temat, och dn lärare kommer att bedöma det. Ett pm är det här sammanhanget en sammanhängande utredande text med en nledande problemformulerng, en utrednng och en avslutnng form av slutsatser eller en jämförelse. Rekommenderat omfång på dn text är 600-800 ord. Vålj en av följande uppgfter. Anvånd mnst två av texterna texthåftet och ange k:ållorna dtt pm. Beskrvnng av skrvstuatonen Beskrvnng av genren Övergrpande nstrukton en beskrvnng där uppgften sätts n ett sammanhang och där genren förklaras. Den andra delen består av de tre valbara uppgfterna som alla har presentatonen som utgångspunkt. Nedan ser du hur en nstrukton kan se ur. Exemplet är hämtat från ett tdgare prov där temat var sagor och sägner- L--_- Del 2: valbar uppgftsnstrukton Många gamla sagor lever vdare och fortsätter att berättas, ofta nya former. Sagan om Rödluvan och vargen är en sådan saga som funnts länge och som än dag ges ut nya versoner. Varför har sagan om Rödluvan och vargen forändrats genom tderna? Presentera frågeställnngen. Beskrv utfrån texthäftet hur sagan om Rödluvan och vargen har forändrats genom tderna. Dra slutsatser om varför sagan om Rödluvan och vargen har forändrats genom tderna. Slutsatserna ska vara baserade på dn beskrvnng. Rubrk: Rödluvan ftrr och nu Presentaton av frågestäl n ngen nstrukton för denna uppgft Rubrk Kommentar tll uppgftsnstruktonen. det andra srycket fnns verb fet stl. Dessa beskrver de delar som dn text ska nnehåla. Den rubrk som fnns nstruktonen är den du ska använda om du väljer just den uppgften.. Formulerngen "Presentera frågeställnngen' fnns samtlga uppgftsnstruktoner. Du rekommenderas att skrva av den presentaton som fnns nstruktonen som nlednng tll dn text. Du får nte vdlja en annan frågeställnng men du får presentera den på ett annat sätt. Även formulerngen "Beskrv utfrån texthäftet" återfnns varje uppgftsnstrukton. Du måste använda mnst två texter texthäftet, men fler källor ger ofta ett bättre pm. Den tredje menngen nstruktonen nnehåller alltd uppmanngen "Dra slutsatser" eller f.. tt tamror. koperngsunderlag 5, Exempelpå e/eulösnng httar du en text skrven av en elev som fått nstruktonen ovan. 24
KOPERNGSUNDERLAG 3 _ SVENSKA 3 Koperngsunderlag 3: Bedömnngsmatrs delprov A - svenska 3 Aspekter nnehåll och källhanterng E --1 --------'.'.'--*----'. Textens nnehäll är tll vss del Textens nnehåll är anpassat tll anpassat tll stuatonen och den stuatonen och den vetenskaplga vetenskaplga texttypen. Detta texttypen. Detta kan uppnås kan uppnäs genom följande: genom följande: Textens nnehåll är väl anpassat tll stuatonen och den vetenskaplga texttypen. Detta kan uppnås genom följande: - Texten presenterar en frägeställnng som motsvarar den som ges uppgften. Texten nnehåller en rmlg beskrvnng. Beskrvnngen är en med vss säkerhet utförd sammanfattnng av flera relevanta källor från texthäftet. Beskrvnngen har tydlgt fokus på frägeställnngen. - Beskrvnngen är en skcklgt utförd sammanfattnng av flera relevanta källor från texthäftet. Texten nnehäller slutsatser/ en 1ämförelse som delvs bygger på textreferaten. - Texten utmärks delvs av objektv saklghet. Eleven tllämpar regler för ctat och referatteknk. Slutsatserna/jämförelsen presenteras ett utvecklat resonemang som huvudsak bygger på textreferaten. Texten utmärks huvudsak av objektv saklghet. Ctat- och referatteknken fungerar huvudsak väl med t.ex. referatmarkörer. - Resonemanget är väl utvecklat och nyanserat samt bygger tydlgt huvudcek nå ovlroforelan Texten utmärks av objektv saklghet. - Ctat och referatteknken är väl fungerande. Dsposton och sammanhang Texten har en urskljbar dspo- ; ston och är sammanhängan- de. Detta kan uppnås genom följande: Stoffet är på ett rmlgt och urskljbart sätt organserat nlednng, huvudtext och avslutnng, Texten är på ett rmlgt sät ndelad stycken. Textbndnngen är fungerande. Texten är väldsponerad och sammanhängande. Detta kan uppnås genom följande: Texten har en lämplg organsaton av stoffet utfrån uppgftens syfte. Styckendelnngen är korrekt markerad. Textbndnngen är väl fungerande. nlednngen och avslutnngen fyller sna respektve funktoner Språk och stl Textens språk och stl är tll vss del anpassade tll stuatonen och den vetenskaplga texttypen. Detta nnebär följande: - Språket följer huvudsak skrftspråkets normer för språkrktghet, Språket är varerat och nnehåller goda formulerngar. - Det råder balans mellan olka delar. Textens språk och stl är anpas- Textens språk och stl är väl an sade tll stuatonen och den passade tll stuatonen och den vetenskap gatexttypen'dettavetenskap gatexttypen.detta nnebär följande: nnebär följande: : Språket är klart och bär upp elevens Spraket är välformulerat med precson resonemang. ordval och uttrycksformer. Stlen är tll vss del anpassad tll den Stlen är anpassad tll den vetenskaplga j - Stlen är väl anpassad tll den veten- vetenskaplga texttypen. texttypen. skaplga texttypen. ',lqse@wn$satwmwhwtrmw{w{hm Helhets_ Texten är tll vss del anpas- Texten är anpassad tll syf- Texten är väl anpassad bedömnng sad tll syfte, mottagare och te, mottagare och kommu- tll syfte, mottagare och kommunkatonsstuaton. nkatonsstuaton. Den är j kommunkatonsstuaton Den är ett pm om frågeställ- ett pm om frågeställnngen, Den är ett pm om frågenngen som tll vss del kan r som kan fylla syftet att ställnngen som väl kan r å,f f ^ ^,A^+ ^++ ^{^p,-^,^ ^^h ^+^rå^r^ ^^^ å,rr^ -r#^+ fylla syftet att nformera och r nformera och '^*,^^^^,^ ntressera fylla syftet att ^++ ;6f^/,-^r- nformera och ntressera kurskamraterna. kurskamraterna. ntressera kurskamraterna. Delprovsbetyg D c B A matrserna forutsätts att den elev som uppnår ett högre krav också har uppnått motsvarande lägre krav. Vd bedömnngen av aspekterna används nte mellannvåerna D och B. Dessa kan endast användas då delprovsbetyget ska sättas. 25
KOPERNGSUNDERLAG 5 - SVENSKA 3 OCH SVENSKA SOM ANDRASPRAK 3 Koperngsunderlag 5: Exempel på elevlösnng Texten nedan skrevs av en elev utfrån den nstrukton som fnns koperngsunderlag2, Beslerunng au uppgjlsnsnuhton delprou,4. margnalen tll höger om elevlösnngen fnns kommentarer från provgruppen. Det står mer om kommentarerna analvsen som kommer sedan. Rödluvan lorr och nu Många gamla sagor lever vdare och fortsätter att berättas, ofta nya former. Sagan om Rödluvan och vargen är en sådan saga som funnts länge och som än dag ges ut nya versoner. Varfor har sagan om Rödluvan och vargen förändrats genom tderna? Enlgt vad Jack Zpes skrver boken Saga och samhälle (1984) så har denna berättelse en lång tradton Frankrke och den ska ha berättats ända sedan medeltden. Den ursprunglga versonen är enlgt författaren dock mycket annorlunda från de omskrvnngar som sedan publcerats. Han hdvdar att Perrault, som slutet av 1600-talet skrev om folksagan tll en egen verson, flrvanskat dess nnebörd for att nte "såra överklassens smak'. Zpes påstår vdare arr sagan ändrats så att Rödluvan gått från att vara en självsäker modg flcka med avspänd nställnng tll sn kropp och tll sex tll att bl gestaltad som en hjalplos tös, straffad och våldtagen "därfor att hon är skyldg tll att nte ha kontrollerat sna naturlga böjelser". Med detta vll foråttaren poängtera att skuld aldrg var en del av den ursprunglga sagan utan något Perrault lagt tll själv. Förändrngen och sanerngen av den ursprunglga sagan stannar dock nte vd Perraults verson, skrver Zpes längre fram texten. Han väljer att hänvsa tll artkeln "Perraultt 'Lttle Red Rdng Hood': vctm of revson" (Chldren's Lterature, T, l97b), där Carole och D.T. Hanks jr. kommenterat Rödluvans f,orändrng och de anser att när bröderna Grmm och senare utgvare skrvt om berättelsen ska de erotska elementen sagan helt ha tagts bort och det tragska slutet ska sedan ha skrvts om tll ett komskt. Detta "snöper en stark hstora' enlgt Zpes och gör om den tll ett praktexempel på moral och dygd. Anlednngen tll dessa omskrvnngar anser han vara den tllrättaläggnng berättelsen behövde for att passa den nya publken. När Monca Dofs Sundn beskrver Rödluvans förändrng sn bok Rödluuan f lmens tdsålder (2003) så utgår hon tll skllnad frän Zpes drekt från Perraults verson. Hon påstår att Perraults verson av den klassska sagan är en satr rktad tll vuxenpublk, forkladd tll barnsaga. Enlgt Dofs Sundn ska berättelsen egendgen uppmana unga kvnnor att akta sg ör smckrande gentlemän med dolda avskter. Rödluvan och andra sagor började nte betraktas som barnsagor förrän på 1600-talet när synen på barn blev en annan. För att stödja detta hänvsar hon tll Phlppe Ares bok Barndomens hstora där öråttaren analyserar hur "barn kom att betraktas som ömtålga varelser" med behov utav fostran och dscpln genom lrteratur. Dofs Sundn förklarar sedan att for art mätta detta behov började nu ltteratur rktad tll endast barn produceras stället för de gamla verken rktade tll en mer blandad publk. Varfor de flmatserade versonerna av Rödluvan skljer sg så pass mycket från böckerna säger Dofs Sundn lgger samhällets forändrngar och nya värderngar. För att stödja sn ståndpunkt refererar hon Bruno Bettelhem som boken Sagans frtrollade uärld menar att Perraults verson behövde örändras då den nya barnpublken krävde sagor utan den ursprunglga slutgltgheten. Man behövde ge sagofgurerna, som Bettelhem uttrycker sg, en "second chance". nlednngen är hämtad från nstruktonen. Källangvelse löpande text. Referatmarkörer. Stycket knyts hop med det förra stycket. Stycket knyts hop med det förra stycket. Källa källan. "Anlednngen tll att" hade vart bättre. 27
KOPERNGSUNDERLAG 5 _ SVENSKA 3 OCH SVENSKA SOM ANDRASPRAK 3 Robert Börjesson tar upp Rödluvans forändrng när sagan blev flm artkeln "En Rödluvan ör vår rd" Dagens Nyheter (201-04-19). Han cterar Catherne Hardwcke, regssör dll flmen "Red rdng hood". Hon säger artkeln: "En ntressant sak med sagor är att de hela tden uppdateras ftr att övefensstämma med sn td och dess moral" och fortsätter att forklara detta uttalande genom att dfa ett exempel där Rödluvan tdgare versoner ska ha räddat stt eget lv. En mansgestalt som kommer tll hennes räddnng har tllkommt senare versoner. Hardwcke påstår att sagor säger mycket om vår värld och att sagor som Rödluvan ändrar nnebörd under ens uppvdxt. "När du är lten handlar 'Rödluvan' om rädsla. Men när du blr äldre upptäcker du att sagan också har en sexuell underron." Enlgt Börjesson har Hardwcke velat att hennes verson av Rödluvan ska vara präglad av dagens terrorstsk-räck. Hardwcke säger själv att hon med flmen vll få tttaren att uppleva "en känsla av paranod'. Att sagan om Rödluvan har förändrats verkar bero på hur vårt samhdlle forändrats över tden. Då sagor tll vss del har tll uppgft att lämna ett budskap krävs ändrngar för att budskapet ska betyda något för oss den td v lever. Ett vktgt element lorändrngen som jag upplever det, som även Dofs Sundn och Zpes nämner sna texter, har vart behovet att ändra Rödluvans ursprunglga budskap tll att ge läsaren en uppmanng om moralskt handlande och dscpln. Dels gck dessa ändrngar bättre hem hos överklassen och dels krävde dåtdens uppkomst av barnltteratur hstorer som kunde fostra barnen tll att ha rätt värderngar. När man nu ska anpassa hstoren tll vår nutd är det nte överraskande att berättelsen även nu genomgått förändrngar. Hardwcke nämner Börjessons artkel att hon vlle att hennes verson skulle anknyta tll terrorstskräck vlket är en speglng av det samhälle v lever dag och nte är ett tema som skulle passat n tdgare samhällen. Talspråklgt uttryck som nte passar den här texttypen. Avskrvet från källan utan ctattecken. Väl nfogat ctat som är korrekt markerat. Avslutnngens första menng knyter an tll nlednngen. Frågor att fundera krng Hur väl motsvarar den här texten de krav som ställs matrsen för svenska 3?. Ärfrågeställnngen presenterad?. Hur väl har eleven beskrvt sagans förändrng? Är källorna angvna på ett passande sätt?. Hur bra är slutsatserna? Bygger de tydlgt på referaten?. Är texten saklg och objektv? Hur syns det?. Fungerar textens dsposton?. Är språket bra, och passar stlen tll den här texttypen?. Har eleven löst uppgften? Är detta ett vetenskaplgt pm som kan ntressera kurskamraterna?. Vlket betyg vll du ge texten? 2A
KOPERNGSUNDERLAG 5 - SVENSKA 3 OCH SVENSKA SOM ANDRASPRAK 3 Analys av elevlösnng nnehåll och källhanterng Den här eleven har följt rekommendatonen att använda den presentaton av frågeställnngen som fnns uppgftsnstruktonen. Textens beskrvande del består av referat av tre olka källtexter: två böcker och en tdnngsartkel. Eleven har valt att ange kdllorna löpande text. Den metoden fungerar bra den här typen av text men det fnns fera andra sätt att ange källor. det här fallet är källorna väl angvna med relevanta uppgfter som gör dem lätta att htta, och med hjälp av referatmarkörer vsar eleven rydlgt vad som kommer från vlken källa. De källtexter som eleven använder har sn tur använt kallor. Dessa källor källan redovsas av eleven. Tll referaten har eleven valt ut sådana nslag som handlar om hur hstoren om Rödluvan har fträndrats. De nslag kdlltexterna som nte är tll hjälp för att besvara frågeställnngen har alltså valts bort. Börjessons artkel handlar tll exempel väldgt mycket om skådespelarna flmen som nämns, men allt det har eleven forstått att nte ta med referaten. På ett ställe har eleven skrvt av källtexten, men det är ett enstaka msstag och drar darfor nte ned bedömnngen. övrgt används ctattecken på ett bra sätt, medan huvuddelen av texten är elevens egna formulerngar. Slutsatsen presenteras ett väl utvecklat resonemang. De lorsta wå menngarna det ssta stycket ger ett övergrpande svar på frågeställnngen. Därefter uwecklas svaret med hjälp av rydlga exempel från referaten. De olka delforklarngarna gör svaret nyanserat, tllsammans med garderande uttryck som "tll vss del" och "som jag upplever der". Texten är saklgt skrven, och elevens egna attryder tll materalet lyser nte genom. Att ordet " jag" är med avslutnngen är nte ett tecken på osaklghet utan markerar att slutsatsen är skrbentens egen. Bedömnng nnehåll och k2llhanterng: A. Beskrvnngen är skcklgt gjord och vsar god ctat- och referatteknk. Slutsatsen bygger rydlgt på beskrvnngen och resonemanget är utforlgt och mångsdgt. Dsposton och sammanhang Texten är styckendelad på ett korrekt och konsekvent sätt. Det första srycket avslutas med en fråga och det ssta stycket for ett resonemang som svarar på den frågan. På det sättet har texten en tydlg nlednng och avslutnng. Sryckena däremellan är textens beskrvande del. Beskrvnngen består av tre referat och hade darfor kunnat delas n tre stycken, men eleven har föredragt att dela upp de wå längsta referaten wå srycken vlket fungerat bra. De tre referaten kommer en genomtänkt ordnng, så att beskrvnngen sträcker sg från de tdgaste tll de senaste versonerna av sagan. Sryckena knyts skcklgt hop med varandra. Ett exempel på det är när temat for det andra srycket anges början av det tredje srycket ("Förändrngen och sanerngen av den ursprunglga sagan'). Andra exempel är att det andra referatet börjar med en påmnnelse om det forsta referatet ("tll skllnad från Zpes") och slutar med samma tema som det tredje referatet, nämlgen flmatserngar. nne sryckena fnns också gott om sammanhangssgnaler som vsar hur resonemangen håller hop, som "tll skllnad från", "för att", "stdllet for", "dels... dels" och "sedan'. 29
KOPERNGSUNDERLAG 5 - SVENSKA 3 OCH SVENSKA SOM ANDRASPRAK 3 Bedömnng Dsposton och sammanhang: C-A. Styckendelnngen är korrekt markerad och logsk så att texten blr lätt att läsa. Texten har också en tydlg röd tråd, bland annat genom att eleven har planerat vlken ordnng de olka delarna ska komma. C-A är den högsta berygsnvån på den här aspekten. Språk och stl Texten har ett rkt och precst ordval. V kan gå tllbaka tll det f ärde stycket och tll exempel studera några av verben: "utgår", "uppmana", "betraktas", "stödja', "hänvsar", "analyserar", "mätta", "produceras". Det här är nte krånglga ord men de håller en god skrftspråklg stl och eleven använder dem med precson. När det gäller menngsbyggnaden nnehåller det farde srycket sex menngar av vlkahälften nleds med subjektet och hälften med ett adverbal. Srycket nnehåller fera bsatseq en av dem nsprängd en annan bsats. Trots att språket är uppbyggt på ett avancerat sätt är det nte svårt att läsa. På några ställen har eleven begått msstag. Det är svårt att börja en lorklarng med ordet "Varför", och den menngen är nte lyckad. På ett annat ställe har eleven valt ett talspråklgt uttryck som nte passar vetenskaplg stl, men som regel håller språket en god skrftspråklg ton. De språklga msstagen är så få att de kan ses som unoantag. Bedömnng Språrk och stl: A. Ord och uttryck är som regel valda med precson och stlen är anpassad tll den vetenskaplga textrypen. Även när det gäller menngsbyggnaden är texten välformulerad. Helhetsbedömnng Den här texten har ett nnehåll och ett språk som är väl anpassade tll stuatonen. Den är ett väldsponerat pm om frågeställnngen som väl kan fylla syftet att nformera och ntressera kurskamraterna. nnehåll och källhanterng A Dsposton och sammanhang C-A sor! octr s11l A J Detprovsbetyg n l r 30