Estetisk- Filosofiska fakulteten. Anneli Nasr. Barns delaktighet. Intervjuer med pedagoger i förskola och förskoleklass

Estetisk- Filosofiska fakulteten Anneli Nasr Barns delaktighet Intervjuer med pedagoger i förskola och förskoleklass Children and participation; interviews with pre-school teachers Examensarbete 15 hp Lärarprogrammet Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60 Information@kau.se www.kau.se Datum: 11-01-29 Handledare: Karin Jansson

Sammanfattning Detta är en uppsats som genomförts i syfte att undersöka barns delaktighet inom förskola och förskoleklass. Undersökningen har genomförts i form av kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma förskolelärare. Följande frågeställningar har använts: 1. Hur ser förskolelärare på barns delaktighet? 2. Hur arbetar förskolelärare med barns delaktighet? I resultatet av undersökningen förmedlar de intervjuade förskolelärarna att delaktighet innebär att barnen är en del av ett sammanhang, barnen ska känna att de är viktiga individer som samtidigt är en del av en grupp. Arbetet med barns delaktighet genomsyrar verksamheten och förskolelärarna uppmuntrar barnen att komma med idéer och försöker att vara flexibla utefter barnens intressen. 1

Abstract The purpose of this study is to examine children s participation in pre-school. The study has been carried out in a form of qualified interviews with working pre-school teachers. The following questions have been used: 1. What are pre-school teachers views on children s participation? 2. How do pre-school teachers work to make children participant? The result shows that the interviewed pre-school teachers see children s participation comparable to being part of a context. The children are important individuals and at the same time part of a group. They feel that working with children s participation is important and the teachers encourage the children to bring out new ideas and try to incorporate the interests of their pre-school children in their work. 2

1. Inledning... 4 1.1 Syfte... 4 1.2 Frågeställning... 4 1.3 Bakgrund... 4 2. Litteratur och tidigare forskning... 5 2.1 Sammanfattning av litteratur... 9 3. Metod... 10 3.1 Urval av intervjupersoner... 10 3.2 Val av metod... 10 3.3 Planering och genomförande... 11 3.4 Bearbetning och analys av material... 12 3.5 Reflektioner kring metodval... 13 3.6 Etiskt förhållningssätt... 14 4. Resultat... 16 4.1 Resultat av intervjuer... 16 4.2 Hur ser pedagogerna på barns delaktighet?... 16 4.2.1 Pedagog 1:... 16 4.2.2 Pedagog 2:... 16 4.2.3 Pedagog 3:... 17 4.3 Hur arbetar pedagogerna med barns delaktighet?... 17 4.3.1 Pedagog 1:... 17 4.3.2 Pedagog 2:... 18 4.3.3 Pedagog 3:... 18 5. Analys och diskussion av resultat... 20 5.1 Hur ser förskolelärare på barns delaktighet?... 20 5.1.1 Pedagog 1:... 20 5.1.2 Pedagog 2:... 20 5.1.3 Pedagog 3:... 21 5.2 Hur arbetar förskolelärare med att göra barn delaktiga?... 22 5.2.1 Pedagog 1:... 22 5.2.2 Pedagog 2:... 22 5.2.3 Pedagog 3:... 23 5.2.4 Sammanfattning av resultatkapitel... 23 6. Slutsatser och besvarande av frågeställning... 25 7. Referenser... 26 3

1. Inledning 1.1 Syfte Syftet med denna uppsats är att undersöka barns delaktighet inom förskola och förskoleklass. 1.2 Frågeställning För att uppnå syftet har jag använt mig av följande frågeställningar: 1. Hur ser förskollärare på barns delaktighet? 2. Hur arbetar förskolelärare med att göra barn delaktiga? 1.3 Bakgrund Denna uppsats skrivs som en examinationsuppsats vid lärarutbildningen på Karlstads Universitet med inriktningen Barns utveckling och rättigheter i förskola och förskoleklass. Utifrån min inriktning har jag valt att skriva om hur förskolelärare ser på delaktighet och hur de arbetar med barns delaktighet i förskolan. Delaktighet och inflytande är en del av hur man i förskolan arbetar med grundläggande demokratiska värderingar, där barnen görs medvetna om att deras åsikter är värdefulla. Alla barn ska känna sig betydelsefulla och känna att det de tycker spelar roll. Enligt läroplanen för förskolan (1998) ska pedagoger i förskolan förmedla och vara en förebild för de samhälleliga värderingar och normer som barnen ska få med sig. (Lpfö 98) Jag finner det därför intressant att undersöka hur man inom förskoleverksamhet ser på barns delaktighet. 4

2. Litteratur och tidigare forskning I skrivandet av denna uppsats har jag använt mig av litteratur som behandlar begreppet delaktighet. Litteraturen innehåller delar om vad delaktighet innebär som begrepp och hur man kan arbeta med delaktighet. Jag har även undersökt vad läroplanen för förskolan (Lpfö 98) och FN:s konvention om barnets rättigheter (2006) säger om barns delaktighet. I FN:s konvention om barnets rättigheter återfinns barns delaktighet i artikel 12.1, den är därför intressant att nämna i sammanhanget. Följande citat är hämtat ur konventionen: Konventionsstaterna skall tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet, varvid barnets åsikter skall tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad (Konventionen om barnets rättigheter art 12.1, 2006, s.38) Konventionen om barnets rättigheter är alltid relevant och aktuell i frågor gällande barn, och att det finns en artikel som omnämner barns delaktighet och inflytande talar för att ämnet är av stor vikt (Konventionen om barnets rättigheter, 2006). Både konventionen om barnets rättigheter och läroplanen för förskolan tillskriver barn rätten till att uttrycka sina åsikter och att därigenom ges möjlighet att påverka sin vardag. Eftersom förskolan och skolan ska vila på demokratiska grunder finns det i Lpfö98 mål och riktlinjer för förskolans demokratiska arbete. Där framgår att barnen ska göras delaktiga för att på sikt bli aktiva samhällsmedborgare med värderingar som speglar ett demokratiskt samhälle. (Lpfö 98) Följande citat återfinns i Lpfö 98: Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation (Lpfö 98,2006, s. 11) Barns inflytande och delaktighet återfinns också i följande stycke: 5

De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av den pedagogiska verksamheten. (Lpfö98,2006, s. 10) Läroplanen anger mål och riktlinjer för förskola och delaktighet är en del av förskolans uppdrag. Barnens behov och intressen ska vara en del av verksamheten och ska spela in när den planeras.(lpfö 98) Ovanstående citat ur Lpfö98 har valts med utgångspunkt i det demokratiska arbetssättet i förskolan. Även om det inte står hur man ska arbeta med dessa frågor så framgår det framför allt att man ska arbeta med dem (Williams, Sheridan, Pramling, Samuelsson, 2000). Lpfö 98 framhåller att barnens egna uttryck ska ligga till grund för utformningen av verksamheten. Vuxna är barnens förebilder och pedagogernas förhållningssätt påverkar barns förståelse för vad som är gällande i ett demokratiskt samhälle. (Lpfö 98) Lotta Bjervås (2003) skriver i Förskolan barnets första skola att barn behöver utrymme för att få uttrycka sina åsikter och att den möjlighet till delaktighet de ges i förskolan har betydelse för de färdigheter och förmågor de sedan ska utveckla som framtida samhällsmedborgare. Detta innebär att barn får göra sin röst hörd och samt rätten till att någon lyssnar på det de har att säga, att barnet får uppleva sig själv som delaktig innebär också att barnet känner sig kompetent. (Bjervås, 2003) Författaren ger en överblick över förskolevärlden och om hur pedagoger kan se på barn med utifrån olika perspektiv. Bjervås visar på pedagogens roll i barns delaktighet genom att ställa frågan: Om jag var barn i den här förskolan hade jag då upplevt att jag kan göra min röst hörd? (Bjervås, s. 69, 2003). Bjervås skriver också att delaktighet inte innebär att barnet ska få säga sista ordet. Delaktighet innebär att barnet blir respekterat för sina åsikter, att andra lyssnar på dem. Vad gäller att få vara med och bestämma skriver hon att detta måste sättas i perspektiv till att barnet är del av en grupp och därigenom begränsas den individuella möjligheten att bestämma. I förskolan handlar det om att barnen ska lära sig samarbeta och samspela med de andra barnen samt att de ges möjlighet att få framföra det de tycker i olika sammanhang. (Bjervås, 2003) 6

Boken Barns samlärande är en forskningsöversikt skriven av Pia Williams, Sonja Sheridan och Ingrid Pramling Samuelsson (2000). Den handlar om barns samspel och vikten av att barn lär sig att samarbeta. Författarna anser att barns samspel är viktigt inte endast i fråga om barns lärande, utan också för att barnet ska kunna utveckla en förståelse för andra och därigenom utvecklas till en demokratisk samhällsmedborgare. Författarna skriver om de demokratiska värderingarna, däribland delaktighet, och kopplar dessa till barns samspel som en del i barns lärande och som en del av att barnen ska bli demokratiska individer. För att kunna få förståelse för någon annans perspektiv behövs att man som barn i samspel med varandra får tillfällen att möta andras åsikter och kunskap. (Williams, et al, 2000) Lyssnandets pedagogik etik och demokrati i pedagogiskt arbete (2005) är skriven av Ann Åberg med kommentarer skrivna av Hillevi Lenz Taguchi. Denna bok speglar Åbergs eget verksamma yrkesliv som förskolelärare. Hon skriver om hur hon själv deltagit i projekt med demokrati i förskolan och berättar om de erfarenheter hon fått med sig i arbetet. För att få en teoretisk aspekt på innehållet har Hillevi Lenz Taguchi skrivit kommentarer. Boken väver samman det praktiska arbetet i förskolan med teori. (Åberg & Lenz Taguchi, 2005) I boken ges flera intressanta exempel på hur man som pedagog kan arbeta med barns delaktighet på ett aktivt och reflekterande sätt. Åberg är tydlig med att pedagogerna i förskolan behöver lyssna på barnen och ge barnen utrymme att ge uttryck för sina tankar och funderingar. Eftersom pedagogerna är de som styr den dagliga verksamhetens innehåll då de organiserar hur verksamheten läggs upp har de också makten att styra barns möjlighet till delaktighet. (Åberg & Lenz Taguchi, 2005) Åberg beskriver sitt arbete i förskolan med att hon fått reflektera kring sin kunskap och tänka i nya banor. Situationer och händelser tas upp till diskussion och reflektion i arbetslaget. Ett exempel är samlingen, där hon ifrågasätter för vems skull pedagogerna har samlingen, då barnen ibland verkar tycka att där inte händer så mycket intressant. Pedagogerna resonerar då om hur de kan utveckla och förändra samlingen och de tar barnen till hjälp, barnen görs delaktiga i arbetet och genom detta blir samlingarna bättre. (Åberg & Lenz Taguchi 2005) 7

Som pedagog måste man börja med sig själv, vi vuxna vill känna oss lyssnade på och respekterade för det vi har att säga, skriver hon. Denna erfarenhet vill hon att barnen ska få, att barnen ska känna sig lyssnade på. (Åberg & Lenz Taguchi, 2005) Hon skriver också att demokrati inte är något som vi lär barnen, det är en pågående process som innebär reflektion över det egna förhållningssättet. En förskola som arbetar med barns delaktighet innebär inte en verksamhet där alla barn ska få göra som de vill, men det innebär att vi bjuder in barnen till att tillsammans med oss få ta ansvar för vardagen på förskolan. (Åberg & Lenz Taguchi, 2005, s. 66) Detta betyder inte på något sätt att ansvaret ska släppas fritt, de vuxna har alltid sitt ansvar. Det innebär däremot att det finns utrymme för alla barns åsikter och att de där får lära sig att respektera varandras åsikter och att lyssna på varandra. (Åberg & Lenz Taguchi, 2005) Hon beskriver hur de tänkt om kring fruktstunden på förskolan. Tidigare har de alltid haft fruktstund vid samma tid varje dag, något som förutsätter att alla barn skulle vara sugna på frukt vid exakt samma tillfälle på dagen. Många barn var upptagna i lek som de fick avbryta för att istället sätta sig för att äta frukt. Pedagogerna hade märkt att det blev rörigt i gruppen efter fruktstunden. De barn som blivit avbrutna i sin lek försökte att hitta på något nytt att göra och det blev inte alls bra. De bestämde sig för att sluta med den gemensamma fruktstunden och istället ställa in en fruktskål på avdelningen. Alla barn kunde då ta en frukt när det passade dem och man behövde inte avbryta leken. De skriver att denna förändring inte var okomplicerad och att det tog tid att få det att fungera men att de genom diskussion och reflektion och i samspel med barnen till slut löste situationen. (Åberg & Lenz Taguchi, 2005) På förskolan ordnades senare ett projekt om fåglar, där det blev tydligt att alla barn var intresserade av olika saker inom projektets ramar. Vissa barn ville måla, andra snickra; hur skulle man då göra för att tillgodose allas behov och ändå låta alla barn vara delaktiga i aktiviteten? Rättvisa behöver inte innebära att alla barn gör samma sak, det är upp till pedagogerna att hitta det varje barn är intresserat av. Många temaarbeten har en mall som pedagogerna arbetar efter, Åberg menar att innanför denna ram finns många olika möjligheter att hitta något för alla. Man kan vara delaktig på olika sätt, det 8

som är intressant för ett barn är inte nödvändigtvis intressant för ett annat barn. Alla är olika och alla tycker om olika saker.(åberg & Lenz Taguchi, 2005) 2.1 Sammanfattning av litteratur Den tidigare forskning som redovisats påvisar vikten av barns delaktighet utifrån olika aspekter. Läroplanen för förskolan säger att förskolan bör utforma verksamheten efter de intressen barnen själva ger uttryck för och att förskolan ska vara en plats där barn ges tillfällen att uttrycka sina åsikter (Lpfö 98). Även Konventionen om barnets rättigheter skriver i artikel 12.1 om barns delaktighet och möjlighet till inflytande, i konventionens artikel 12.1 framgår det att barnet ska ges rätt till att uttrycka sin åsikt i frågor som rör barnet (Konventionen om barnets rättigheter, 2006). Bjervås skriver om att barn ska ges möjlighet att få uttrycka sig och få uppleva att andra lyssnar på det barnet har att säga. Hon anser också att barn ska ges utrymme att samspela och lyssna på varandra. (Bjervås, 2003) Åberg och Lenz Taguchi menar att barns delaktighet påverkas av hur de vuxna organiserar verksamheten, pedagogerna i förskolan kan styra barnens möjlighet att få vara med och påverka. Åberg anser också att demokrati inte är något som vi bara lär barnen, barnen är delaktiga i en process där de vuxnas förhållningssätt är viktigt. Hon skriver att pedagogen kan se till sig själv och sin egen syn på delaktighet, alla vuxna vill känna sig respekterade för det de har att säga och att detta är något som hon vill förmedla till barnen. (Åberg & Lenz Taguchi, 2005) Williams anser att barn genom att samarbeta lär sig att lyssna på och respektera varandra och de åsikter som andra ger uttryck för (Williams et al, 2000). Både Bjervås och Williams skriver om vikten av att barn ges tillfälle till att samarbeta och samspela och genom det ges tillfälle att lyssna på varandra. 9

3. Metod Denna uppsats syftar till att besvara följande frågeställningar: 1. Hur ser förskolelärare på barns delaktighet? 2. Hur arbetar förskolelärare med barns delaktighet? 3.1 Urval av intervjupersoner För att besvara mina frågeställningar har jag använt mig av kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma förskolelärare. Två av pedagogerna är verksamma i förskoleklass och en arbetar i förskola. Jag har gjort mitt urval baserat på att intervjupersonerna är verksamma som förskollärare inte utefter vilken verksamhet intervjupersonerna arbetar, verksamheterna är slumpvis utvalda. Detta val har gjorts eftersom fokus ligger på hur de ser på begreppet delaktighet utifrån rollen som förskolelärare. Jag tog kontakt med intervjupersonerna via telefon och skickade sedan ett mail med information där de gavs möjlighet att bestämma ett passande datum och tid för intervju. (Bell 2006) I arbetet med att finna intervjupersoner tog jag kontakt med flera skolor och förskolor och blev mycket väl bemött av alla jag talade med. Jag kunde ha valt att göra alla intervjuer på samma skola/förskola men valde att hålla intervjuer på olika arbetsplatser för att få en eventuell spridning på svaren. 3.2 Val av metod Inför uppsatsskrivandet har jag läst boken Introduktion till forskningsmetodik skriven av Judith Bell (2006) samt Forskningsmetodikens grunder, att planera, genomföra och rapportera en undersökning skriven av Runa Patel och Bo Davidsson (2003). Jag har valt att använda mig av kvalitativa intervjuer då mitt problemområde handlar om pedagogernas upplevelse och tolkning av begreppet delaktighet. (Patel & Davidson, 2003) En kvalitativ intervju innebär enligt Patel och Davidson följande: 10

Syftet med en kvalitativ intervju är att upptäcka och identifiera egenskaper och beskaffenheten hos något, t.ex. den intervjuades livsvärld eller uppfattningar om något fenomen. (Patel & Davidson, s. 78, 2003) Detta betyder att man inte kan formulera svarsalternativ på förhand eftersom det är den intervjuades egen upplevelse som ska framkomma. (Patel & Davidson, 2003) Enligt Bell är fördelen med intervjumetoden att den är flexibel, den kan ge ett rikt material, till skillnad från enkäter där svaren är fasta. I en intervju kan man komma med följdfrågor och svaren kan på så vis fördjupas och utvecklas mer än vad enkätsvar kan göra.( Bell, 2006) Bell skriver också att nackdelen med intervjumetoden är att den är tidskrävande, utöver själva intervjun så tillkommer även resor till intervjupersonen samt bearbetning av materialet. Det kan därför vara svårt att använda mer än ett fåtal intervjuer under ett tidsbegränsat arbete som detta. (Bell, 2006) Antalet intervjupersoner i denna undersökning är tre, detta beror på den tidsmarginal som arbetet har och att jag ville få tid på mig att bearbeta materialet. Min undersökning är en kvalitativ undersökning som genomförts som standardiserade intervjuer med en låg grad av strukturering. Detta innebär att intervjuerna är genomförda med samma frågor ställda i samma ordning till alla intervjupersoner. Det innebär också att jag under intervjuerna lämnat fullt utrymme för intervjupersoner att svara. (Patel & Davidson, 2003) Detta val baseras på problemområdet där det intressanta är att se vad de olika förskolelärarna svarar. 3.3 Planering och genomförande Inför intervjuerna tog jag kontakt med flera olika skolor och förskolor, några tackade nej, med hänvisning till att de var för upptagna inför jul. Två olika skolor och en förskola tackade ja. 11

I ett första skede skickade jag ut informationsbrev till de berörda intervjupersonerna. (Patel & Davidson, 2003) Brevet innehöll information angående uppsatsen samt mina kontaktuppgifter, information om hur uppsatsen skulle användas och i vilket syfte den skrivs, utlovad anonymitet gällande publicering av uppsatsen, information om att uppsatsen var helt frivillig samt att det var möjligt att dra sig ur och låta bli att svara på vissa frågor samt underskrift som skulle signeras innan intervjun påbörjades, detta för att uppfylla Vetenskapsrådets forskningsetiska principer. Intervjupersonerna fick sedan komma med förslag på datum och tid när det passade dem bäst att bli intervjuade. Bell skriver att det är viktigt att den som intervjuar tar hänsyn till intervjupersonens önskemål med tid och plats. (Bell, 2006) Intervjuerna inleddes med att jag informerade om uppsatsen samt att jag fick den underskrivna samtyckesblanketten. Intervjun utgick ifrån ett i förväg framställt intervjuformulär bestående av följande tre frågor (Patel & Davidson, 2003): 1. Vad innebär det att vara delaktig? 2. Hur görs barn delaktiga? 3. Hur vet man att ett barn känner sig delaktigt? Dessa frågor utgjorde grunden för intervjuerna som genomfördes med tre förskolelärare. Intervju 1 och 2 hölls på respektive skolor i den mellansvenska kommun som skolorna ligger i. Intervju 3 hölls på en mellanstor förskola i samma kommun. Intervjuerna genomfördes i samtalsform och pågick under 45-60 minuter. Under intervjun fick intervjupersonerna reflektera fritt kring frågorna som ställdes och intervjusvaren skrevs ner fortlöpande under intervjun med hjälp av anteckningar. Efter intervjun fick intervjupersonerna möjlighet att höra vad som skrivits ned samt blev tillfrågade om det var något de ytterligare önskade tillföra sina svar. Bell skriver att det är viktigt att läsa upp svaren för respondenten särskilt med material som ska citeras. (Bell, 2006) 3.4 Bearbetning och analys av material Under intervjuerna fördes anteckningar för hand över varje intervjupersons svar, efter intervjuerna sattes svaren in i en pärm tillsammans med intervjufrågorna. För att göra 12

resultaten översiktliga så valde jag att kategorisera svaren genom att förse varje intervjufråga med en färgad liten klisterlapp. (Bell, 2006) Varje intervjufråga fick på så vis en egen färg, enligt följande kategorier: 1. Vad innebär det att vara delaktig? Färg: Lila 2. Hur görs barn delaktiga? Färg: Rosa 3. Hur vet man att ett barn känner sig delaktigt? Färg: Grön Under bearbetning av materialet placerades sedan respektive färg vid respektive svarskategori. Svar som bedömdes att de inte passade in i någon av ovanstående kategorier fick färgen gul. Detta var ett sätt att sammanställa resultaten i olika kategorier. (Bell, 2006) Bell skriver att: Kodning möjliggör att man kan sammanföra viktiga frågor och frågeställningar i sina data och gör dessutom att man kan gå ytterligare några steg i riktning mot slutsatsformuleringen (Bell, s. 215, 2006) Bell skriver också att: Det finns inga förutbestämda eller alltid riktiga sätt att koda ett material, utan det handlar om att bestämma sig för ett system som passar de data man har och ens eget sätt att hantera data (Bell, s. 217, 2006) De olika färgerna tydliggjorde olika kategorier av svar och hjälpte till att göra resultatet överskådligt. Alla intervjupersoner anonymiserades och försågs med siffror istället för namn för att uppfylla utlovad konfidentialitet. Efter detta skrevs materialet samman och sattes in under respektive frågeställning. Resultatet blev ett stycke för varje intervjuperson där respektive svar framkommer indelat under olika rubriker. 3.5 Reflektioner kring metodval Arbetet med uppsatsen har följt en uttänkt process men det finns även andra sätt att genomföra en undersökning som denna. Jag hade kunnat använda mig av enkäter och på 13

så vis fått ett större material att utgå ifrån, men detta hade då minskat undersökningens kvalitativa del. Problemområdet förutsätter inte att ett flertal personer intervjuas eftersom det är pedagogernas erfarenhet och upplevelse som är relevant i intervjun. Det hade då påverkat undersökningens fokus genom att mängden av svar inte nödvändigtvis besvarat mina frågeställningar. Det hade varit svårt att få ett djup i problemområdet och det hade inte blivit den reflektion kring frågan som jag ville ha. (Bell, 2006) Jag hade också kunnat använda mig av telefonintervju (Patel& Davidson, 2003) men för att få ett samtal kring frågorna och ge den intervjuade tid att tänka efter på sina svar fann jag att denna metod inte passade mig. Jag har gjort intervjuerna med hjälp av fortlöpande anteckningar då jag skrivit ner svaren för hand. Bell skriver att ljudinspelning är bra eftersom man kan koncentrera sig enbart på det den intervjuade säger, men att det även kan fungera bra med anteckningar om man lär sig att skriva fort (Bell, 2006). Innan intervjun skickade jag ut information om intervjuns innehåll. Det kan därför förekomma att intervjupersonerna kan ha diskuterat ämnet med andra och då fått andra infallsvinklar än de som utgått från bara intervjupersonen. (Bell, 2006) Jag har gjort bedömningen att detta inte bör ses som någon större svaghet ur reliabilitetssynpunkt då frågeställningen ändå har sin grund i läroplanen för förskolan (Bell, 2006). Det är sannolikt att de intervjuade diskuterat frågan tidigare då det är en del av deras arbete att arbeta utifrån läroplanen (Lpfö 98). 3.6 Etiskt förhållningssätt I genomförandet av denna undersökning har följande etiska ställningstaganden gjort, de utgår ifrån Vetenskapsrådets forskningsetiska regler: Informationskravet: Intervjupersonerna har via telefon och e- mail samt muntligt innan intervjun påbörjades delgetts information om uppsatsens syfte och innehåll. Samtyckeskravet: Som en del av informationsbrevet skickades en blankett till intervjupersonerna. Där framgick att studien var frivillig och att intervjupersonen när 14

som helst kunde välja att dra sig ur, deltagarna har fått skriva under en samtyckesblankett innan intervjuerna påbörjats Nyttjandekravet: Intervjupersonerna har fått information om att uppsatsen kommer att avrapporteras som ett examensarbete vid Karlstad Universitet och därigenom publiceras. Konfidentialitetskravet: Intervjupersonerna garanterades att alla namn på personer och skolor/förskolor skulle bytas ut samt information om att all insamlad data förstörs när studien är genomförd. (Vetenskapsrådets forskningsetiska principer, 2010) 15

4. Resultat 4.1 Resultat av intervjuer Detta är resultatet av tre intervjuer med tre förskolelärare som utifrån sina erfarenheter och syn på delaktighet berättar om vad barns delaktighet innebär för dem samt hur de arbetar med barns delaktighet. Alla intervjupersoner är utbildade förskolelärare och arbetar inom förskola och förskoleklass. För att inte använda namn benämns de som pedagog 1, 2 och 3. För att åskådliggöra resultatet är pedagogernas svar indelade efter respektive frågeställning 4.2 Hur ser pedagogerna på barns delaktighet? 4.2.1 Pedagog 1: Pedagog 1 ser på delaktighet som att barnen får vara med och bestämma och fatta beslut och anser att pedagogerna skapar möjligheter för att barnens idéer ska kunna genomföras i den dagliga verksamheten. Tycker att pedagogerna är lyhörda och flexibla i deras arbete och att de i sitt arbete utgår ifrån barnens behov. 4.2.2 Pedagog 2: Pedagog 2 säger att man kan se till sig själv och reflektera över vad delaktighet betyder för den egna personen och anser att delaktighet kan innebära: Att man har förståelse och vetskap om sammanhanget, vad som sker i verksamheten. Men man behöver inte alltid vara med på allt. Att få dela sina åsikter och att nån tycker att man är en person som man kan dela sina åsikter med. (Pedagog 2) Vidare beskriver Pedagog 2 barns delaktighet som att barnen är en del av ett sammanhang, att de vet vad som händer och vad som ska hända. Anser att barnen ska ges möjlighet till att vara med och påverka och att detta ska ske i förhållande till barnens ålder. 16

4.2.3 Pedagog 3: Pedagog 3 beskriver delaktighet som att barnen känner att förskolan de är på är deras förskola. Delaktighet är att barnen känner att det här är deras förskola att de känner sig som viktiga personer här. (Pedagog 3) Vidare anser pedagog 3 att barnen är viktiga personer och att pedagogerna är där för deras skull och att varje barn ska bli sett för den person de är; de blir sedda för den de är, inte för att de har tuffaste tröjan säger Pedagog 3. Pedagog 3 tycker också att delaktighet kan visa sig i att barnen trivs och att barnen visar att de är glada att komma till förskolan. Barnen görs delaktiga utifrån deras nivå, tycker att barnen ska ges möjlighet att vara med och bestämma sådant som ligger nära dem själva och inte för stora beslut. De försöker vara lyhörda för att barnen ska komma med idéer och arbetar efter att anpassa verksamheten utefter barnens behov och intressen. 4.3 Hur arbetar pedagogerna med barns delaktighet? 4.3.1 Pedagog 1: Pedagog 1 berättar att de har en samling varje morgon, där pratar de tillsammans med barnen om vilket datum det är och ett av barnen får skriva dagens datum på en väggtavla. Därefter sätts dagens schema upp på väggtavlan. Under samlingen ges barnen utrymme att diskutera en fråga, det kan var vilken favoritfärg barnen har eller vilken mat de fördrar. Pedagog 1 säger att arbetslaget jobbar mycket här och nu, de försöker att vara flexibla efter barnens behov. Detta innebär att om barnen under samlingen kommer med förslag på något de vill ska hända under dagen så arbetar pedagogerna med att vara lyhörda för barnens förslag. Då det ska köpas in leksaker till verksamheten så är barnen delaktiga och får rösta och komma med önskemål om vad de önskar för leksaker till avdelningen. Barnen är 17

delaktiga i klassråd med representanter till elevråd och därigenom ges möjlighet för barnen till att uttrycka åsikter och förfrågningar som berör barnens vardag. Det kan gälla inköp av material eller få önska meny till skolans matsedel. På avdelningen arbetar de med olika teman och de har arbetat med olika temaaktiviteter där barnen fått betygsätta de olika aktiviteterna, resultatet av omröstningarna har sedan sammanställts tillsammans med barnen. 4.3.2 Pedagog 2: Börjar dagen med en samling med alla barn under samlingen berättar pedagog 2 om hur dagen är upplagd. Pedagog 2 tycker att de fasta rutinerna ger barnen en trygghet och att det uppsatta schemat ger en förförståelse då barnen vet vad som ska hända under dagen, en del barn kan vara i större behov av förförståelse och på detta sätt pekas ingen ut. Barnen ges tillfälle till eget arbete detta innebär att barnen själva får välja den aktivitet de önskar göra. Barnen kan välja att läsa, leka, spela spel, rita eller något annat som barnen är intresserade av, pedagog 2 försöker vara lyhörd för barnens intressen. Tycker att det är viktigt att visa att barnen får vara med och bestämma och även att påvisa barnets egen förmåga att fatta beslut då det finns möjlighet till det. Anser att man som pedagog ska påvisa att demokrati inte innebär att alltid få som man vill utan att det innebär att man är en del i gruppen och att majoriteten bestämmer. Barnen har tillsammans med pedagogen gjort upp regler för hur man är en bra kompis, detta i syfte att främja gemenskapen och för att prata med barnen om hur man behandlar varandra. 4.3.3 Pedagog 3: Pedagog 3 genomför en mindre samling i delad grupp varje dag, detta för att kunna tillgodose alla barns behov. En större samling har de en gång i veckan och då är alla barn är samlade. Den gemensamma fruktstunden har de tagit bort, istället så bjuds 18

barnen på frukt under förmiddagen för att inte avbryta deras lek. De inte är lika fast i rutinerna längre utan anpassar sig efter barngruppen och tycker att de är måna om att barnen ska känna gemenskap och ägnar mycket tid åt att arbeta ihop gruppen för att skapa en vi-känsla tillsammans. Pedagog 3 pratar med barnen om hur man ska vara mot varandra. Pedagog 3 säger att de arbetar mycket med temaarbete. Vid temaarbete utgår de ifrån barnens intressen och idéer. Vid temaarbetet finns alltid en ram men det ges utrymme för barnen att själva komma med idéer och att påverka handlingen under temat. Pedagog 3 säger: Vi arbetar tillsammans med barnen, vi serverar inte bara verksamheten åt dem, deras kunskap är viktig. Vid den stora samlingen brukar de använda sig av en månadens fråga frågorna kan vara av olika slag och ger barnen möjlighets att tänka efter och reflektera tillsammans angående hur de tycker i mindre grupper. De arbetar också med miljötänk i barngruppen, för att barnen ska vara en del av ett större sammanhang och lära sig från början att de inte ska slösa med jordens resurser. De arbetar för att barnen ska bli delaktiga i miljöarbetet genom att man lär sig att inte slösa med papper och hjälps åt att släcka lampor. 19

5. Analys och diskussion av resultat Jag kommer utifrån mitt resultat att göra en analys av svaren och se huruvida resultatet kopplat till litteraturen besvarar mina frågeställningar. Min första frågeställning är: 5.1 Hur ser förskolelärare på barns delaktighet? 5.1.1 Pedagog 1: Pedagog 1 ser på delaktighet som barns möjligheter till att vara med och fatta beslut om det som rör dem och deras vardag, och genom detta kan barnen vara med och påverka. Pedagog 1 anser att det är viktigt att barnen ges utrymme att få göra sina röster hörda. Detta kan kopplas till det Bjervås framför då hon skriver att delaktighet innebär att barnen ges möjlighet att ge uttryck för sina tankar och komma med förslag. (Bjervås, 2003) Pedagog 1 anser det vara viktigt att vara flexibel och lyhörd som pedagog. Detta påvisar ett samband med Åberg som skriver om den makt som pedagoger i förskola och skola har, då pedagogerna strukturerar upp den dagliga verksamheten och därigenom har makten att göra barnen delaktiga i verksamheten.(åberg & Lenz Taguchi, 2005) 5.1.2 Pedagog 2: Pedagog 2 reflekterar kring sin egen syn på delaktighet genom att först se till sig själv som vuxen; Hur ser jag mig själv som delaktig i min vardag? Pedagog 2 uttrycker att delaktighet innebär att man är en del av ett sammanhang och har en vetskap om vad som händer runt omkring sig. Att man är en person som lyssnar på andra och att andra lyssnar på en själv. En liknande reflektion återfinns hos Åberg som skriver om vikten av att se till sig själv och hur man som pedagog förhåller sig till delaktighet. Vuxna vill bli lyssnade på för det de har att säga och den erfarenheten bör även barn få göra, Åberg 20

anser det viktigt att man som pedagog reflekterar över sitt synsätt och sitt agerande.(åberg & Lenz Taguchi, 2005) Pedagog 2 säger också att delaktighet inte behöver innebära att alla gör samma saker samtidigt eller att man är med på allt. Detta överensstämmer med Åbergs synsätt, som skriver att man kan vara delaktig på olika sätt, alla barn är inte intresserade av samma saker och därför kan man inte förvänta sig att alla barn uppskattar att göra samma saker.(åberg & Lenz Taguchi, 2005) Pedagog 2 menar att demokrati inte betyder att man alltid får som man vill. Detta påvisar även Bjervås som skriver att det inte är meningen att delaktighet ska tolkas som att man alltid får sista ordet i ett sammanhang. Det viktiga är att det är barnets rättighet att vara med och få framför sina åsikter och att någon lyssnar på dem. Bjervås skriver också att man i alla beslut måste ta hänsyn till att man är en del av en grupp vilket begränsar den individuella möjligheten att bestämma.( Bjervås, 2003) 5.1.3 Pedagog 3: Pedagog 3 beskriver delaktighet som att alla barn blir sedda för den de är. Alla barn ska känna att de är viktiga. Pedagog 3 säger att pedagogerna finns där för barnens skull. Pedagog 3 tycker att man som pedagog ska lyssna in det barnen har att säga och att barnen ska få möjlighet att vara med och påverka sådant som rör barnen. Detta stämmer överens med Åbergs syn på delaktighet där barnen välkomnas med att dela sina åsikter, Åberg skriver också om vikten av att man som pedagog skapar tillfällen för barns delaktighet, genom att lyssna på barnen visar man dem respekt. (Åberg & Lenz Taguchi, 2005) I resultatet tycker jag att det framgår att pedagogerna har en klar bild framför sig om vad delaktighet innebär för dem. Deras syn på delaktighet är förankrad i Lpfö98. Alla pedagogerna kopplar delaktighet till barnets möjlighet till att vara med och påverka och till att barnet görs medveten om att dess röst är viktig. Gemensamt är att de alla återkommer till att barnen ska bli sedda och bekräftade i sig själva och i sina åsikter. 21

Samtliga pedagoger säger att delaktighet är något genomsyrar verksamheten och deras medvetenhet och reflektion kring begreppet visar på deras syn på begreppet delaktighet. 5.2 Hur arbetar förskolelärare med att göra barn delaktiga? Jag kommer här att koppla resultatet till litteratur och se huruvida resultatet besvarat min andra frågeställning: 5.2.1 Pedagog 1: Pedagog 1 beskriver att de varje morgon har en samling med barnen. I samlingen sätter pedagogerna tillsammans med barnen upp dagens schema på väggen. Detta ger barnen möjlighet att komma med förslag kring dagens händelser. Barnen ges i samlingen tillfälle att berätta och reflektera över olika frågor. Barnen ges möjlighet att genom klassråd påverka frågor som berör dem, de kan ge förslag på önskad meny till skolans matsedel. De kan även lämna förslag till sådant som ska köpas in till avdelningen. Detta arbetssätt påvisar hur pedagogen gör barnen delaktiga i olika situationer i skolan, att de utgår ifrån barnens perspektiv och försöka att se världen med barnens ögon (Bjervås, 2003). Detta kan även kopplas till läroplanen då den säger att barnen ska få uttrycka sina åsikter och därigenom ges möjlighet att vara med och påverka (Lpfö 98). 5.2.2 Pedagog 2: Pedagog 2 använder sig av ett liknande arbetssätt och ser på rutiner som en trygghet för barnen. Pedagog 2 anser att barnen får en förförståelse genom att de vet vad som ska hända under dagen och att de är medvetna om sammanhanget. Pedagog 2 uttrycker barns delaktighet i att de är en del i ett sammanhang, vilket kan förstås som att barnen är en del av en grupp. I gruppen finns möjlighet för barnen att genom samarbete få en ökad förståelse för olika sammanhang. I boken Barns samlärande pekar man på att barn, för att utvecklas till demokratiska samhällsmedborgare behöver ges utrymme till samarbete och diskussion (Williams, 22

2000). Även Bjervås pekar på vikten av att barn får lära sig samspela som en grupp för att få en förståelse för varandra (Bjervås). 5.2.3 Pedagog 3: Pedagog 3 beskriver deras arbetssätt som flexibelt och de inte har någon större samling mer än en gång i veckan. Detta för att barnen ska få leka ostört under förmiddagen. Pedagog 3 berättar att fruktstunden har de tagit bort av skälet att de inte vill störa barnens lek. I Åbergs bok återfinns en liknande situation där hon ger ett exempel på hur de ifrågasätter syftet med fruktstundens varande och väljer att istället ställa in en fruktskål på avdelningen (Åberg & Lenz Taguchi, 2005). På pedagog 3s avdelning går något av barnen runt och bjuder barnen på frukt så att barnen kan fortsätta sin lek. De använder sig i samling av månadens fråga, detta ger utrymme för att barnen att i grupp diskutera och samtidigt lyssna på vad andra har att säga om frågan. Detta stämmer överens med Williams som beskriver hur barn genom samspel med andra lär sig att lyssna på och på så vis också få en förståelse för andra åsikter. (Williams et al, 2000) 5.2.4 Sammanfattning av resultatkapitel Pedagogerna arbetar med att barnen ska känna att de är en del av en gemenskap, att de är viktiga personer i gruppen. De arbetar aktivt för att skapa en gruppkänsla för barnen. Genom att lyssna på barnens åsikter och genomföra dem visar de barnen att det de tycker spelar roll, de betraktas som kompetenta.(bjervås, 2003) Williams säger att barn ges möjlighet att samspela i grupp och får möjlighet att samarbeta är viktigt för att barnet ska utveckla en känsla av delaktighet. Genom att möta andra och i samspel med varandra lär sig barnet att lyssna på och få en förståelse för andra barn och vuxna. (Williams, et al, 2000) Även Åberg anser att pedagoger måste fråga sig vilka värden som barnen ska ha med sig i livet, som barnen blir bemötta så kommer de också att bemöta andra. Hur ska 23

barnen utveckla förmåga att förstå och handla efter demokratiska principer om de inte ges möjlighet till vara med och påverka? (Åber& Lenz Taguchi, 2005) Pedagogerna säger också att barnen inte alltid kan vara med och bestämma allting, att barnen ska vara med och bestämma sådant som är nära dem, det ska inte vara för stora beslut. Detta kan kopplas till att barnen ska ges utrymme till påverkan men att pedagogen samtidigt inte får överge sitt ansvar som vuxen och som pedagog. Att låta barnen vara delaktiga i beslut innebär inte att släppa sitt ansvar som vuxen. Åberg säger att delaktighet inte bör tolkas som att man släpper ansvaret fritt på barnet, det vore istället oansvarigt. (Åberg& Lenz Taguchi, 2005) Följande citat illustrerar Åbergs syn på pedagogens ansvar: Att bygga delaktighet innebär inte att vi vuxna frånsäger oss ansvaret utan att vi bjuder in barnen till att tillsammans med oss få ta ansvar för vardagen på förskolan (Åberg & Lenz Taguchi, 2005, s.66) Resultatet visar att alla intervjupersoner sätter barnet i fokus för verksamheten och de anser det vara viktigt att barnen får uttrycka sig och komma med idéer. Pedagogerna uttrycker att delaktighet innebär att barnen ska känna att de är viktiga personer och att de är en del av gruppen. De säger också att barnen ska lyssnas på och bli respekterade för sina åsikter och tankar. Pedagogernas syn på delaktighet innebär också att barnen får vara kreativa och komma med idéer samt att pedagogerna arbetar tillsammans med barnen i verksamheten. Pedagogerna säger alla att delaktighet är något som genomsyrar verksamheten och att det är viktigt att göra barnen uppmärksamma på när de får vara med och fatta vissa beslut. Det är också viktigt att vara tydlig med när det handlar om konkreta valsituationer. 24

6. Slutsatser och besvarande av frågeställning Syftet med uppsatsen har varit att undersöka barns delaktighet i förskola och förskoleklass. För att uppnå detta har jag använt mig av följande frågeställningar: 1. Hur ser förskolelärare på barns delaktighet? 2. Hur arbetar förskolelärare med barns delaktighet? Den bild som pedagogerna förmedlar är att barn ska känna att de är en del av ett sammanhang, de ska känna att de är viktiga som individer och samtidigt att de är en del av en grupp. Barnen ska ges utrymme att framföra sina åsikter och vara omgivna av vuxna som lyssnar på dem och respekterar deras åsikter. Det som framkommit i den här undersökningen är att delaktighet har flera sidor, det är ett mångsidigt begrepp. Det kan inbegripa medbestämmande, att få vara med och påverka. Det kan också innebära att vara en del av något, en grupp och en tillhörighet i en gemenskap. Det innebär att man är sedd och respekterad för den man är, att andra respekterar dina åsikter, kanske inte alltid tycker lika men ser dig som en person som är värd att lyssnas på. De intervjuade förskolelärarnas syn på barns delaktighet förmedlar att barnen ska känna att de är del av ett sammanhang, barnen ska känna att de är viktiga individer som samtidigt är del av en grupp. Alla intervjuade pedagoger är överens om att delaktighet är något som genomsyrar verksamheten och att det är en del av det dagliga arbetet. Pedagogerna arbetar med att låta barnen framföra sina åsikter, att göra barnen medvetna om att de får vara med och tycka till. Genom att låta barnen få vara delaktiga i verksamheten lär sig barnen också att man i en grupp måste samarbeta för att komma fram till lösningar. De ser och anpassar verksamheten efter barnen behov, samtidigt som de är måna om det ansvar som pedagogen har. De intervjuade förskolelärarna uppmuntrar barnen att komma med idéer och försöker vara flexibla utifrån barnens intressen. 25

7. Referenser Bell, J.(2006). Introduktion till forskningsmetodik: 4: e upplagan. Danmark: Narayana Press Bjervås, L. (2003). Det kompetenta barnet: Att vara delaktig. I Johansson, E., Pramling Samuelsson, I(Red.). Förskolan barns första skola!(s. 68-69). Lund: Studentlitteratur Mänskliga rättigheter: Konventionen om barnets rättigheter, UD info (2006),Stockholm: Norstedts tryckeri AB Läroplan för förskolan Lpfö98.(2006), Skolverket Patel, R, Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder: Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur Skolverket. (2000). Williams, P., Sheridan, S., Pramling Samuelsson, I.,. Barns samlärande: en forskningsöversikt. Kalmar: Lenanders Tryckeri AB Vetenskapsrådets forskningsetiska principer, 2010 Åberg, A., Lenz Taguchi, H., (2005). Lyssnandets pedagogik: etik och demokrati i pedagogiskt arbete. Uppsala: Almqvist & Wiksell 26