Barn och trauma Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN
ERICASTIFTELSEN Högskoleutbildning Psykoterapi för barn och unga (0-25) Dagbehandlingsförskola (4-7) Tidsbegränsad gruppterapi (7-9) Forskning och metodutveckling Ca 25 medarbetare Grundad 1934 www.ericastiftelsen.se
Eftermiddagens agenda Traumateori Förekomst och konsekvenser Grundprinciper för stöd och behandling Hur kan behandling gå till?
Traumapsykologi Katastrofer & olyckor (typ I) Återkommande påfrestningar, ofta i omsorgssystemet (typ II)
Konsekvenser beroende av Vad och hur har skett? Vem är drabbad? När i utvecklingen? Är omsorgssystemet inblandat/berört? Potentiellt traumatiserande händelser Trauma i nära relation och inom omsorgssystemet alltid komplext. Anknytningstrauma.
Anknytning - centralt vid trauma mot barn Rädsla aktiverar anknytningsbeteende hos barn Anknytningsrelationen - barns enda alternativ till reglering av svåra känslor Barnet förlorar sina anknytningspersoner vid övergrepp från (mellan) föräldrar/omsorgspersoner Möjligheten till återhämtning störs symtom utvecklas
Tänka Känna Uppfatta Reagera
Tänka Känna Uppfatta Reagera Hjärnfunktioner som fokuserar på hot och överlevnad mer aktiva än de för utforskande och inlärning
Adverse Childhood Experiences (ACE-studien, Felitti et al 1998)
Förekomst Våld och övergrepp mot barn
Våld mot barn Sexuella övergrepp Våld mellan vuxna Barnmisshandel Omsorgssvikt
Fysisk barnmisshandel 14 % i normalpopulation varav 3-4 % ofta vanligast att en pappa/styvpappa slår? (Allmänna Barnhuset 2000; 2007;2011, Annerbäck et al 2010, Broberg et al 2011) 20 60 % i kliniska populationer Ökad risk för barn med: psykiska och fysiska funktionshinder, kroniska somatiska sjukdom/tillstånd, knapp ekonomi, migrationsbakgrund, förekomst av våld i familjen (10-15 ggr ökad risk) (Reigstad et al, 2006; Svensson et al, 2011)
Förekomst av våld mellan vuxna i familjen 10-12 % i normalpopulation 20-60% i kliniska populationer ( tex patienter inom BUP, soc) Starkt samband med barnmisshandel 95% av anmälda är män/killar (Rädda Barnen, SCB, Brå)
Var finns de små barnen när mamma misshandlas? 95% vid minst ett tillfälle befunnit sig i lägenheten 77% vid minst ett tillfälle varit i samma rum 45% vid minst ett tillfälle varit i direkt fysisk kontakt med ena/båda föräldrarna 62% av barnen själva utsatta för misshandel av pappa (Almqvist & Broberg, 2004 Barn, 0-6 år, på kvinnojour)
Avgränsningar och överlappningar Sexuella övergrepp Psykosociala problem Problematiskt/ riskfyllt internetbeteende Internetrelaterade sexuella övergrepp Sexuell exponering Grooming Sexuell exploatering Gisela Priebe
Sexuella övergrepp 13, 5 % av flickorna och 5,5 % av pojkarna utsatta för allvarliga (ofta upprepade) övergrepp Små barn oftare utsatta inom närmsta nätverket Ungdomar oftare utsatta av jämnåriga 58% av flickorna och 15% av pojkarna (i gymnasieålder) utsatta för någon typ av sexuell kränkning Vanligt med förövare under 18 år Kvinnliga förövare? Ovanligt att berätta för någon professionell (Priebe 2009, Kjellgren 2009)
Vad behöver barn som utsatts? Synliggörande Skydd och Trygghet Liten chans att vi ska upptäcka - offer och förövare döljer Ovanligt att barn berättar Ovanligt att oro anmäls
Vad kan vi göra för att upptäcka? SoS (2014) rekommenderar att frågan om våld tas upp i samtliga ärenden inom BUP och MVC Utveckla sätt att ställa rutinfrågor om våld och utsatthet till såväl barn som föräldrar Hur ordna en bra situation för att fråga? Hur gör och säger man? Hur tar man emot svaret? Hur anmäler man? Stöd för personal?
Anmälningsskyldighet 14 kap. 1 SoL Anmälningsskyldiga som i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa ska göra en anmälan till socialnämnden. Anmälan ska göras genast. Kan ske muntligt och ska kompletteras skriftligt (JO) Återkoppling från socialtjänsten kan fås, om utredning inleds eller ej
Tecken på utsatthet?
Symtom hos barnen (n=54) Barn som bevittnat våld Almqvist och Broberg (2004) Rädsla: Överdrivet föräldraberoende 83% Rädd att vara ensam 65% Lättskrämdhet 63% Oro 61% Rädsla för förövaren 56% Mörkrädsla 46% Aggressiv benägenhet Lätt för att bli arg 81% Slår andra 57% Lyssnar ej på tillsägelser 65% Fixering vid våld/skräck Pratar mycket om monster eller andra skrämmande saker 57% Starkt intresse för våld/skräck 41% Höjd spänningsnivå Rastlöshet 63% Vaknar nattetid 59% Koncentrationssvårigheter 41% Smärtproblematik/somatisering 50%
Symtom & diagnoser efter trauma Ångest Sviktande självkänsla Somatiska krämpor Tillbakadragenhet Koncentrations-/inlärningssvårigheter Oro Aggressiva beteenden Ätstörningar Självmordstankar Hyperaktivitet Depression Självskadebeteende Språkstörning Sexualiserat beteende Dåligt uppförande Tvång Trots Fobier Sömnsvårigheter Vanligaste diagnoser hos utsatta barn: ADHD, Depression, Ångest, Beteendestörning, PTSD (Pelcovitz et al, 2000)
Insatstrappa Spec behandlingsinsats Fokuserad stödinsats Information & bekräftelse Skydd/Trygghet
Vilka barn behöver specialiserad behandling/psykoterapi? Utvecklat egen problematik, funktionssänkning och lidande till följd av traumatiska påfrestningar När föräldrarnas förmåga att skydda/reglera sviktar och anknytningen skadats, brutits Barn placerade i jour- och familjehem
Forsknings- och kunskapsläget Forskningsevidens för barn: TF-KBT och EMDR CPP (Child Parent Psychotherapy) Beprövad erfarenhet: Traumafokuserad behandling, gärna i grupp, Uttryckande/skapande terapier med traumafokus Läkemedelsbehandling: Behandling av symtom (ångest, sömnstörning, depression ) som stöd till psykoterapi Uppehåll i kontakt med förövare under behandlingsinsats (Foa, 2009; Courtois & Ford, 2013; BUP Stockholms riktlinjer 2012)
Komponenter i Traumafokuserad behandling Bedömning av skydd, trygghet och stabilitet situation, system och individ Stabilisering - nutidsfokus psykoedukation om traumareaktioner, symtom och hur hantera dessa Traumabearbetning - dåtidsfokus rekonstruktion: berätta om, visa, rita, leka Skapa ett narrativ/berättelse exponering Konsolidering - framtidsfokus Framtidsperspektiv, hopp, stärka nyutvecklade strukturer
Målet för traumabehandling ökad förmåga till självreglering Reglering av uppmärksamhet Reglering av affekter, impulser, känslor, medvetande dissociation Utveckla exekutiva funktioner, minneskapacitet Reglering av somatiska reaktioner/signaler Utveckla/stärka anknytning och relationer Öka förmågan till reflektion och mentalisering
Traumaterapeutens förhållningssätt Aktiv Fokuserad Nyfiken Ovetande och välinformerad Ill: Moa Hoff
Mod nog att kommunicera med barn om Kroppen, dess privata områden och sex Våld, död och skräck Farliga, äckliga och skrämmande saker Det värsta, svåraste och det konstigaste ill: Moa Hoff
Hur kan man göra?
Barnkonventionen Barn har rätt att uttrycka sin mening i alla frågor som berör det Barn har rätt att uttrycka sig i tal, skrift, konstnärlig form eller annat uttrycksmedel som barnet väljer Barn har rätt till ledning att utöva sin rätt ur Artikel 12, 13 & 14
Interventioner för stabilisering and reglering Rytm: gunga, vagga, hålla om, Kropps- & ögonkontakt varsamt Äta, dricka, suga Andas, avslappning Överblick, planering, struktur Psykoedukation - med fördel till barn och omsorgsperson gemensamt
Spaghettileken
Bearbetning Rekonstruktion, skapa ett narrativ exponering Kom ihåg: stabilisering/reglering barnets delaktighet, inflytande och kontroll Dela innehållet med omsorgspersoner
Vad gäller vid sexuella övergrepp? Vad är ok/inte ok? Lagligt/olagligt? Vanligt/ovanligt? Olagligt?* Lagligt? Skadligt?* Bra för barn? Normer & regler Åsikter * uppgifter vi måste anmäla till socialtjänsten enligt SoL kap.14 1
Att stå för skydd, hjälp och hopp
Att få ihop sin berättelse
Konsolidering - framtidsfokus Ibland specifika interventioner, t ex uttrycka önskningar, rita alternativa slut, framtidsbilder Använda nya förmågor och regleringsstrategier i andra sammanhang Symboliska avslut