SAMRÅDSREDOGÖRELSE. Detaljplan för etapp 1 i Vidja

MILJÖ- OCH 1 (106) HANDLÄGGARE Johanna Tullhage Wadhstorp SAMRÅDSREDOGÖRELSE Detaljplan för etapp 1 i Vidja Läsanvisning Dokumentet inleds med en sammanfattning av samrådet med en sammanställning av remissinstansernas yttranden, antalet inkomna yttranden samt en beskrivning av de förändringar som skett i detaljplanekartan efter samrådet. Därefter följer en sammanfattning av ärendet och en beskrivning av hur samrådet gått till. Det har kommit in många yttranden och de flesta tar upp samma frågor. Därför är förvaltningens kommentarer till de vanligaste yttrandena sammanställda tidigt i dokumentet tillsammans med en beräkning av hur många som yttrat sig i frågan där det har varit möjligt att sammanställa. Remissinstansernas yttranden ligger först i sammanställningen av yttrandena. Dessa kommer i samma ordning som i remisslistan. Därefter följer yttranden inkomna från sakägare inom etapp 1, sedan kommer yttranden från fastighetsägare inom Vidja och sedan yttranden från övriga. Sist i dokumentet finns en sammanställning av de skriftliga kommentarer som fanns på de enkäter som inkommit som svar på samrådet. Dessa är ofta korta och betonar snarare svaren i enkäten. Sammanfattning Bland remissinstanserna ansåg länsstyrelsen i Stockholm att det vore värdefullt om en kartläggning över vilka delar som är extra värdefulla för grodlek kan tas fram. Storstockholms Lokaltrafik anser att det eventuellt kan bli aktuellt med en ökad trafikering till området, något som behöver undersökas vidare i det fortsatta planarbetet. Kommunstyrelsen har påpekat behovet av en förskola i Vidja något som även Grundskolenämnden och Förskolenämnden har yttrat med tillägget att det även finns ett behov av att utreda behovet av en F-3-skola. Remissinstanserna tillägger att det kan finnas ett behov av att reservera mark för förskola redan inom etapp ett. POSTADRESS Huddinge kommun MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGE N Planavdelningen BESÖKSADRESS E-POST TELEFON OCH TELEFAX

2 Äldreomsorgsnämnden anser att en tomt, nära hållplats för kollektivtrafik, ska avsättas för ett framtida äldreboende eller seniorboende. Miljönämnden tillstyrker remissen under förutsättning att fastigheten Vidja 1:447 utgår som kvartersmark samt att inriktningen ska vara minsta tomtstorlek 1000 kvm, alternativt att olika minsta fastighetsstorlekar införs i området för att medge en större förtätning och därmed ett bättre underlag för kollektivtrafiken. Huddinge naturskyddsförening vill ha starkare garantier för att busstrafiken kommer att utökas vid en utbyggnad av området så att inte planförslaget riskerar att stå i strid med kommunens uttalade policy att endast tillåta exploatering i områden med goda möjligheter till kollektivtrafik. Skogsstyrelsen har yttrat sig specifikt över naturvärdesobjektet som till stora delar ligger på fastigheten Vidja 1:28. deras bedömning är att detta objekt bör höjas till nyckelbiotopsklass. Sammanfattningsvis anser inte Skogsstyrelsen att detaljplaneförslaget påverkar befintliga naturvärden i någon större omfattning. Demokratiforum Trångsund anser att Vidja borde detaljplaneras i en detaljplan samt att alla naturområden fortsättningsvis ska förvaltas av Vidjaborna som de önskar. Villaägarna Huddingekretsen hänvisar till Vidja vägförenings yttrande vad gäller vägar och trafik. Vidja Vägförening har inkommit med ett yttrande där de bland annat tar upp att detaljplaneringen ska ske i en detaljplan, de motsätter sig förslaget om en minsta fastighetsstorlek på 1000 kvm inom vissa kvarter, de motsätter sig ett kommunalt huvudmannaskap för grönområdena och vill att de planeras som kvartersmark och fortsätter förvaltas av Vidja Vägförening, de motsätter sig nytillkommande fastigheter på vattensjuk mark utmed Biätarvägen, de anser att Vidja ska detaljplaneras som ett fritidshusområde, de anser att Vidja kan ha en lägre gatustandard än resten av Huddinge kommun samt att nivån för gatukostnaderna ligger på en orimlig nivå. Det har inkommit synpunkter från 261 fastigheter inom Vidja varav 104 räknas som sakägare inom etapp 1. Många svar har kommit i form av enkätsvar på 3 olika enkäter. En enkät är utformad av Vidja Vägförening, en av 4 privatpersoner boende inom Vidja och den tredje är ett tillägg till enkäten från de 4 privatpersonerna. Förutom detta har det även inkommit 429 påskrivna så kallade gatukostnadsuppror som överlämnades till Huddinge kommuns politiker den 2 mars 2009. Yttrande har inkommit från fastighetsägarna till Vidja 1:28. Enligt planförslaget ska den södra delen av fastigheten som omfattas av ett naturvärdesobjekt bli allmän platsmark, Natur, medan den norra delen av fastigheten planeras som fastighetsmark med möjligheten att avstycka den i flera fastigheter. Under utställningstiden kommer en ansökan gå till länsstyrelsen i Stockholm om ett förordnande att den del av fastigheten som planeras som natur ska avstås till kommunen utan ersättning.

3 Fastighetsägarna till Vidja 1:28 motsätter sig planförslagets avgränsning av naturmarken på fastigheten och anser att hela fastigheten ska planeras som kvartersmark för bostadsändamål. Vidare motsätter sig fastighetsägarna att delar av fastigheten planeras som allmän platsmark. Det finns ett önskemål från fastighetsägaren att detaljplanen ska medge gruppbyggda hus eller parhus på fastigheten Vidja 1:28. Förändringar i plankartan Flera mindre förändringar har skett i plankartan efter plansamrådet, bland annat följande: Den föreslagna nytillkommande fastigheten på Vidja Vägförenings mark mellan fastigheterna Vidja 1:28 och Vidja 1:280 har utgått. En ny fastighet föreslås på privatägd mark som idag är planerad som natur, norr om Vidja 1:377 utmed Fräkenvägen. De delar av det föreslagna friluftsområdet som gränsar till Vidjavägen har markerats som mark som inte får bebyggas. Transformatorstationen utmed Hästhagsvägen har bytt läge och placerats i vägens kurva strax söder om fastigheten Vidja 1:298. Det har skett en begränsning av den byggbara ytan på fastigheten Vidja 1:447 som till stora delar är otillgänglig. Fastigheten Vidja 1:151 har utökats söderut efter önskemål från fastighetsägaren. Grönområdet mellan Vidjavägen och gamla Vidjavägen har planerats som gata istället för som natur. I praktiken innebär det att det är park-, gata- och driftavdelningen på Huddinge kommun som övertar skötseln av grönytan istället för Naturvårdsavdelningen. Stenknäcksvägen har kompletterats med en vändplan som föll bort ur kartan i plansamrådet. Släntområden och utrymme för vägar har justerats i plankartan. Texten i legenden på plankartan har justerats efter länsstyrelsens synpunkter

4 Bakgrund Den 19 december 2005 gav kommunstyrelsen samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att upprätta ny detaljplan för området Vidja enligt det tjänsteutlåtande och den förstudie som togs fram under 2005. Syftet är att skapa förutsättningar för ett gemensamt vatten- och avloppssystem inom Vidja som ska minska utsläppen av mer- eller mindre renat avloppsvatten till sjön Orlången. Vidare ska detaljplanen möjliggöra ett permanentboende i området genom en utbyggnad av infrastrukturen i Vidja samt ge ökade byggrätter för enskilda fastigheter. Programmet för Vidja omfattade hela det bebyggda Vidja samt de obebyggda fastigheterna för Stockholms stads mark. I programmet föreslogs ett enskilt huvudmannaskap för vägar och naturområden. Efter programsamrådet och inkomna yttranden togs ett reviderat planprogram fram som istället föreslog kommunalt huvudmannaskap för allmänna platser. Detaljplanen följer det reviderade programmets inriktning. Detaljplanen för etapp 1 i Vidja har tagits fram av en projektgrupp under ledning av planavdelningen på miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen. Hur har samrådet gått till? Samhällsbyggnadsnämnden beslutade december 2008 att samråd av detaljplan för Vidja etapp 1 får ske. Samråd har skett under tiden 21 december 2008 2 mars 2009. Under samrådstiden hölls ett informationsmöte den 20 januari 2009 i Huddingegymnasiets aula. Till detta möte gick en riktad inbjudan ut till alla de som är sakägare inom etapp 1. Sakägarna är 191 st fastighetsägare och till informationsmötet kom 93 st åhörare. De flesta av de frågor som ställdes under mötet rörde frågan om att Vidja detaljplaneras i två etapper, vilka som fått en inbjudan till informationsmötet samt gatukostnaderna. En sammanfattande broschyr av planhandlingarna skickades ut till sakägarna till detaljplanen. De kompletta handlingarna har funnits tillgängliga i Tekniska nämndhuset samt på Huddinge kommuns hemsida och sändes även till biblioteken i Skogås och Trångsund. Sammanfattning av kommentarer Många av de yttranden som inkommit samt svaren på enkäterna rör samma frågor. Därför har förvaltningens kommentarer på de vanligaste synpunkterna sammanställts nedan. De synpunkter som är specifika för enskilda fastighetsägare besvaras under respektive yttranden nedan. Arbetet med etapp 2 har påbörjats men där finns det ännu inte något förslag framtaget. De

5 yttranden som rör etapp 2 är därför svåra att besvara i nuläget utan de kommer att behandlas i samrådet för etapp 2. Yttranden från 261 fastigheter har inkommit varav 104 fastigheter som är sakägare inom etapp 1. Sammanlagt är 191 fastighetsägare sakägare inom etapp 1. 211 enkätsvar har kommit på Vidja vägförenings enkät, 42 enkätsvar på den enkät utformad av 4 boende och 27 st på deras tilläggsenkät. Antalet detaljplaner 170 yttranden har inkommit angående antalet detaljplaner i området. Av dessa anser 142 st att området bör detaljplaneras i en etapp. Under hela arbetet med detaljplaneringen av Vidja har det tydligt sagts att området skulle delas in i flera detaljplaner. Detta är ett normalt förfarande då det inte finns någon detaljplan inom Huddinge kommun som omfattar så pass många fastigheter som det finns inom Vidja. En mindre detaljplan gör att den kan fokusera på de frågor som i stor utsträckning berör de enskilda fastighetsägarna. De mer generella frågorna har redan avgjorts i det program, samt det reviderade program som var gemensamt för Vidjas olika detaljplaner. De detaljplaner som tas fram för Vidjaområdet följer den inriktning som de två programsamråden angav och därför kommer detaljplanerna inte att skilja sig nämnvärt åt. Vad gäller frågor om vägar och naturområden så är det enligt Vidja Vägförenings stadgar Vidja Vägförening som är den juridiska person som representerar föreningens medlemmar i dessa frågor. Till skillnad från samfällighetens mark, dvs de diken som många av Vidjas fastighetsägare är delägare i. För dessa frågor har inte ett formellt beslut tagits att Vägföreningen ska representera samfälligheten och därför har samfällighetens delägare räknats som sakägare inom detaljplanen för etapp 1. Handlingarna har funnits tillgängliga på Huddinge kommuns hemsida, i foajén på tekniska nämndhuset samt har skickats till biblioteken i Trångsund och Skogås och har därmed funnits tillgängliga för fler personer än de som är sakägare inom etapp 1. Till det informationsmöte som hölls den 20 januari 2009 gick en riktad inbjudan ut till sakägarna inom etapp 1. Anledningen till att vi inte inbjöd sakägare inom etapp 2 är att vi vid det tillfället inte hade börjat studera etapp 2 och hade därmed inte möjlighet att svara på frågor om den etappen. Kommunalt huvudmannaskap I Vidja har det genomförts två samråd av programmet. I det första föreslogs ett enskilt huvudmannaskap för vägar och naturområden. Efter de synpunkter

6 som inkom från fastighetsägare och inte minst remissinstanser ändrades denna inriktning i det reviderade programsamrådet då förslaget istället var ett kommunalt huvudmannaskap för vägar och naturområden. Därefter tog samhällsbyggandsnämnden ett beslut om en programinriktning som angav att huvudmannaskapet för vägarna skulle vara kommunalt medan huvudmannaskapet för naturområden skulle fortsätta vara enskilt. Enligt planoch bygglagen som är den lagstiftning som reglerar planeringen så är det inte möjligt med olika huvudmannaskap inom samma detaljplan. Vad gäller vägarna så har Huddinge kommun fattat beslutet att inom områden med permanentbebyggelse ska det vara ett kommunalt huvudmannaskap. Undantag har genomförts som snarare bekräftar den ståndpunkten. Det är förvaltningens åsikt att det bästa sättet att bevara grönområdena inom Vidja är att planera dem som naturområden och att kommunen tar över huvudmannaskapet för dessa. Vår erfarenhet är att bestämmelsen Natur är betydligt starkare och svårare att ändra än om vi skulle, som flera fastighetsägare och Vidja vägförening sagt i sina yttranden, planera områdena som kvartersmark. Om kommunen tar över driften så finns det även en garanti för att skogen vårdas på rätt sätt även den dag när det kanske inte finns det intresse eller den kunskapen hos de enskilda fastighetsägarna inom området. I en detaljplan delas markanvändningen upp i två huvudsakliga kategorier: allmän plats eller kvartersmark. Allmän plats är tillgängligt för allmänheten och förvaltas av huvudmannen. Det är enligt gällande rätt inte möjligt med olika huvudmän inom ett och samma planområde. Kvartersmark ska användas för tillåtet ändamål av fastighetsägaren. Att planlägga grönområden som kvartersmark för friluftsändamål inom en detaljplan med kommunalt huvudmannaskap för allmän plats strider inte mot en uttrycklig bestämmelse i PBL, men det strider mot PBLs syften. Det strider heller inte mot bestämmelsen om att det inte för förekomma delat huvudmannaskap, men det är ett sätt att kringgå denna bestämmelse och den situation som lagstiftaren har velat förhindra, den uppkommer. Kvartersmark är per definition inte allmänt tillgängligt. Detta skulle innebära att detaljplanen inte innehåller allmänna utrymmen av den typ och omfattning som man kan förvänta och begära i denna typ av område. Om grönområden är kvartersmark finns inget hinder för fastighetsägaren att inhägna och förvägra allmänheten tillträde. Förslaget att grönområden ska vara kvartersmark som upplåts för gemensamhetsanläggning medför även andra komplikationer. Det är tveksamt att det enligt anläggningslagen regler går att "tvinga" samliga fastighetsägare i Vidja att delta i en sådan gemensamhetsanläggning. Av detta följer att

7 anslutningen i så fall måste ske på frivillig grund. Detta kan på sikt leda till att vissa fastighetsägare i Vidja ingår i gemensamhetsanläggningen och vissa inte. Detta är en grogrund för konflikter om kostnadsansvar och tillträde, och därför inte en tillfredställande lösning på lång sikt. Grönområden som har ett specifikt användningssätt och kan vara till för Vidjaborna exklusivt, som rent teoretiskt kan inhängnas för att förhindra allmänhetens tillträde kan vara kvartersmark. Exempel på områden är fotbollsplaner, tennisbanor, odlingar och liknande samt områden såsom "Ängen" inom planorådet för Vidja etapp 1. Dessa kan användas fritt av fastighetsägaren inom ramen för detaljplanens bestämmelser. Det finns inga hinder för att bilda gemensamhetsanläggning om detta anses vara lämpligt. Att planlägga ren naturmark och grönstråk som kvartersmark kan inte motiveras. Rädslan att kommunen, då genomförandetiden har gått ut, kommer att bygga flerbostadshus inom dessa områden är grundlös. Dessa områden har idag inte avstyckats till privata fastigheter eftersom de inte varit lämpliga att bebygga, ofta av topografiska skäl. Dessa förhållanden kommer inte att ändras. Gatukostnader 243 av yttrandena kommenterar gatukostnaderna. Av dessa anser 77 st att det ska sättas ett tak för gatukostnaderna medan 166 anser att Vidjaborna inte ska betala någon gatukostnad alls. Gatukostnaderna för Vidja kommer att gå ut på samråd till samtliga fastighetsägare inom fördelningsområdet, det vill säga hela det bebyggda Vidja. Detta samråd kommer att ske samtidigt som samrådet för detaljplanen för etapp 2. Först då vi vet hur många fastigheter som kommer vara med att dela på kostnaderna. Detaljplanen hanterar inte frågan om gatukostnader, utan det är en separat process som kommer att gå ut på ett separat samråd. Generellt är gatukostnader något som tas ut i alla nybyggda områden. Skillnaden mellan det nya gatukostnadsreglementet och det tidigare är att nu får de boende stå för hela kostanden för gatuutbyggnaden. Detta är ett beslut som fattats av Huddinge kommuns kommunfullmäktige och som regleras i kommunens gatukostnadsreglemente. Reglerna för gatukostnaderna är ingenting som enskilda detaljplaner har möjlighet att ta ställning till eller påverka.

8 Gatustandard 241 st av yttrandena tar upp frågan om gatustandarden. 210 av dessa anser att vägstandarden i Vidja kan vara lägre än den kommunala vägstandarden. 37 st ser fram emot en utredning om en minskning av vägarnas standard. 27 st anser att det ska vara kommunal standard på vägarna inom Vidja. Den gatustandard som detaljplanen föreslår är den som Huddinges kommunfullmäktige har bestämt ska vara i områden med permanentboende. Gatustandarden är utformad ska vara trafiksäkert och leva upp till de krav som uppstår när folk bor permanent i ett område till skillnad från när det är ett fritidshusområde. Bland annat ska bilar kunna mötas och det ska vara en viss svängradie på vändplanerna så att sopbilar, räddningstjänst och snöröjningsfordon med flera ska kunna röra sig trafiksäkert inom området. Belysning tillkommer så att de som rör sig utmed vägarna ska synas även mörka kvällar. På de gator som är av uppsamlande karaktär, det vill säga de som leder till målpunkter såsom busshållplatser, får trottoar. Vidare får Vidjavägen en högre standard för att klara av Stockholms lokaltrafiks krav på vägar. Vad gäller hastigheter så gäller 50 km/h på de vägar som är huvudgator, i Vidjas fall utmed Vidjavägen. På övriga gator kommer det att bli 30 km/h. Fastighetsstorlekar Av yttrandena tar 273 st upp frågan om fastighetsstorlekar. 160 anser att den minsta fastighetsstorleken inom Vidja ska vara 1500 kvm. 45 anser att tomtstorlekarna ska vara 1000 kvm eller mindre medan 67 st tycker att planförslaget med en blandning är bra. I Vidja har Huddinge kommun under hela planeringsarbetet föreslagit större fastigheter än vad som är vanligt i Huddinge kommun. Detta är en anpassning efter vad majoriteten som svarade på programsamråden uttryckte. Samtidigt finns det flera som uttryckt en önskan om mindre tomtstorlekar både bland fastighetsägare men framförallt bland de remissinstanser som svarat i tidigare samråd. Då området är så pass kuperat finns det även topografiska skäl som gör att större fastigheter kan vara lämpliga. Detta innebär samtidigt ett problem eftersom det krävs ett visst kundunderlag för service som affärer, förskolor och inte minst lokaltrafik. Det finns även en risk att området inte tillåts utvecklas då planen inte medger några större möjligheter för nytillkommande fastigheter. I den inriktning som samhällsbyggnadsnämnden gav för planeringen efter de två programsamråden stod det att tomtstorlekar om minst 1500 kvm föreslås. Lokala bestämmelser med mindre tomtstorlekar kan införas beroende på ett

9 kvarters topografi och fastighetsägarnas önskemål. Samrådsförslaget föreslog därför att de kvarter som låg i den centrala delen av Vidja, nära busshållplatsen och som hade en plan topografi skulle få en minsta fastighetsstorlek om 1000 kvm. Den mindre fastighetsstorleken föreslås gälla kvartersvis och inte för enskilda fastigheter. Detta innebär inte att kommunen tvingar fram en fastighetsindelning utan snarare tillåter fastighetsägarna att dela sina fastigheter om de så önskar och när de så önskar. Under samrådet yttrade sig av 22 st av de 40 som bor inom de kvarter som föreslås få en mindre fastighetsstorlek. Av dessa ansåg 13 st att det skulle vara 1500 i hela Vidja, 4 ansåg att kommunens förslag om en mix var bra och 4 ansåg att det skulle vara 1000 kvm i hela Vidja. Efter detta utfall där 13 st av 40 ansåg att den minsta fastighetsstorleken ska vara 1500 i hela Vidja har förvaltningen valt att gå vidare med förslaget om olika fastighetsstorlekar. Byggrätter 272 st av yttrandena tar upp frågan om byggrätter. Av dessa anser 111 att planförslagets byggrätter är bra. 65 att planförslaget föreslår för stora byggrätter och 39 föreslår andra byggrätter enligt enkätens förslag. 53 st anser att förslaget medger för små byggrätter. 27 st anser att bara en lägenhet ska tillåtas på varje fastighet. Vad gäller byggrätterna så är standard i Huddinge kommun att man medger en högsta byggnadsarea (BYA) om sammanlagt 200 kvm där huvudbyggnad får ha en BYA om högst 150 kvm. Att vi föreslår en lägre byggrätt i Vidja är en kompromiss efter de yttranden som kom in under programsamrådet och det reviderade programsamrådet. Det finns enligt dem önskemål från majoriteten att byggrätterna ska bli större än dagens begränsade. Inom huvudbyggnaden tillåts en generationsbostad om 40 kvm bruttoarea. Detta innebär inte att det tillåts parhus på fastigheten, utan det handlar snarare om att tillåta andra familjesituationer än de traditionella. Dagens fritidshus kan fortsätta användas som en generationsbostad och då tillåts en större bruttoarea, 55 kvm, än om generationsbostaden finns i huvudbyggnaden. Detta innebär en större total byggnadsarea på fastigheterna men då många av dagens huvudbyggnader är större än 40 kvm så skulle det annars tvinga fram att många är tvungna att delvis riva sina byggnader. Om en ny komplementbyggnad ska uppföras gäller dock 40 kvm BYA. Nya fastigheter 115 av yttrandena anser inte att det ska bildas en ny privat fastighet mellan fastigheterna Vidja 1:28 och Vidja 1:280 eftersom det skulle hindra gångvägen ut mot naturreservatet. 84 av yttrandena vill inte ha nya fastigheter

10 utmed Biätarevägen. 36 anser att vägföreningens mark kan styckas till nya fastigheter enligt planförslaget. Inom etapp 1 förslås ca 7 nya fastigheter utöver de som kan tillkomma genom att befintliga fastigheter delas. 6 av dessa ligger utmed Biätarevägen och föreslås på mark som ägs av Vidja Vägförening. En detaljplan är långsiktig och ska gälla många år framöver. Det är därför viktigt att det finns en möjlighet för Vidja att utvecklas och för de som vill, en möjlighet att bosätta sig i området, alternativt bo kvar. Utmed Biätarevägen är det väldigt lämpligt med nya fastigheter då infrastrukturen redan finns och den mark som föreslås bli nya fastigheter inte begränsar användningen av den öppna allmänna ytan i så stor utsträckning. Det finns få platser inom Vidja där det är möjligt att skapa nya fastigheter, både inom etapp 1 och etapp 2 och därför är det viktigt att utnyttja de få lämpliga ytor som finns. Denna mark ägs idag av Vidja vägförening och kommer att fortsätta ägas av medlemmarna i vägföreningen även efter det att detaljplanen har vunnit laga kraft. Detta innebär att det är vägföreningen själva som bestämmer när och om denna yta ska avstyckas och säljas som privata villafastigheter. Det är även vägföreningen som sätter priset på fastigheterna och som hanterar vinsten av en försäljning. En av de nya fastigheter som föreslogs i plansamrådet, den mellan fastigheterna Vidja 1:28 och Vidja 1:280, har utgått efter de synpunkter som kom in under samrådet. Däremot föreslås en ny fastighet utmed bredvid Vidja 1:377 på mark som idag är privatägd men planlagd som natur. Mark som tillförs fastigheter Mark som idag tillhör Vidja vägförening ska enligt detaljplaneförslaget tillföras fastigheterna Vidja 1:183 och Vidja 1:268. 94 stycken av yttrandena anser att mark ska inte påtvingas fastigheterna Vidja 1:183 och Vidja 1:268. Fastigheter ska anordna infarten inom den egna fastigheten. Då fastigheten Vidja 1:183 inte har lyckats med detta så utvidgas kvartersmarken så att den infart som idag finns sker inom den egna fastigheten istället för att som idag ske på naturmark. Om fastighetsägaren så önskar så kommer denna väg fortfarande att vara tillgänglig för allmänheten som gångstig. I annat fall så kommer allmänheten i fortsättningen att få gå några meter söderut för att kunna passera fastigheten. Då fastigheten är så pass kuperad är det tveksamt om lantmäterimyndigheten kommer att göra bedömningen att den är möjlig att dela i två. Det är dock upp till den enskilde fastighetsägaren att ansöka om en eventuell fastighetsbildning.

11 Vad gäller Vidja 1:268 så har fastighetsägarna uttryckt ett önskemål att få köpa in den mark som angränsar till deras fastighet för att på så sätt själva styra över vad som kommer att ske med denna markbit. Fritidshusområde I flera yttranden sägs att området borde fortsätta kallas fritidshusområde för att komma runt kraven på kommunalt huvudmannaskap för vägarna och tillgänglighetskraven. En detaljplan reglerar inte om området är ett fritidshusområde eller ett permanentområde. Det detaljplanen kan reglera är byggrätterna som om de är väldigt snålt tilltagna innebär att människor inte väljer att bo permanent i husen. I och med att dagens områdesbestämmelser togs fram begränsades byggrätten för att reglera ett permanentboende då det saknades ett kommunalt VA-system. Permanentningen fortsatte trots detta och ca hälften är idag mantalsskrivna på sina fastigheter i Vidja och en majoritet vill ha byggrätter som möjliggör ett permanentboende. Då en detaljplan tas fram som möjliggör ett permanentboende med hjälp av större byggrätter, ska den hantera de problem som ett permanentboende för med sig. Privata lösningar för Vatten- och avloppssystemet I dag tillåts endast markinfiltration av bdt-vatten. Wc-vatten måste ledas till sluten tank. Tankens innehåll hämtas av SRV Återvinning AB och släpps ut på Stockholm Vattens avloppsnät. Det förs således bort från området. I wcvattnet finns ca 90 % av kvävet, 70 % av fosfor samt nästan 100 % av sjukdomsframkallande bakterier, virus och parasiter. Till ett minireningsverk leds allt avloppsvatten. Enligt tillverkarna ska vattnet renas till ca 90 % vad gäller fosfor och 50 % vad gäller kväve. Detta gäller givetvis under förutsättning att verket sköts perfekt, att kemikalier doseras kontinuerligt och att inga tekniska missöden uppstår. Hur pass mycket av sjukdomsframkallande organismer som avdödas i reningsverket är oklart. Det här innebär att det renade avloppsvatten som släpps ut från verket är avsevärt mycket mer förorenat av näringsämnen och smittämnen än det bdtvatten som i dag släpps ut från fastigheterna. Ur miljö- och hälsoskyddssynpunkt skulle vi hamna i en mycket sämre situation än den vi befinner oss i idag. Service En detaljplan kan inte styra att det blir bättre kommersiell service i ett område. Däremot tillåter detaljplanen verksamheter som inte stör på de privata fastigheterna vilket kan innebära viss kommersiell service i området.

12 Vad gäller förskola så finns det ingen lämplig mark för detta inom etapp 1 men frågan studeras vidare tillsammans med barn- och utvecklingsförvaltningens lokalplanering. Stockholms lokaltrafik är ansvariga för bussturtätheten till området. Det detaljplanen kan påverka är att göra det möjligt för fler att bo permanent i området så att bussen får ett större kundunderlag. Parkeringsplatser 21 st anser att fastigheterna ska ha minst en parkeringsplats, 14 st av yttrandena anser att det ska finnas minst 2 st. Huddinge kommun har en parkeringsnorm som säger att fastighetsägare ska, vid bygglovsansökan, kunna visa att det går att parkera två bilar på fastigheten. Detta är för att undvika att bilar parkerar längs med gatorna. Två parkeringsplatser betyder att det ska finnas en plan obebyggd yta där det går att ställa två bilar, inte att det måste byggas en carport eller ett garage för två bilar. Trädfällning 5 st av yttrandena motsätter sig marklov för trädfällning på fastigheterna. Detaljplanen har fått en utökad bygglovplikt för trädfällning som är ett sätt att bevara karaktären i Vidja med skogstomter med riklig vegetation. Bebyggelsen bör naturanpassas och tillkomma utan alltför stor naturpåverkan och placering och utformning av byggnader ska därför ske med hänsyn till befintlig terräng och vegetation. Vidja är till stora delar ett väldigt kuperat område vilket även gör att det kan vara svårt att ta hand om dagvattnet. Ett sätt att underlätta dagvattenhanteringen är att se till att det finns vegetation på tomterna som bromsar vattenflödena. Bestämmelsen om trädfällning avser inte att förhindra normal skötsel av vegetationen eller rimlig gallring för att få ljus på en uteplats. Bestämmelsen avser endast träd som på en höjd av 1,3 meter över marken har en stamdiameter på 15 cm eller mer. Även yngre träd bör behållas för att i framtiden upprätthålla landskapsbilden i området. Djurhållning Frågan om djurhållning tas upp i ett fåtal av yttrandena. Detaljplanen påverkar inte bestämmelserna om djurhållning i detaljplanelagt område och därför tar inte planbeskrivningen upp denna fråga. Frågan om djurhållning behandlas främst i kommunens lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön Huddinge kommun (HKF 1300), 5. (Det är

13 miljöbalkens 9 kap., 11 som säger att kommunen får meddela sådana föreskrifter.) Där står: 5 Djurhållning Det krävs tillstånd av miljönämnden för att hålla 1. nötkreatur, häst, get, får eller svin, 2. pälsdjur eller fjäderfä som inte är sällskapsdjur, 3. orm, inom område med detaljplan eller områdesbestämmelser. Strandskydd Etapp 1 omfattas inte av strandskyddet. Yttranden Följande remissinstanser har inte svarat Regionplane- och trafiknämnden (SLL), Kommunstyrelsens lokalplaneringsavdelningen, Förpacknings- och tidskriftinsamlingen, Svenska kraftnät, Södertörns polismästardistrikt, Friluftsfrämjandet Huddinge, Hembygdsföreningen i Huddinge, Huddinge Handikappråd. Följande remissinstanser har ingen erinran TeliaSonera Skanova Access AB, Vägverket region Stockholm Remissinstanser Länsstyrelsen Länsstyrelsens synpunkter Detaljplanen förefaller inte strida mot de bestämmelser Länsstyrelsen har att bevaka enligt 12 kap. plan- och bygglagen. Planbestämmelser mm Planens bestämmelser behöver gås igenom och justeras. Länsstyrelsen kan peka på bl.a. följande: BB1 - I planbestämmelserna får inte skiljas på fritidsboende och permanentboende. Av planbeskrivningen kan dock även fortsättningsvis framgå att eftersom kraven på tillgänglighet inte kan tillgodoses, har byggrätten begränsats till att uppföra motsvarande ett fritidshus.

14 e 4 - Av samma skäl som ovan måste bestämmelsetexten ändras. OBS! att begränsning av byggrätten saknas i planens bestämmelser (finns endast omnämnd i planbeskrivningen). Det borde även införas en bestämmelse om att fastigheten 1:447 inte är delbar. y - Allmän plats får inte mer än högst tillfälligtvis upplåtas för enskilt bruk/enskild verksamhet. Att upplåta sådan mark för t.ex. tillfart är således inte planenligt. U - För en återvinningsstation är praxis att använda ändamålsbeteckningen E (teknisk anläggning), vid behov i kombination med index. Som villkor har i en administrativ bestämmelse ställts: Bygglov enligt den nya byggrätten ges först då fastigheten har en anslutningspunkt till det nya allmänna VA-systemet. Ett sådant villkor får dock inte avse en anläggning som kommunen ska vara huvudman för. Bestämmelsen är således inte planenlig. Bestämmelsen om genomförandetid behöver kompletteras så att det framgår att genomförandetiden för allmän plats, u- och z-områden, och eventuellt även E-områden, ska börja gälla direkt när planen vinner laga kraft. Trafikbuller mm Detaljplanen medger endast ett begränsat antal nya fastigheter, varför trafiken beräknas öka marginellt. Det är främst på Vidjavägen trafiken kommer att öka. Kommunen räknar med att bullerriktvärdena klaras vid huvudbyggnad, genom att i planen ha infört en korsprickmarkering innanför prickmarken längs de delar av Vidjavägen som får förhöjda ljudnivåer. Den korsprickmarkerade marken får endast bebyggas med komplementbyggnad. I planen saknas trafikuppgifter. För att möjliggöra en bedömning av bullersituationen längs Vidjavägen bör planhandlingarna kompletteras med uppgifter om beräknade trafiksiffror när Vidjaområdet är utbyggt. Naturmiljö När det gäller hotade arter eller värdefull natur, har Länsstyrelsen inga mer detaljerade uppgifter än de som kommunen redovisat i handlingarna. Generellt verkar det förekomma mycket groddjur i Vidjaområdets diken och enligt planen kommer flera diken att läggas igen. Detta bör dock undvikas i så stor utsträckning som möjligt. I det fortsatta planarbetet vore det värdefullt om en kartläggning över vilka delar som är extra värdefulla för grodlek kan tas fram.

15 Behovsbedömning Kommunen har bedömt att planens genomförande inte medför betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsen instämmer i den bedömningen. Kommentar: Vad gäller bestämmelserna angående fastigheten Vidja 1:447 har de setts över och ändrats inför utställningshandlingarna. Vad gäller planbestämmelsen för området där en återvinningsstation planeras så följer bestämmelsen U upplagsområde den rekommendation som Boverket ger angående platser för återvinningsstationer. Bestämmelsen gällande bygglov i förhållande till Vatten- och avloppsanslutning har justerats i utställningshandlingen. Vad gäller genomförandetiden säger Boverket att innan genomförandetiden börjar löpa har planen full rättsverkan med undantag av att fastighetsägaren inte kan få bygglov. Planbeskrivningen har kompletterats gällande uppskattade trafikökningar. De enda dikena som påverkas av själva detaljplanen är de som idag går på privatägda tomter. Dessa diken kommer att ledas om så att dagvattnet istället omhändertas på annat sätt. I övrigt reglerar inte detaljplanen om dikena ska vara öppna eller inte. En utredning av groddjuren i Vidja genomförs för att se om det finns behov av några detaljplanerelaterade åtgärder inom etapp 2. Lantmäterimyndigheten 1. i avsnitt Planbeskrivning 5.6 andra stycket står att en pumpstation finns idag i planområdets nordöstra del samt att mark för denna kommer att reserveras som ledningsrätt. Ledningsrätt är redan bildad för pumpanläggningen samt för huvudledningen fram till pumpstationen. Planen anger Natur för området. Pumpområdet kunde anges som kvartersmark och området med ledningen som U- område. 2. i avsnittet Genomförandebeskrivning 2.6 andra stycket räknar upp ett antal fastigheter berörda av samfälligheten Vidja S:1 som är bildad för diken. Det är däremot tveksamt om alla dessa fastigheter är berörda av någon dagvattenledning som motiverar U-område på detaljplanekartan. Kommentar: Området för pumpstationen har ändrats i plankartan enligt lantmäterimyndighetens synpunkter. Ledningsrättsområdena är ändrade i plankartan.

16 Kommunstyrelsen Planförslaget stämmer överens med de beslut som tidigare fattats av kommunstyrelsen och planerings- och personalutskottet i ärendet, senast svar på programremiss i september 2007. vi har därför inget att erinra mot planförslaget. Det bör dock noteras att alla möjligheter att tillskapa byggrätt för en förskola redan i etapp 1 bör övervägas, eftersom erfarenheten säger att efterfrågan på förskoleplatser blir stor i den här typen av bostadsområden. Kommentar: Möjligheten att hitta en lämplig plats för en förskola finns tyvärr inte inom etapp 1. Även inom området i etapp 2 finns det svårigheter att hitta en lämplig tomt för förskola då terrängen är så pass kuperad och det saknas naturliga fastigheter. Möjligheterna att anlägga en förskola i området för etapp 3 kommer att undersökas vidare och i så fall även möjligheten att bryta ut planeringen av en förskola ur detaljplanen för etapp 3 och tidigarelägga denna i en egen detaljplan. Miljönämnden Remissen tillstyrks under förutsättning att synpunkter i tjänsteutlåtande daterat till 2009-02-19 beaktas, med följande förtydligande: att fastigheten Vidja 1:447 utgår som kvartersmark, att inriktningen ska vara minsta tomtstorlek 1000 kvm, alternativt att man inför olika tomtstorlekar lokalt i området för att medge en större förtätning och därmed ett bättre underlag för kollektivtrafik och service. Naturvärden Inom Vidjaområdet finns höga naturvärden på flera platser. Dels inom kvartersmark där det förekommer många träd knutna till bland annat ett äldre kulturlandskap. Dessa träd kan många gånger hysa mycket höga naturvärden med förekomster av rödlistade arter. Det är därför mycket bra att det i föreliggande planförslag har lagts in en utökad lovplikt för trädfällning. Därtill finns även större naturområden inom planområdet som är betecknade som allmän plats, Naturområde. Även inom dessa delar finns höga naturvärden och i några fall har skogsstyrelsen även registrerat särskilt höga värden vilka framgår av karta på sidan 6 i samrådshandlingen. Det relativt breda skogsparti som ligger mellan de bebyggda delarna av Vidja och Lännaskogens naturreservat har motsvarande värden som vi finner i just Lännaskogens naturreservat, både vad gäller naturvärden och friluftskvalitet. Gränsen för naturreservatet har här dragits efter fastighetsgränsen och utgör idag ingen naturlig gräns. Det bör med anledning av de höga värdena inom

17 föreslaget planområde övervägas om inte denna del av planen istället bör införlivas i Lännaskogens naturreservat. Skogen är här av "vild karaktär" och har ingen logisk koppling till det föreslagna detaljplaneområdet. Gränsen har endast bäring i en äldre fastighetsbildning. Rent allmänt kan dock konstateras att det med anledning av de stora grönområden som finns inom planområdet är bra med ett kommunalt huvudmannaskap för dessa. Dels för att de har höga allmänintressen och dels för att Huddinge kommun idag har en väl fungerande verksamhet som kan ta hand om denna relativt omfattande skötsel som krävas för att upprätthålla de höga natur- och friluftsvärdena. Vid Helmerdalsvägens södra ände finns en av Skogsstyrelsen utpekad Nyckelbiotop som också beskrivs i Samrådshandlingen under avsnitt 5.1 Natur. Delar av nyckelbiotopen är dock nu föreslagen som kvartersmark, fastigheten Vidja 1:447, med möjlighet till utbyggnad med fritidshus. Denna fastighet är idag helt obebyggd och består till största del av ett brant berg. Inom denna del av nyckelbiotopen finns förekomst av skyddsvärda och även rödlistade arter. Denna nyckelbiotop utgör även en entré ut i Lännaskogens naturreservat. Det framgår också av samrådshandlingen att denna fastighet inte uppnår kraven på tillgänglighet och har därför getts möjlighet till bebyggelse med högst 80m2 bruttoarea varav högst 55 m2 i huvudbyggnaden. Men om denna idag obebyggda tomt tas i anspråk kommer de idag höga naturvärdena inte gå att bevara. Både med hänsyn till det höga naturvärdet, friluftsentrén samt att tomten är svår att bebygga med hänsyn till höjdförhållanden anser vi att den istället bör lämnas utan möjlighet till exploatering. Hållbar samhällsutveckling Miljönämnden har i samband med Programsamrådet för Vidja framfört att den detaljplan som ska upprättas bör ha ett långsiktigt hållbart perspektiv. En större förtätning ger bättre underlag för utökad kollektivtrafik och annan service t.ex. förskola, skola, närbutik. Detta kan i sin tur leda till ett minskat transportbehov och minskad bilanvändning, vilket är viktigt för en hållbar utveckling. Detaljplanen bör därför medge en bebyggelseutveckling som kan hålla under många år. Miljönämnden framförde under Programsamrådet att man inte bör låsa sig vid en planbestämmelse som endast medger minsta tomtstorlekar på 1500 m 2 utan att en inriktning istället skulle vara 1000 m 2, alternativt att införa olika tomtstorleksbestämmelser lokalt i området. Vi kan nu konstatera att det i förslaget huvudsakligen föreslås 1500 m2 men att det där terrängen är lämplig och där karaktären medger har vissa kvarter fått en minsta tomtstorlek på 1000 m2. Det är bra att den tidigare strikta

18 hållningen på 1500 m2 har lättats något men det kan naturligtvis ifrågasättas varför man just måste ha antingen 1500 eller 1000. Det saknas fortfarande Motiv till varför inte ha andra tomtstorlekar däremellan är möjliga. Varför kan man inte tänka sig t ex 1200 kvm i vissa fall. Kommentar: Diskussioner förs med fastighetsägaren till fastigheten Vidja 1:447 då fastigheten är så pass kuperad att den har svårt att klara kraven på tillgänglighet. I detaljplaneförslaget får endast en begränsad del av fastigheten bebyggas vilket även kommer att innebära att det bildas en buffertzon mellan den bebyggda delen av fastigheten och den utpekade nyckelbiotopen. Se sammanfattning angående fastighetsstorlekar. Grundskolenämnden Nämnden godkänner förvaltningens synpunkter och överlämnar tjänsteutlåtandet som sitt yttrande till samhällsbyggnadsnämnden. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen vill uppmärksamma vikten av att mark för förskola och grundskola F-3 studeras och reserveras tidigt under det fortsatta planarbetet. Under den andra etappen möjliggörs ett väsentligt större tillskott av nybebyggelse och en utökad kollektivtrafik i förhållande till dagens mycket glesa trafik. Förvaltningen ser fram emot att tillsammans med projektets planarkitekt på plats studera de markalternativ som kan vara aktuella för en etablering av förskola och grundskola F-3. en markreservation för förskola och grundskola F-3 kan behöva brytas ut ur den ordinarie planprocessen och hanteras tidsmässigt parallellt med den stora bostadsvolymen som möjliggörs under etapp 2. Om vi väntar med planarbetet till etapp 3 riskerar vi att åter tvingas till kostsamma lokallösningar med tillfälliga paviljonger för att möta upp ett snabbt uppkommet behov av förskoleplatser. Kommentar: Diskussioner förs tillsammans med barn- och ungdomsförvaltningen och förvaltningen kommer att titta på lämpliga platser i samråd med barn- och ungdomsförvaltningen. Övrigt, se svar till kommunstyrelsen.

19 Förskolenämnden Nämnden godkänner förvaltningens synpunkter när det gäller behovet av förskola och överlämnar tjänsteutlåtandet som sitt yttrande till samhällsbyggnadsnämnden med tillägg att redan i etapp 1 bör studeras och reserveras mark för en större förskola som kan kombineras med en F-3 skola. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen vill uppmärksamma vikten av att mark för förskola och grundskola F-3 studeras och reserveras tidigt under det fortsatta planarbetet. Under den andra etappen möjliggörs ett väsentligt större tillskott av nybebyggelse och en utökad kollektivtrafik i förhållande till dagens mycket glesa trafik. Förvaltningen ser fram emot att tillsammans med projektets planarkitekt på plats studera de markalternativ som kan vara aktuella för en etablering av förskola och grundskola F-3. en markreservation för förskola och grundskola F-3 kan behöva brytas ut ur den ordinarie planprocessen och hanteras tidsmässigt parallellt med den stora bostadsvolymen som möjliggörs under etapp 2. Om vi väntar med planarbetet till etapp 3 riskerar vi att åter tvingas till kostsamma lokallösningar med tillfälliga paviljonger för att möta upp ett snabbt uppkommet behov av förskoleplatser. Kommentar: Se svar kommunstyrelsen samt grundskolenämnden. Kultur- och fritidsnämnden Nämnden godkänner förvaltningens remissvar och skickar det till samhällsbyggnadsnämnden som sitt eget. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen delar Länsstyrelsens synpunkter i programsamrådet vad gäller vikten av att tillgång för allmänheten till de oexploaterade stränderna runt Orlången bevaras och att naturreservaten norr, öster och söder om programområdet är av riksintresse för ett rikt natur- och friluftsliv. Förvaltningen ser inte att dessa värden äventyras i den föreliggande detaljplanen. Inom rimligt avstånd finns tillgång till mötesplatser för ungdom, bibliotek och idrottsanläggningar.

20 Äldreomsorgsnämnden Äldreomsorgsnämnden tar del av och godkänner förvaltningens svar på detaljplan för Vidja, etapp 1. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen tycker att förslaget är bra. Detaljplan för Vidja, etapp 1 är mycket genomarbetat och stor hänsyn är tagen till det känsliga naturområdet. Så vitt förvaltningen kan bedöma är syftet med detaljplanen, att ge förutsättningar för ett gemensamt vatten- och avloppssystem i Vidja och samtidigt skapa möjlighet för ett permanentboende i området, mer än väl uppfyllt. Förvaltningen anser dock att en tomt belägen nära hållplats för kollektivtrafik ska avsättas för ett framtida äldreboende eller seniorboende. Om området byggs ut enligt planerna så finns det sannolikt ett behov av ett boende för de äldre personer som vill bo kvar i närområdet. Kommentar: Det finns tyvärr inga sådana lämpliga, kollektivnära platser vare sig i etapp 1 eller etapp 2 för Vidja såvitt förvaltningen kan se. Däremot kommer vi att undersöka möjligheterna och behovet vidare i detaljplaneringen för etapp 3 som kommer att ske på Stockholms stads mark. Socialnämnden Socialnämnden beslutar att godkänna förvaltningens tjänsteutlåtande och lämnar det som sitt yttrande till Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden. Förvaltningen konstaterar att planen är väl genomarbetad och kan ligga till grund för en ny detaljplan för Vidja. Medborgarnas rätt till trygghet, samhällsservice och tillgänglighet, bör vara frågor i det fortsatta planarbetet och vid genomförandet. Förvaltningen vill värna människors rätt till trygghet, samhällsservice och tillgänglighet. Skogsstyrelsen Eftersom vissa delar av detaljplanens områden betingar höga naturvärden anser Skogsstyrelsen att det är viktigt att dessa områden beaktas vid planerad exploatering. Enligt detaljplanen har man lyckats värna om samtliga hos Skogsstyrelsens kända nyckelbiotoper och naturvärdesobjekt.

21 Skogsstyrelsens registrerade objekt är nyckelbiotopen 10I 3f30 (i sydvästra delen) naturvärdesobjekten 10I 3f 13 (fastigheten Vidja 1:28) och 10I 3f 12 (östra delen). Beträffande naturvärdesobjektet 10I 3f 13 har markägaren begärt ett samråd med Skogsstyrelsen för att få information om objektets naturvärdesstatus. Undertecknad besökte därför objektet med markägaren den 17/2-2009. vi vandrade igenom området och jag informerade om objektets olika strukturer, substrat och naturvärdesstatus. Skogsstyrelsens bedömning är att objektets status bör höjas till nyckelbiotopsstatus, vilket jag informerade markägaren om. I samband med detta ställde markägaren frågan om Skogsstyrelsen kan tänka sig att bilda ett naturvårdsavtal av området. Jag svarade att det är möjligt om Huddinge kommun anser att det är en bra lösning. Med tanke på att många områden som tidigare är bedömda som naturvärdesstatus ofta blir upphöjda till nyckelbiotopsstatus efter ytterligare inventering, är det möjligt att även naturvärdesobjekt 10I 3f 12 bör höjas till nyckelbiotopsklass. Skogsstyrelsens bedömning är att kända naturvärden inom detaljplaneområdet blir tämligen marginellt påverkade om detaljplanens förslag verkställs. Sammanfattning: Skogsstyrelsen anser inte att detaljplaneförslaget påverkar befintliga naturvärden i någon större omfattning och har inget ytterligare att erinra. Kommentar: I förslaget till detaljplan är naturvärdesobjektet inom allmän plats/natur och kommunen avser att upprätta en skötselplan för att bevara naturvärdena. Ett annat sätt att skydda området är att infoga det i naturreservatet, vilket är kommunens ambition att göra längre fram. Kommunen förbereder en ansökan till länsstyrelsen om förordnade att markområdet ska avstås till kommunen utan ersättning. Naturvårdsavtal är ett frivilligt, civilrättsligt avtal som tecknas mellan Skogsstyrelsen och en markägare när annat skydd saknas. Eftersom detaljplanen innebär att området skyddas, saknas behov av att teckna ett naturvårdsavtal. SL Med ett ökat trafikunderlag kan det eventuellt bli aktuellt med ökad trafikering till området. Detta behöver undersökas vidare i samband med fortsatt planförfarande. SL ser positivt på anläggandet av en gång- och cykelväg utmed Vidjavägen

22 och förutsätter att den byggs på ett tryggt och trafiksäkert sätt. Det är även angeläget för busstrafiken att vägstandarden på Vidjavägen förbättras samt att belysning sätts upp vid korsningar och vändslingan där sikten behöver förbättras. Kommentar: Utbyggnad av vägar i Vidja och till Vidja följer Huddinge kommuns standard för gator i kommunen som är anpassad efter SL krav på vägstandard. Södertörns brandförsvarsförbund Södertörns brandförsvarsförbund har inga synpunkter att lägga till plansamrådet. Södertörns brandförsvarsförbund önskar bli kallad till byggsamråd och även i övrigt delta i kommande byggprocess som byggnadsnämndens sakkunnige inom brand vid behov. Det gäller den planerade bebyggelse som klassas som en sk Br1-byggnad och/eller uppfyller kraven för att lämna in skriftlig redogörelse. Kommentar: Södertörns brandförsvarsförbund kommer att bli kallade till byggsamråd. Vattenfall Eldistribution AB Vattenfall har varit i kontakt med kommunen och kommit överens om placering av E- områden för transformatorstationerna. Vattenfall vill informera planmyndigheten att vi kommer att säkerställa våra befintliga och tillkommande högspänningsledningars rättigheter inom detaljplanen genom ledningsrätt. I övrigt har Vattenfall i detta skede av planprocessen inget ytterligare att erinra men önskar ta fortsatt del av detaljplanearbetet samt antagen detaljplan. Kommentar: Vattenfalls synpunkter ses som en upplysning. SRV återvinning SRV återvinning AB upplyser att för tömning av villakärl gäller generellt att avståndet understiger 1,5 m ifrån vägkanten till tomtgräns. Kommentar: SRV återvinnings synpunkt ses som en upplysning som vi förutsätter går ut till SRVs kunder.

23 Stockholm Vatten VA AB 2.9 Avtal Inom Vidja är planerat att anlägga ett LTA-system (Lätt Tryckavloppssystem) vilket innebär att varje fastighet behöver en egen pumpstation för att systemet skall fungera. Stockholm Vatten avser att träffa servitutsavtal med fastighetsägarna för att reglera pumpstationens placering, tillgänglighet och drift. Kommentar: Stockholm Vattens synpunkt ses som en upplysning. Huddinge Naturskyddsförening Föreningen ser positivt på att området planläggs, så att bl.a. VA-frågan kan få en lösning. Idag finns åtskilliga gamla, undermåliga avlopp, som riskerar att förorena kringliggande vattenområden. Vad gäller kommunal och kommersiell service, som till exempelvis livsmedelsbutik, saknas sådan helt i området. Busstrafik finns, men turtätheten är relativt gles. Eftersom området ligger ganska perifert i förhållande till närmaste tätort, blir de boende i huvudsak beroende av bil för att kunna sköta sina dagliga sysslor. Även vid en utbyggnad av området skulle detta förhållande riskera att kvarstå. I planförslaget finns ingen garanti för utökad turtäthet för bussarna, utan endast en hänvisning till att det är SL som beslutar om trafikeringen. Vi anser att detta är olyckligt, och vill ha starkare garantier för att busstrafiken kommer att utökas vid en utbyggnad av området. I annat fall riskerar planförslaget att stå i strid med kommunens uttalade policy att endast tillåta exploatering i områden med goda möjligheter till kollektivtrafik. Kommentar: Den kommersiella servicen och busstrafiken är inte något som detaljplanen kan styra över mer än att den kan medge en viss förtätning som ökar kundunderlaget. Samtidigt är det förvaltningens förhoppning att bussturtätheten i området ska bli bättre och SL är en av de remissinstanser som detaljplanen går ut till. Vidja Vägförening Ett yttrande från tidigare programsamråd, återger inledningsvis styrelsens fortsatta uppfattning; "Styrelsen vill framhålla att vi uppskattar strävanden som medverkar till att behålla Vidjaområdets karaktär, med bl a oförändrad tomtstorlek och områdets skoglika karaktär, med smalare vägar."

24 Vidja vägförening bildades 1966 och tog ansvar för ägande och förvaltning av fastighetsägarnas vägar, grönområden och fiskevatten, cirka 450 000 m. Fastighetsägarna äger fortfarande gemensamhetsanläggningen inom fritidshusområdet, i form av samfällighetsföreningen Vidja vägförening. 2002 förelade Länsstyrelsen Huddinge kommun att ordna kommunalt VA i Vidja före 2007 års utgång. Fortfarande 2009 saknas kommunalt VA i Vidja. De senaste sju åren har kommunen sökt ändra områdesbestämmelserna för Vidja - parat med fortsatt enskild förvaltning av gemensamhetsanläggningen. Kommunens officiella ledstjärna i dessa fruktlösa försök, var att bevara Vidjas karaktär - samtidigt som de kommunala kostnaderna skulle minimeras. Efter dessa misslyckanden, valde kommunen att istället detaljplanera Vidja för permanentboende. Vid genomförda programsamråd, var inriktningen fortfarande att bevara Vidjas karaktär, inte minst stora tomter - minst 1 500 m. När detaljplanen nu presenteras för Plansamråd, tycks kommunen bortse från tidigare inriktning, den som Vidjaborna i så hög grad har uttalat sig för. Nu tycks inriktningen istället vara förtätning i så stor utsträckning som möjligt - samtidigt som målet med att minimera kommunens kostnader kvarstår. Anmärkningsvärt är att kommunens kostnader inte påverkas av att tomterna behåller sin nuvarande (större) storlek. Kommunen bestämmer samtidigt gatornas standard och att fastighetsägarna ska betala detta fullt ut! Till yttermera visso uttalar sig Samhällsbyggnadsnämndens ordförande på kommunens hemsida 2009-02-19; "Huddinge kommun håller på att ta fram en detaljplan för Vidja men huvudskälet är inte kommunalekonomiskt", varefter han hänvisar till vikten av kommunalt Va. En förklaring till kommunens motsägelsefulla agerande är att kommunen under senare år börjat tillämpa ett nytt Gatukostnadsreglemente och en ny Policy för huvudmannaskap och gatustandard. Detta leder sammantaget till helt orimliga kostnader för enskilda fastighetsägare, vilket politikerna inte tycks ta ansvar för. Istället för att ompröva tidigare beslut, fortsätter de att trasa sönder Vidjas karaktär och hänvisa till "stötdämpare", typ avbetalning etc. Vägföreningens styrelse protesterar dels mot detaljplanens inriktning att förändra Vidjas karaktär, främst genom förtätning av tomter att understiga minst 1 500 m 2, dels mot den schablonartade gatu-standarden och den orimligt höga nivån på uttaget av gatukostnader. Inom Vidjas nuvarande bebyggelsestruktur finns cirka 530 fastigheter. Endast 23 % av dessa ingår i den detaljplan som nu är föremål för samråd. Återstoden, över tre fjärdedelar, planeras ingå i en senare detaljplan.

25 Ur samrådshandlingarna citeras: " Inriktningen för det fortsatta planarbetet är detsamma för alla etapper vilket för med sig att även planeringen kommer att bli likartad i hela Vidja oavsett detaljplan, med undantag från planeringen på Stockholms stads mark som delvis har en annan inriktning. " Detta innebär att för alla stora och för hela Vidja avgörande frågorna, väljer kommunen att inbjuda endast 23 % av Vidjas fastighetsägare till samråd. Lyckas kommunen någonsin landa aktuell detaljplan, kan kommunen hänvisa de återstående 77 % av fastighetsägarna till att "den frågan är redan körd"... Exempel på frågor som kommunen söker avgöra på detta demokratiskt tvivelaktigt sätt, är gatornas standard, storleksordningen på gatukostnadsuttaget, huvudmannaskapet för såväl väghållningen som grönområdena, den för Vidjas karaktär så viktiga frågan om tomtstorleken och byggnadsrätten. Flera ytterligare frågor som ingår i aktuell detaljplan är också av stor betydelse för de 77 % av fastighetsägarna som inte inbjudits att delta i samrådet. Vägföreningens styrelse protesterar dels mot att kommunen delar upp fastigheterna inom Vidjas nuvarande bebyggelsestruktur i olika detaljplaner, dels mot att inte alla berörda fastighetsägare inbjudits att delta i aktuellt plansamråd. Under tidigare genomförda programsamråd och i samhällsbyggnadsnämndens beslutade inriktning till detaljplan, framgick att grönområdena skulle förbli i enskild ägo/kvartersmark - som gemensamhetsanläggning i en samfällighet - "om det visar sig vara en önskan hos flertalet fastighetsägare. " 85-90 % uttalade sig för en sådan gemensamhetsanläggning i samrådet! Detaljplanen föreslår kommunalt övertagande av all samfällt ägd mark, frånsett "Ängen", med omvandling till allmän platsmark. Tidigare har framförts argument att grönområdet söder om Vidjas bebyggelse, gränsar mot Länna naturreservat och Natura 2000. Kommunalt huvudmannaskap skulle bättre säkerställa markens nuvarande användning. Liknande argument har inte framförts då det gäller större delen av grönområdena, de inom nuvarande bebyggelsestruktur. En höjdpunkt på Furuberg inom vägföreningens fastighet Vidja 1:602, rymmer fö en betydande sommarvattendamm, med vitt förgrenade ledningar till omgivande fastigheter. Ytterligare mark inom samfälligheten, nyttjas för närliggande fastigheters behov av vattentillgång, via ett omfattande ledningssystem. Det argument som kommunen åberopat för övertagande av mark inom nuvarande bebyggelseområde, är istället att Plan- och ByggLagen (PBL) inte medger olika huvudmän för allmän platsmark inom ett detaljplaneområde. Argu-

26 mentet är dock inte relevant, då grönområdena som en given förutsättning skulle vara kvartersmark, dvs inte allmän platsmark! Vägföreningens styrelse protesterar mot att kommunen försöker ta över stora markområden från fastighetsägarna/vidja vägförening genom vilseledande argument. Detta trots att politikerna tidigare ställt i utsikt att denna mark också fortsättningsvis ska kunna förvaltas enskilt som kvartersmark. Vad händer efter 15 år om kommunens förslag genomförs? Ingen vet f n, men om marken då nyttjas av kommunen till höghusbebyggelse, tillfaller miljon/miljardöverskottet kommunen - inte Vidjas fastighetsägare! Är möjligen sådant schackrande ett naturligt/eftersträvansvärt handlingsmönster för kommunen? Detaljplanens förslag till kraftig förtätning på vattensjuk mark är miljöovänligt, kostnadsdrivande och samtidigt ett led i att trasa sönder Vidjas karaktär. Ur samrådshandlingarna citeras: "I de centrala delarna av planområdet kring ängen, Fräkenvägen, Varfågelvägen, Biätarevägen samt kring Vidjavägen bort mot "Gamla Vidjavägen " består marken av Lös jord (lerjord utan genomgående torrskorpa). "För byggnader som placeras på mark med lös jord behöver särskild hänsyn tas till detta vid höjdsättning, grundläggning och planering av tomterna. "... "Då vissa enskilda fastigheter troligen inte kommer att kunna ta hand om dagvattnet lokalt, kommer möjlighet ges att ansluta fastigheten till ga-tumarkens dräneringsledningar mot en anslutningsavgift. " "På vissa platser i planområdet finns så kallade lågpunkter där extra åtgärder behövs för att hantera dagvattnet. Dessa finns vid Fräkenvägen, Albatrossvägen, Pingvinvägen, Hästhagsvägen vid korsningen med Stormfågelvägen och vid bussvändplatsen på Vidjavägen. " Det är märkligt nog i dessa områden detaljplanen föreslår en kraftig förtätning. Huvudmannen Stockholm Vatten kan inte "trolla med knäna", d v s en stor del av det förorenade dagvatten som förtätningen bidrar med, kommer att föras vidare till Orlången. Lyckas mot förmodan huvudmannen hindra denna förorening, sker det troligen med ovanligt kostbara insatser. Det skulle peka fram mot att Stockholm Vatten motiveras att tillämpa "särtaxa", liksom Huddinge kommunen betr gatuavgifter, dvs låta fastighetsägarna betala full kostnadstäckning till huvudmannen, i enlighet med Lag om allmänna vattentjänster (2006:412). Följande citat ur samrådshandlingarna minskar inte denna oro: "Ansvarsfrågan vad gäller driften av de dagvattenledningar för vägmark som ska dimensioneras för att även kunna ta hand om eventuellt dagvatten från enskilda fastigheter efter anslutning, är ännu inte färdigdiskuterad. "

27 Vägföreningens styrelse protesterar speciellt mot den förtätning detaljplanen föreslår på Vidjas vattensjuka områden. Nedan återges valda citat ur ett tjänstutlåtande (ang områdesbestämmelser) från Huddinge kommun 2005-01-14, som ger grund för att ta "en ny funderare"! "Huddinge kommun har i planeringsarbetet haft tre övergripande mål för Vidja. Det första och viktigaste handlar om att lösa den dåliga va-situationen och avlasta sjösystemet en miljöbelastning. Det andra handlar om att lyssna och utforma planeringen med en inriktning som är i samklang med de berördas önskemål om Vidja framtid. Det tredje handlar om att göra det möjligt för de idag åretruntboende i Vidja att få ett bra boende avseende både byggnaders tekniska utformning och deras storlek. "... "Däremot, såsom Boverket redovisar, styr inte PBL nyttjandet för fritidseller permanentboende, dvs, insen kan hindra människor att bo permanent i sitt fritidshus "... "Gränsen mellan fritidsboende resp. helårsboende är svår att dra och varierar dessutom över tiden. I takt med ökad välfärd och bättre ekonomi har möjligheterna till ett generösare fritidsboende ökat. Många människor kanske har flera fritidshus i olika delar av landet eller i Europa. I takt med alltfler äldre i befolkningen och med möjligheterna att sköta sitt arbete utanför den traditionella arbetsplatsen kan fritidshuset komma att användas i större omfattning och på annat sätt än tidigare. Boverkets -och kanske lagstiftarens - syn på fritidshusboende förefaller omodern. "... "I Vidja bor ca 250 hushåll året runt i fritidshusen. Det är ett kommunalt ansvar att dess invånare kan få ett byggnadsteknisk och utrymmesmässigt bättre boende även om de valt att bosätta sig i sina fritidshus. Detta ligger bakom de byggnadsareor som återfinns i de antagna områdesbestämmelserna. Detaljplanens nuvarande inriktning mot ett permanenthusboende, parat med gällande gatukostnadsreglemente och gällande policy för gatustandard etc, leder ofelbart till att Vidjas karaktär trasas sönder. Det är just Vidjas karaktär, som fastighetsägarna i Vidja under alla årtionden kämpat för att bevara. Att på dunkla politiska bevekelsegrunder tillåta detta, är närmast oförlåtligt! Såväl perma-nentboende som fritidsboende fastighetsägare i Vidja skulle tjäna på en ändrad inriktning - liksom kommunen! Det fåtal fastighetsägare som flyttat till Vidja i syfte att se området omvandlas till ett traditionellt villasamhälle i Huddinge, delar dock inte denna uppfattning. Det är f ö tveksamt om det ens finns någon sådan fastighetsägare...

28 Vägföreningens styrelse tycker att kommunen allvarligt borde ta sig en ny funderare över detaljplanens inriktning. Varför detaljplaneras inte Vidja som ett fritidshusområde? Förhållandena är förmodligen tillämpliga även på flera "omvandlingsområden" inom kommunen, t ex Gladö Kvarn. Flera av de nu ofta oförenliga intressen mellan kommunen och fastighetsägarna som nuvarande inriktning ger upphov till, skulle kunna lösas upp; t ex Den orimligt höga gatukostnadsavgiften/kommunalt Va med enskild väghållning, utan centralbyråkratisk gatu- och villabebyggelsestandard Möjlighet att bygga/bygga till sitt fritidshus på "valfri" plats på tomten, utan Plan- och Bygglagens (PBL) tvingande tillgänglighetsbestämmelser Ytterligare synpunkter på detaljplaneförslaget, förtecknas nedan i korthet; Detaljplanens förslag till omvandling av grönområden till tomtmark, försvårar Vidjabornas tillträde till Lännaskogens naturmark, vilket vägföreningen protesterar emot. Fastigheten mellan Vidja 1:28 och 1:280 är exempel på detta, liksom förslaget att utvidga Vidja 1:183. Detaljplanens förslag att via fastighetsreglering, utvidga tomterna Vidja 1:183 och 1:268, så att de blir möjliga att stycka, är något som vägföreningens styrelse protesterar emot. Detaljplanens uppläggning där Vidjas nuvarande bebyggelseområde delas i flera detaljplaner, är negativ på flera plan. Det försvårar/omöjliggör bl a att i detta skede lämna synpunkter på lämplig organisation och ansvarsfördelning för fortsatt förvaltning av kvarstående enskild mark inom nuvarande gemensamhetsanläggning. Vägföre-ningens styrelse protesterar emot dessa givna förutsättningar. Av detaljplaneförslaget framgår inte hur "Gamla Vidjavägens" anslutning till Vidjavägen ska ordnas, sedan den förbundits med Alängsvä-gen. Det är orimligt att den anslutningen ska vara vid Ringsättravägen, vilket snarast detaljplaneförslaget pekar fram emot. Frågan om fastighetsägarna i Vidja vid detaljplaneringen, i förekommande fall, ska kunna få köpa till sig mindre angränsande markområde från vägföreningens grönområde, har diskuterats med fastighetsägarna under senare tid. En begränsning har därvid varit att markköpet inte ska leda till att fastigheten genom köpet blir delbar. Vägföreningens styrelse tillstyrker sådana begränsade köp.

29 Lägre gatustandard. Vägföreningens styrelse tycker att den höga gatustandard som anges i kommunens policy för huvudmannaskap och gatustandard, inte är förenlig med den "Vidjas karaktär", som fastighetsägarna under alla år kämpat för att bevara. Ur väghållningssynpunkt är det viktigaste att vägarnas bärighet säkerställs. Kommentar: Se sammanfattningen av förvaltningens kommentarer i början. Furuberg är ett område som inte ligger inom etapp 1 och därför har inte ställning tagits till hur detta område ska hanteras. Vad gäller Gamla Vidjavägens anslutning till Vidjavägen så har den illustrerats tydligare i utställningshandlingen. Vad gäller gatukostnaderna har dessa ännu inte gått ut på samråd och därför hänvisas yttranden angående gatukostnaderna till det samråd som kommer att genomföras med alla som är sakägare vad gäller gatukostnaderna. En dagvattenutredning har genomförts i Vidja som pekat på var extra insatser behöver ske för dagvattenhanteringen. Utbyggnaden av dagvattenhanteringen anpassas efter de behov som finns i Vidja. Vad gäller ansvarsfrågan gällande dagvattnet så rör detta vem som har hand om driften av ledningarna och är en fråga mellan Huddinge kommun och Stockholm Vatten AB som inte påverkar de enskilda fastighetsägarna. Inriktningen att planera för ett permanentboende i Vidja var ett beslut som fattades efter det första genomförda programsamrådet och de yttranden som då inkom från de boende i Vidja. Det faktum att ca hälften av fastighetsägarna redan idag är mantalsskrivna på sina fastigheter och att antalet åretruntboende i Vidja antagligen är ännu högre gör att området inte längre är ett fritidshusområde och önskemålen om en större byggrätt är många. Om Vidja skulle detaljplaneras som ett fritidshusområde skulle detta innebära att byggrätterna skulle ligga kvar på den nivån som de är idag. Fastighetsägare kan ha skilda skäl för att köpa till mark till sin fastighet. Vi bedömer om det är lämpligt att ändra gränserna för kvartersmarken för att i så stor utsträckning som möjligt tillgodose fastighetsägarnas önskemål. Kommunen vill inte hindra de enskilda fastighetsägarna att utveckla sina fastigheter och kommer därför inte att begränsa möjligheterna till inköp av mark därför att detta innebär att fastigheterna blir delbara.

30 Frågan om gatustandarden i områden med permanentbosättning är beslutad av Huddinge kommuns kommunfullmäktige och är därmed inte något som denna detaljplan tar ställning till. Demokratiforum Trångsund 1-Vidja borde vara en detaljplan för att vi och invånarna skall få en helhetsbild till detaljplanen. Att detaljplanen delas upp i flera utbyggnadsetapper är kanske lämpligt. 2-Alla naturområden som finns på kartan bör även fortsättningsvis förvaltas av Vidjaborna som de önskar. I övrigt tog vi ej ställning till andra frågor eftersom ingen från Vidja var närvarande Detaljplanehandlingarna borde också ställas ut i Trångsunds - och Skogås biblotek som vi påtalat vid flera tillfällen. Kommentar: se sammanfattning Detaljplanehandlingarna har skickats till biblioteken i Skogås och Trångsund för att ställas ut. Det är högst olyckligt om biblioteken inte har gjort dem tillgängliga för allmänheten. Villaägarna Huddingekretsen Vi uppskattar kommunens strävan till att behålla Vidja områdets karaktär med bl a områdets naturområden och i stort oförändrade tomtstorlekar. Gator, vägar och trafik hänvisar vi till Vidja Vägförenings yttrande av den 2009-03- 02. I övrigt anser vi att detaljplan för Vidja, etapp 1, och samrådshandlingen ger en upplysande beskrivning över förutsättningar, förändringar och konsekvenser av detaljplanens genomförande och inte minst för de boende i området. Sakägare Fastighet Vidja 1:28 Synpunkter Väg in ifrån vändplan vid Albatrossvägen Vi vill att marken mellan vändplanen på Albatrossvägen och 1:28 tomtgräns skall klassas så att det går att ansluta väg/ar in från vändplanen.

31 Detaljplanegräns och ägandeförhållande Vi emotsätter oss den av Huddinge kommun föreslagna detaljplanegränsen inom Vidja 1:28. Vi vill att Vidja 1:28 i sin helhet skall betecknas som ett område för kvartersmark avsett för boende, (B). Vi emotsätter oss att kommunen tänker ta våran mark. Varför skall kommunen äga marken? Det är helt ofattbart att Huddinge kommun tänker stjäla drygt 25 000 kvm mark av oss. Vi emotsätter oss också ett eventuellt utnyttjande av PBL 6 kap 19 för marken på Vidja 1:28 som kommunen har tänkt stjäla. Vi är öppna för vidare diskussioner med kommunen kring detta, och utgår ifrån att vi blir kontaktade i denna fråga Lovplikt för trädfällning Vi emotsätter oss förslaget om att det skall vara lovplikt på att fälla träd. Vi vill inte att det skall vara lovplikt för att fälla träd inom området. Djurhållning Vi emotsätter oss förslaget om att djurhållning inte är tillåtet. Inom fastigheten Vjdja 1:28 vill vi ha möjlighet till djurhållning. Fasadbeklädnad Vi föreslår att fasadbeklädnaderna inom området skall vara av trä, som både är naturvänligt och bevarar Vidjas karaktär. Storlek på tomterna. Vi tycker att 1000 kvm eller mindre är den bästa tomtstorleken för tillkommande fastigheter på Vidja 1:28. Utnyttjandegrad, placering, utformning, utförande Vi vill att det skall vara möjlighet att bygga gruppbyggda (grupp) hus (friliggande parhus eller radhus) på nya tillkommande fastigheter, bildade utav nuvarande Vidja 1:28. Dessa fastigheter skall då kunna bebyggas till 25 % av tomtarean, (avser gruppbyggda hus) Byggnadsarean för flervåningshus skall vara 200kvm. Enplanshus kan få vara större. Huvudbyggnad får innehålla högst två lägenheter, varav den mindre får vara högst 65 kvm bruttoarea. Alternativt får den mindre lägenheten inrymmas i befintligt fritidshus. Nya komplementbyggnader bör inte ges större byggnadsarea än 40 kvm. Vid fastigheter större än 8 000 kvm skall man kunna få bygglov för större komplementbyggnad än 40 kvm. Genomförandets starttid Förslaget om att genomförandetiden startar 1,5 år efter att detaljplanen har vunnit laga kraft måste tas bort.

32 Vi vill att bygglov skall kunna ges direkt efter att detaljplanen har vunnit laga kraft om fastigheten har fungerande avloppsanläggning. Carport/garage/uthus Vi vill inte att bygglov skall krävas för garage/carport/uthus. Vägkostnaderna inom fastigheten. Vi anser att de nya vägar som behövs för att förse tillkommande fastigheter inom 1:28 med förbindelse till det befintliga vägnätet skall bekostas av Huddinge kommun. Kommunens förslag är f.n. att vi skall betala ca. 600 000 kr för tillkommande fastigheter utan att detta ingår. Det kan inte vara rimligt! Vidja i allmänhet Ägande av mark Den av samfälligheten ägda marken (1:2, 1:4, 1:5, 1:445, 1:602, fiskevatten m.m.) skall bli kvartersmark avsedd för att bebyggas i den omfattning som vi fastighetsägare själva anser i enlighet med följande planbestämmelser: fril, II, el, samt e2 respektive e3 där det är lämpligt Marken skall EJ ägas av Huddinge Kommun. Allmänna platser för lek och umgänge Vi tycker att Huddinge kommun skall ordna med lekplatser för barn i alla åldrar samt vuxna. T.ex. fotbollsplaner, basketplaner, tennisbanor, boulebanor, lekplatser för de minsta m.m. Vägkostnader Vi emotsätter oss de av kommunen föreslagna gatukostnaderna. De är orimligt höga och bör ses över på nytt av kommunen. Vi anser att ett uttag av gatukostnader med 100 % strider mot kommunallagens likställighetsprincip eftersom kommunen tidigare inte utdebiterat 100 % av gatukostnaden i redan utbyggda områden. Det kan inte vara rätt att man som fastighetsägare skall behöva betala dessa summor. Ca 300 000 kr för befintliga fastigheter och ca 600 000 kr för tillkommande fastigheter. VA Vi vill att man ålägger entreprenören för VA,Stockholm Vatten, att i stället för lättrycksavlopp använda vanligt konventionellt avlopp med självfall i de områden där det är möjligt. Detta är mycket mer miljövänligt då det inte kräver någon kontinuerlig elektricitet för att kunna drivas. Kommentar: Området mellan vändplanen från Albatrossvägen och Vidja 1:28 är markerad som kvartersmark för att möjliggöra angöring. Fastigheten Vidja 1:28 består till ca hälften av ett område som enligt Skogsstyrelsen har utpekade viktiga naturvärden. Kommunens ekolog har varit på plats och gjort en avgränsning på fastigheten för var gränsen går för

33 den mark som har höga naturvärden. Även en representant från Skogsstyrelsen har varit på plats och menar att området har så pass höga naturvärden att den borde uppgraderas till nyckelbiotop. Kommunen anser att det är viktigt att denna del av fastigheten får ett långvarigt skydd som är oberoende av fastighetsägaren. Det är även viktigt att området är tillgängligt för allmänheten vilket kvartersmark per definition inte är. Detta är skälen till att området dels inte bör planläggas som kvartersmark för bostadsändamål och dels bör övertas av kommunen. Ett annat skäl är att det är viktigt att alla områden som ska bevaras som naturområden behandlas lika inom Vidja, oavsett om området idag ägs av Vidja vägförening eller en enskild fastighetsägare. Det finns även funderingar på att utvidga naturreservatsområdet till att även omfatta denna mark. Detaljplanen vill underlätta för en sådan eventuell framtida utvidgning. Avgränsningen mellan kvartersmarken och naturmarken på Vidja 1:28 följer den naturliga höjd som delar fastigheten i en brantare övre del som består av skog och den planare nedre delen som idag är tomtmark. Kommunen planerar att ansöka hos länsstyrelsen om ett förordnade enligt PBL 6 kap 19 som innebär att mark kan övergå till kommunen utan ersättning om fastighetsägaren får stor nytta av detaljplanen. Detta förordnade kommer även att sökas för den naturmark som ägs av Vidja vägförening. Fastigheten Vidja 1:28 föreslås få samma byggrätter som övriga delar av etapp 1 för att inte avvika för mycket från det övriga området. Att ha särskilda planbestämmelser för fastigheter större än 8000 kvm är inte rimligt då detta skulle särbehandla ett väldigt litet antal fastigheter inom Vidja. Den föreslagna förskjutna genomförandetiden är till för att utbyggnaden av vägar och ett allmänt vatten- och avloppssystem ska vara färdig när det enskilda byggandet börjar. Det är viktigt främst för att fastigheterna ska ha en anslutningspunkt till det allmänna vatten- och avloppssystemet innan ytterligare permanentning av Vidja kan ske. Det finns även rent logistiska skäl då inte stora hustransporter ska ske samtidigt som vägarna byggs om. Då Vidja är så pass kuperat finns det ett behov av en bygglovsprövning av komplementbyggnader. Kommunen kommer inte att anlägga några allmänna vägar inom Vidja 1:28. Det är förvaltningens övertygelse att med en smart fastighetsindelning kan framtida fastigheter få utfarter mot befintliga vägar utan att alltför många nya vägar behöver belasta fastigheterna.

34 Möjligheten att anlägga lekplats kommer att studeras vidare inom etapp 2. Stockholm Vatten har gjort bedömningen att lättryckavsloppssystem är det mest lämpliga för Vidja på grund av områdets kuperade karaktär. Det är även ett billigare alternativ än det konventionella vilket kommer att vara en fördel för fastighetsägarna. Fastighet Vidja 1:151 Enligt den uppmaning jag fick på mötet 090120 så inkommer jag nu skriftligen via detta email med förfrågan om att utöka tomtstorleken på fastighet vidja 1:151. Anledningen är att möjliggöra bygge av hus ca 100 kvm i två plan, samtidigt som det gamla fritidshuset behålls som generationsboende. För att göra husbygget möjligt så vore det önskvärt att förlänga tomten så den går så långt fram som möjligt mot kanten på vidjavägen, och att det område på nuvarande plankarta för vidja 1:151 som är markerat med prickar (för att markera icke byggbar mark) närmast vidjavägen flyttas med nedåt längs den nya tomtgränsen. Enligt Eva (?) från bygglovsavdelningen (?) så skulle det, när vi tittade på plankartan tillsammans på mötet, vara möjligt att bygga enligt ovanstående endast om tomten utökas ända ut till vidjavägen." Innan jag ev köper marken vill jag ha ett förlov (?) från kommunen att ett hus kan byggas på den utökade marken, samtidigt som det redan befintliga huset kan behållas som komplementsbyggnad. Enligt information som jag fick på mötet 090120 av kommunens anställda så ska en vändplan byggas framför fastighet 1:152 och ingen trafik ska gå vidare därifrån till Vidjavägen eller fastigheterna Vidjavägen 22-36, tvärtemot vad detaljplanekartan visar. Fastigheterna Vidjav. 22 och Vidjav. 24 skulle få egna utfarter mot Vidjavägen. Jag tycker att förslaget är bra, men stämmer det? Jag motsätter mig lösningen som nuvarande detaljplanekarta visar med en ny väg som löper parallellt med Vidjavägen utanför Vidjav. 22 och Vidjav. 24. Jag motsätter mig att jag inte får bygga komplementsbyggnader på halva min tomt. Varför förbud på min tomt när mina grannar vars tomter är lika kuperade som min får bygga komplementsbyggnader, det verkar ologiskt? Jag har planerat att bygga ett vedskjul där kommunen prickat marken, samt friggebod. I plansamrådet skriver kommunen "Ambitionen med detaljplanen är att ge fastighetsägarna i området möjlighet att utveckla sina fastigheter...",

35 men i verkligheten inför man (godtyckliga?) förbud som går stick i stäv med detta? Jag motsätter mig att kommunen inför byggförbud för komplementsbyggnader på ca halva min tomt, alternativt kommer med förslag på ersättning för den värdeminskning detta innebär. Jag motsätter mig att kommunen ska bestämma vilka träd jag får och inte får fälla på min tomt, jag äger marken och borde därför själv få bestämma detta. Jag motsätter mig att kommunen ska beslagta Vidja vägförenings mark. Marken borde istället förvaltas av t ex en tomtägarförening. Jag motsätter mig starkt att kommunen ska ta över förvaltningen av vägarna, och låta oss boende stå för kostnaden för vägrenovering. Ett eventuellt 100-tal tillkommande fastigheter i Vidja kan inte motivera vägutbyggnad av de mått kommunen föreslår. I så fall är det bättre att vägföreningen fortsätter förvalta vägarna. Jag anser att Vidja ska bestå av endast en detaljplan. Jag anser att, om det nu går så långt att Vägarna i Vidja kommer att renoveras, att vägarna i Vidja kan ha en betydligt lägre standard än i övriga kommunen, då Vidja är en "isolerad ö" utan genomfartstrafik vilket ger låg trafikbelastning. Minska tomtstorlek om 1000 kvm. Jag anser att större hus kan tillåtas än dagens förslag. Kommentar: Detaljplanen medger att denna del av fastigheten får bebyggas och bygglovshanteringen följer detaljplanens bestämmelser. Bygglovshanteringen är dock en egen process och detaljplanen ger inga förhandsbesked för bygglov. Vad gäller det befintliga huset kan det användas som komplementbyggnad om det följer detaljplanens bestämmelser angående komplementbyggnader. Den planerade vändplanen framför Vidja 1:152 ligger inom etapp 2 och är därför inte med på detaljplanekartan för etapp 1. Vad gäller utfarterna så har detta illustrerats tydligare i utställningshandlingarna. De fastigheter som redan har en byggnad på delar av fastigheten som inte kan uppfylla kraven på tillgänglighet har fått bestämmelsen att komplementbyggnader medges på denna del av fastigheten. Detta innebär att befintlig byggnad får stå kvar men en ny huvudbyggnad enligt den nya byggrätten ska placeras på de delar av fastigheten som uppfyller kraven på

36 tillgänglighet. Däremot bör inte nya byggnader placeras på dessa delar, varken huvudbyggnader eller komplementbyggnader. Byggnationer i denna kuperade terräng skulle innebära alltför stora ingrepp vilket är något som detaljplanen försöker hindra för att bevara områdets karaktär. Fastighet Vidja 1:157 Vi tycker att: 1 det borde vara ett tak på gatukostnaden 2 föreningens mark, grönområden, inom området skall förbli föreningens 3 helst inte flytta Stockholms tomter till slutet av Hästhagsvägen, detta område används frekvent av hundägare, ryttare mm. 4 vi kan mycket väl tänka oss en lägre nivå på gatustandard Vi vill gärna köpa till mark av vägföreningen, det "hörn" som saknas för att fastigheten skall vara fyrkantig och utöka bredden längs Hästhagsvägen så att ytan blir 2999m2. Kommentar: Stockholms stads avstyckade fastigheter ligger inom ett område med höga naturvärden och är därför inte lämpliga att bebygga. Därför föreslås deras byggrätter att flytta till det område öster om Hästhagsvägen och söder om Vidjavägen som även det ägs av Stockholm stad. Området där fastigheterna ligger idag kommer att planläggas som natur och därmed göras tillgängligt för allmänheten i en större utsträckning än vad området är idag. Vi har gjort bedömningen att inte utvidga kvartersmarken i fastighetens sydvästra hörn. Den aktuella fastighetsgränsen följer höjdkurvorna vilket underlättar för allmänheten att ta sig ut till naturområdena, något som detaljplanen inte bör förhindra. Fastighet Vidja 1:170 Min fastighet (Vidja 1:170, Hästhagsvägen 28) är naturligt avdelad i två nivåer med en svagt sluttande del i nedre delen av tomten och en väldigt plan del i den övre delen av tomten, speciellt efter att man för många år sedan fyllt ut och planat ut den övre delen (där nuvarande byggnad står). Jag anser därför att min fastighet lämpar sig väldigt väl för att kunna delas i två delar, en "skafttomt" på ca 1.500 kvm (den övre delen) och en tomt på ca 1.000 kvm (den nedre delen). Byggnaderna skulle i så fall byggas på olika höjdnivåer vilket skulle skapa en naturlig "avskiljdhet" mellan fastigheterna. Det är för mig helt OK att man i så fall, om det anses nödvändigt, skulle sätta som

37 villkor att nuvarande byggnad måste rivas då den sannolikt hamnar väldigt nära den tänkta tomtgränsen. Jag vill alltså att man i detaljplanen gör det möjligt att i framtiden dela min fastighet (som nu är på drygt 2.500 kvm) i två separata fastigheter. Kommentar: Den generella minsta fastighetsstorleken i Vidja är satt till 1500 kvm. Undantag har gjorts i vissa kvarter där 1000 kvm har satts, då dessa kvarter är väldigt lämpliga för en mindre fastighetsstorlek. Det kommer inte att göras undantag för enskilda fastigheter utan fastighetsstorlekarna sätts för hela kvarteren. Finns det en önskan om en mindre fastighetsstorlek så bör hela kvarteret vara med på den. Fastighetsägare Vidja 1:181 Den beräknade kostnaden av 170 miljoner kronor för upprustning av vägarna, går att reducera avsevärt, om hänsyn tages till följande förslag: 1. Styckning av tomter till 1000 kvadratmeter medgives så att kostnaderna fördelas på flera fastigheter och att anhöriga därmed får möjlighet att bygga en huvudbyggnad i storleksordning av omkring 150 kvadratmeter. 2. Beträffande vägarnas upprustning räcker det med nödvändig belysning och godkänd bärighet för tyngre fordon. Det kan noteras att vägarna dagligen har nyttjats av tankbilar, sopbilar och andra tyngre fordon utan problem. Om det framledes visar sig att vissa vägar är i behov utav upprustning, går det att genomföra etappvis, så att godkänd bredd och bärighet erhålls. Fastighetsägare Vidja 1:295 Kostnaden (gatukostnadsersättning) för investering av nya gator/vägar ska vara ett tak pris för befintliga och det tredubbla för obebyggda/nya tomter som bestäms och bör vara lika för samtliga fastigheter inom Huddinge som redovisas före detaljplanen vinner laga kraft. Nuvarande gatumark övergår till kommunen som därefter ansvarar och utför erforderligt underhåll på densamma, övrig mark kvarstår i Vidjabornas ägo som kvartersmark och/eller fridluftsområde. Gatornas/vägarnas standard kan vara lägre än kommunens investeringsförslag. Varje fastighet inom Vidja ska anlägga erforderlig antal parkeringsplatser som erfordras för den egna fastigheten dok minst två, varav den ena parkeringsplatsen ska vara reserverad för besök till fastigheten,

38 parkeringsplatsen ska vara tillgänglig utan att behöva öppna grind eller bom vid fastigheten, inom Vidja ska det råda parkeringsförbud för att uppnå en trafiksäker miljö, samt för att underlätta för renhållning. Tomter inom Vidja ska vara större än 1000m 2 med friliggande byggnad i en eller två plan som får inrymma mer än en familj, tomter som är större och är lämpliga att dela ska ges möjlighet till avstyckning delning. För att behålla områdets karaktär ska det vara lov plikt för trädfällning. Det är inritat en vändplan på Hästhagsvägen? Om man ansluter Hästhagsvägen till Pigvinvägen (se bilaga 1) eller utefter Vidja 1:332 så får man fina tomter för suterräng hus mot Vidjavägen, samt att återvinningen flyttas till andra sidan av Vidjavägen på grönområdet (märkt NATUR) (se bilaga 1)som inte går att använda för annat ändamål, mot vad som är inritat av kommunen. Föreslår att Vidjavägen ändras så att den följer befintliga tomter (se bilaga 2) Vidjavägen har en inritad rundel? Kan ej vara möjligt att Vidjavägen har en så hög trafikbelastning så det är motiverat med en rundel. Om man ändrar stäckningen på Vidjavägen så ges det möjlighet till fler nya tomter. Föreslår att anslutning av Stormfågelvägen till Hästhagsvägen ändras (se bilaga 3o4) antingen mot 1:268 eller mot 1:174 så får man en ny fin hörntomt. Jag vill även ha synpunkter på min mark som behandlas i etapp 2. Bilagor/4 st (Finns i planavdelningens arkiv, förf anm.) Kommentar: Parkering på lokalgata är normalt tillåten om det inte finns särskilda skäl för ett förbud inom området. Marken mellan Pingvinvägen och Hästhagsvägen är väldigt kuperad och det skulle innebära stora ingrepp och kostnader att dra fram en ny väg där. Den vägen skulle även innebära stora ingrepp på två privatägda fastigheter i slutet av Pingvinvägen. Möjligheten att skapa nya fastigheter mellan Vidjavägen och Biätarevägen har undersökts men då denna del är bullerstörd så har vi valt att inte föreslå dem. Anslutningen Pingvinvägen och Hästhagsvägen kommer att rätas upp och marken markeras som kvartersmark. Kvartersmarken kommer dock att tillföras fastigheten Vidja 1:268 som den angränsar till. Cirkulationsplatsen är tänkt att utformas som en entré till området. Den är även tänkt att fungera hastighetsdämpande på Vidjavägen.

39 Vad gäller fastigheter i etapp 2 så pågår arbetet med dem just nu och än så länge har vi inte kommit fram med ett förslag angående dem. Du är välkommen att kontakta Planavdelningen om du har några specifika frågor angående fastigheten. Fastighet Vidja 1:183 Det fanns en gång ett fritidshusområde som hette Drevviksstrand. När detta område detaljplanerades på 1980-talet bytte man namn så att en del fick namnet Östra Skogås och en annan del Mörtvik. Då och när Sjöängen 1 och Fjädern i Länna detaljplanerades på 1990-talet flyttade samtliga fritidsboende bort inom tre år eller bosatte sig permanent. En fritidsboende från Drevviksstrand köpte en stuga på Hästhagsvägen, inte långt från Stenknäcksvägen, där vi har vår stuga. Denna utveckling kan man inte vänta sig i Vidja. De fritidshusområden som inte just nu detaljplaneras i samma sektor är Lissma Kvarntorp och Ådran i Huddinge och Hammarskogen och Väländan-Lilla Hållsätra i Haninge kommun. En rimlig prognos är att dessa fritidshusområden kommer att detaljplaneras ganska snart. Dessutom har Vidja kvalitéer som de namngivna områdena inte har: Vidja är det enda av områdena som ligger vid en medelstor insjö och Vidja är det enda av områdena som gränsar till ett friluftsområde med bland annat uppmärkta och röjda stigar. Längre bort än Lilla Hållsätra finns nästan inga fritidshusområden förrän på andra sidan Södertälje och dit är det för långt för att kunna dagpendla. Det som finns är Kagghamra och ett par till dit det också är för långt. För många äldre är det dessutom för långt för att kunna veckopendla. Det gör att det kommer inom ett 50-årsperpektiv finnas en betydande andel fastighetsägare, som kommer att använda sina hus som fritidshus. Exakt hur många det blir kan inte nu bedömas, men det är inte orimligt att 20 % av Vidjas nuvarande fastigheter kommer att användas som fritidshus. 10 år efter att planen vunnit laga kraft kommer troligen 30 % av Vidjas nuvarande fastigheter att användas som fritidshus. Att området blir ett villa- och fritidshusområde bör prägla hela detaljplanen. Förvaltningens förslag präglas inte av detta. I planbeskrivningen sid 2 står "syftet... skapa möjlighet för ett permanentboende i området", vilket är en mening som kan accepteras eftersom meningen bara skriver "skapa möjlighet". På sid 8 står dock "inom hela området föreslås bostäder i form av friliggande småhusbebyggelse". Den meningen kan inte accepteras eftersom området i verkligheten blir ett villa- och fritidshusområde.

40 Största tillåtna bruttoarea på huvudbyggnad bör vara mindre än de 200 m respektive 150 m, som förvaltningen föreslagit för att det inte skall bli för stor kontrast mellan villorna och fritidshusen. Ett ytterligare skäl är att större hus för med sig att en större andel av husen har fler än en bil per hus och genererar därmed mera trafik och buller. Huvudbyggnad bör få innehålla endast en lägenhet. Största tillåtna bruttoarea på komplementbyggnad bör vara 30 m 2. Komplementbyggnad bör få användas till allt från bod eller garage till gäststuga. Den som har ett befintligt fritidshus på 55 m 2 bör inte därutöver få bygga en villa utan att minska storleken på fritidshuset till 30 m 2. Om detaljplanen antas med 40 m 2 för komplementbyggnad bör den som har ett befintligt fritidshus på 55 m 2 inte därutöver få bygga en villa utan att minska storleken på fritidshuset till 40 m. Inga tomter bör få styckas. Vägbredderna i samrådsförslaget är tagna från ett kommunalt dokument, där man tittat på vägbredder i ett rent villaområde. Men eftersom Vidja kommer att bli ett villa- och fritidshusområde bör vägarna göras smalare än i förvaltningens förslag. Enligt uppgift från Vägverket är det troligen ingen skillnad i mängd trafikolyckor när man jämför bredare och smalare vägar. I ett sådant här område är det en försvinnande liten mängd olyckor. Därför anser vi att vägarna bör göras smalare än i förvaltningens förslag. Smalare vägar har två fördelar. Den ena fördelen är att området får mer av "karaktär av fritidshusområde" och blir ett mera trivsamt område. Den andra fördelen är att kostnaden blir lägre. Stenknäcksvägen och Pigvinvägen samt Hästhagsvägen från Hästhagsvägen 10 till vägslutet och Stormfågelvägen från Hästhagsvägen till vägslutet bör vara 3,5 meter breda. Den mesta våglängden bör vara 4 meter bred. Varfågelvägen samt Stormfågelvägen från Vidjavägen till Hästhagsvägen bör vara 4,5 meter breda. Alla bredduppgifter ovan avser körbanans bredd. Stormfågelvägens gångbana bör vara en meter bred. Om vårt förslag om ostyckade tomter går igenom bör även Biätarvägen och Albatrossvägen vara 3,5 meter breda. Vidjavägen bör har den bredd som förvaltningen föreslagit. All mark som i förvaltningens förslag markerats med ljusgrön eller mörkgrön färg skall enligt vår mening vara kvartersmark med användningen friluftsområde eller grönområde. Detta strider inte mot Plan- och Bygglagen. Marken skall även i fortsättningen ägas och förvaltas av Vidja Vägförening.

41 Om kommunen är huvudman för de vägar som utgör allmän plats är kommunen även huvudman för all allmän plats. Men boken "Plan- och Bygglag: en kommentar" skriven av Lars Uno Didön med flera anger att kvartersmark kan i stort sett samma användning som allmän plats. I kommentaren till 5 kap. 4 står "Bestämmelsen avser alltså de allmänna platserna. Den är inte tillämplig på vägar, grönområden m. m. på kvartersmark". Vi har inte ringt runt till länsstyrelserna, men vid samtal med länsstyrelsen i Göteborg fick vi beskedet att i en detaljplan i detta län har ett strandnära naturområde som betecknats kvartersmark. Ängen vid Biätarvägen skall enligt vår mening inte markeras som tomter för bebyggelse. På markbiten mellan Vidja 1:280 och Vidja 1:28 går en stig som är viktig och leder in i Lissmaskogen och till Kvarnsjön. Inte heller den skall markeras som tomt för bebyggelse. Fastigheten Vidja 1:268 skall inte tillföras mark. Dessa markbitar bör enligt vår mening vara kvartersmark med användningen friluftsområde eller grönområde. Det finns inga andra förslag på fastigheter som förslås tillföras mark än Vidja 1:268 och Vidja 1:183 varken i förvaltningens förslag, på webbsiten Vidja.se, lappar i brevlådorna eller lämnade på vägförenings medlemsmöte. Vi vill inte ge klartecken till förslag till tillköp, förslag som vi ännu inte har sett. Vi är allmänt negativa till att utvidga tomter som tar av vägföreningens mark. Vi vill inte att vår fastighet Vidja 1:183 tillförs mark. Det finns flera skäl till detta. 85 % av Vidjas fastighetsägare har i programsamrådet svarat "Jag vill att Vidjas naturområden - skog, ängar, stränder och fiskevatten - fortsättningsvis ska förvaltas samfällt av Vidjas fastighetsägare (i form av en samfällighetsförening)" eller haft liknande formulering. Ett av de kryssalternativ som finns i Vägförenings styrelses kryssblankett i nuvarande plansamråd har formuleringen "att befintliga fastigheter ska kunna ansöka om att köpa mindre yta av vägföreningens mark till sin angränsande tomt, om detta inte nämnvärt påverkar Vidjas karaktär. Markköp som möjliggör delning av tomt påverkar Vidjas karaktär". Om Vidja 1:183 tillförs mark kommer den att kunna delas om minsta tomtstorlek sätts till 1500 m 2. Tomten är inte så kuperad att terrängen skulle omöjliggöra delning. Även de flesta av de grannar vi talat med är emot att fastigheten tillförs mark. Vi vill inte gå emot denna opinion. Den markbit som förvaltningen föreslagit skulle tillföras vår fastighet används inte bara som tillfart till vår fastighet. Markbiten med dess väg är även en av de två entréerna till Lissmaskogen från Stenknäcksvägens slut. Man går över denna markbit om man skall vidare i riktning mot

42 Skrovensborg. Vi ser ibland folk som går där och då och då även folk som rider. När snön räcker för skidåkning kan vi ibland se skidspår där. Vidja Vägförenings extra allmänna medlemsmöte som ägde rum nu i januari beslöt att föreningen inte skall lägga något bud på markbiten före samrådstidens slut. Därmed kan det bli lantmäteriet som i egenskap av domstol avgör priset. Detta kan vi inte acceptera. Ett ytterligare skäl är den skrämmande tanken att vägen i sin helhet skulle flyttas in på markbiten i det fall markbiten tillförs vår tomt. Detta skulle vara ett oacceptabelt ingrepp på natur och kultur. Vi vill inte äga denna markbit. Vi tycker det bara är trevligt att när folk går, rider eller åker skidor på vägen. Markbiten bör enligt vår mening vara kvartersmark med användningen friluftsområde eller grönområde med tillägget att det går en väg på markbiten och även fortsättningsvis ägas och förvaltas av Vidja Vägförening. Om tvärtemot vår uppfattning planen antas med markbiten angiven som allmän plats med kommunen som huvudman, bör ett skriftligt avtal upprättas som säkrar vägens fortsatta bestånd i vart fall under genomförandetiden. Det är stötande med hänsyn till äganderättsprincipen att kommunen nu konfiskerar mark, som sedan kan bli tomtmark i nästa detaljplan, som kommer om 20 till 50 år. Denna tomtmark säljer då kommunen och stoppar pengarna i egen ficka. Det har inget lagstöd att denna mark är viktigare än annan mark, men är speciellt viktigt ur denna äganderättsprincip att denna mark nu blir kvartersmark. Det gäller de markbitar som i förvaltningens förslag nu är markerade som tomtmark: tomterna vid Biätarvägen, marken utanför Vidja 1:268 och Vidja 1:183 och marken mellan Vidja 1:280 och Vidja 1:28. Det gäller även marken utanför Vidja 1:184 eftersom denna markbit var markerad som tomtmark i det förvaltningens förslag, som behandlades i nämnden i november. Stenknäcksvägens förlängning rakt in bör vara framkomlig för gående, ridande, skidåkare och cyklister. Vi har fått reda på att det förslag förvaltningen kommer att presentera i utställningen innehåller en lastbilsvändplan. Vi vill passa på att redan nu föra fram att det inte får bli så att sprängkanter, som uppstår vid anordningen av vändplatsen, hindrar ovannämnda trafik. Huvudbyggnad som inte uppfyller gällande krav på tillgänglighet, värmeisolering etc skall maximalt få vara 65 m 2 bruttoarea. Totalt skall maximalt 95 m 2 bruttoarea få finnas på tomten. Begränsningen till 55 m eller 40 m var viktig för att bromsa permanentiseringen av området så länge

43 vatten- och avloppssystem inte fanns. En så hård begränsning behövs inte nu. Sett över hela landet är 70 m 2 medianstorleken för fritidshus. Med möjlighet att bygga villa blir det i stort sett enbart fritidsboende, som kommer att utnyttja 65 m 2 -regeln. Man får därmed tillgänglighet enligt krav till alla permanent-bebodda hus. Minst en parkeringsplats skall ordnas vid byggnation på fastigheten, inte två som förvaltningen föreslagit. Det vore orimligt om en fritidsboende skulle tvingas bygga en extra parkeringsplats bara för att han/hon vill bygga till sin bod. En fastighetsägare vet oftast själv vilket behov av parkeringsplatser som finns. En fastighetsägare som inte har några bilburna gäster behöver inte två parkeringsplatser. Vid ägarskifte och andra förhållanden för den nye/nya ägaren kan en ytterligare parkeringsplats anordnas. Trafiken till Vidjavägen 26-36 skall gå via skall gå via en avtagsväg från Vidjavägen. Trafiken till Vidjavägen 24 skall ske direkt från Vidjavägen. Alängsvägen skall som nu vara förbunden med Stormfågelvägen. I förvaltningens förslag skulle det bli för mycket genomfartstrafik på Alängsvägen mellan Ringsättravägen och Stormfågelvägen. Dessutom blir det i förvaltningens förslag för mycket asfalt och för lite grönt utanför Vidjavägen 24 och däromkring. Planförslaget uppfyller inte Plan- och Bygglagen. Där står i 5 kapitlet 3 andra stycket att även utformningen av de allmänna platser, som kommunen skall vara huvudman för, skall anges. I begreppet "utformning avses också höjdläget för gatumarken" enligt Lars Uno Didön med flera: "Plan- och Bygglag: en kommentar". Ingenting om gatumarkens höjdlägen finns angivet i planförslaget. Det är viktigt att höjdläget anges, så att fastighetsägarna kan se hur detta påverkar tomtdelen närmast tomtinfarten. Om höjdläget för vår tomtinfart mittemot Vidja 1:186 ändras, påverkar det hela ytan med bilparkering, cykelparkering, entré till cykelbod och den plats vi ställer soptunnan under den tid det inte är soptömning för fritidsboende. Kommentar: Många av de tidigare fritidshusområden som finns i Stockholms omland detaljplaneras som permanentboende eftersom Stockholm utvidgas i en snabb takt och människor väljer att bosätta sig permanent i sina fritidshus. Huddinge kommun försökte reglera denna utveckling i Vidja genom de nu gällande områdesbestämmelserna med en begränsad byggrätt, men permanentningen fortsatte trots detta. Vägföreningen beslut att inte lägga något bud för markbiten som ska tillföras fastigheten Vidja 1:183 är ingenting som påverkar detaljplanen utan helt och hållet en fråga för Vidja vägförening.

44 Det är inte rimligt att denna bit mark ska ägas och förvaltas av Vidja vägförenings medlemmar för att en enskild fastighetsägare valt att ha sin privata infart på naturmark. Den vändplan som föreslås på Stenknäcksvägen är den minsta vändplanen enligt den kommunala standarden. Den är anpassad för att sopbilar och snöröjningsfordon med flera ska kunna vända på ett trafiksäkert sätt. Även om mark på plankartan är markerad som gatumark så innebär det inte att den ska bli asfalterad. Det kommer fortfarande att finnas gröna remsor mellan fastigheterna och vägarna, men anledningen att de är utmärkta som gatumark innebär att det är gatu- park- och driftavdelningen som har ansvaret för driften av dessa. Föreslagna nya höjder för gatan finns angivna i plankartan men syns troligen inte i den skala som den utskickade detaljplanen är i. Fastighetsägare Vidja 1:185 1) Jag bor på Stenknäcksvägen 5, en så kallad lokalgata. Jag tycker inte att vi ska behöva betala, lika mycket som alla andra Vidjabor, om vi inte ska få en gågata, då borde gatukostnaderna bli lite mindre för oss, om det ska vara rättvist. 2) Vi tycker att alla huvudgator ska ha gå och cykelbana. 3) Annars tycker vi att förslaget i detaljplanen är bra, vi vill inte att vägföreningen ska fortsätta att äga och förvalta vägar och naturområden. Det är bra att kommunen tar hand om detta. 4) Sen har jag några funderingar, Hur blir med naturområdet där jag bor.? kommer det några nya fastigheter.? Det Vore bra om kommunen bygger en gågata med belysning för alla cyklister och hundägare. 5) Får vi bygga någon garage, carport? enligt det nya detaljplanen, detta är oklart för mig. 6) Jag undrar varför får inte Alla barn som bor i Vidja som går i skolan, åka med skolbussen till Farsta Strand.? SI bussen går endast en gång i timmen och ibland hoppar den två tre timmar innan den går, då kommer barnen antingen för tidigt eller för sent till skolan. Mina barn är säkert inte ensamma om detta problem. Hur blir det när vi får VA och nya vägar med bussen.? Kommer den att gå oftare.? varje halvtimme vore bra.

45 7) Hur blir det med naturplatsen mellan Hästhasvägen och Vidjavägen den så kallade" Ängen" det är bra om vi får behålla fotbollsplanen men det vore trevligt om ni kaske kunde se till att det byggs Tex, en fritidsgårds eller en stor lekpark för barn och ungdomar. Det vore en bra samlingplats. Kommentar: Endast det som är märkt kvartersmark (gulmarkerat) i plankartan får bebyggas. Komplementbyggnad betyder garage, carport eller förrådsbyggnad. Det går även att bygga garage i huvudbyggnaden. Frågan om skolskjuts är inte en fråga som detaljplanen påverkar eller tar ställning till. Ta kontakt med Barn- och ungdomsförvaltningen inom Huddinge kommun. Det är förvaltningens förhoppning att med ett större kundunderlag i Vidja så kommer bussen att gå oftare till och från området. Detta bestäms dock av SL. Vad som kommer att hända med Ängen är upp till fastighetsägaren, det vill säga Vidja vägförenings medlemmar. Bestämmelsen friluftsområde innebär att det får uppföras byggnader som hör till friluftsanvändandet. Fastighet Vidja 1:187 Entrén till Lissmaskogen från slutet på Stenknäcksvägen På en av kommunens websidor finns en karta över Vidjas planområde 1. På denna karta är en vändplan utritad i slutet av Stenknäcksvägen. Stenknäcksvägen går i en backe uppåt in mot skogen. En vändplan får inte ha för brant lutning. Det innebär att den del av den utritade vändplanen som vetter mot skogen måste sprängas ner en bit. När man går in i Lissmaskogen mot Kvarnsjön och Kvarntorp går man i Stenknäcks-vägens förlängning och när man går i riktning mot Skrovensborg går man på den lilla bilvägen under kraftledningen och vidare på stigar. Jag/vi tycker att sprängkanterna skall ordnas så att det inte stänger av dem som går och rider in i skogen. I kommunens planförslag anges att fastigheten Vidja 1:183 skall utvidgas så den lilla bilvägen kommer inom tomtmark. Jag/vi tycker att Vidja 1:183 inte skall utvidgas. En ytterligare konsekvens av en utvidgning av Vidja 1:183 är att fastigheten troligen kan styckas. Jag/vi tror inte att fastighetsägaren omedelbart kommer att stycka fastigheten. En detaljplan skall ha lång giltighetstid, och det är därför olyckligt med möjligheten till ytterligare exploatering av Vidja som en utvidgning av Vidja 1:183 medför.

46 Kommentar: Vägarna anpassas till omgivande mark med hjälp av slänter för att få en naturlig övergång. Fastighet Vidja 1:270 Sammanfattning Det är positivt att detaljplaneringen äntligen blir av. Vi har dock några synpunkter: Mycket viktigt med ett kostnadstak med avsevärt lägre gatukostnadsavgift än den nu föreslagna. Det är nödvändigt, som ni föreslår, med extra åtgärder vid lågpunkterna för dagvattnet. Vi förutsätter att vi som har tomter längs Hästhagsvägen inte ska tvingas betala extra avloppsavgift för allt dagvatten som passerar. Det är nödvändigt att kommunen kontaktar varje fastighetsägare som berörs av släntintrång för diskussion. Är våra tre björkar hotade av släntintrång i samband med breddning av Hästhagsvägen? Vi vill absolut behålla dem. Som minsta tomtstorlek föreslår ni 1500 kvm, vilket vi tycker är viktigt. Många avstyckningar till tomter på 1000 kvm skulle avsevärt förändra Vidjas karaktär på ett negativt sätt. Det måste framgå av detaljplanen att avstyckning endast får ske på fastighetsägarens begäran. Om fastigheten mellan Vidja 1:28 och Vidja 1:280 bildas så skulle den blockera den viktiga vandringspassagen från Stormfågelvägen ut i skogen, vilket inte är bra. Viktigt att detaljplaneförslaget ändras till max 205 kvm BYA totalt, med en huvudbyggnad på max 150 kvm BYA för enplanshus. Det är mycket viktigt att komplementbyggnaderna inte begränsas till max 40 eller 55 kvm för dem som föredrar en något mindre huvudbyggnad än 150 kvm och något större komplementytor istället. Vägbelysning på alla vägar är nödvändigt. Däremot behövs inte trottoarer på mindre vägar och återvändsgator - det skulle medföra onödiga kostnader och släntintrång. På vilket sätt kommer ledningsnät för bredband att beaktas? Vi föreslår att några tomter reserveras för närbutik och barnstuga samt att diskussioner förs med Stockholms stad om att Huddinge kommun köper tomtmark på ängarna vid Hästhagstorpet för ett äldreboende för Vidjabor.

47 Allmänna synpunkter Vidja är ett underbart område med stora natur- och boendevärden. Vi har haft fritidshus i området under ca 25 år och har länge haft för avsikt att bygga ut huset för att bosätta oss permanent i området med våra barn, men detta har förhindrats av de olika byggstoppen och de ändrade planbestämmelserna. Numera har de två äldsta sönerna flyttat hemifrån och en vuxen son bor kvar hemma. Sent omsider är det trots allt mycket välkommet med detaljplaneläggning av området. Speciellt välkomnar vi satsningen på kommunalt vatten och avlopp, grundförutsättningen för en ur miljösynpunkt försvarlig planering för Vidja. Förhoppningsvis kan Vidja bibehålla sin grundkaraktär med lummig grönska och relativt gles bebyggelse betydligt bättre än andra högexploaterade villaområden. Men vad som nu har tillkommit som ett dråpslag är kravet på full kostnadstäckning från fastighetsägarna för ombyggnad av gatunätet. Vi anser att det vore mer etiskt försvarbart att införa ett kostnadstak med avsevärt lägre gatukostnadsavgift än den nu föreslagna (280.000 kr per fastighet). Mark och dagvatten - tillräcklig dränering? I detaljplaneförslaget anges Ängen som en gemensamhetsanläggning, eftersom den används tex. som fotbollsplan och för valborgsfirande mm. Därför är det bra att Ängen skyddas med beteckningen friluftsområde, vilket bevarar området tillgängligt för allmänheten även i framtiden. Vår tomt Vidja 1:270 mellan Hästhagsvägen och Stormfågelvägen består uteslutande av lerjord, vilket försvårar lokalt omhändertagande av dagvatten. Utöver dagvatten från våra byggnader tillkommer flöden från det stora berget sydost om Stormfågelvägen. Under större delen av året (höst, vinter, vår) brukar vår och våra grannars gräsmattor ofta vara översvämmade. Även fotbollplanen på Ängen är mycket vattensjuk och utgör en "barnkammare" för knott och mygg. Därför är det viktigt att få marken mera torr, så att myggplågan avsevärt minskar för de befintliga och nya fastigheterna nära ängen och boendemiljön förbättras. Det är av största vikt att dikessystem med tillräcklig kapacitet anläggs längs Hästhagsvägen för att ta emot överskottet av allt detta dagvatten. Det är mycket viktigt att, som ni föreslår, vidta extra åtgärder vid lågpunkterna för att hantera dagvattnet. Vi förutsätter att vi som har tomter längs Hästhagsvägen inte ska tvingas betala extra avloppsavgift för allt det dagvatten som rinner från hela bergsområdet genom våra tomter. Släntintrång med trädfällning? Det är nödvändigt att kommunen kontaktar varje fastighetsägare som berörs av släntintrång för diskussion i samband med anläggning av förnyade vägar. Konsekvenserna för var och en kan vara svåra att överblicka utan ett tydligare ritningsunderlag än det som vi har fått nu.

48 Som påpekas i planen är det viktigt att så mycket som möjligt av det existerande trädbeståndet bibehålls för att bromsa dagvattenflödena. På vår tomt har vi tre stora björkar som står längs Hästhagsvägen i den mest vattensjuka delen av tomten. Därutöver har vi bara fyra andra träd. Är våra tre björkar hotade av släntintrång i samband med breddning av Hästhagsvägen? Vi vill absolut behålla dem. Tomtstorlekar och tveksamma avstyckningar Ledande politiker i kommunen har uttalat att gatukostnaden skulle kunna hållas nere genom väldigt många avstyckningar. Vi är emot detta eftersom det avsevärt skulle förändra Vidjas karaktär på ett negativ sätt. Som minsta tomtstorlek föreslår ni 1500 kvm, vilket vi tycker är viktigt. Det är mycket viktigt att det framgår av detaljplanen att avstyckning endast får ske på fastighetsägarens begäran. Ni skriver vidare att sammanlagt kan på lång sikt ca 40 nya fastigheter bildas i detaljplaneområdet genom avstyckningar av befintliga fastigheter och i anslutning till befintlig bebyggelse. Vi undrar yar_ ni tror att alla dessa fastigheter kommer att bildas? Det framgår inte av detaljplaneförslaget. På mark som inte tidigare är exploaterad föreslår ni sju nya fastigheter. Sex av dessa (drygt 1000 kvm) föreslås utmed Biätarevägen. Vi är positiva till dessa sex nya tomter, som förhoppningsvis kan bidra till förbättrad dränering av den intilliggande Ängen/allmänningen. Däremot accepterar vi inte den sjunde fastigheten, som föreslås tillkomma vid Stormfågelvägen mellan fastigheterna Vidja 1:28 och Vidja 1:280. Om denna fastighet bildas så skulle den helt blockera den viktiga vandringspassagen från Stormfågelvägen ut i den stora fina Lännaskogen. Det är omöjligt att gå ut i skogen via allmänningen mittemot Stormfågelvägen 1 pga. mycket brant terräng. Möjlighet till större komplementytor saknas I detaljplaneförslaget står att "bostadshus i en våning får ha en högsta byggnadsarea (BYA) om 150 kvm och bostadshus i två våningar en högsta BYA om 100 kvm". För komplementbyggnader är den högsta sammanlagda byggnadsarean 40 kvm. Vid ett kompletterande utskick skriver ni att "alternativt får mindre bostad inrymmas i befintligt fritidshus som har en högsta BYA om 55 kvm". I Vidja bor det många händiga personer och det finns goda möjligheter att förverkliga drömmar om att hålla på med trädgårdsodling, snickeri och andra praktiska hobbies. En viktig förutsättning är tillgång till växthus, verkstad/garage och förråd. Vi som inte längre har hemmaboende barn behöver knappast en så stor huvudbyggnad som 150 kvm BYA. En del hushåll med 2-3 personer skulle troligen föredra en något mindre huvudbyggnad om man istället får ha större eller fler komplementbyggnader. Många tomter är dessutom starkt kuperade med bergknallar, vilket försvårar

49 fördelningen av byggytan på olika byggnader. Därför tycker vi att detaljplaneförslaget ska ändras till max 205 kvm BYA totalt, med en huvudbyggnad på max 150 kvm BYA för enplanshus. Det är mycket viktigt att komplementbyggnaderna inte begränsas till max 40 eller 55 kvm för dem som föredrar en något mindre huvudbyggnad än 150 kvm och något större komplementytor istället. Vår planering för Vidja 1:207 är: Alt 1 kvm Alt 2 kvm BYA, huvudbyggnad 140 140 BYA, huvudbyggnad 21 21 Varav isolering (15 % av BYA) Varav max BOA 119 119 Hobbyverkstad 25 35 Växthus 25 30 Total BYA, max tillåtet 190 205 Gator med belysning Vid korsningen mellan Vidjavägen, Varfågelvägen och Ringsättravägen föreskliver planen en cirkulationsplats samt att huvudgatan Vidjavägen får ett vägområde på 1 lm varav 6,5 m körbana och 3 m gång-/cykelbana. Det tycker vi är bra, liksom att alla vägar naturligtvis måste ha god bärighet. Det är även bra att Stormfågelvägen mellan Vidjavägen och Hästhagsvägen utförs som lokalgata typ Ll men med extra utrymme för avvattning i form av täckta dräneringsdiken - körbana 5,0 m bredd, gångbana 2,0 m. Det är också positivt att skillnaden i vägbredd jämfört med nu inte blir så stor, att övriga vägar utformas som lokalgator typ L3 med en körbana på 4,5 m och ett totalt vägområde på 7,5-8 m. Vi förutsätter att ingen trottoar ska byggas längs Stormfågelvägen nr 1-11 och 10-16 samt Hästhagsvägen. Trottoarer behövs inte på mindre vägar och på återvändsgator - det skulle medföra onödiga kostnader och släntintrång. Vi anser dock att det är nödvändigt med vägbelysningpå alla vägar. Att återvinningsstationen placeras utmed Vidjavägen på den yta som idag används som uppställningsplats för Vidja vägförening är bra.

50 Bredband önskas Ledningsnät för färskvatten, avloppsvatten, el och tele beskrivs i planen. Däremot beskrivs inte ledningsdragning för bredband i planen, vilket vore önskvärt. På vilket sätt kommer ledningsnät för bredband att beaktas? Närbutik, barnstuga och äldreboende önskvärt Ni föreslår ingen kommersiell eller kommunal service inom planområdet, utan detta kommer att studeras i en senare etapp. Vi anser att snar tillgång till närservice i Vidja är viktigt, t.ex. kiosk/närbutik, barnstuga och äldreomsorg. Detta skulle också förbättra miljön genom att onödig biltrafik begränsas. Man ska inte behöva köra bil 6 km för att köpa mjölk eller en tidning. Vi föreslår att några tomter redan nu reserveras för närbutik och barnstuga samt att diskussioner förs med Stockholms stad om att Huddinge kommun köper tomtmark på ängarna vid Hästhagstorpet för att bygga ett äldreboende för Vidjabor i form av små enplansradhus. Med förhoppning om att våra synpunkter beaktas, vilket vi ser fram emot. Kommentar: Tomter utmed Hästhagsvägen kommer inte att få en extra avloppsavgift på grund av de stora dagvattenmängderna. De möjliga tillkommande ca 40 fastigheterna består av 7 stycken fastigheter som tillkommer på det som idag är naturmark och resten kan bildas genom delning av befintliga fastigheter. Kommunen kommer att efter att detaljplanen är antagen upprätta släntavtal med varje enskild fastighetsägare som berörs av släntintrång. Släntintrången är utmärkta på plankartan, men ta gärna kontakt med gatu- och trafikavdelningen om ni är osäkra om vad som gäller på er fastighet. Bredband är upp till varje enskild fastighetsägare. En förfrågan går ut till aktuella företag då detaljprojekteringen för vägarna görs, men det är upp till bolagen att avgöra om det finns ett intresse. Kommunen lägger inte ut bredband i förebyggande syfte. Fastighet Vidja 1:317 När Vidjavägen och anslutande vägar byggdes om på mitten av 1970 talet så breddades dåvarande början av Varfågelvägen i sträckningen mellan gamla Vidjavägen (nuvarande Alängsvägen) och den nya Vidjavägen och blev i samband med detta en del av Ringsätravägen. Detta medförde att vägföreningen tog en del (120 kvadratmeter) av Vidja 1:317 i anspråk för vägen. Min mormor Daga Öberg som då var ägare till fastigheten ifråga

51 upprättade i samband med detta ett avtal med vägföreningen som innebar att motsvarande yta av vägföreningens mark (Vidja 1:602) fick brukas. Båda dessa servitut skall finnas inskrivna i dåvarande Svartlösa Domsaga hösten/vintern 1976. Allt sedan dess har den överenskomna delen av Vidja 1:602 brukats av Vidja 1:317's ägare. När jag läste "Sammanfattning av detaljplan för etapp 1 i Vidja," såg jag till min förvåning att även den del av Vidja 1:602 som jag som ägare av Vidja 1:317 brukar, plötsligt ingick i etapp 1. Detta var ett avsteg från vad som tidigare angetts. Med hänsyn till det som angetts ovan så yrkar jag på att kommunen ska reservera denna del och eventuellt ytterligare del av Vidja 1:602 för kompensation då kommunen med stor sannolikhet kommer att vilja lösa in den mark som redan ianspråkstagits för vägen. Alternativt låta den del av Vidja 1:602 som ligger inom samma kvarter övergå i etapp 2 som ursprungligen angetts. I övrigt anser jag: -Att Vidjavägens sträckning mellan Vidja och Brandförsvarets övningsfält skall flyttas till dalgången för att öka framkomligheten. -Att samtliga vägar i området av vilka utbyggnad inte kommer att bekostas av kommunen, skall kvarstå i Vidja vägförenings ägo så länge inte den gatukostnadsersättning som kommer att krävas av fastighets ägarna kommer ner på en rimlig nivå (<70,000 SEK). -Att alla "allmäningar" som ägs av Vidja Vägförening förutom en 2-3 meter bred stäng ut med båda sidor av Vidjavägen skall fortsätta att tillhöra vägföreningen. -Att inga nya tomter/fastigheter skall tillkomma för privat bruk. De får dessutom inte försvåra passage till natur och allmäningar så som föreslagits i änden av Stormfågelvägen. Jag ser dock gärna att det tilkommer komunal service i form av daghem, gärna inom etapp 1. -Att samtliga fastigheter som förminskas p.g.a. Intrång av väg skall kompenseras med motsvarande yta mark från angränsande allmäningar så långt det är möjligt. -Att det inte behövs någon gångbana längs Varfågelvägen mellan Hästhagsvägen och Fräkenvägen. -Att minsta tillåtna tomtstorlek även fortsättningsvis skall vara 1500 kvadratmeter. Eventuellt udantag kan göras om existerande fastighet blir

52 mindre än 1500 kvadratmeter efter att kommunen beslagtagit del av tomten för vägbyggnad. -Att vid utbyggnad av vägar ska dessa läggas i marknivå så långt det är möjligt för att inverka så lite som möjligt på angränsande mark i form av slänter. Och där så är lämpligt bör kommunen istället anlägga murar för att minimera för fastighetsägaren negativ inverkan. -Att kommunens planer på lokalt omhändertagande av dagvatten inte kommer att gå så bra på den mark vi har i Vidja som till mycket stor del består av berg och lera. Lermarkerna i de planare delarna har under långa tider grundvattnet stånde i marknivå, och det finns ett stort behov av att dika av och dränera området om det ska bebyggas. Kommentar: Detaljplanegränsen har justerats och frågan om utrymmet mellan Vidjavägen och fastigheten Vidja 1:317 kommer att behandlas i etapp 2. Att flytta Vidjavägens nuvarande dragning till dalgången skulle bli alltför kostsamt och framkomligheten på Vidjavägen anses vara god ur kommunal krav. Att ersätta vägintrång med mark från allmänningar är bara aktuellt för de fastigheter som faktiskt angränsar till allmänningar och därför inte en lämplig ersättningsform. Om en fastighet önskar köpa in del av allmänning så ska den tala om det för förvaltningen så att vi kan bedöma lämpligheten inför detaljplaneläggningen. Det kommer inte att bli någon gångbana längs Varfågelvägen mellan Hästhagsvägen och Fräkenvägen. Vid vägbyggnaden kommer hänsyn tas så att omgivande fastigheter påverkas negativt i så liten utsträckning som möjligt. Fastighet Vidja 1:338 Jag/vi vill att Vidjas nuvarande bebyggelsestruktur ska omfattas av endast en detaljplan! att Vidja ska detaljplaneras som ett fritidshusområde med tomter om minst 1 500 m och med maximal byggrätt, dock med huvudbyggnad högst 200 m 2 ett plan eller 100+100 m 2 i suterräng. Komplementbyggnad motsvarande ett tvåbilsgarage tillkommer. att Vidjas naturområden - skog, ängar, stränder och fiskevatten - också fortsättningsvis ska ägas och förvaltas samfällt av Vidjas fastighetsägare (i

53 form av en samfällighetsförening). Möjligen kan gränsande mark mot Länna naturreservat och Natura 2000, omvandlas till allmän platsmark. att huvudmannaskapet för väghållningen i det för fritidshusområde detaljplanerade Vidja, inom nuvarande bebyggelsestruktur, också fortsättningsvis åligger fastighetsägarna som gemensamhetsanläggning i en samfällighetsförening, samt att ett indexreglerat tak för uttag av gatukostnadsavgift sätts vid cirka 100 000 kronor för befintliga fastigheter. att mark längs Biätarevägen inte ska exploateras för tomter. att grönområdet/naturmarken med promenadväg till "Lissmaskogen", vid Stormfågelvägens slut (mellan Vidja 1:28 och 1:280), inte ska omformas till tomtmark. att Vägföreningens mark som gränsar till Vidja 1:183 och 1:268 inte ska påtvingas fastighetsägarna genom "fastighetsreglering". att befintliga fastigheter ska kunna ansöka om att köpa mindre yta av vägföreningens mark till sin angränsande tomt, om detta inte nämnvärt påverkar "Vidjas karaktär". Markköp som möjliggör delning av tomt, påverkar "Vidjas karaktär". Därutöver har jag/vi följande synpunkter avseende fastigheten Vidja 1:338; En betydande del av tomtens södra del har markerats "Byggnader får inte uppföras". Delar av detta område är mindre starkt kuperad och där finns redan mindre kompletteringsbyggnader. Tomten är i övrigt starkt kuperad och kvarstående ytor är små. Jag/vi önskar att den aktuella markeringen ersätts med markeringen "Marken får endast bebyggas med kompletteringsbyggnad". Tomten är endast 1687 m, jämfört med 2 124 m 2, som är medianvärdet för Vidjas fastigheter. Jag/vi är intresserade av att köpa till mark från Vidja vägförening - en remsa längs tomtens sydvästra långsida, med en bredd på cirka 6,5 meter, totalt cirka 250 m 2. Marken består huvudsakligen av mycket starkt kuperad bergmark.

54 Kommentar: Anledningen till att en betydande del av fastighetens södra del har markerats som att den inte får bebyggas är för att bevara den naturliga höjd som finns i området. Det innebär även problem med tillgängligheten att ta sig till dessa delar vilket gör att det inte är lämpligt att bebygga denna del av fastigheten. Det finns inte bygglov för några komplementbyggnader på denna del av fastigheten. Den fastighetsgräns som idag finns är en lämplig avgränsning mot naturområdet. Det finns inga starka skäl för att utvidga kvartersmarken in i naturområdet i denna del. Fastighetsägare Vidja 1:363 Ang. eventuella nya tomter som skall uppföras vid ängen, närmare bestämt Biätarevägen. Då vi protesterar mot detta. Dessa pengar det skulle ge är ointressant i sammanhanget. Vi vill inte ha några nya tomter där. Fastighet Vidja 1:369 Yttrande avseende Detaljplan för Vidja etapp 1 Det har varit en tyvärr ganska stor besvikelse att läsa detaljplaneförslaget. Då det under de senaste årens samråd alltid lovats att stor vikt skall läggas vid Vidjabornas önskemål, har många av oss tidigare därför lämnat in våra åsikter till er. Besvikelsen blir då stor när detaljplaneförslaget visar sig vara emot majoriteten av Vidjabornas önskemål, i flertalet frågor. Detta beteende har dessvärre visat sig även under tidigare samråd, vilket tyvärr leder till att färre fastighetsägare verkligen hör av sig med åsikter till er. Det enda som talar för att fler hör av sig denna gång, är den orimliga gatukostnaden. Med förhoppning om att demokratin får styra den kommande detaljplanen, redovisar vi här våra åsikter och önskemål ytterligare en gång. Dock i punktform och förkortat, då vi hoppas ni får många yttranden att läsa. Vi motsätter oss all förtätning av Vidja. Minst 1500 kvm skall gälla i hela området, inga undantag. Detaljplanens förslag förstör Vidjas karaktär, samt ökar miljöförstöringen då området är vattensjukt och redan idag har problem med dagvattenhanteringen. Av samma skäl som ovan motsätter vi oss alla nya fastigheter som föreslås vid Biätarevägen.

55 Vi motsätter oss all omvandling av grönområden till tomtmark. Som exempel är detaljplanens förslag angående marken mellan Vidja 1:28 och 1:280, som idag är en välanvänd accesspunkt till naturmark. Detaljplanens förslag att med fastighetsreglering utvidga tomterna Vidja 1:183 och 1:268, så att styckning av dessa blir möjlig, motsätter vi oss starkt. Gällande etapp 3, Stockholms stads mark bör inte andra hustyper förekomma, dock kan en viss förtätning vara aktuell för att - som föreslaget - förflytta byggrätterna för att bevara områden med höga naturvärden. Vi önskar att strandskyddet utökas. Vi vill att Vidjas naturområden även i fortsättningen förvaltas av Vidjas fastighetsägare samfällt. Gatustandard: En anpassning till området bör göras med en lägre gatustandard. Vägarna skall inte tillåtas förstöra karaktären i området. Positivt är en gång och cykelbana längs med Vidjavägen fram till korsningen med Helmerdalsvägen, vilket vi förordar. Vi ifrågasätter dock två meters gångbana på del av Stormfågelvägen. Likaså ifrågasätts den allmänt höga standarden, som inte behövts tidigare i kommunen. Nu när kostnaden inte längre finns att ta hänsyn till - då den drabbar oss - behövs det av någon outgrundlig anledning betydligt högre standard. Dessa dyra breda vägar kommer dessutom leda till ökade hastigheter i hela området, som ökar risken för allvarliga olyckor, vilket i slutändan leder till dyra farthinder. Vi skulle önska främst lite lägre, men även mindre byggrätter än detaljplaneförslaget, vi anser dock det ännu viktigare att detaljplanen reglerar valet av material på till exempel fasad och takbeklädnad. Detsamma gäller val av kulör eller "design", då det är av vikt att områdes- och bebyggelsekaraktären bevaras i ett långsiktigt perspektiv. Som avslutning vill vi säga att en förtätning av Vidja, med motiveringen att gatukostnaden skulle bli lägre är något vi motsätter oss. Den horribla kostnaden som är beräknad idag skulle minska med mindre än 10 procent, vilket gör kostnaden lika horribel, med en helt förstörd områdeskaraktär och ökad miljöförstöring. Förtätning är fel väg att gå, välj istället lite lägre gatustandard och inför ett gatukostnadstak på 100000 kronor. Kommentar: Vi har valt att inte reglera val av material och kulörer i detaljplanen. Vidja har vuxit fram under en längre period och husen i området visar på en väldig variation vad gäller arkitektur, materialval och färger.

56 Fastighet Vidja 1:426 Skriver till dig i samband med den senaste förslaget till detaljplankartan kommunen skickat ut, där jag har lite funderingar kring hur kommunen resonerar gällande minsta tomtarea på 1000m2. Efter kontakt med er både under mötet förra året samt på telefon förklarade ni att en tomtarea på minst 1000m2 skulle ev. beviljas till de fastighetsägare som var intresserade och hade en tomt som var lämplig till styckning. Vad vi kan se på detaljplankartan verkar det som ni ändrat den planen och istället utgått att bevilja endast till de fastigheter öst om Stora ängen. Stämmer det? och i så fall varför har ni ändrat de gamla planerna på att inte utesluta fastighetsägare som vill stycka sin tomt? Fastighet Vidja 1:447 Vill härmed framföra att jag EJ samtycker till: Detaljplan för Vidja, etapp 1 angående planerna för min tomt Vidja 1:447. Har inlett en diskussion med kommunen. Fastighet Vidja 1:451 Jag förstår inte anledningen till att vi i Vidja ska få så väsentligt mycket mindre byggrätter än i övriga kommunen, jag vet att en del i Vidja har varit emot större byggrätter men många av dem har eller kommer att flytta i och med vägkostnaderna och dessutom är i stort sett alla nej sägare fritidshusägare som inte har planer på att bygga. Den vanliga byggrätten i kommunen är 1/5 av tomten eller max 200 kvadrat i 2 plan. Varför ska då Vidja endast få 150 kvadrat byggarea i ett plan, det blir endast ca 135 kvadrat boarea. Vidja ska bli ett område för permanentboende, är det då rimligt att det största enplanshuset vi ska få bygga är så pass litet? Framtiden i Vidja kommer som i alla "nya" områden vara barnfamiljer så varför ska vi då inte kunna få bygga en rymlig enplansvilla där alla barn får gott om plats. Vill vi få ut mesta möjliga kvadrat så kan vi då bygga ett tvåplans hus på 100 kvadrat byggyta, varför ska vi kunna få ut så pass mycket mer boarea när vi bygger ett tvåplanshus? Det borde vara bättre för alla parter att så många som möjligt bygger enplanshus i området, tvåplans hus finns inte i området idag så de skulle sticka ut och förstöra Vidjas karaktär, enplans hus skymmer inte sikten eller solen på samma sätt för grannarna som ett tvåplanshus. En annan

57 anledning rent byggnadstekniskt är att Vidjas mark ofta är ganska sunkig så det skulle vara bättre att sprida ut grunden och fördela vikten av huset på ett större område än att ha all vikt på 100 kvadrat som dessutom då blir två st våningar. Ni pratar dessutom om att vägarna kommer att öka värdet för fastigheterna i området, att inte ge Vidja normala byggrätter skulle ge motsatt effekt. Om en spekulant är intresserad av en tomt (hus) i Vidja men endast får bygga 150 kvadrat byggarea så kanske spekulanten istället väljer tex Högmora, också ett fritidshusområde från början men i deras nya detaljplan får de bygga som i övriga Huddinge, 1/5 av tomten max 200 kvadrat. Varför denna skillnad på byggrätten i två annars lika områden? När vi nu kommer att få betala ca 400 000 kr för vatten och vägar är det minsta ni kan göra att ge oss normala byggrätter och inget mellanting mellan villa och fritidshus. Många i Vidja som är emot större byggrätter är de gamla som är emot all form av förändring i området och de lär flytta i protest eller av naturliga skäl tids nog, så satsa på framtiden och ge oss samma möjligheter att själva välja vilken villa vi själva vill bygga, precis som alla de andra villaägarna i Huddinge. Vidja 1:467 Att jag anser att Vidjas samfällighetsägda mark ska ha enskilt huvudmannaskap. Jag vill med detta brev formellt göra en överklagan/protest på Huddinge kommuns förslag på detaljplan för etapp 1 i Vidja enligt följande punkter: 1. Jag vill överklaga/protestera mot Huddinge kommuns hela förfarande med plansamrådet. Vid ett mycket viktigt informationsmöte den 20 januari 2009, Gymnasietorget 1 där vi boende i detaljplan 1 var kallade, var informationen lika med noll (0). Bilder med all information som inte hade visats tidigare gick inte att visas pga. av datorstrul. Ansvarig för VA, fanns inte på plats för att kunna svara på frågor om kostnader utan vi blev hänvisade till att ta egen kontakt för mer information. Frågor som ställdes fick inte något svar utan blev bryskt avsnoppade av ansvariga tjänstemän på plats. En inhyrd konsult gick till personligt angrepp på en av fastighetsägarna och hade en mycket nedlåtande ton mot ett pensionärspar som ställde en fråga. På frågan om inte allt nytt informationsmaterial kunde skickas ut per post till berörda fastighetsägare så att vi skulle få del av detta, fick vi svaret att vi fick

58 själva söka detta på hemsidan. Senare har det visat sig att den nya informationen som skulle ha visats på detta möte var helt annorlunda än det tidigare utskickade materialet. Detta tyder på att Huddinge kommun inte har varit ärliga och öppna med information som vi som berörda fastighetsägare har rätt till, utan har med berått mod försökt att föra mig och andra som fastighetsägare i Vidja, med lögner angående fakta i detaljplaneringen. Detta strider mot kommunens idéer om delaktighet. Det är kommunens skyldighet att ärligt och öppet redogöra för alla viktiga detaljer och inte medvetet föra sina medborgare med lögner i en sådan process som detta är. Detta förfarande strider mot Huddinge kommuns Agenda 21 :s förklaring under Markanvändning och samhällsbyggande punkten Demokrati i planeringen där det står "kommunens medborgare och de som är särskilt berörda av ett projekt måste tidigt få inflytande över planeringsprocessen". Detta strider och mot nämndens mål enligt nedan: "Mål Nämnden styr sitt arbete mot sex målområden: 1. Demokrati och öppenhet 2. Goda och jämlika levnadsvillkor" Därför anser jag att hela plansamrådet inte har genomförts enligt gällande riktlinjer och kräver att denna måste göras om. 2. Jag vill överklaga/protestera mot ert förslag om att dela upp Vidja i flera detaljplaner. HELA Vidja ska ingå i en (1) detaljplan. Motiveringen till detta är att enligt ert förslag om gatukostnader, kommer hela Vidjas framtida planering påverka alla Vidjas fastighetsägares kostnader för vägar och framtida miljö som finns i området. Det går helt tvärtemot Agenda 21 :s hela nationella delmål 1 under Markanvändning och samhällsbyggande. Detta strider helt mot vad som sägs under punkten Planeringsunderlag; "-hur kulturhistoriska och estetiska värden skall tas till vara och utvecklas", "-hur grön- och vattenområden i tätorter och tätortsnära områden skall bevaras och utvecklas och andelen hårdgjord yta inte ska ökas". Ni har även inte beaktat Huddinge mål i Agenda 21 under samma punkt där det dels står enligt följande: "Huddinge kommun ska verka för en god och miljöriktig stadsbyggnadsutformning",

59 "Bevara och utveckla de gröna områdena som finns i tätorten", "Värna Huddinges natur och kulturvärden", "Undvik att bygga längst sjöstränder", "Sammanhängande ekosystem, gröna kilar och korridorer bevaras och barriärer undviks. Sambandet mellan grönområdena värnas och utvecklas". I samma dokument står det även under Biologisk mångfald att Huddinges mål är att; "Spridning av miljögifter och alstrande av ämnen som ändrar klimatet ska hejdas och minskas". "Rusta upp befintliga vägar där så är möjligt istället för att bygga nya". Även här går detta förslag till detaljplan helt emot vad som sägs i Agenda 21. Jag protesterar mot att jag inte kommer att kunna ha laglig rätt till att säga och tycka om saker som helt klart både kommer påverka min ekonomi och min boendemiljö katastrofalt, vilket inte kommer att beaktas när ni delar upp Vidja i flera delar. Jag använder idag flitigt alla delar av Vidjas naturmark (inte bara "ängen") och måste därför anses bli negativt drabbad av då ni förstör miljön och djurlivet för hela Vidja. "Huddinge ska utvecklas på ett varsamt sätt för att värna naturområden och kulturvärden och för att miljöbelastningen ska bli den minsta möjliga". Citerat från; Politisk inriktning 2007-2010 Kommunstyrelsen/ 4. Jag anser mig bli diskriminerad av er då jag som ensamstående mamma inte kommer att ha råd att bo kvar, i och med VA- och gatukostnaden som uppstår i och med detaljplanen. Detta strider även mot den politiska alliansens politiska ståndpunkt där det sägs att: "Vi vill ge enskilda och familjer mer inflytande över viktiga beslut i vardagen och därmed större möjligheter att själva kunna forma sina liv". Citerat från; Politisk inriktning 2007-2010 Kommunstyrelsen/

60 I samband med detaljplanen kommer jag inte att bli behandlad med likställighet gentemot andra medborgare i Huddinge kommun, som inte tidigare har behövt betala för gatukostnader i samband med detaljplaner. 5. Jag har tomtgräns från Vidjavägen 30 och Beckasinvägen 30. Från Beckasinvägen till min fastighet är det ca 10-15 meter till gatan. Från Vidjavägen till min fastighet är det ca 150-200 mycket branta metrar till föreslagen anslutningspunkt enligt detaljplan 1. Anslutningspunkten från Beckasinvägen går på nästan helt plan mark. Jag vill att min fastighet ska räknas in i 1 (en) detaljplan där även Beckasinvägen ingår, så att kostnaden för vatten och avlopp blir så minimal som möjligt för mig, vilket det nu alltså inte blir då min fastighet är inritad i etapp 1 och Beckasinvägen ingår i detaljplan 2. Kostnaden för vatten och avlopp enligt detaljplan 1 där jag måste göra min anslutning till mitt hus kommer att överstiga med tiotusentals kronor i jämförelse med att göra likadan anslutning från Beckasinvägen som ska ingå i detaljplan 2. 6. Jag vill protestera/överklaga mot att enligt detaljplanen har merparten av min mark fått beteckningen "Marken får endast bebyggas med komplementbyggnader". Jag har gjort en överenskommelse med min granne på Beckasinvägen 30 att få anlägga en parkering i anslutning till min tomt som är mycket nära Beckasinvägen (se punkt 3). Vi avvaktar endast beslutet om var anslutningspunkten för VA ska vara, så att vi inte anlägger en parkering som sedan måste göras om. När parkeringen är anlagd kommer ALLA delar av tomten (och i synnerhet den övre delen närmast Beckasinvägen) uppfylla kraven på tillgänglighet 7. Jag vill överklaga/protestera mot beslutet om att kommunen ska ta över Vidjas samfällighetsägda mark och kräver att Vidjas vägar och naturområden ska få bibehålla enskilt huvudmannaskap. 8. Jag vill överklaga/protestera mot detaljplanen då Vidjas unika karaktär inte kommer att bibehållas i och med bildande av nya fastigheter. Detta enligt fullmäktiges protokoll den 3 november där följande framgick enligt nedan: "14. Om "palatsliknande " och andra villor som sticker ut och ej passar in i den övriga bebyggelsen

61 Arnold Boströms (sd) pekade på flera exempel på villor i Huddinge som han tycker ej passar in i övrig bebyggelse. Han frågade samhällsbyggnadsnämndens ordförande Tomas Hansson (kd) hur har tänker agera för att tillstånd ej ska ges till liknande byggnader. Tomas svarade att det i befintlig lagstiftning finns näst intill obefintliga möjligheter att finna stöd för personligt tyckande av den typ som Arnold ger uttryck för. Tomas uppfattning är att lagstiftningen också ska vara på det viset". Detta uttalande strider helt emot detaljplanens utformning och majoriteten av Vidjabornas uttryckliga önskemål om att fortsätta bevara Vidjas unika karaktär. 9. Jag vill överklaga/protestera mot Huddinge kommuns detaljplan då det inte är nödvändigt att lägga en detaljplan i denna inriktning utan det går att göra en detaljplanering med VA och med inriktning på fritidshusområde. Detta har skett i Södertälje kommun. 10. Jag vill överklaga/protestera mot att trots att Huddinge kommun sedan 2002 haft ett föreläggande hos Länsstyrelsen att ordna V A-frågan i Vidja, helt plötsligt slänger in ett gatukostnadsreglemente år 2007 som Vidja då ska omfattas av. Detta trots att det är kommunens ansvar att se till att VA-frågan löser sig utan att belägga fastighetsägarna med helt orimliga kostnader vilket denna detaljplan gör. Kommentar: Det tekniska strulet på informationsmötet som hölls den 20 januari 2009 var mycket olyckligt och vi ber om ursäkt för det, men försökte göra det bästa av en olycklig situation. Vad gäller den nya informationen som gick ut på informationsmötet så handlade den om gatukostnaderna och var mer en upplysning eftersom gatukostnaderna kommer att behandlas i ett eget samråd och därför inte behandlas i den här detaljplanen. Vid informationsmötet framgick det att i den karta som medföljde informationsbroschyren som skickades ut till alla sakägare fanns felaktigheter. Därför gjordes ett kompletterande utskick till alla sakägare så fort som möjligt vilket innebar att det fortfarande fanns gott om tid att ha synpunkter på kompletteringen innan samrådstiden tog slut. Information har gått ut i ett riktat utskick till dem som är sakägare inom detaljplanen för etapp 1 och har funnits tillgänglig för alla andra som är intresserade av detaljplaneringen av etapp 1.

62 Förvaltningen delar inte åsikten att planförslaget strider mot Huddinge kommuns Agenda 21 enligt de punkter som tas upp i yttrandet. Stockholm Vatten AB förlägger anslutningspunkterna till fastigheterna vid fastigheternas infarter. Går det att anordna infart till fastigheten norrifrån så vore det bra om fastighetsägaren tog kontakt med förvaltningen så att vi kan ändra i plankartan. Anledningen till att så stor andel av fastigheten inte får bebyggas med huvudbyggnad är att den kuperade terrängen inte klarar kraven på tillgänglighet. Om det är möjligt att lösa infarten norrifrån så kan man komma runt det problemet. Kontakta gärna förvaltningen för att diskutera hur detta ska lösas på bästa sätt, genom servitut eller liknande. Vad gäller bebyggelsen i Vidja så finns det ingen enhetlig karaktär på då området vuxit fram under en lång period. I de fall där man inför specifika regler angående gestaltningen så är bebyggelsen betydligt mer enhetlig än i Vidja. Fastighetsägare till Vidja 1:471 och Vidja 1:3 Eftersom gatukostnaderna i Vidja skall beräknas efter detaljplan etapp 2 anser jag att Vidja skall bestå av en detaljplan! Vägarna i Vidja kan ha lägre standard än "övriga" Huddinge, frånsett bärigheten (vilket vi hittills haft många år då vi själva bekostat största delen av vägunderhållet trots att vi också betalar kommunalskatt som går till vägar, dagis m.m. i andra delar av kommunen.) Jag tycker att vi permanentboende som betalar kommunalskatt inte skall belastas med extra gatukostnad på x antal tusen kronor, vi är diskriminerade! Minsta tomtstorleken skall vara 1500 kvm som sagts tidigare, inga undantag! Detta för att något sånär "bibehålla Vidjas karaktär " och inte öka belastningen med dagvatten och föroreningsinnehåll! (bly ökar med 50%,minst 5 bilar per fastighet). Av vägföreningens (vår) mark skall inget annat än vägmark som kommunen har väghållningsansvar för (enl. planlagen) och mark för tekniska anläggningar, övergå till kommunen. Husstorlek: Om flertalet skall behålla sina fritidshus + bygga ny huvudbyggnad på 100/150kvm enl. förslaget, kommer det att bli en avsevärd förtätad bebyggelse och då bibehåller man verkligen inte karaktären i Vidja.

63 Jag motsätter mig" marklov för trädfällning". Vem skall man be om lov? Storebror? Man måste ju få såga ner träd på sin egen tomt, träd som man kanske själv har planterat! Sen kan det ju finnas vissa träd t.ex gamla ekar, som man får skydda som enskilda objekt. Beträffande vatten och avlopp, vad som kommer att gälla just för Vidja står det inget om på Sthlm vattens hemsida som ni hänvisade till på den s.k. informationsträffen.ex. om det är tvångsanslutning som gäller? Och det finns fler synpunkter om strandskydd, djurhållning m.m. som ej aktualiserats på etapp 1, vilket visar på att vi behöver en gemensam detaljplan. Kommentar: För information om vatten- och avloppssystemet så ta kontakt med Stockholm vatten AB, antingen via hemsidan eller via telefon. Stockholm Vatten AB använder sig generellt inte av tvångsanslutning. Däremot så ska en anslutningspunkt till systemet finnas när bygglov söks. Kommunens miljötillsynsavdelning har även möjlighet att förelägga om en sådan anslutning om det visar sig att det befintliga vatten- och avloppssystemet inte uppfyller kraven. Vad gäller strandskydd så finns det inga stränder i etapp 1 och därför tas denna fråga inte upp förrän i detaljplanen för etapp 2. Vad gäller djurhållning så är det ingenting som detaljplanen kan påverka utan detta styrs av plan- och bygglagen. Fastighetsägare till Vidja 1:527, Vidja 1:573 och Vidja 1:574 I ett remissvar på programsamråd för Vidja, daterat 2007-07-08 anförde vi stora betänkligheter mot de principer som skulle styra detaljplanearbetet. Vi finner nu att dessa synpunkter på intet sätt beaktats i förslaget till detaljplan etapp 1. Tvärtom vill man nu genomföra en hårdare exploatering och till en högre kostnad - framför allt gatukostnad- än vad som tidigare framkommit. Det är helt klart att detaljplaneförslaget skulle medföra en omvälvande förändring av Vidjaområdets karaktär, och att det står i strid med den enkät i området som vill att områdets karaktär av fritidshusområde väsentligen bibehålls. Det står utom allt tvivel att en stor andel av nuvarande fritidshusägare i området kommer att se sig tvungna att lämna området. Vi hänvisar till den tidigare skrivelsen (bifogas) och förtydligar de viktigaste synpunkterna här: 1. En gatukostnad om 280 tia- per fastighet är helt oacceptabel. Här måste man hitta lösningar för att minska kostnaden och som gör det möjligt för

64 nuvarande husägare att bo kvar i området. En avbetalningsplan för kostnaden duger inte, utan man måste få ner kostnaden t ex genom att sätta en gräns för hur stor kostnad som fastigheterna kan belastas med (förslagsvis max 100 tkr) eller medge en lägre gatustandard i området. Det är orimligt att man genom ett kommunalt beslut går från att inte ta ut någon gatukostnad till full kostnadstäckning för gatukostnader i området samtidigt som vi genom kommunalskatten får betala för Övriga gatukostnader i kommunen. 2. Exploateringsgraden måste begränsas. Om vi uppfattat rätt har man öppnat för att det på varje tomt skall kunna finnas flera lägenheter. Det går rakt emot önskemålet om en i huvudsak oförändrad karaktär i området. 3. Beträffande tomtstorlek föreslås ostyckade tomter eller minsta tomträtt större än 1500 kvm. Fastighetsägare Vidja 1:572 Här kommer mina synpunkter som jag vill ha med för beaktande. Byggrätt: Pratade med Stefan (Törnqvist, bygglovsavdelningen handläggarens anm) som hastigast angående byggrätt, och den undersökning som ligger som grund för denna detaljplan är flera år gammal. Gissningsvis har 10-30% av fastigheterna bytt ägare under de år som har gått och alla jag har pratat med hittills är av uppfattning att byggrätten är för klent tilltagen för att motivera den höga anslutningsavgiften. En byggrätt på 150 kvm i 2-plan samt 200 kvm i ett plan, ligger mer i linje för vad som är önskvärt. Gatukostnadsavgiften: Ja, vart skall man börja. Man vill givetvis se den så låg som möjligt. När / om nu detta blir av så kommer en större procentandel att bosätta sig i Vidja. Räknar man med den ökade kommunalskatten så kommer Huddinge att snabbt tjäna in de pengar som en subventionering på t.ex 50% av avgiften skulle inneböra. En familj med inkomst på 600 '000:-/år har en kommunalskatt på 100'000:-/år. Inom 2 år så har man tjänat tillbaka de subventionerade pengarna. Känns som att om inget görs åt kostnaden kommer det att överklagas i all evinnerlighet och min familj samt många med mig lämnar området kommunen, då vi ej kan planera för framtiden. Avlopp: Privata eller kvartersägda reningsverk verkar ju vara något som många andra kommuner tillåter, nu när tekniken tillåter detta. Detta verkar vara något som man ej har undersökt för Vidjas del, utan man lutar sig emot att beslut är fattat på ett visst sätt.

65 Fastighetsägare till Vidja 1:605, 1:646 samt Vidja 1:598 Jag anser... Vagstandard i Vidja... att vägarna i Vidja skall ha lägre standard an övriga Huddinge, frånsett bärigheten. Vidjas karaktär försvinner helt med for breda vägar. For att inte tala om trottoarer och belysning. Att hålla nere kostnaderna for vägar bor ligga i kommunens intresse. Gatukostnad... att vi helt och hållet skall slippa gatukostnad. Gatukostnadsreglementet klubbades igenom utan någon som helst information till oss Vidjabor. Vid betydande förändringar finns en grundregel om att ej ha retroaktiv lagstiftning och att använda övergångsregler. Mantalsskrivna i kommunen/permanentboende i Vidja har betalt kommunalskatt och skall därför inte betala någonting i gatukostnad. Om någon skall betala gatukostnader skall det vara fritidsboende som ej ar mantalsskrivna i Huddinge kommun. Se min tidigare skrivelse angående nivåer. Vi ska se till att locka folk till ett permanent boende i Vidja i stallet for att tvinga folk att sälja pga oövervinnerliga kostnader. Vägföreninqens mark... att inget annat än vägmark som kommunen har väghållningsansvar för samt mark for "tekniska anläggningar", ska övergå till kommunen. Ett kommunalt övertag innebar att kommunen kan besluta om ny tomtmark utan att vi kan påverka eller få ersättning för den, t ex Biätarvagen. All omvandling skall ersättas marknadsmassigt till ägare, i detta fall Vidjas vägförening. Priset skall vara taxeringsvärde mark a angränsande fastigheter x 133 procent. Tomtstorlek/husstorlek... att minsta tomtstorlek ska vara 1500 m2 och att kommunens forslag pa huvudbyggnad 100/150 m2 men,... att vid tomtstorlekar över 2000 m2 skall det vara större hus, 130/200 m2. Ett något större hus på en odelat tomt påverkar inte Vidjas karaktär nämnvärt.

66 Vidjas karaktär... att sa mycket grönområden, natur och träd som möjligt måste behållas for att inte Vidjas karaktär ska ga forlorad. Detta innebar att tomtstorlekarna inte kan vara for små eftersom det då kommer att byggas dubbelt sa många hus på samma mark. Egen fastighet Markköp som möjliggör en delning av fastighet behöver inte påverka Vidjas karaktär nämnvärt t ex Vidja 1:605 samt Vidja 1:598 som gränsar till varandra. Kommentar: Vad gäller information om det nya gatukostnadsreglementet så har det kungjorts i lokaltidningen. Kommunen har enbart rätt att överta mark från vägföreningen som i detaljplanen är utmärkt som allmän platsmark, det vill säga naturmark och gatumark. Den mark som är markerad som kvartersmark (gult på plankartan) och som idag ägs av vägföreningen, som till exempel de nya fastigheterna utmed Biätarevägen, behåller vägföreningen ägandet över. Detta innebär att denna mark kan styckas av och säljas när vägföreningens medlemmar så önskar och till det pris som vägföreningens medlemmar bestämmer. Fastighet Vidja 1:636 Huvudfrågan i detaljplanen gäller de enorma kostnaderna som kommer att belasta vidjabors för nya vägar som gäller både för etapp 1 och 2, vilket framkom vid mötet 20/1. Och detta kommer nu - när experterna säger att vi står inför den svåraste ekonomiska krisen som drabbat hela världen. Är det inte nog med att betala de stora kostnaderna för vatten- och avlopp? Man undrar över hur kommunstyrelsens ledamöters samvete fungerar och hur mycket de satt sig in i de komplexa frågorna, då de kan ta ett sådant beslut. Kommunen gör det lätt för sig att genom att föra över kostnaderna till oss i Vidja. De beslutar och vi skall betala! Trots att remissvaren visade att en överväldigande majoritet på 85-90 % var emot de stora kostnaderna för detaljplanen som enl. uppgift kräver både gatubelysning och trottoarer samt bredare vägar, har kommunen inte tagit hänsyn till folkviljan i Vidja. Vi accepterar naturligtvis att samtliga vägar förstärks och att några huvudvägar breddas för exempelvis kommande framfart av buss - inte för övriga vägar, möjligen i liten mån för nedläggning av avloppsrör och elkablar som kräver breddning av lokalgator.

67 Kommunen försvarar sitt beslut bl.a. med att de tänker 15 år framåt, då standardkraven ökar med exempelvis daghem och annan service samt med ökad biltäthet som kräver ökad trafiksäkerhet. Dessvärre tror vi tror att trafiksäkerheten blir sämre med flera bilar och av en breddning av vägarna, vilket kommer att öka hastigheten på bilarna. Miljön blir inte bättre som har antytts utan tvärtom sämre med ökade hastigheter ger mer utsläpp av avgaser samt däckslitage med miljöfarliga ämnen utefter vägarna. Våra slingriga och backiga grusvägar medför automatiskt en sänkning av hastigheten på bilarna, som är del av Vidjas charm med lantlig miljö. Vi tror också att kommunens väghållning kommer i andra hand för Vidja t.ex. vid hastiga snöfall. Däremot fungerar vår vägförenings väghållning utmärkt. Kommunens övriga motiv enl. ett TV-program är bl.a., att vägnätet måste breddas för att Vidja vill ha stora villor för att få fram stora transporter med långtradare - men det är inte sant. Vid flera enkäter har de flesta röstat för 100 kvm, samt en minoritet för mindre eller större! Har inte kommunen råd att bekosta vägarna har vi i Vidja ännu mindre råd. Dessutom är inte mervärdet (även mer skatt!) det viktigaste som kommunen tycks tro, utan vi vill få bo kvar och ha råd med den livskvalite 't som området ger med vår lantliga miljö. Vi anser gatukostnaderna måste fördelas mellan vidjabor och kommunen! Därför måste kommunstyrelse beslut rivas upp och att vi får ett tak för gatukostnaderna, så att vi alla i Vidja har en rimlig möjlighet att kunna betala och inte tvingas att flytta ifrån vårt kära Vidja. Kommunen måste ta ett socialt ansvar för Vidja liksom de gjorde för Stora Mellansjö, som inte behövde något alls för gatukostnaderna! Tänk på att depermanentboende i Vidja även betalar skatt för kommunens övriga vägar samt att de fritidsboende betalar skatt till Stockholms vägar, som både Vidjas permanentboende och övriga huddingebor använder! Därför måste övriga Huddingebor betala för Vidjas vägar genom sina skatter. Så alla "drar vi våra lass till stacken". Detaljplanen bör vara en process på 15 år där vissa gatukostnader och belysningar kan flyttas fram och belasta den dagens kommuninvånare! Vill kommunen att många i Vidja skall tvingas sälja? Många har vuxit upp där eller flyttat ut dit med kanske stora lån redan, och fritidsfolket som oftast bott längst i området kanske vill bo kvar ännu några år för att njuta av sin tid som pensionär sommartid. Den dagen det nya vägnätet är klart och VA är framdraget, kommer samtliga fastighetsägare att få en faktura som belastar deras fastighet med en skuld på ca 400-500.000 kr. Att få anstånd med betalningen med pålagd ränta är ingen tröst.

68 Övriga fastighetsägare i Vidja Fastighetsägare Vidja 1:52 Planeringen av bebyggelsen bör bestå av en detaljplan. Vägarna i Vidja ska ha en bra standard med god framkomlighet och trafiksäkerhet men det behöver inte innebära gatubelysning överallt och inte heller särskilda cykelbanor. Det bör finnas ett tak för hur mycket vi ska betala för gatukostnaderna. Fastighetsägare Vidja 1:61 Jag finner det märkligt att man i den ena frågan verkar ta hänsyn till de boendes önskemål och i en annan fråga helt struntar i de boendes önskemål. Dess frågor hänger intimt samman, eftersom båda frågorna påverkar de boendes ekonomi. Frågorna jag syftar på är: 1. Tomtstorlekar och byggyta 2. Gatukostnader Accepterande av mindre tomtstorlekar och större byggyta gör att värdet på fastigheten ökar. Detta påverkar troligen den boendes ekonomi i gynnsam riktning. Att sätta minsta tomtyta ganska stor och kombinera detta med helt bisarra och för de flesta oförutsedda gatukostnader kan bli förödande för flera boendes ekonomi. Det har talats om 280 000 kr/ befintlig fastighet och osannolika 560 000 kr för tilkommande fastigheter. Det som är mest störande med hela förslaget är att de bisarra gatukostnaderna har kommit oförutsett för de boende. Själv köpte jag min fastighet strax innan det nya gatukostnadsreglementet infördes. De handlingar som fanns att tillgå var ett förslag från kommunen att Vidja skulle ha enskilda vägar. Vid samtal med Tomas Henriksson sa han att jag borde ha känt till att det pågick en gatukostnadsdiskussion. Senare har det framkommit att inte ens politikerna inklusive Tomas Henriksson hade en aning om vilka kostnader det skulle bli. Jag har som spekulant tittat på ett flertal fastigheter runt om i Stockholmsområdet och det har aldrig varit frågan om gatukostnader överstigande 150 000 kr någonstans, inte ens när tidigare obruten mark har

69 gjorts om till fastigheter. I Tyresö strand var gatukostnaden exempelvis 60 000 kr. Situationen i Nacka är inte jämförbar, för där finns redan systemet med full gatukostnadsteckning i bruk. Den som köper i Nacka vet om situationen från början, till skillnad från de som nyligen köpt i Vidja. I mitt fall köpte jag en tomt som med största sannolikhet går att stycka av. Detta medför med nuvarande förslag en för mig oförutsedd kostnad på omkring 700 000 kr. En fråga som jag ställer rätt ut: Hur stora oförutsedda kostnader är det rimligt att kommunen lägger på en fastighetsägare? Jag anser inte att 700 000 kr i oförutsedda kostnader är rimligt. Vad anser kommunen? Kan det vara rimligt med 20 000 000 kr? -troligen inte. 3 000 000 kr? -kanske. Det argumenteras ofta att fastigheten skulle stiga i värde när detaljplanen blir klar, men det är ju ett helt felaktigt påstående. Fastigheten stiger i värde när det blir känt att området skall detaljplaneras. Och det var länge sedan. Jag har betalat ett högt pris för min fastighet och den förväntas inte stiga nämnvärt i värde den närmsta tiden. I detta höga priset ingick INTE en oförutsedd kostnad på flera hundra tusen kronor. Det är klart att fastigheter som köptes innan detaljplanen blev känd har ökat i värde. Så var inte fallet med min fastighet. Ni kan jämföra med att man hittar en guldfyndighet på fastigheten. Det är klart att värdet på fastigheten ökar direkt detta blir känt. Värdet ökar inte först när guldet brutits. För att summera: Jag anser att kommunen skall betala gatukostnaderna med hjälp av skattefinansiering. Dessutom har jag inget emot att gatorna görs enlig lägre standard för att hålla kostnaderna nere. Nuvarande förslag på gatukostnader kullkastar helt min boendekostnadskalkyl. Jag kommer inte att ha råd att bygga ut mitt hus till en dräglig boendestandard för mina barn. Detta kommer troligen att leda till att vi måste flytta. Frågan är vart då? Fastighetsägare Vidja 1:61 Jag vill att minsta tomtyta blir 700 m2 och att största byggyta blir 150 kvm i 2 plan eller 200 kvm i ett plan. Även att möjlighet ges till att bygga stort garage i direkt anslutning till bostadshuset. Dessutom vill jag att regeln om marklov för att fälla träd tas bort.

70 Som jag tidigare skrivit vill jag ha en gatukostnad om 0 kr. Standarden på vägarna kan vara något lägre än de från kommunen föreslagna som kompensation. Fastighetsägare Vidja 1:116 Jag vill återigen påpeka att Vidjas karaktär ska behållas så som den är. Det är därför vi har bott/flyttat hit, vi är uppväxta här och är av den yngre generationen som vill bo i Vidja därför har vi köpt i Vidja. Vi vill inte bekosta någonting som ni tänkt ska upprätthålla en standard om 15 år! 1,Vi kommer inte att bekosta vägarna, men självklart VA. 2,Vi vill inte att det sker en förtätning i Vidja dvs att det bebyggs på de grönområden som finns idag. 3,Minsta tomtstorlek 1500kvm, inga undantag för mindre storlek. Fastighetsägare Vidja 1:116 Ang. mötet igår som var väldigt dåligt förberett från er sida, dålig info via overhead, samt att ni inte kunde besvara många av de frågor som ställdes. VA är en fråga som vi vetat länge att det måste utvecklas pga föroreningen i Orlången, men att vägarna måste byggas om har inte varit ett alternativ tidigare. De flesta av oss som bor i vidja har flyttat hit av en anledning.- Vi vill bo på landet men ändå nära stan, vi är inte behov av att det blir gatubelysning, cykelbanor och bredare vägar. Varför måste de byggas om? Kolla bara i Trångsund i deras villaområden, där är vägarna fortfarande smala. Det är helt sjukt, vi lever i Sverige 2009 och betalar skatt men vi är ändå tvunga att betala för vägar vi inte vill ha, för att kommunen säger det!!! Sen är det helt förkastligt hur ni kan gå och TA mark som ni anser vara av natur värde av ägarna av Marieberg, och de får ingen ersättning, det verkar ju helt laglöst??? Vi kommer att inte bekosta ombyggnation av vägarna!!!!

71 Fastighet Vidja 1:137 Byggnadernas storlek Vi anser att den föreslagna byggnadsytan är alldeles för liten. Det är en allt större andel unga par som flyttar hit och vi vill kunna bygga normala hus. Vi anser att en total byggnadsyta om 250 kvm vore lämpligt, fördelat på 50 för sidobyggnad och 200 för huvudbyggnad. Om man bläddrar igenom en huskatalog från en vanlig svensk husleverantör så kan man ganska snabbt konstatera att de flesta hus inte skulle gå att bygga i vidja med det förslag till byggnadsytor som finns i planförslaget. Utökad Miljöhänsyn Vi anser att man i detaljplanen ska baka in en morot för de fastighetsägare som väljer att bygga hus som understiger Boverkets rekommenderade energinivå på 110 kwh per kvadratmeter. En morot i form av sänkt /slopad bygglovsavgift eller större byggrätt skulle få många att välja energisnåla hus. Detta skulle gynna både de boende och miljön. Som situationen är idag så blir man istället straffad om man bygger ett lågenergihus. Väggarna blir tjockare och äter upp den redan begränsade byggnadsytan. I detaljplaner där ovanstående prövats har man kommit fram till att det är möjligt att detaljplanen kompletteras med att Byggnadsnämnden kan medge avsteg från maximal utnyttjandegrad om energieffektivt byggande används, {exempelvis Kolla 5:6, Kungsbacka) Det som krävs om man i en detaljplan ska kunna genomföra något dylikt är att ni som författar planen inte är så hariga utan att ni vågar ta ut svängarna något och pröva nya grepp och formuleringar. I FN's rapport "Buildings and Climate Change" görs beräkningar som visar att det skulle gå att få ned koldioxidutsläppen från boende och byggnader med 1,8-2 miljarder ton. Det är nästan tre gånger så mycket som effekterna av Kyotoavtalet! Kommentar: Generellt så ställer inte detaljplanerna hårdare krav än vad som är Boverkets riktlinjer. Vad gäller storleken på byggnadsarean så finns möjligheten att få rätt till en så kallad mindre avvikelse gentemot detaljplanebestämmelserna. Detta innebär att man kan få prövat att få bygga upp till 10% större byggnadsarea än vad detaljplanen medger. Fastighet Vidja 1:170 Generellt: Jag tycker att man redan med nuvarande förslag till detaljplan har kommit så långt ifrån vad Vidja-borna själv har uttryckt som önskemål när det gäller bebyggelse, tomtstorlek, etc att jag nu tycker att man lika gärna kan ta steget fullt ut. Tillåt tomtstorlekar på ner till 1.000 kvm där det är praktiskt möjligt

72 och/eller lämpligt och använd samma byggrättsomfattning som gäller för normala villaområden i kommunen. Jag ser också gärna att man i ännu större omfattning utnyttjar ej bebyggda områden och ritar in nya fastigheter. Man kan tex, utan att behöva lägga till fler vägar, skapa ett antal fastigheter runt nuvarande fotbollsplan i Etapp 1 -området (längs med vägarna runt om). Detta innebär iofs kanske inte att de kommer att bebyggas inom den närmaste framtiden men det gör det ändå möjligt att bebygga dessa områden på längre sikt. Att göra som man gör nu blir ändå bara en mycket haltande kompromiss som ingen kommer att bli riktigt nöjd med. Vidja 1:238 Jag har tagit del av plansamrådet för delområde 1 och noterat att Huddinge kommun försöker splittra oss olika fastighetsägare i Vidja genom att endast kalla sakägare i berört område. Jag accepterar inte detta tillvägagångssätt utan jag vill härmed deklarera mina åsikter angående Vidjas framtid, i god demokratisk ordning. För det första anser jag Vidjas lantliga karaktär skall behållas. Detta innebär 1. att de obebyggda områdena skall kvarstå som grönområden. 2. att vägarna skall kvarstå i nuvarande skick och i vägföreningens ägo. 3. att moderna ekologiska lösningar på vattenförsörjning och avlopp utredes och införes/bibehålles med ekonomiskt och organisatoriskt stöd av kommunen- [dvs de som redan har fungerande avloppssystem får fortsatt tanktömning, och vid behov hjälp med uppgradering eller dylikt i andra former av avloppssystem såsom t.ex. torrtoaletter, de som har behov installation av vattenrening får ekonomiskt stöd för detta, samt att bidrag utges för installation av vattenreningsanläggningar för dricksvatten, återkommande analyser av dricksvattnets kvalitet - där även radioaktivitet ingår som analysdel, pga berggrund och radioaktivt vatten från Ågesta reaktorn] och 4. att därmed tankarna på ett storskaligt kommunalt V/A avskrives helt. 5. att alla tomter i Vidja skall vara minst 1500 m2. 6. fritidshus - dvs huvudbyggnad som inte uppfyller gällande krav på tillgänglighet, värmeisolering etc skall få vara maximalt 80m2. Totalt max 110m2. 7. Huvudbyggnad som uppfyller gällande krav på tillgänglighet, värmeisolering etc skall få vara maximalt 120m2. Dvs totalt max 150m2. För det andra:

73 A. Styckning av del av stora ängen m.m. Ängen vid Biätarvägen eller annan ostyckad mark skall inte markeras som tomter. Inga fastigheter skall tillföras mark från vägföreningen. Markbitarna skall markeras som " N Friluftsområde". B. Vägarnas standard Jag ser fram emot den utredning om lägre standard på vägarna som förvaltningen fick i uppdrag att göra och därmed lägre avgift. C. Antal lägenheter i huvudbyggnad. Maximalt EN lägenhet i skall få finnas i huvudbyggnad. D. Parkering Minst en parkeringsplats skall ordnas vid byggnation på fastigheten. Fastighet Vidja 1:248 Min åsikt är att tomtstorlek borde vara 1500 kvadratmeter. Annars blir området för uppstyckat och kan likna ett "radhusområde". Jag anser också att det inte är lämpligt att bara fråga fastighetsägarna inom planområde 1 i denna remissomgång. Reglerna för kommande etapper kan inte väsentligt avvika från Etapp 1 av rättviseskäl och etapp 1 blir därför normerande. Vidja skall bestå av EN detaljplan! Vägarna kan ha lägre standard än övriga Huddinge för att behålla områdets karaktär. Det skall finnas ett tak för gatukostnaden. Kommunens förslag medger för stora hus! Fastighet Vidja 1:258 Avseende husstorlek anser vi kommunens förslag vara godtagbart. Med tillägget att där markens beskaffenhet är sådan att källare/sutteräng är lämpligt skall denna ej räknas med i den totala byggytan. Avseende tomtstorlek är vår åsikt densamma som kommunens förslag. Avseende vägarnas standard anser vi att vägnätet ska tillåtas ha lägre standard än förslaget i detaljplanen, särskilt gällande vägbredden. Dock inte bärigheten. Den föreslagna vägbredden kommer sannolikt att innebära, förutom en betydande förändring av Vidjas karaktär, att bilarnas hastighet ökar. Avseende gatukostnaden är det helt orimligt att Vidjas fastighetsägare ska totalfinansiera utbyggnaden av vägarna. Kostnaden per fastiget blir på tok för hög, och kommer innebära att vi, liksom många andra inte kommer att ha råd

74 att bygga de hus som ju hela detaljplanen syftar till. Alltså motverkar det nya gatukostnadsreglementet sitt syfte. Att politikerna motiverar den höga avgiften per fastighet för vägutbygganden, med att det skapar ett mervärde, är ren spekulation. Den slutsatsen motsägs av många andra områden med höga huspriser, med ej den föreslagna standarden på vägarna som föreligger i detta fallet. Det som höjer värdet är byggrätt samt möjligen kommunalt VA. Till sist vill vi, å det starkaste, uttrycka att vi anser att det måste sättas ett tak för hur hög gatukostnadsavgiften blir per fastighet. Förslag maximalt 100.000 kronor. Med det nu gällande gatukostnadsreglementet, och vad det resulterar i för avgift per fastighet, är det tyvärr lätt att tro att Huddinge kommun önskar byta ut stora delar av de befintliga invånarna i Vidja. Medelinkomsterna i Vidja drar inte åt det högre hållet som ni säkert är medvetna om, och signalerna som nuvarande förslag sänder ut kan uppfattas som direkt fientliga vilket är olyckligt. Kommentar: Detaljplanen reglerar inte bruttoarean utan byggnadsarean och påverkas därför inte av eventuell källare eller suterräng. Det som kan påverkas är om suterrängvåningen faller under kraven får våningsplan och huset därmed får tre våningar. Fastighet Vidja 1:301 Jag tycker inte att kommunen ska ta över vägarna och därmed tvinga på oss vägavgifter. Om ni ändå kör över och gör det ska standarden på vägarna vara så låg som möjligt och därmed så billigt som möjligt. Jag tycker att man ska få bygga så stora hus som möjligt vare sig det är fritidshus eller inte. Jag tycker inte att man ska vara tvingad att ordna parkeringsplats. Tomterna tycker jag minst ska vara 1500 kvm. Gärna större. Jag tycker absolut inte man ska tvångsansluta fastighetsägare till det tänkta kommunala avloppet. Vissa fastigheter har redan okej avlopp som man en gång har bekostat. Ängen och annan avstyckad mark tycker jag inte ska bli tomter utan fortsätta tillhöra vägföreningen.

75 Kommentar: Anslutning till det allmänna VA-systemet sker på begäran av fastighetsägarna, det vill säga Stockholm Vatten AB tvångsansluter vanligen inte någon till systemet. Däremot kan kommunens miljötillsynsavdelning kräva anslutning till det allmänna VA-systemet om de finner att befintligt enskilt avlopp inte uppfyller miljökraven. Fastighet Vidja 1:387 Vi har tagit del av plansamrådet för delområde 1 och noterat att Huddinge kommun försöker splittra oss olika fastighetsägare i Vidja genom att endast kalla sakägare i berört område. Vi accepterar inte detta tillvägagångssätt utan vi vill härmed deklarera våra åsikter angående Vidjas framtid, i god demokratisk ordning. För det första anser vi att Vidjas lantliga karaktär skall behållas. Detta innebär 1. att de obebyggda områdena skall kvarstå som grönområden. 2. att vägarna skall kvarstå i nuvarande skick och i vägföreningens ägo. 3. att moderna ekologiska lösningar på vattenförsörjning och avlopp utredes och införes/bibehålles med ekonomiskt och organisatoriskt stöd av kommunen- [dvs de som redan har fungerande avloppssystem får fortsatt tanktömning, och vid behov hjälp med uppgradering eller dylikt i andra former av avloppssystem såsom t.ex. torrtoaletter, de som har behov installation av vattenrening får ekonomiskt stöd för detta, samt att bidrag utges för installation av vattenreningsanläggningar för dricksvatten, återkommande analyser av dricksvattnets kvalitet - där även radioaktivitet ingår som analysdel, pga berggrund och radioaktivt vatten från Ågesta reaktorn] och 4. att därmed tankarna på ett storskaligt kommunalt V/A avskrives helt. 5. att alla tomter i Vidja skall vara minst 1500 m2. 6. fritidshus - dvs huvudbyggnad som inte uppfyller gällande krav på tillgänglighet, värmeisolering etc skall få vara maximalt 80m2. Totalt max 110m2. 7. Huvudbyggnad som uppfyller gällande krav på tillgänglighet, värmeisolering etc skall få vara maximalt 120m2. Dvs totalt max 150m2. För det andra: A. Styckning av del av stora ängen m.m. Ängen vid Biätarvägen eller annan ostyckad mark skall inte markeras som tomter. Inga fastigheter skall tillföras mark från vägföreningen. Markbitarna skall markeras som " N Friluftsområde".

76 B. Vägarnas standard Vi ser fram emot den utredning om lägre standard på vägarna som förvaltningen fick i uppdrag att göra och därmed lägre avgift. C. Antal lägenheter i huvudbyggnad. Maximalt EN lägenhet i skall få finnas i huvudbyggnad. D. Parkering Minst en parkeringsplats skall ordnas vid byggnation på fastigheten. Fastighet Vidja 1:414 Gällande tomtstorlekar: Minsta storlek 1500 kvm Storlek på huvudbyggnad 150-200 kvm Gatukostnader: Ett takpris på kostnaden för varje fastighet. Ser framemot att detaljplanerna blir laga kraft för att kunna bygga permanenthus, och flytta ut till Vidja huddinge. Fastighet Vidja 1:431 Vi anser att Vidjaområdet skall benämnas som ett Villaområde. Vår önskan är att området planeras för bevarande av den naturnära känslan och med välbevarade park-/grönområden inom bostadsområdet. Vi ser gärna ett villaområde med gatubelysning, gång- och cykelväg längs Vidjavägen, livsmedelsbutik och förskola. Huvudbyggnad bör få uppföras i 2 plan med 150 m byggyta, vid 1 plan upp till 200 m. Till varje huvudbyggnad bör två uthus/garage med en sammanlagd area på 60m få uppföras. Tomtstorlekar bör tillåtas ned till 1000 m 2, där det är lämpligt att stycka tomten. I enlighet med våra tidigare lämnade synpunkter anser vi att även etapp 4 skall ha i stort samma förutsättningar som övriga området. Enstaka längor med rad-/parhus eller dylikt på mindre tomter (<1000 m2) kan vara acceptabelt, dock motsätter vi oss bestämt flerfamiljshus. Vi motsätter oss starkt utläggningen av kostnaden för vägnätet på oss fastighetsägare. Motiveringen att fastigheterna ökar i värde känns möjligtvis relevant för dem som köpt en billig sommarstuga för många år sedan, men vi som köpt tomter under senare år har betalat höga priser. Med den planerade vatten- och avloppskostnaden har vi betalat priser som mer än väl går att

77 jämföra med villatomtpriser i redan utbyggda delar av kommunen och länet. Att därtill lägga stora kostnader på ett par hundratusen för vägnätet är orimligt och, något som kommunen också uttalat, omöjligt som köpare att förutse. Som minimum vill vi se ett maxtak på den kostnad som ska belastas varje fastighet. Vi anser vidare att det är av största vikt att genomföra den här processen så snabbt som det bara är möjligt. En utbyggnad av Vidja kommer att ske. Alla berörda har haft lång tid och flera tillfällen att yttra sig. De som motsätter sig en utbyggnad kommer inte att bli mer nöjda bara för att utbyggnaden skjuts ytterligare på framtiden. Vi är många som är trötta på att vänta på att få boenden med 2000-tals standard. Gör den kvarvarande delen av planprocessen för hela Vidja så kort som det är lagligen möjligt och med så korta samråd som möjligt! Kommentar: Inriktningen för etapp 3, dvs de fastigheter som finns på Stockholms stads är att en tätare bebyggelse kan medges, dvs parhus eller kedjehus. Det finns inga planer på flerbostadshus på denna mark och det finns nog inte någon marknad för detta heller. Fastighet Vidja 1:435 * Jag anser att Vidja ska bestå av en detaljplan. * Jag anser att vägarna i Vidja kan ha lägre standard än övriga Huddinge, frånsett bärigheten. Vidjavägen bör förses med trottoar, cykelbana och vägbelysning på en sida. * Jag anser att det ska finnas ett tak för hur mycket vi ska betala för gatukostnaden. * Jag anser att grönområdet/naturmarken med promenadväg till "Lissmaskogen", vid Stormfågelvägens slut (mellan Vidja 1:28 och 1:280) inte ska omformas till tomtmark. * Jag har inga invändningar mot att det tillskapas ytterligare fyra tomter på Biätarvägen mot den stora allmänningen. * Jag anser att minsta tomtstorlek ska vara 1500 kvm. * Jag anser att kommunens förslag medger för små hus. Det bör medges samma boyta, vare sig man får lov till enplans eller tvåplanshus. Jag anser att 180-200 kvm boyta är lämpligt att medge. * Jag anser att man ska tillåta byggnation av takkupor.

78 * Jag anser att man, för att skapa ett levande samhälle, ska medge olika slags byggnadssätt och byggnads-material. * Jag anser att man ska tillåta olika sätt att bygga tak (valmat, brutet eller pulpettak). Kommentar: Detaljplanen reglerar inte boarea utan byggnadsarea. Detaljplanen reglerar inte gestaltningen av husen, det vill säga materialval eller takutformning och takkupor medges så länge de ryms inom byggrätten. Fastighetsägare till Vidja 1:448 samt Vidja 1:643 Jag anser att man skall få bygga minst 100 m2 i 2 plan eller 150 m2 i ett plan. Om en fastighet är mer än 2000 m2 och inte får styckas, bör den få bebyggas med 2 huvudbyggnader i likhet med föregående byggnadsplan för Långvik. / ett område som ligger så nära Stockholms centrum, bör man ej ha alltför stora begränsningar. Det faktum att området tidigare har varit avsett för sommarstugor kan ej få styra en plan som kommer att gälla många år fram i tiden. Extrabyggnad 40 m2. Det är bra om extrabyggnaden på 40 m2 får ersättas av redan befintlig byggnad. Att man skall riva en redan befintlig byggnad på 50 m2 för att ersätta denna med en sidobyggnad på max 40 m2 kan ej vara ekonomiskt riktigt. Att det skulle medföra en risk för förtätning av området är mycket liten. Troligtvis kommer tidigare byggnad att användas som gäststuga eller generationsboende och kan dessutom höja fastighetens marknadsvärde. Betr. Tomtstorlek. Det är min uppfattning att tomtstorleken skall vara minst 1000 m2. Om en fastighet är över 2000 m2 bör den få styckas. Om en fastighet ligger på gränsen till att få styckas bör fastighetsägaren ha möjlighet att köpa till del av angränsande allmänning för att möjliggöra en styckning, så att gatukostnaden kan bli så låg som möjligt. Gatukostnad. Det skulle vara bra om kommunen kan fastställa ett tak för kostnaden per fastighet. Det är naturligtvis svårt att beräkna kostnaden särskilt med tanke på att många inte vill förtäta området.

79 Kommentar: Intilliggande allmänning kan inte köpas in och användas som tomtmark om den inte är markerad som fastighetsmark i detaljplanekartan (gulmarkerad). Finns ett intresse att köpa in mark ska detta meddelas förvaltningen som tar ställning till detta i detaljplaneförslaget. Fastighet Vidja 1:483 Tomtstorlek Tomtstorleken bör vara minst 1000 m2. Storlek på byggnad Rätt att bygga samma husstorlekar som i kommunens andra kommundelar. Extra byggnad 40 m2. Extrabyggnad på 40 m2 ska kunna ersättas av befintlig byggnad på max 60 m2. Ekonomiskt fel att tvingas riva befintlig huvudbyggnad. Gatukostnad Ett tak bör fastställas för kostnaden per fastighet. När nu fastighetsägare i Vidja ska betala för vatten och avlopp samt för gatukostnader bör samma regler för tomter och husbyggnader gälla som i kommunens övriga delar. Beträffande extrabyggnad se ovan. Fastighet Vidja 1:533 Vidjas framtid ska beslutas gemensamt med alla fastighetsägare. Inte i några etappindelningar som Huddinge Kommun föreslår. Alla fastighetsägare måste få vara med och besluta om vad som ska ske med Vidjas grönområden. Detsamma gäller grönområden som Vidja inte äger, där ska fastighetsägarna besluta om allt som berör deras mark. Grönområdena ska förvaltas enskilt av Vidjaborna som tidigare. Det vi anser vara viktigast när Vidja ska detaljplaneras är att karaktären ska bevaras. Vi har valt att bo så här pga att det inte är stadsplanerat dvs utan vägbelysning och med stora tomter. De fastigheter som finns ska inte styckas om det blir mindre tomter än 1500m2. Tomter på minst 1500m2 gäller.

80 Inga nya tomter på "vår" äng. Det ska inte bli någon "kvartersmark" av ängarna. Stockholms Stads Fastigheter kan väl styckas om där dom redan ligger till 1500m2 stora tomter från Vidjavägen ner mot sjön. Då blir kanske antalet tomter blir lika många som nu. Håll fasta på byggnadernas utseende för att bibehålla Vidjas karaktär. Det ska inte tillåtas några tvåplanshus. Ett plan på 120m2 eller 1 Vi plan på 100m2 räcker. Källare ska kunna byggas om fastigheten sluttar mycket typ suterränghus Komplementbyggnad får vara max 40m2 exkl. "friggebod". Inga andra typer av byggnader ska godkännas i Vidja (typ radhus, flerfamiljhus etc.) Vägarna ska inte förses med belysningar och upprustningen ska utföras så att bärigheten säkerställs. En viss breddning kan ske på utsatta vägar (Ringsättravägen, Helmerdalsvägen, Hästhagsvägen, Stormfågelvägen, Varfågelvägen) Vad gäller gatukostaderna så kommer vi inte betala för upprustning av vägar som vi redan betalt om Huddinge kommun ska ta över ansvaret för vägarna. Vidja vägförening kan fortsätta driva väghållningen på alla lokalgator och tillika upprustningen av dessa. Ska kommunen bestämma hur det ska utföras så får dom stå för kostnaden. Vidjavägen kan kommunen ta över och rusta upp om det behövs. En gång/cykelbana från Ågesta till Vidja bussens vändplats är nödvändig. Kommentar: Det är förvaltningens åsikt att tvåvåningshus med en mindre byggnadsarea påverkar karaktären mindre i Vidja än envåningshus med en större byggnadsarea. Större byggnadsareor innebär att en större del av tomten behöver påverkas för att få en plan yta. Därför medges en större bruttoarea om fastighetsägaren väljer att bygga ett tvåvåningshus än ett envåningshus. Fastighet Vidja 1:544 Övergripande tycker vi att förslaget till detaljplan för Vidja är bra. Förslaget till byggarea på 100/150 kvm är bra.

81 Storleken på tomterna anser vi bör anpassas till vilka förutsättningar som finns för respektive tomt. Vi delar därför kommunens förslag på en mix om minsta tomtstorlek på 1000 till 1500 kvm. När det gäller den obebyggda mark som i dag finns i Vidja så anser vi att en så stor del som möjligt kan omvandlas till tomter om områdets karaktär kan bibehållas. Vi önskar att detaljplanen genomförs så fort som möjligt och att det därmed VA frågan får sin lösning. När det gäller vägarna och dess standard inom området tillstyrker vi ett förslag som innebär en varierad standard beroende på vägens trafikintensitet. Belysning med gång och cykelbana bör enbart finnas på Vidjavägen. Övriga vägar bör klara sig utan gång och cykelbanor. Fastighet Vidja 1:546 Jag vill bara vara tydlig när det gäller stadsplaneringen i området. Då jag är "delägare" i Vidjas område (utöver min egen fastighet). Vill jag härmed informera att jag vill, helt enkelt, ha betalt om Huddinge kommun "övertar" allmänningar m.m enl stadsplaneförslaget som f.n är på remiss avseende Vidja. Dessa pengar kan i och för sej användas att betala "min" del av gatukostnaderna omgatukostnadsreglementet fastställer att vi ska betala vägbyggnationerna i Vidja. Fastighet Vidja 1:619 I huvudbyggnaden ska få finnas högst en lägenhet. Ytterligare en lägenhet får inrymmas i en komplementsbyggnad om högst 40 kvm. Fastighetsägare Vidja 1:630 Jag skulle vilja ifrågasätta byggrätterna som ni har i förslaget till detaljplanen. Jag anser att de är alldeles för små och förstår inte varför vi i Vidja inte ska få bygga normalstora villor som alla andra villaägare i Huddinge. Jag skulle föredra minst 200 kvadrat i ett plan och 150 kvadrat i två plan. Jag förstår inte vem som skulle få det sämre av att jag bygger en villa på 200 kvadrat istället för 150 kvadrat i ett plan. Så se till att ge oss normala byggrätter så att även barnfamiljer får plats i Vidja. Jag har bott i Vidja sedan jag var 7 år (29 år sedan) och hoppas att mina barn kan växa upp här men i en villa som är värdig att kallas villa.

82 Fastighetsägare till Vidja 1:652 samt Vidja 1:235 Ett tak för gatukostnaderna måste fram! Det är orimligt att vi som fastighetsägare ska betala hela summan av ombyggnationen av våra vägar. Vi kan acceptera en gatukostnad på max 80 000 kr per fastighet. Denna summa är väl tilltagen och vi ser fram mot att den kommer at bli lägre. Vid uppförande av ett enplanshus på 150 kvm enligt planförslaget ska det vara möjligt att inreda källare/sutterängvåning alternativt vind så länge föreslagen total- och byggnadshöjd innehålls. Att strikt hålla till en tomtstorlek på 1500 kvm (några undantag på 1000 kvm finns redan inritat) anser vi vara lite trångsynt. I många fall kan tomterna styckas till ca 1200 kvm utan att det påverkar områdets karaktär avsevärt. Vi efterfrågan en viss flexibilitet när det gäller tomtstorleken vid styckning av befintliga fastigheter. På detta vis kommer gatukostnaderna att fördelas på fler fastigheter Kommunens standard för vägar anser vi vara lite väl hög. Vi ser med tillförsikt fram emot en något enklare vägstandard med fortsatt hög trafiksäkerhet. Naturområdet tillhörande fastighet Vidja 1:28 ska fortsättningsvis tillhöra nuvarande fastighetsägare, inte kommunen. Övriga förslag i planprogrammet för område 1 anser vi är bra. Synpunkter från övriga SYNPUNKTER Plankarta Redovisat planläge med blåfärgat U-område för Upplag (återvinningsstation) i direkt anslutning till Huvudgata och nära Lokalgata, är för nära fastigheter för bostäder. Läget för U-området är olämpligt med hänsyn till bullerstörningar företrädesvis vid t ex tömningar av containrar och andra störningar som, enligt tidigare erfarenheter, alltid uppkommer vid återvinningsstationer. Efter senare klagomål från närboende brukar ofta SRV/FTI

83 efter samråd med Kommunen, tvingas att ta bort eller att flytta sådana störande anläggningar från bostadsområden. I planbeskrivningen under rubriken 5.6 Teknisk försörjning (sid 15) med underrubriken Avfallshantering (sid 16) finns uppgifter om en befintlig återvinningsstation (ÅVS) vid Ågestaverket (Ågesta övningsfält) och uppgifter om den planerade ÅVS inom detaljplanen för Vidja, etapp 1. Läge för ÅVS inom planområdet är olämpligt nära befintliga eller planerade tomter för småhus, vilket skapar framtida olägenheter enligt ovanstående synpunkter under rubriken Plankarta. På plankartan har ej redovisats något markområde för mast eller torn med teknikbodar för mobil telekommunikation. Restriktioner ska därför införas i den kommande detaljplanen för Vidja, etapp 1, att sådana anläggningar ej får uppföras inom planområdet under planens genomförandetid. Någon sådan anläggning behövs ej inom planområdet, eftersom det finns radiotekniska möjligheter till samlokalisering av flera antenner i ett närbeläget befintligt fackverkstorn. Fackverkstornet för de nya 3G-näten uppfördes för några år sedan i ett skogsområde nära Vidjavägen, ca 1 km från Vidj a-området. Antenner i tornet har förutsättningar för god radioteknisk täckning för mobiltelesignaler över planområdet och för de boende. Vid ev behov av bättre täckning så kan antennerna i tornet riktas mot önskade geografiska områden. Den befintliga anläggningen med torn och teknikbod (eller -bodar) utanför planområdet ger således också goda radiotekniska förutsättningar för samlokalisering med flera antenner samt teknikbodar, vid ev etablering av flera mobilteleoperatörer för de befintliga 3G-näten och planerade kommande nya 4G-nät. Se också synpunkter och kommentarer under rubriken Genomförandebeskrivning med underrubriken 3.5 El och tele (sidan 5). Redovisning saknas på Plankartan, för markområde för ev framtida förskola inom planområdet. Redovisning saknas på Plankartan för markområde med byggrätt för ev framtida gemensamma byggnader, t ex en liten "Byalagsstuga" samt bl a en mindre byggnad för Förråd och Om-klädnad för idrottsverksamheter, inom eller i anslutning till t ex plankartans Friluftsområde. Alternativa planlägen för små gemensamma byggnader kan vara inom eller i anslutning till t ex plankartans Naturområde. Planbeskrivning Under punkt 5.4 Gator och trafik, lämnas på sidan 11 i Samrådshandlingen, efter rubriken Trafik, kortfattade uppgifter om hur trafiken alstras i dag inom

84 området och om förväntade trafikmängder på lokalvägnätet efter genomförandet av den föreslagna detaljplanen. Efter rubriken Bilrafik på sidan 12 i Samrådshandlingen, lämnas en beskrivning av vägar inom Vidja med utbyggnad till kommunal standard, samt vägförbindelser till Ågesta, Farsta och till Huddinges centrala delar. Se vidare lämnade synpunkter under den egna rubriken "Övriga synpunkter" med förslag att i anslutning till men utanför planområdet tidigarelägga upprustningar av Vidjavägen (sid 5). Upprustning bör också genomföras av en befintlig gångstig till en normal GC- väg för en öppen förbindelse mellan Vidja och den gamla Lännavägen (sidan 6) vid Skrovensborg, nära Björksättra Gård. Dessa föreslagna projekt skall inte ekonomiskt belasta de boende i Vidja. På sidorna 12 och 13 i Samrådshandlingen, redovisas de tre vägsektionerna, Huvudgata för buss (sid 12) och vägsektionerna för lokalgator Ll och L3 (sid 13). Under rubriken Gång- och cykeltrafik på sidan 13 i Samrådshandlingen, lämnas en kort beskrivning för planerad utbyggnad av gång- och cykelväg samt gångbana inom planområdet. Uppgifter saknas i planbeskrivningen om gemensamma trafikytor för gångoch cykeltrafik, som vanligen brukar benämnas GC-väg. Uppgifter saknas i planbeskrivningen om vägar för t ex Mopedtrafik. Gemensamma trafikytor för gång-, cykel- och moped- trafik brukar benämnas GCM-väg! På vilka vägar och gator får mopeder av skilda typer framföras, med olika tillåtna hastigheter? Under punkt 5.6 Teknisk försörjning, lämnas på sidan 16 efter rubriken Avfallshantering, kortfattade uppgifter om en föreslagen återvinningsstation (ÅVS) vid Vidjavägen inom planområdet samt om en befintlig ÅVS vid Ågestaverket (Ågesta övningsfält). Synpunkter till föreslaget läge för ÅVS inom planområdet har lämnats överst under rubriken Plankarta, på sidan 2. Genomförandebeskrivning 3. Ekonomiska frågor 3.1 Gator mm och 3.3 Gatukostnadsersättning Den angivna kostnaden 171 miljoner kronor för utbyggnad av vägar att fördela på fastigheterna inom detaljplaneområdena Vidja, etapp 1 och 2, blir en orimligt hög kostnad för fastigheterna inom området. För att undersöka möjligheter att minska gatukostnader för fastighetsägarna måste Huddinge kommun utreda standard, layout och tekniska alternativ för

85 gatubyggnaden, utan att ge avkall på gatornas bärighet och övriga kvalitetskrav. Kommunen måste också utreda möjligheter till omfördelning av gatubyggnadskostnader mellan Kommunen och fastighetsägarna, samt att ompröva principer och definitioner för tillämpning av takkostnader för fastighetsägarnas del av gatukostnaderna, inom ramen för det gällande Gatukostnadsreglementet. Kommunen ska också utreda om Kommunfullmäktiges beslut om det aktuella Gatukostnadsreglementet helt skall omprövas, eller t ex ändras genom ett enkelt tillägg, för ett nytt beslut av Kommunfullmäktige. Den föreslagna tillämpningen av Reglementet i Vidja ger anledning till eftertanke och omprövning. Kommunen kan också tillsammans med Stockholm Vatten AB utreda möjligheter till alternativ teknik för V A-försörj ningen, som kan vara lämpligt för lokal anpassning inom Vidja. Målsättningen skall vara lägre kostnader för fastighetsägarnas VA-anslutningar, utan avkall på kvalitetskrav och att inte vägarna tar skada. Skälen till ovanstående synpunkter och förslag till omfördelning av gatubyggnadskostnader och ändring av gatubyggnadsreglementet är också att kommande planområde Vidja, etapp 3 inom en snar framtid kommer att exploateras av eller via markägaren Stockholms Stad. Stadens krav är att deras småhusfastigheter skall ha motsvarande tomtstorlek och byggrätter som övriga Vidja kommer att få genom planläggningen. För Vidja, etapp 3 kommer gatukostnaderna att regleras i ett särskilt exploateringsavtal mellan Huddinge kommun och Staden och/eller exploatören. I Farsta pågår uppförandet av många flerbostadshus i nya stora närbelägna bostadsområden och inom de det närliggande småhusområdet Mellansjö vid Ågestavägen pågår omfattande förtätningar. Vid Ågesta Gård planeras stora till- och nybyggnader för att utöka den befintliga Ridskolani väsentlig omfattning. Ovanstående stora planerade exploateringar, pågående byggprojekt för flerbostadshus och förtätningar av närbelägna småhusområden samt stor utökning av pågående verksamheter kommer att leda till ett ökat tryck på Vidjaområdet, för rekreation och fritidsaktiviteter. Med nya och bra vägar till och inom Vidja kommer området med stor säkerhet att få en avsevärt ökad trafik med motorfordon, till Orlångens möjligheter till friluftsbad och till övriga fina strandområden med goda möjligheter till fiske och båtutflykter. Under vintern lockar Orlångens is till skridsko- och skidåkning.

86 Vidja kommer med mycket stor säkerhet framdeles att få många besökande på sina vägar i första hand, från närbelägna befintliga och nya bostadsområden, till sina attraktiva land- och vattenområden. Stockholms brandförsvar, Utbildningsavdelningen bedriver omfattande Brandskyddsutbildningar med teori och praktik vid Ågesta övningsfält. Utbildningsavdelningen utbildar bl a en gymnasieklass från en angränsande kommun. Företag och organisationer får här också brandskyddsutbildningar på kommersiell basis. I ovanstående utbildningar ingår också praktikdelar med t ex räddningsövningar i vatten och på is på Orlången, inom området för den kommande detaljplanen Vidja, del 2. Dessaa kontinuerliga praktikdelar medför att tunga brandbilar och husvagnar belastar vägarna inom Vidja, vid transporter och förflyttningar till och från stranden vid Orlången. Med hänvisning till ovanstående förhållanden och faktauppgifter är det orimligt att de bofasta i Vidja ska bekosta de genomfartsvägar och lokalvägar som leder fram till Orlångens fina stränder och anslutande naturområden. Ovanstående uppgifter är tunga argument för omfördelning av Gatukostnader och för omprövning av Kommunfullmäktiges beslut om det nya Gatukostnadreglementet. 3.5 El och tele Uppgifter saknas i Samrådshandlingen om förläggning av kanalisationsrör i gatumark för det fasta telenätet samt för bredbandsnät med t ex fiberledningar med förbindelsepunkter i fastighetsgränser till bostäder. Planering och avtal ang kanalisationsrör mm ger förutsättningar för snabba tele- och datakommunikationer samt för t ex mottagning av signaler från TVsändningar. Se också kompletterande synpunkter under rubriken Miljöbeskrivning, (på denna sida)! Har Huddinge kommun något Policydokument som underlag för avtal om samförläggning av El-, tele- och VA-ledningar samt t ex fjärrvärmeledningar, vilket ska gälla för samarbete mellan berörda aktörer vid schaktningsarbeten i vägmark? Under rubriken Plankarta (sidan 2) har synpunkter lämnats att nya anläggningar för mobiltelefoni inte behövs inom planområdet. Restriktioner ska därför införas i detaljplanen mot uppförandet av anläggningar med master eller torn, vilka oftast utgör störande inslag i när miljön kring småhusområden. Uppförandet av sådana anläggningar onödigt nära småhustomter och promenadstigar samt på övriga olämpliga och provocerande planlägen, leder ofta till överklaganden med besvär och krångel för de närboende. Ett aktuellt exempel finns i Fullersta inom centrala delen av

87 Huddinge, vilket nyligen har resulterat i att en mobiloperatör blivit tvingad att flytta sin anläggning - endast ca 30 meter Miljöbeskrivning Hög kvalitet och kapacitet för snabba tele- och datakommunikationer skapar förutsättningar för t ex hemarbete på distans och därmed mindre omfattning av biltrafik inom planområdet. För hela Vidjaområdet kan det anses vara särskilt viktigt med möjligheter till t ex distansarbete via det allmänna telenätet, eftersom det är lång väg till Pendeltåg och Tunnelbana. Distansarbete i hemmet eller i en kontorslokal inom gångavstånd ger avsevärt mindre antal trafikrörelser inom Vidjaområdet. Distansarbete ger därmed mindre mängd emissioner och utsläpp av skadliga ämnen vilket är bra för de boende och naturen samt allmänt för miljön och för lägre klimatpåverkan. Övriga synpunkter Vidjavägen från Ågesta Gård till Vidja är i flera avsnitt smal, krokig och farlig att färdas påför trafikanter och den saknar gatubelysning samt anslutande GCM- väg. Vidjavägen behöver snarast åtgärdas utan att ekonomiskt belasta de boende i Vidja! Enligt aktuella uppgifter så ska verksamheten med Ridskola på Ågesta Gård utökas i väsentlig omfattning. Huddinge kommun måste då i samband med handläggning av ev planändring och bygglovsärenden för tillkommande byggnader för verksamheten ordna upp trafiksituationen på Vidjavägen, mellan Gårdens huvudbyggnad och flera byggnader med anslutande anordningar för Ridverksamheten på den andra sidan vägen. Ombyggnad och upprustning av Vidjavägen med anslutande GCM-väg bör kunna tidigareläggas för att snarast påbörjas. Detta är exempel på ett angeläget projekt för upprustning av infrastruktur, som alla byggbranschens parter för närvarande efterfrågar av arbetsmarknadsskäl. Den befintliga gångstigen från Vidjavägens slut behöver förbättras, till normal standard för GC- vägar, fram till den gamla Lännavägen vid Skrovensborg (nära Björksättra Gård). Förbättring och öppning av gångstigen ger en genväg med avsevärt kortare resväg till t ex Länna handelsområde och Gladö industriområde med arbetsplatser m m, samt vidare till bl a Huddinge Centrum. Upprustning av förbindelsen till GC-väg mellan Vidja och Lännavägen är också lämpligt av arbetsmarknadsskäl. För planering för öppen förbindelse med normal GC- standard, behöver fastighetsrättsliga frågor utredas med t ex ev anläggningsbeslut om vågrätt och frågor om tekniska förbättringar samt om ansvar för drift och underhåll.

88 En upprustad förbindelse mellan Vidja och den gamla Lännavägen vid Skrovensborg skall inte ekonomiskt belasta de boende i Vidja. En vägförbindelse mellan Vidja och den gamla Lännavägen vid Skrovensborg (nära Björksättra Gård) finns redovisad som cykelväg för fritid, rekreation och motion, på den nyligen reviderade "cykelkartan " som är upprättad av Huddinge kommun. På en ny karta över "Hanveden, Stockholms Skogsrike "finns förbindelsen redovisad som en stig. Denna karta kan erhållas från Huddinge kommun, angränsande Kommuner och Stockholms Stad samt från andra aktörer för Han veden. Enligt ovannämnda kartor är denna utpekade cykelväg eller stig av den allra lägsta kvaliteten inom Kommunen. Enligt utsago av personer som prövat förbindelsen är den endast att betrakta som en smal och dålig stig som möjligen går att cykla på med terrängcyklar under sommarhalvåret vid torrt väder! Infrastruktur behöver planeras i Vidja vid Vidjavägen som förberedelse för några"laddstolpar" för kommande besökande El-fordon. A VSLUTNING med ALLMÄNNA UPPGIFTER och INFORMATION Många boende i Vidja-området har troligen inga ekonomiska möjligheter att utnyttja de kommande större byggrätterna, enligt det nya förslaget till detaljplan, p g a föreslagna höga gatukostnader, samt stora kostnader för VAanslutning. Flera nyinflyttade familjer till Vidja har tyvärr inte fått tydlig information om att de inom en snar framtid kommer att drabbas av orimligt höga kostnader, för ombyggnader av väl fungerande vägar, samt av stora kostnader för tvingande anslutning till ett nytt VA-system. Jag har under slutet av år 2008 och början av år 2009 försökt att anskaffa tidigare handlingar från Huddinge kommun för planeringen av Vidjaområdet. Vid mina efterforskningar har jag hört talas om tidigare förslag till Områdesbestämmelser som inte har blivit införda för Vidja. Jag har också fått veta att det finns en Programsam-rådsredogörelse för Vidja, med datering 2007-09-24, som är upprättad av Huddinge kommun. Samrådshandlingar för rubricerad detaljplan presenterades under ett informationsmöte, som Huddinge kommun arrangerade för sakägarna 2009-01-20 i Huddingegymnasiet. Vid detta möte visades också ritningar med illustrationer för Vidja. Ritningar med illustrationer ingår inte, i de utställda

89 samrådshandlingarna i Tek-niska nämndhuset, Sjödalsvägen 29 i HUDDINGE. Huddinge kommun har gjort utredningar om ett nytt Gatukostnadsreglemente för Omvandlingsområden inom Kommunen. Jag har under våren och sommaren 2007 deltagit vid informationsmöten i Huddingegymnasiet och i Edboskolan i Trångsund, om det föreslagna nya Gatukostnadsreglementet för Omvandlingsområden i Huddinge. Under hösten 2007 deltog jag under två dagar vid konferenser med anslutande studiebesök i Halmstad, bl a ang VA-frågor i Halmstads stora Omvandlingsområden. För dessa områden presenterades gatubyggnadskostnader och kostnader för drift- och underhåll samt frågor om vem som var huvudman och ansvarade för gator, dagvatten- och VAanläggningar. Vidare visades bilder på stora tekniska problem för gatu-, dagvatten- och VA-anläggningar, efter mycket stora regnmängder under sommaren 2007 i Halmstad Under hösten 2007 besökte jag också Falköping ang gator, vägar och dagvatten- samt VA-anläggningar. Ansvariga chefer för dessa verksamheter informerade om problem och lösningar. Kommunfullmäktige beslutade under slutet av år 2007 att det föreslagna nya Gatukostnadsreglementet skall införas och tillämpas inom Kommunen. Samhällsbyggnadsförvaltningen har under hösten 2008 lämnat ett förslag till Samhällsbyggnadsnämnden, hur det nya reglementet kan komma att tillämpas för Vidja. Jag har med mycket stort intresse följt Kommunens utredningar och beslut samt förslag om tillämpning av ovanstående nya Gatukostnadsreglemente inom Vidja, för kommande detaljplaner, etapp 1 och etapp 2. Före inledningen av Samhällsbyggnadsnämndens (SBN:s) sammanträde 2008-12-04 fick ordföranden Curt Carleteg, för Samfällighetsföreningen Vidja vägförening, föredraga föreningens & de berörda fastighetsägarnas kritik på Kommunens planering för Vidja. Carleteg riktade stark kritik mot föreslagna orimligt höga Gatubyggnadskostnader för fastighetsägarna samt mot t ex uppdelning i detaljplaneområden, etapp 1 och etapp 2, för det befintliga Vidjaområdet. Efter påbörjat SBN:s sammanträde 2008-12-04 (och efter ajournering av sammanträdet) framförde några nämndledamöter bekymmer över föreslagna höga gatubyggnadskostnader för Vidjaborna. Efter detta inlägg diskuterade nämndens ledamöter att undersöka möjligheter att minska gatubyggnadskostnader för fastighetsägarna. Under sammanträdet diskutera-

90 des också att Kommunen tillsammans med Stockholm Vatten AB bör utreda alternativ VA-teknik, för möjligheter till lägre anslutningskostnader för fastighetsägarnas VA-anslutnin-gar, utan avkall på kvalitetskrav SBN beslutade därefter vid sammanträdet 2008-12-04 att Samhällsbyggnadsförvaltningen skall utreda alternativ, till standard, layout och tekniska alternativ för vägbyggnaden, utan att ge avkall på vägarnas bärighet och övriga kvalitetskrav. Nämnden beslutade också att Förvaltningen skall fortsätta utredningen om tillämpning av det nya Gatukostnadsreglementet för Vidja, för redovisning till och ställningstagande av SBN under hösten eller i slutet av år 2009. SBN diskuterade vidare 2008-12-04 att utreda om Kommunfullmäktiges beslut om det aktuella Gatukostnadsreglementet helt bör omprövas, eller t ex ändras genom ett enkelt tillägg, för ett nytt beslut av Kommunfullmäktige. Under ovan nämnda SBN:s sammanträde 2008-12-04, fick jag tillfälle att under ca tre timmar deltaga och lyssna på ovanstående föredragningar och debatter samt förslag. Fastighetsägarna i Vidja deltager i de möten och andra aktiviteter som Samfällighetsförenin-gen Vidja vägförening initierar. Under mars månad 2009 har medlemmarna t ex fyllt i ett formulär från Vägföreningen och skickat vidare, angående fördelning av Gatubyggnadskost-nader. På ett uppföljande möte var en klar majoritet eniga om att Huddinge kommun ska ta hela kostnaden för den kommande vägbyggnaden i Vidja. Under Samhällsbyggnadsnämndens sammanträde 2009-03-12 deltog jag när en projektplan presenterades med titeln "Projekt i genomförandeskede, Huddinge kommun", dels för Bostäder och dels med Arbetsplatser. Under föredragningen framkom att flera av de ingående projekten för bostäder har avstannat, för att köpare för närvarande saknas till lägenheter med bostadsrätt och till småhus p g a ekonomiska svårigheter. Enligt uppgifter på ovanstående sammanträde har Huddinge kommun planerat att endast ett fåtal byggnader med hyreslägenheter kommer att uppföras inom Huddinge kommun under år 2009 och år 2010. Ovanstående förhållanden torde innebära det kommer att bli stor brist på hyreslägenlieter de närmsta åren i Huddinge. Med anledning av ovanstående förhållanden får många familjer svårigheter att hitta en bostad i Huddinge. Familjer med ekonomiska förutsättningar att skaffa en bostad i Huddinge, kan dock försöka att köpa en befintlig småhusfastighet i t ex Omvandlingsområden. I dessa områden tillkommer

91 Kommunens höga Gatubyggnadskostnader och dyra anslutningsavgifter till Stockholm Vatten AB, för VA-förbindelser i tomtgränser. Kommentar: Markerat område för återvinningsstation är placerat 22 meter från närmaste privata fastighet på mark som redan idag används av Vidja vägförening för upplag och redskapsbodar. Om behov finns är det möjligt att uppföra plank kring återvinningsstationerna för att begränsa ljudnivån. Då det inte finns mark reserverad för mast och teknikbodar i detaljplanen för etapp 1 kommer detta heller inte att uppföras utan att en detaljplaneändring behöver komma till. Inom området som är markerat friluftsområde får mindre byggnader kopplat till verksamheten uppföras enligt bestämmelsen. Det är upp till ägaren att söka bygglov för eventuella framtida byggnader. En upprustning av Vidjavägen fram till området Vidja kommer att ske och behandlas i särskild ordning utanför detaljplaneringen. Denna del av Vidjavägen ingår inte i fördelningsområdet för gatukostnaderna. Det finns inga planer idag på att förbinda Vidjavägen med den gamla Lännavägen. Frågor om lokalisering av ledningar i vägnätet är inget som styrs av detaljplanen. Diskussioner förs med olika ledningsdragare om intresse finns för att bygga ut nätet i samband med att vägar byggs ut. Detta samordnas sedan och avtal skrivs mellan kommunen och ledningsdragarna. Gångstigen mellan Vidjavägen och den gamla Lännavägen ligger utanför planområdet och behandlas därför inte i detta sammanhang. Det pågår för tillfället utredningar om laddstolpar inom Huddinge kommun. Vidja är inte utpekat som en plats där detta kommer att bli aktuellt inom en snar framtid.

92 SYNPUNKTER SOM LÄMNATS I SAMBAND MED ENKÄTSVAR 1:136 Vi ska behålla marken vi skall visst tänka på miljön då ska vi inte bygga något. + Att blir flera hus så blir det mera trafik. Jag skulle ha 30 km i området och smalare vägar med mötesplatser då går det inte att köra så fort och vägguppen ska inte vara så här (skiss) istället ska de vara så här (skiss som visar två stycken 10 cm höga gupp på ett avstånd på en halv meter ifrån varandra). Det ska vara asfalt för då blir det inge fortkörning framför korsningarna och på raksträckorna. 1:167 Mark som ska övergå i kommunens ägo ska säljas till marknadsvärde för att hålla nere kostnaderna till förmån för medlemmar för Vidja vägförening. VI BETALAR DESSUTOM KOMMUNALSKATT OCH HAR SAMMA RÄTTIGHETER SOM ÖVRIGA INVÅNARE I HUDDINGE KOMMUN. 1:169 Kollektiv bastu vid badplatsen. Barn och ungdomars behov av fritid/yta. En riktig pulkabacke t.ex. basketkorgar. 1:172 Vidjavägen vägstandard L1, övriga vägar i Vidja vägstandard L3 men med lite glesare belysningsstolpar. 1:179 Fråga 6. Max boyta 200 kvm samt att få ha garage på 50 kvm. 1:180 Tycker att hela den här röran och fantasipris gör att ingen till slut vill ha en detaljplan med vägar vatten och avlopp. 1:188 Kommentarer kring Vidjas detaljplan En detaljplan Vidja ska vara en detaljplan då hela området berör alla lika mycket. Vidjas grönområden hör alla till oavsett vilken del av Vidja vi bor i. När ni börjar med ett litet område kommer detta att bli vägledande även för resten av Vidja, men den största delen har inte fått samma information och inte haft samma möjlighet att yttra sig. Det är inte rätt! Vidjas karaktär berör alla. Vägarnas utformning berör oss alla. Vägstandard Breda uträtade och tillslätade vägar inbjuder till högre hastigheter, därmed till större trafikfara. Fler groddjur och ormar kommer att falla offer för trafikdöden. Detta även p.g.a. ökningen av antalet fordon. När jag flyttade till Vidja fanns stora mängder av verkligt stora paddor i området. Dessa är numera mycket sällsyntare. Mängden små

93 paddor som under sensommaren kommer vandrande från Kvarnsjön har också minskat i takt med större trafikintensitet. Än en gång vill jag påpeka att lösningen med att bygga tunnlar kommer inte att lyckas då det område de vandrar över t ex på Hästahagsvägen är i hela denna vägs sträckning.. Dessutom vandrar de på de flesta vägarna. Det enda som kan rädda dem är låg hastighet och hellre färre fordon än nu. Vägarna med högre hastigheter kommer även att vara en fara för barn och husdjur.. Tystnaden som finns i området och som är mycket viktig för mig kommer att bli betydligt sällsyntare. Gatukostnader När detaljplanearbetet började och vi svarade på frågor om Vidja skulle redan befintliga fastigheter inte betala dessa kostnader. Vi informerades aldrig om hur och när dessa frågor skulle behandlas. Ej heller när man skulle överklaga dessa beslut. Det som för de flesta är den utan tvekan viktigaste frågan smögs tyst och ljudlöst till beslut. Kommunen har alltså satt en straffskatt på att jag ska få bo kvar i mitt hus. Jag får ingenting positivt tillfört min fastighet. Snarare får jag ett flertal försämringar tex betydligt sämre vinterväghållning samt de saker jag nämnde under föregående punkt. Jag har sparat mellan 1000 och tvåtusen av min redan skattade lön för att skapa trygghet inför pensionen. Men kommunen bestjäl mig på ca 15 års besparingar utan att ge mig någonting för det! Jag kommer att få svårt att klara mig ekonomiskt och kommer kanske att tvingas sälja tidigare än jag annars skulle ha gjort. Grönområden Vidjaborna äger sina grönområden genom Vidja vägförening och det finns ingen verklig anledning att bara ta över dessa stora områden. Vi har en gång i tiden betalat för dem. Vi äger dem. Grönområdet vi Stormfågelvägens slut är en viktig väg in i skogen för Vidjaborna. Att lägga en tomt där skulle minska tillgängligheten till skogen. Området är också en del i de viltstråk som går igenom Vidja. Här ska verkligen inte vara någon tomt. Ingen mark ska påtvingas någon fastighetsägare och i synnerhet inte vid Stenknäcksvägens vändplan. Där är en mycket använd stig in i skogen som absolut inte bör störas av tomtmark. Här bör man även beakta att inte försvåra vägen in i skogen när man bygger den nya vändplanen. Det får inte bli för brant.

94 Kulturhistoriska miljöer Eftersom Huddinges alla liknande områden också detaljplaneras, så kommer dessa områden att bli mycket sällsynta så i framtiden kanske man kommer att ångra att man inte sparade Vidja ur ett kulturhistoriskt perspektiv. När det gäller vägdiken utefter Hästhagsvägen Dessa får inte bara fyllas igen med singel. De måste hållas öppna för avrinningens skull. Även med tanke på den växtlighet som finns där är öppna diken bäst. Dessutom porlar de så fint på våren och när det regnat mycket. Återvinningsstation Det räcker mycket väl med den som finns i Övningsskolan. Vissa kan inte sköta sig och det blir otrevligt för dem som bor i närheten och den förfular området. Detta är inget som bibehåller Vidjas karaktär. Dessa återvinningscentraler ska ligga på områden långt från bebyggelse. Där kanske istället kan läggas tomter. Kommentar: Detaljplanen styr inte om dikena i framtiden kommer att vara öppna eller om de anläggs med en annan lösning. Återvinningsstationer ska finnas i närheten av där människor bor. I Vidja som är så pass stort finns behov av åtminstone en återvinningsstation inom området. 1:190 Gatukostnaden är redan betald av invånarna genom skatter och avgifter. Sanslöst att ni ska ta betalt för detta igen. Speciellt då majoriteten i Vidja inte vill ha de vägar ni försöker tvinga på oss. Ni måste ju faktiskt lyssna på oss som bor här. I annat fall måste vi faktiskt fundera över om detta är en kommun vi vill bo i. Om ni nu tänker tvinga på oss dessa vägar kan ni själva stå för kostnaden (med våra redan betalda pengar!) I annat fall måste vi fundera över ifall vi verkligen kan/vill bo kvar i Huddinge kommun. Risken är att vi inte har råd helt enkelt. Vi klarar inte av högre månadskostnader p.g.a. lån som tvingas på oss. Speciellt inte i dessa tider och en av oss blivit uppsagd vilket innebär att vi endast har en inkomst. Att ni dessutom försöker skylla de höga kostnaderna på att vi vill behålla Vidjas karaktär ( dvs. vi vill inte stycka av tomter!) är befängt. Vi som bor hä har valt att bo här av den anledningen att vi vill bo i detta fina Vidja. Det finns inte många områden kvar som

95 detta, vänligen vårda det! 1.191 a. Området är viltstråk tillika är det enda möjligheten för närboende att nå intilliggande strövområden. b. Transformatorstationen vid Hästhagsvägen (nära 1:157) önskas flyttad så att den ligger mellan 1:191 och 1:423. Motivation: Nuvarande placering av transformatorstationen är olycklig. Där finns en allmän pump samt en ofta använd stig till närliggande strövområden. (Ritning av förslag till nytt läge för transformatorstation) Transformatorstationen önskas placerad under nuvarande ledning som sannolikt kommer att grävas ner. Transformatorstationen avger också ett dovt störande buller varför den bör placeras så långt från fastigheterna som möjligt. Det är också viktigt att stationen placeras så långt som möjligt från väg eftersom folk tycker om att klottra på dessa byggnader. Vi vill ju inte ha fula inslag. Det finns en fördel till med det nya förslaget: det blir lättare att bygga. Ev reparatörer kan med fördel parkera fordonet i u-svängen. Kommentar: Transformatorstationen utmed Hästhagsvägen har flyttats inför utställningshandlingen. De ska ligga nära vägar så att servicefordon har lätt att ta sig till dem för underhåll. 1:195 Med tak (för gatukostnader) menas starkt reducerad kostnad ej 300 utan max 50,000 kr. 1:203 Gatukostnader med tak- max 100 000 kr Tillåt vägföreningen att stycka av tomter på sin mark när och hur vägföreningen vill med en minsta yta på 1500 kvm. Tillåt byggande de på vägföreningens fastigheter med samma regler som för andra fastigheter. 1:204 Vi vill inte ha någon förändring på vägarna. 1:215 Jag kan tänka mig att betala 50,000 sek i gatukostnader och tycker att vägföreningen ska stycka sina tomter själv och inte släppa mark till kommunen i onödan. 1:223 Gör om naturinventeringen i etapp 3. Stockholms stads tomtmark ska

96 ej flyttas till andra sidan Vidjavägen! Stockholms stads tomter ska bebyggas efter samma regler som övrig Vidja. Planerade byggområdet för etapp 3 blockerar till skog och mark för boende i Vidja. Området används även av ett stort antal människor som inte bor i Vidja. Kommentar: se svar Vidja 1:157 1:226 Kvarvarande mark från vägföreningen bör läggas i en samfällighetsförening. Om kommunen vill ta över mer mark än vägar är detta en förhandling av ekonomisk aspekt. tex. driftkostnad för vägar. 1:225 VIDJA SKA VARA ETT FRITIDSHUSOMRÅDE 1:227 Antalet invånare söder om Stockholm växer för varje år. Vi behöver därför tillgodose behovet av rekreationsområden och varsamt vårda de befintliga. Ågesta med omkringliggande naturvårdsområden är ett utmärkt exempel: ridskola, golfbanor, fågelskådningsplats, skidspår, Orlången utmärkt för långfärdsskridskoåkning samt härliga strövområden med gott om svamp- och bärplockningsmöjligheter. Varför avser då Huddinge kommun exploatera Vidja (världens ände) med breda vägar, nagga tomtägarnas gemensamt ägda grönområden samt tillåta att stora hus 150-200 kvm får byggas? Det är att fördärva ett vackert landskap! Vad Vidja behöver och det snabbt är kommunalt VA, det har vi kämpat för i 20 år! Att dessutom tvinga på oss en kostnad för utbyggnad av vägarna, det är inte rimligt! Vi har sett villaghettot i Stora Mellansjö och förväntar oss att Huddinge har tagit lärdom av detta! Som fritidshusägare sedan 1967 (och tänker så förbli) hopas vi att Huddinge Kommun lyssnar på vad majoriteten i Vidja anser. 1:108 Bibehållande av befintliga bryggor/marinor för att säkerställa Vidjabornas möjlighet till fiske, bad och friluftsliv. Kommentar: Detta är inget som behandlas i etapp 1 för Vidja. 1:199 Bygg gärna ut Vidja så att kostnader för framtida infrastruktur kan

97 betalas av fler boende. Om så görs kan vinsten av försäljning av tomter täcka kostnader för vägnät. 1:112 Det blir fler fasta boende i Vidja och p g a detta ökar givetvis skatteintäkterna. Jag anser att detta är helt förkastligt att fastighetsägarna ska betala vägarna. Vidjaborna har dessutom under flera års tid betalat skatt utan att få någonting för vägarna då vi betalt till egen vägförening. 1:232 Så låg vägkostnad som möjligt, hellre sämre standard. 1:237 Vi tycker att lägre standard på vägar är befogat. Dvs inga gångbanor, begränsat med vägbelysning. Belysning i huvudsak i vägkorsningar. 1:242 Det viktigaste för oss är att inte det hela drar ut på tiden och att vi får en plan som möjliggör utbyggnad av huset och kommunal VA. Det torde inte vara omöjligt att införa ett kostnadstak för gatukostnaden. Lämpligt med 150 kkr. I samrådshandlingen från november 2008 nämns inget om utbyggnad av infrastruktur för Internet. Det skulle vara lämpligt att bjuda in Stokab eller andra företag för ett utlåtande av möjligheten att bygga ett fibernät i samband med utbyggnaden av vägnätet. Detta skulle möjliggöra för fastigheterna att få höghastighetsinternet, något som (i) förenklar företagandet i kommunen (ii) ökar värdet på fastigheterna och (iii) ligger i framtiden för framtida mediatjänster (TV, tele mm). Alternativt skulle vägarna åtminstone kunna förberedas för en framtida utbyggnad av fibernät. I Vidja finns stora värdefulla naturområden. Införandet av gatubelysning bör ske med aktsamhet. Vi anser att det kan vara nödvändigt med gatubelysning men att man bör se över vilken typ av belysning som används. Moderna och effektiva armaturer kan användas i vägutbyggnaden i Vidja, så att ljusföroreningar kan minimeras i största möjliga mån. Kommunen kan här bli en föregångare och det behöver inte bli dyrare.

98 1:245 Vi vill ha en trottoar eller gång/cykelväg vid sidan av Vidjavägen från Ågesta ridskola till Vidja. 1:247 Att vi ska behålla enskilt huvudmannaskap likt idag över vägar samt grönområden. 1:254 Jag tycker det ska vara större hus. 200 kvm i ett plan eller 150 + 150 i två plan. 1:257 Ingen styckning av tomter!! Bevara Vidjas karaktär! 1:265 Jag anser att Vidja ska bestå av endast en detaljplan. att vägarna i Vidja kan ha lägre standard (avseende bredd, belysning, g/c-bana) än de i med centrala delar av Huddinge. att det ska finnas ett rimligt tak för hur mycket vi ska betala för gatukostnaden, eftersom vi påtvingas standardhöjningar vi inte efterfrågar och med tanke på att Vidjavägen till mycket stor del nyttjas av övriga huddingebor samt stockholmare som söker rekreation i angränsande naturområden. att inget annat än vägmark som kommunen har väghållningsansvar för enligt planförslaget, samt mark för tekniska anläggningar ska övertas av kommunen. att grönområdet/naturmarken med promenadväg till Lissmaskogen vid Stormfågelvägens lsut (mellan Vidja 1:28 och 1:280) inte ska omformas till tomtmark. att vägföreningens mark som gränsar till Vidja 1:183 och 1:268 inte ska påtvingas fastighetsägarna genom fastighetsreglering. att minsta tomtstorlek ska vara 1500 kvm. att kommunens förslag på huvudbyggnads storlek om 100/150 kvm är bra. att det är av största vikt att samtliga nu nyttjade gångstigar från Vidjas bebyggelse till angränsande grönområden bibehålls eller ersättes av likvärdig förbindelse om kompletterande bebyggelse sker. att under förutsättning att kommunen tar Vidja vägförenings grönområden, man ska arbeta för ett skifte mellan Stockholms tomter och nuvarande samfälld mark, så att stora ängen mellan Vidjavägen och Hästahagsvägen exploateras, medan ängsmarkerna som nu ägs av Stockholm förblir obebyggda och på sikt införlivas i naturreservaten. Stockholms ängsmarker är unika i sitt slag, i och med att de sedan åtskilliga decennier har nyttjats för höslåtter (och inte för odlig eller bete) och därigenom är tillgängliga för allmänheten under hela året.

99 Det är mycket frekvent besökta av både stockholmare och huddingebor. 1:275 Jag vet inte vad den första frågan (i enkäten) betyder (om Vidja ska bestå av en eller två detaljplaner), hur den skulle påverka Vidja. Jag tycker att det inte ska bli ett villasamhälle!! Människor ska kunna bo drägligt med hus upp till 150 kvm stora hus. Samt att vägarna i området inte behöver trottoarer utan att det är enklare vägar men har bärighet. Tack! 1:287 Att tomstorlekarna ska vara 1000 kvm eller mindre. 1:289 Att gatukostnadstak införs och till ett rimligt belopp. Att det planeras in en förskola. 1:304 Inga tvångsanslutningar till vatten och avlopp godtas. 1:343 Vi har ingen bil och tycker inte vi ska betala något alls. 1:347 Att kommunens förslag på huvudbyggnad 100/150 kvm är bra, kan vara större om tomten tillåter det. Vi motsäger oss att kommunen tar över våra vägar. Vi vill behålla enskilt huvudmannaskap. 1:361 Önskar att Vidja behåller karaktären av sommarstugeområde. Kommunalt VA JA 1:372 Låt Vidja ha kvar lantiskänslan. Låt respektive tomtägare ta ansvar för belysning till infarter och tomter, jag vill inte ha gatubelysning som lyser nätterna igenom. 1:373 Ingen avgift. 1:373 Kräver vi att de styrande i Huddinge kommun omprövar sitt beslut gällande gatukostnader. 1:377 Dagvattenproblemen måste lösas innan vägarna byggs vid Fräkenbotten Kommentar: Dagvattenhanteringen hanteras i samband med vägutbyggnaden.

100 1:388 Gatukostnadstak på 100,000 kr Tillåt vägföreningen att stycka av tomter på sin mark när och hur vägföreningen vill med minsta yta 1500 kvm. Tillåt byggande på vägföreningens fastigheter med samma regler som för andra fastigheter. 1:389 Vi har en bergstomt som inte är möjlig att avdela. Övriga frågor har vi inga synpunkter på. 1:392 Pengarna växer inte på träd!! Är det för oss gamla vidjasommarboende bara att flytta?? Är allt bara för de rika?? Man blir väldigt ledsen! 1:389 Att vi i framtiden åker till landet Vidja och inte samhället Vidja. 1:399 En gång och cykelväg längs Vidjavägen fram till Ågesta ridskola där gc-väg redan finns ska högprioriteras med hänsyn till barn och gamla, handikappade och cyklister riskfritt kan ta sig till Ågestavägen, Farsta och Farsta strand. Har själv el-rullstol som ej går att få in i SLbussarna. 1:400 Jag tycker man ska styra fasadmaterialet till endast trä då detta ger en enhetlighet. Jag tycker INTE att man ska tillåta byggnader över 30 40 kvm på tomterna i de fall man ansöker om bygglov och skall bygga nytt. Gammalt ska rivas. Jag tycker INTE att kommunen bör använda argument som att fastighetsvärde stiger efter genomförd detaljplan. Många fastighetsägare i Vidja lever i nuet och bor där, man har inte köpt fastigheten i spekulativt syfte utan för att bo nära naturen. Tråkigt att höra en politiker upprepa vinstmöjligheten i media. Människor är olika och har olika mål med sina liv (även här torde den borgerliga frihetstanken ha betydelse.) 1:413 Gatukostnadstak på 100,000 kr 1:423 Vi önskar att Vidja får ha kvar sin gamla stil lite land men ändå lite modernt snart finns inga gamla områden kvar för all exploatering som sker. Tack för ordet.

101 1:433 Tycker att det är absurt att vi ska behöva betala för nya vägar. Vad händer med vinterunderhållet? Kommentar: Kommunen tar hand om driften av vägarna, det vill säga vinterunderhållet med mera efter det att kommunen tagit över ägandet av vägarna. 1:434 Om lag och förutsättningar ändras Huddinge under pågående förhandlingar bör vi verka för att ansluta oss till Stockholms stad. Billigare och bättre service. 1:451 Låt Vidja vara som det är idag, lugnt och fridfullt naturområde. 1:454 Min pappa köpte tomt i Vidja redan 1960 så jag har bott här i hela mitt liv. Sen köpte vi själva hus 1986, efter min skilsmässa har jag bott här med mina barn. Men p g a att om jag måste betala mycket mer för att få bo kvar. Så tvingas jag att sälja. 1:464 Vidja ska förbli ett fritidshusområde de som vill bo permanent får flytta m a o INGA FÖRÄNDRINGAR, alltså! 1:468 Jag emotsäger mig att Huddinge kommun tar över vägföreningens/fastighetsägarnas mark. 1:508 Hade jag velat bo i ett villaområde hade jag kunnat flytta någon annanstans. Nu valde jag Vidja för dess karaktär och natur! 1:525 Att totalt förändra Vidjas karaktär är fel, omoraliskt och bör omprövas. 1:532 Bevara karaktären av fritidshusområde med stora tomter och mycket grönområden. Alltför många områden av Vidjas karaktär håller just nu på att förstöras i denna stund (Karlstad, Växjö, Halmstad mm). Bevara därför Vidja!!! 1:536 Styckningsförbud för tomter under 30000 kvm. 1:556 Strandskyddet ska bevaras! Vi vill behålla så mycket av Vidjas karaktär som möjligt men ändå komma i åtnjutande av VA utan vägkostnader och andra ingrepp som förändrar vårt område. Vi vill att vägföreningen fortsatt ska förvalta vägar och grönområden, inte kommunen.

102 1:570 Frågeställningarna i enkäten tycks både styrande och avsiktligt oklara. Täckmanteln förvaltning och tekniska anläggningar får ej användas av kommunen för markkonfiskation. En planläggning måste inte heller reglera människors liv i detalj såsom trädfällning o dyl. 1:571 Vi ska helt och hållet slippa gatukostnader alternativt ha ett gatukostnadstak på 100,000 kr Skynda på!! Jag blir galen! 1:587 När en lägre vägstandard duger i stora delar av Saltsjöbaden, Lidingö och Älgö mm bör även vi klara av det med allt vad det innebär. 1:590 1. På tvåvåningshus ska det finnas möjlighet till olika takkonstruktioner. Sadeltak- herrgårdstak- brutet tak. 2. Gatukostnad Det måste finnas andra och rättvisare sätt att fördela kostnaden för vägarna i Vidja. Vi har bott och betalat skatt i Huddinge i 20 år. Vi har aldrig yttrat oss och gnällt under alla dessa år som vi betalat vägar- skolor- centrum i Huddinges ägor trots att vi nästan aldrig kan utnyttja dessa. Vi bor ca 8 km från Farsta C dit vi också åker för att konsumera. Kommunens åsikter om att Vidja ska betala för att våra fastigheter stiger i värde efter detaljplanen är klar, är inte särskilt trovärdigt. Redan idag är våra fastighet högst värderade på marknaden ca 43,000 kr/kvm och då finns det inte plats för ytterligare högre värdering för ett hus i skogen. För att håla nere kostnaderna för gatukostnaden så vill vi att ni ska justera våra befintliga vägar till god standard för småvägar. Jag tycker att ni ska fördela gatukostnaden på 3 olika delar; Huddinge kommun- boende, Vidja - nästa boende när fastigheten säljs. 1:592 Som gammal vidjabo har man svårt att förstå era förslag. Bredda vägen med trottoarer och cykelbana? Bor på Kattuglevägen är hemma om dagarna och ser ungefär 10 bilar om dagen. Sedan undrar jag vilka områden i Huddinge som ser ut som ni tänkt det ska göra i Vidja. Det är inte många ställen det finns gångbanor i nya områden (villaområden). Vi vill ha vår natur och lugnet här i Vidja. Det var också smart att skicka ut en ny planbestämmelse när de flesta har fyllt i blanketten. Alla har dessutom ej fått papperet. Jag har bott i Huddinge sen 1940.

103 1:593 Storlek på hus max 100 kvm 1:594 1. Vidjavägen bör förbättras ged gc-bana + belysning. Övriga vägar ingen åtgärd. Se vägarna i Fållan. 2. Enplanshus max 120 kvm 1:599 Önskan om cykelbana hela Vidjavägen. De som går eller cyklar där syns inte oftast. Om man får möte samtidigt lever dessa i livsfara. 1:615 Hur är det tänkt att vis om precis har köpt våra hus för dyra pengar ska finansiera 250 + 100? Ett skämt förmodar jag! Sen vill jag att Allmänning mellan 1:623 och sjön omedelbart återställs som allmänning. Nu har 1:623 införlivat den i den egna tomten!!?? Jag föreslår att den markbiten görs i ordning som bad och ev. grillplats. 1:620 1. Max 1,5 höga hus om max 100 kvm i ett plan med loft 2. Bibehålla området som fritidshusområde 3. Vägarna kvarstanna i vägföreningen inkl underhåll 4. Önskar ej gatubelysning o trottoarer och rondeller i området 5. Ej delning av grönområden till tomter 1:621 Att vägarna i Vidja kan ha lägre standard än övriga Huddinge, frånsett bärigheten, förutom huvudgatorna. 1:622 Planförutsättningarna ska vara desamma för hela vidjaområdet. Lovplikt för trädfällning ska ej gälla generellt i Vidja utan lovplikten begränsas till specifika trädslag som ek. Fastighetsägare bör i förekommande fall åläggas röjningsoch gallringsplikt. Strandskydd om 100 meter säkras. Inför planeringen av arbetet med deltaljpianen etapp 2 i Vidja vill vi att följande beaktas: 1. Vi är intresserade av att förvärva markavsnitt från Vägföreningen som ligger i anslutning till vår fastighet 2. Vidjavägens sträckning söderut efter Dansbanevägen ges en tydlig karaktär av lokalgata. Trafik utan mål i området är mycket störande.

104 Gatuplaneringen bör utformas så att "onödig" trafik undviks. 1:630 Varför ska Vidja få så små byggrätter om man jämför med övriga Huddinge. Det minsta ni kan bjuda är generösare byggrätter. Det kan kompensera vägavgiften en aning med tanke på att de större byggrätterna skulle höja värdet på fastigheterna. 1:631 Jag har bott i Vidja i 21 år nu och har bidragit med skatt i alla dessa år till Huddinge kommun och dess invånare. Som pensionär vill jag fortsatt bo kvar i Vidja och betala skatt. Nu är det Vidjas tur att få något tillbaka gatukostnaden. 1:645 Betalat skatt i 22 år = bara buss till Vidja för pengarna. 4:479 4:482 Jag är emot de nyplanerade tomterna på 1000 kvm som kommunen ritat in. Inga fler tomter dvs förtätning av Vidja. Om kommunen övertar huvudmannaskapet för vägarna är det endast vägarna. Övriga allmänna ytor stannar hos bef. vägförening. Synpunkter angående detaljplaneringen av Vidja Jag är permanent boende i Vidja sedan 1994 och har följt hela utvecklingen vad gäller V/A frågan och frågan om större byggrätter som lett fram till den detaljplanering av området som nu på gång. Jag valde att flytta till detta område pga dess småskalighet vad gäller byggnader och vägar och lummiga natur. Hade jag velat ha högre standard och kommunal service hade jag valt ett annat område. Vidja var unikt, tyckte jag, med sitt stadsnära läge men med så lantlig miljö. Att nu läsa om de förändringar som ev komma skall känns mycket skrämmande. Jag har följt diskussionerna som gått på Vidjas hemsida och på Huddinge kommuns hemsida. En sak kan jag säga, att jag står helt bakom inläggen från ordförande i Vidja vägförening, Curt Carleteg. Han har ställt de frågor jag själv funderat på och föreslagit alternativ som är helt i enlighet med min egen uppfattning. Läs ex: http://www.huddinge.se/omkommunen/tyck-till/lasinsandare/insandare-om-vidia/ar-losningen-pa-vidja-problemen-endetaliplan-for-fritidshusboende/ http://www.huddinge.se/omkommunen/tyck-till/lasinsandare/insandare-om-

105 Vidja/Samhallsbyggnadsforvaltningen-erkannerlurendrejeri/ http://www.huddinge.se/omkommunen/tyck-till/lasinsandare/insandare-om-vidia/slarv-ocheller-lurendrejeri eller-harkommunen-nagon-annan-forklaring/ http://www.huddinge.se/omkommunen/tyck-till/lasinsandare/insandare-om-vidia/vidja-vs-en-stelbent-ochmaktfullkomlig-kommun/ http://www.huddinge.se/omkommunen/tyck-till/las- insandare/insandare-om-vidja/forstor-kommunen-medvetet-bade- Vidjas-karaktar-och-Vidjabornas-sociala-kompetens/ Kortfattat vill jag uttrycka Detaljplan Det vore så mycket enklare om området ej klassades som villaområde, eftersom "villaområde" för med sig många krav på områdets standard, ex vägar, närservice, busstrafik. De flesta i Vidja vill ju faktiskt bevara Vidjas småskalighet. Skulle klassificeringen "villaområde" ändras försvinner nödvändigheten i kommunalt huvudmannaskap för vägarna och de kan vara fortsatt enskilt, (se nedan) Jag läser: "Kommunen får genom detaljplanen rätt att lösa in enskild mark för allmän plats (gator och naturmark)". Detta ger mig associationer till mardrömsartiklar jag läst i dagstidningar genom åren, där fastighetsägare står maktlösa och ser sin mark exploateras av kommunen och många värden vad gäller natur och karaktär på området går förlorat. Hu! Vägar Efter alla turer angående gatukostnaden, anser jag nu att det bästa för Vidja är att behålla det enskilda huvudmannaskapet för vägarna. Jag vet att detaljplanering innebär att kommunen ansvarar för vägarna - om inte särskilda skäl föreligger. Jag anser att det föreligger särskilda skäl. Dels den orimliga kostnad - utan kostnadstak! - som uppstått och ej går att få ner särkilt mycket pga att de flesta tomter ej är styckningsbara, pga storlek och topografi. Vidjaborna vill inte ha bred väg med gatlysen och trottoar. Vi har, och har haft i alla år, ett enskilt huvudmannaskap för våra vägar och det fungerar utmärkt.

106 Etapper Av vägföreningen fick jag reda på att endast de som bor i Etapp 1 får information ang Etapp 1. Och då ska Etapp 1 sedan vara riktlinje för hela Vidja! Knappast i linje med kommunens målsättning om "demokrati i planeringen" som omskrivs i er Agenda 21, eller i Kummunplanen 2009, sid 4 "Delaktighet". Det är väl ok med etapper, men då måste hela Vidja få tillfälle att informera sig och yttra sig från början, särskilt som det sätter ramarna för resten av verksamheten i området. Bevara Vidjas karaktär Vidja omfattas ju numera av lovplikt för trädfällning. Jag undrar, hur kontrolleras det? På mina promenader i området kan jag ju se att detta inte efterlevs. Om vidjaborna ska få bygga ytterligare ett hus på 100-150 kvm på sin tomt, hur många träd tror ni finns kvar efter det? För att så långt som möjligt bevara områdets karaktär borde reglerna för hustyp och husstorlek utformas så att man med fördel kan bygga till sitt befintliga hus, som ju förmodligen ligger på det för husbygge lämpligaste stället på tomten, istället för att smälla upp ett nytt hus bredvid. Då skulle ju också många träd kunna sparas på tomterna. Om vägarna är fortsatt enskilda skulle detta också positivt påverka områdets karaktär, då vi slipper de nya breda gatorna och tvångsinlösen av lummig mark intill nuvarande vägar. Med förhoppningar om en lösning för Vidjas framtid där Vidjas unikitet och charm bevaras så långt som möjligt, att kommunens politiker och tjänstemän släpper prestigen och lyssnar till oss boende, samarbetar och försöker finna bra lösningar för området, naturen och människorna.

Bilaga 1 Sammanställning av inkomna enkätsvar Totalt 222 42 27 211 0 62 32 9 27 15 37 5 34 Fastighet enkät A enkät A2 enkät B specifik synpunkt minsta tomstorlek 1500 kvm tomtstorlekar enl kommunens förslag inga nya fastigheter på vägföreningens mark Vägföreningens mark kan styckas som enskilda fastigheter enligt planförslaget ser fram emot utredning om en minskning av vägarnas standard anser att vägstandard och gatukostnadsavgiften enl kommunens förslag är bra Huvudbyggnad max 65 kvm. Totalt max 95 kvm huvudbygg max 55 kvm totalt max 8 kvm 22 13 27 14 17 11 134 28 22 185 0 58 1 maximalt 1 lgh i huvudbyggnad max två lgh i huvudbyggnad, den mindre max 65 kvm minst en parkeringsplats minst 2 parkeringsplatser högst en lgh i huvudbyggnad högst 2 lgh i huvudbyggnad, den mindre max 40 kvm Vidja i en detaljplan Vidja i två detaljplaner kommunal standard på vägarna lägre standard på Vidjas vägar Vidjaborna betalar full gatukostnad tak för vägkostnaden ingen gatukostna 21 137 79 110 94 85 31 117 56 109 59 35 nyexploatering av vägföreningens mark enl kommunens förslag endast vägmark och mark reserverad för tekniska anläggningar ska övergå till kommunen ingen ny kvartersmark utmed Biätarvägen ingen ny kvartersmark mellan Vidja 1:28 och Vidja 1:280 mark ska inte påtvingas fastigheterna Vidja 1:183 och 1:268 fastigheter kan köpa till mark av vägföreningen så länge det inte möjliggör en avstyckning minsta tomtstorlek 1000 kvm minsta tomtstorlek 1500 kommunens fösrlag med blandade tomstorlekar är bra kommunens förslag till BYA för huvudbyggnad är bra kommunens förslag medger för stora hus kommunens förslag medger för små hus POSTADRESS Huddinge kommun MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGE N Planavdelningen BESÖKSADRESS E-POST TELEFON OCH TELEFAX