SAMRÅDSREDOGÖRELSE. Detaljplan för etapp 1 i Vidja

MILJÖ- OCH 1 (106) HANDLÄGGARE Johanna Tullhage Wadhstorp SAMRÅDSREDOGÖRELSE Detaljplan för etapp 1 i Vidja Läsanvisning Dokumentet inleds med en sammanfattning av samrådet med en sammanställning av remissinstansernas yttranden, antalet inkomna yttranden samt en beskrivning av de förändringar som skett i detaljplanekartan efter samrådet. Därefter följer en sammanfattning av ärendet och en beskrivning av hur samrådet gått till. Det har kommit in många yttranden och de flesta tar upp samma frågor. Därför är förvaltningens kommentarer till de vanligaste yttrandena sammanställda tidigt i dokumentet tillsammans med en beräkning av hur många som yttrat sig i frågan där det har varit möjligt att sammanställa. Remissinstansernas yttranden ligger först i sammanställningen av yttrandena. Dessa kommer i samma ordning som i remisslistan. Därefter följer yttranden inkomna från sakägare inom etapp 1, sedan kommer yttranden från fastighetsägare inom Vidja och sedan yttranden från övriga. Sist i dokumentet finns en sammanställning av de skriftliga kommentarer som fanns på de enkäter som inkommit som svar på samrådet. Dessa är ofta korta och betonar snarare svaren i enkäten. Sammanfattning Bland remissinstanserna ansåg länsstyrelsen i Stockholm att det vore värdefullt om en kartläggning över vilka delar som är extra värdefulla för grodlek kan tas fram. Storstockholms Lokaltrafik anser att det eventuellt kan bli aktuellt med en ökad trafikering till området, något som behöver undersökas vidare i det fortsatta planarbetet. Kommunstyrelsen har påpekat behovet av en förskola i Vidja något som även Grundskolenämnden och Förskolenämnden har yttrat med tillägget att det även finns ett behov av att utreda behovet av en F-3-skola. Remissinstanserna tillägger att det kan finnas ett behov av att reservera mark för förskola redan inom etapp ett. POSTADRESS Huddinge kommun MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGE N Planavdelningen BESÖKSADRESS E-POST TELEFON OCH TELEFAX

2 Äldreomsorgsnämnden anser att en tomt, nära hållplats för kollektivtrafik, ska avsättas för ett framtida äldreboende eller seniorboende. Miljönämnden tillstyrker remissen under förutsättning att fastigheten Vidja 1:447 utgår som kvartersmark samt att inriktningen ska vara minsta tomtstorlek 1000 kvm, alternativt att olika minsta fastighetsstorlekar införs i området för att medge en större förtätning och därmed ett bättre underlag för kollektivtrafiken. Huddinge naturskyddsförening vill ha starkare garantier för att busstrafiken kommer att utökas vid en utbyggnad av området så att inte planförslaget riskerar att stå i strid med kommunens uttalade policy att endast tillåta exploatering i områden med goda möjligheter till kollektivtrafik. Skogsstyrelsen har yttrat sig specifikt över naturvärdesobjektet som till stora delar ligger på fastigheten Vidja 1:28. deras bedömning är att detta objekt bör höjas till nyckelbiotopsklass. Sammanfattningsvis anser inte Skogsstyrelsen att detaljplaneförslaget påverkar befintliga naturvärden i någon större omfattning. Demokratiforum Trångsund anser att Vidja borde detaljplaneras i en detaljplan samt att alla naturområden fortsättningsvis ska förvaltas av Vidjaborna som de önskar. Villaägarna Huddingekretsen hänvisar till Vidja vägförenings yttrande vad gäller vägar och trafik. Vidja Vägförening har inkommit med ett yttrande där de bland annat tar upp att detaljplaneringen ska ske i en detaljplan, de motsätter sig förslaget om en minsta fastighetsstorlek på 1000 kvm inom vissa kvarter, de motsätter sig ett kommunalt huvudmannaskap för grönområdena och vill att de planeras som kvartersmark och fortsätter förvaltas av Vidja Vägförening, de motsätter sig nytillkommande fastigheter på vattensjuk mark utmed Biätarvägen, de anser att Vidja ska detaljplaneras som ett fritidshusområde, de anser att Vidja kan ha en lägre gatustandard än resten av Huddinge kommun samt att nivån för gatukostnaderna ligger på en orimlig nivå. Det har inkommit synpunkter från 261 fastigheter inom Vidja varav 104 räknas som sakägare inom etapp 1. Många svar har kommit i form av enkätsvar på 3 olika enkäter. En enkät är utformad av Vidja Vägförening, en av 4 privatpersoner boende inom Vidja och den tredje är ett tillägg till enkäten från de 4 privatpersonerna. Förutom detta har det även inkommit 429 påskrivna så kallade gatukostnadsuppror som överlämnades till Huddinge kommuns politiker den 2 mars 2009. Yttrande har inkommit från fastighetsägarna till Vidja 1:28. Enligt planförslaget ska den södra delen av fastigheten som omfattas av ett naturvärdesobjekt bli allmän platsmark, Natur, medan den norra delen av fastigheten planeras som fastighetsmark med möjligheten att avstycka den i flera fastigheter. Under utställningstiden kommer en ansökan gå till länsstyrelsen i Stockholm om ett förordnande att den del av fastigheten som planeras som natur ska avstås till kommunen utan ersättning.

3 Fastighetsägarna till Vidja 1:28 motsätter sig planförslagets avgränsning av naturmarken på fastigheten och anser att hela fastigheten ska planeras som kvartersmark för bostadsändamål. Vidare motsätter sig fastighetsägarna att delar av fastigheten planeras som allmän platsmark. Det finns ett önskemål från fastighetsägaren att detaljplanen ska medge gruppbyggda hus eller parhus på fastigheten Vidja 1:28. Förändringar i plankartan Flera mindre förändringar har skett i plankartan efter plansamrådet, bland annat följande: Den föreslagna nytillkommande fastigheten på Vidja Vägförenings mark mellan fastigheterna Vidja 1:28 och Vidja 1:280 har utgått. En ny fastighet föreslås på privatägd mark som idag är planerad som natur, norr om Vidja 1:377 utmed Fräkenvägen. De delar av det föreslagna friluftsområdet som gränsar till Vidjavägen har markerats som mark som inte får bebyggas. Transformatorstationen utmed Hästhagsvägen har bytt läge och placerats i vägens kurva strax söder om fastigheten Vidja 1:298. Det har skett en begränsning av den byggbara ytan på fastigheten Vidja 1:447 som till stora delar är otillgänglig. Fastigheten Vidja 1:151 har utökats söderut efter önskemål från fastighetsägaren. Grönområdet mellan Vidjavägen och gamla Vidjavägen har planerats som gata istället för som natur. I praktiken innebär det att det är park-, gata- och driftavdelningen på Huddinge kommun som övertar skötseln av grönytan istället för Naturvårdsavdelningen. Stenknäcksvägen har kompletterats med en vändplan som föll bort ur kartan i plansamrådet. Släntområden och utrymme för vägar har justerats i plankartan. Texten i legenden på plankartan har justerats efter länsstyrelsens synpunkter

4 Bakgrund Den 19 december 2005 gav kommunstyrelsen samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att upprätta ny detaljplan för området Vidja enligt det tjänsteutlåtande och den förstudie som togs fram under 2005. Syftet är att skapa förutsättningar för ett gemensamt vatten- och avloppssystem inom Vidja som ska minska utsläppen av mer- eller mindre renat avloppsvatten till sjön Orlången. Vidare ska detaljplanen möjliggöra ett permanentboende i området genom en utbyggnad av infrastrukturen i Vidja samt ge ökade byggrätter för enskilda fastigheter. Programmet för Vidja omfattade hela det bebyggda Vidja samt de obebyggda fastigheterna för Stockholms stads mark. I programmet föreslogs ett enskilt huvudmannaskap för vägar och naturområden. Efter programsamrådet och inkomna yttranden togs ett reviderat planprogram fram som istället föreslog kommunalt huvudmannaskap för allmänna platser. Detaljplanen följer det reviderade programmets inriktning. Detaljplanen för etapp 1 i Vidja har tagits fram av en projektgrupp under ledning av planavdelningen på miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen. Hur har samrådet gått till? Samhällsbyggnadsnämnden beslutade december 2008 att samråd av detaljplan för Vidja etapp 1 får ske. Samråd har skett under tiden 21 december 2008 2 mars 2009. Under samrådstiden hölls ett informationsmöte den 20 januari 2009 i Huddingegymnasiets aula. Till detta möte gick en riktad inbjudan ut till alla de som är sakägare inom etapp 1. Sakägarna är 191 st fastighetsägare och till informationsmötet kom 93 st åhörare. De flesta av de frågor som ställdes under mötet rörde frågan om att Vidja detaljplaneras i två etapper, vilka som fått en inbjudan till informationsmötet samt gatukostnaderna. En sammanfattande broschyr av planhandlingarna skickades ut till sakägarna till detaljplanen. De kompletta handlingarna har funnits tillgängliga i Tekniska nämndhuset samt på Huddinge kommuns hemsida och sändes även till biblioteken i Skogås och Trångsund. Sammanfattning av kommentarer Många av de yttranden som inkommit samt svaren på enkäterna rör samma frågor. Därför har förvaltningens kommentarer på de vanligaste synpunkterna sammanställts nedan. De synpunkter som är specifika för enskilda fastighetsägare besvaras under respektive yttranden nedan. Arbetet med etapp 2 har påbörjats men där finns det ännu inte något förslag framtaget. De

5 yttranden som rör etapp 2 är därför svåra att besvara i nuläget utan de kommer att behandlas i samrådet för etapp 2. Yttranden från 261 fastigheter har inkommit varav 104 fastigheter som är sakägare inom etapp 1. Sammanlagt är 191 fastighetsägare sakägare inom etapp 1. 211 enkätsvar har kommit på Vidja vägförenings enkät, 42 enkätsvar på den enkät utformad av 4 boende och 27 st på deras tilläggsenkät. Antalet detaljplaner 170 yttranden har inkommit angående antalet detaljplaner i området. Av dessa anser 142 st att området bör detaljplaneras i en etapp. Under hela arbetet med detaljplaneringen av Vidja har det tydligt sagts att området skulle delas in i flera detaljplaner. Detta är ett normalt förfarande då det inte finns någon detaljplan inom Huddinge kommun som omfattar så pass många fastigheter som det finns inom Vidja. En mindre detaljplan gör att den kan fokusera på de frågor som i stor utsträckning berör de enskilda fastighetsägarna. De mer generella frågorna har redan avgjorts i det program, samt det reviderade program som var gemensamt för Vidjas olika detaljplaner. De detaljplaner som tas fram för Vidjaområdet följer den inriktning som de två programsamråden angav och därför kommer detaljplanerna inte att skilja sig nämnvärt åt. Vad gäller frågor om vägar och naturområden så är det enligt Vidja Vägförenings stadgar Vidja Vägförening som är den juridiska person som representerar föreningens medlemmar i dessa frågor. Till skillnad från samfällighetens mark, dvs de diken som många av Vidjas fastighetsägare är delägare i. För dessa frågor har inte ett formellt beslut tagits att Vägföreningen ska representera samfälligheten och därför har samfällighetens delägare räknats som sakägare inom detaljplanen för etapp 1. Handlingarna har funnits tillgängliga på Huddinge kommuns hemsida, i foajén på tekniska nämndhuset samt har skickats till biblioteken i Trångsund och Skogås och har därmed funnits tillgängliga för fler personer än de som är sakägare inom etapp 1. Till det informationsmöte som hölls den 20 januari 2009 gick en riktad inbjudan ut till sakägarna inom etapp 1. Anledningen till att vi inte inbjöd sakägare inom etapp 2 är att vi vid det tillfället inte hade börjat studera etapp 2 och hade därmed inte möjlighet att svara på frågor om den etappen. Kommunalt huvudmannaskap I Vidja har det genomförts två samråd av programmet. I det första föreslogs ett enskilt huvudmannaskap för vägar och naturområden. Efter de synpunkter

6 som inkom från fastighetsägare och inte minst remissinstanser ändrades denna inriktning i det reviderade programsamrådet då förslaget istället var ett kommunalt huvudmannaskap för vägar och naturområden. Därefter tog samhällsbyggandsnämnden ett beslut om en programinriktning som angav att huvudmannaskapet för vägarna skulle vara kommunalt medan huvudmannaskapet för naturområden skulle fortsätta vara enskilt. Enligt planoch bygglagen som är den lagstiftning som reglerar planeringen så är det inte möjligt med olika huvudmannaskap inom samma detaljplan. Vad gäller vägarna så har Huddinge kommun fattat beslutet att inom områden med permanentbebyggelse ska det vara ett kommunalt huvudmannaskap. Undantag har genomförts som snarare bekräftar den ståndpunkten. Det är förvaltningens åsikt att det bästa sättet att bevara grönområdena inom Vidja är att planera dem som naturområden och att kommunen tar över huvudmannaskapet för dessa. Vår erfarenhet är att bestämmelsen Natur är betydligt starkare och svårare att ändra än om vi skulle, som flera fastighetsägare och Vidja vägförening sagt i sina yttranden, planera områdena som kvartersmark. Om kommunen tar över driften så finns det även en garanti för att skogen vårdas på rätt sätt även den dag när det kanske inte finns det intresse eller den kunskapen hos de enskilda fastighetsägarna inom området. I en detaljplan delas markanvändningen upp i två huvudsakliga kategorier: allmän plats eller kvartersmark. Allmän plats är tillgängligt för allmänheten och förvaltas av huvudmannen. Det är enligt gällande rätt inte möjligt med olika huvudmän inom ett och samma planområde. Kvartersmark ska användas för tillåtet ändamål av fastighetsägaren. Att planlägga grönområden som kvartersmark för friluftsändamål inom en detaljplan med kommunalt huvudmannaskap för allmän plats strider inte mot en uttrycklig bestämmelse i PBL, men det strider mot PBLs syften. Det strider heller inte mot bestämmelsen om att det inte för förekomma delat huvudmannaskap, men det är ett sätt att kringgå denna bestämmelse och den situation som lagstiftaren har velat förhindra, den uppkommer. Kvartersmark är per definition inte allmänt tillgängligt. Detta skulle innebära att detaljplanen inte innehåller allmänna utrymmen av den typ och omfattning som man kan förvänta och begära i denna typ av område. Om grönområden är kvartersmark finns inget hinder för fastighetsägaren att inhägna och förvägra allmänheten tillträde. Förslaget att grönområden ska vara kvartersmark som upplåts för gemensamhetsanläggning medför även andra komplikationer. Det är tveksamt att det enligt anläggningslagen regler går att "tvinga" samliga fastighetsägare i Vidja att delta i en sådan gemensamhetsanläggning. Av detta följer att

7 anslutningen i så fall måste ske på frivillig grund. Detta kan på sikt leda till att vissa fastighetsägare i Vidja ingår i gemensamhetsanläggningen och vissa inte. Detta är en grogrund för konflikter om kostnadsansvar och tillträde, och därför inte en tillfredställande lösning på lång sikt. Grönområden som har ett specifikt användningssätt och kan vara till för Vidjaborna exklusivt, som rent teoretiskt kan inhängnas för att förhindra allmänhetens tillträde kan vara kvartersmark. Exempel på områden är fotbollsplaner, tennisbanor, odlingar och liknande samt områden såsom "Ängen" inom planorådet för Vidja etapp 1. Dessa kan användas fritt av fastighetsägaren inom ramen för detaljplanens bestämmelser. Det finns inga hinder för att bilda gemensamhetsanläggning om detta anses vara lämpligt. Att planlägga ren naturmark och grönstråk som kvartersmark kan inte motiveras. Rädslan att kommunen, då genomförandetiden har gått ut, kommer att bygga flerbostadshus inom dessa områden är grundlös. Dessa områden har idag inte avstyckats till privata fastigheter eftersom de inte varit lämpliga att bebygga, ofta av topografiska skäl. Dessa förhållanden kommer inte att ändras. Gatukostnader 243 av yttrandena kommenterar gatukostnaderna. Av dessa anser 77 st att det ska sättas ett tak för gatukostnaderna medan 166 anser att Vidjaborna inte ska betala någon gatukostnad alls. Gatukostnaderna för Vidja kommer att gå ut på samråd till samtliga fastighetsägare inom fördelningsområdet, det vill säga hela det bebyggda Vidja. Detta samråd kommer att ske samtidigt som samrådet för detaljplanen för etapp 2. Först då vi vet hur många fastigheter som kommer vara med att dela på kostnaderna. Detaljplanen hanterar inte frågan om gatukostnader, utan det är en separat process som kommer att gå ut på ett separat samråd. Generellt är gatukostnader något som tas ut i alla nybyggda områden. Skillnaden mellan det nya gatukostnadsreglementet och det tidigare är att nu får de boende stå för hela kostanden för gatuutbyggnaden. Detta är ett beslut som fattats av Huddinge kommuns kommunfullmäktige och som regleras i kommunens gatukostnadsreglemente. Reglerna för gatukostnaderna är ingenting som enskilda detaljplaner har möjlighet att ta ställning till eller påverka.

8 Gatustandard 241 st av yttrandena tar upp frågan om gatustandarden. 210 av dessa anser att vägstandarden i Vidja kan vara lägre än den kommunala vägstandarden. 37 st ser fram emot en utredning om en minskning av vägarnas standard. 27 st anser att det ska vara kommunal standard på vägarna inom Vidja. Den gatustandard som detaljplanen föreslår är den som Huddinges kommunfullmäktige har bestämt ska vara i områden med permanentboende. Gatustandarden är utformad ska vara trafiksäkert och leva upp till de krav som uppstår när folk bor permanent i ett område till skillnad från när det är ett fritidshusområde. Bland annat ska bilar kunna mötas och det ska vara en viss svängradie på vändplanerna så att sopbilar, räddningstjänst och snöröjningsfordon med flera ska kunna röra sig trafiksäkert inom området. Belysning tillkommer så att de som rör sig utmed vägarna ska synas även mörka kvällar. På de gator som är av uppsamlande karaktär, det vill säga de som leder till målpunkter såsom busshållplatser, får trottoar. Vidare får Vidjavägen en högre standard för att klara av Stockholms lokaltrafiks krav på vägar. Vad gäller hastigheter så gäller 50 km/h på de vägar som är huvudgator, i Vidjas fall utmed Vidjavägen. På övriga gator kommer det att bli 30 km/h. Fastighetsstorlekar Av yttrandena tar 273 st upp frågan om fastighetsstorlekar. 160 anser att den minsta fastighetsstorleken inom Vidja ska vara 1500 kvm. 45 anser att tomtstorlekarna ska vara 1000 kvm eller mindre medan 67 st tycker att planförslaget med en blandning är bra. I Vidja har Huddinge kommun under hela planeringsarbetet föreslagit större fastigheter än vad som är vanligt i Huddinge kommun. Detta är en anpassning efter vad majoriteten som svarade på programsamråden uttryckte. Samtidigt finns det flera som uttryckt en önskan om mindre tomtstorlekar både bland fastighetsägare men framförallt bland de remissinstanser som svarat i tidigare samråd. Då området är så pass kuperat finns det även topografiska skäl som gör att större fastigheter kan vara lämpliga. Detta innebär samtidigt ett problem eftersom det krävs ett visst kundunderlag för service som affärer, förskolor och inte minst lokaltrafik. Det finns även en risk att området inte tillåts utvecklas då planen inte medger några större möjligheter för nytillkommande fastigheter. I den inriktning som samhällsbyggnadsnämnden gav för planeringen efter de två programsamråden stod det att tomtstorlekar om minst 1500 kvm föreslås. Lokala bestämmelser med mindre tomtstorlekar kan införas beroende på ett

9 kvarters topografi och fastighetsägarnas önskemål. Samrådsförslaget föreslog därför att de kvarter som låg i den centrala delen av Vidja, nära busshållplatsen och som hade en plan topografi skulle få en minsta fastighetsstorlek om 1000 kvm. Den mindre fastighetsstorleken föreslås gälla kvartersvis och inte för enskilda fastigheter. Detta innebär inte att kommunen tvingar fram en fastighetsindelning utan snarare tillåter fastighetsägarna att dela sina fastigheter om de så önskar och när de så önskar. Under samrådet yttrade sig av 22 st av de 40 som bor inom de kvarter som föreslås få en mindre fastighetsstorlek. Av dessa ansåg 13 st att det skulle vara 1500 i hela Vidja, 4 ansåg att kommunens förslag om en mix var bra och 4 ansåg att det skulle vara 1000 kvm i hela Vidja. Efter detta utfall där 13 st av 40 ansåg att den minsta fastighetsstorleken ska vara 1500 i hela Vidja har förvaltningen valt att gå vidare med förslaget om olika fastighetsstorlekar. Byggrätter 272 st av yttrandena tar upp frågan om byggrätter. Av dessa anser 111 att planförslagets byggrätter är bra. 65 att planförslaget föreslår för stora byggrätter och 39 föreslår andra byggrätter enligt enkätens förslag. 53 st anser att förslaget medger för små byggrätter. 27 st anser att bara en lägenhet ska tillåtas på varje fastighet. Vad gäller byggrätterna så är standard i Huddinge kommun att man medger en högsta byggnadsarea (BYA) om sammanlagt 200 kvm där huvudbyggnad får ha en BYA om högst 150 kvm. Att vi föreslår en lägre byggrätt i Vidja är en kompromiss efter de yttranden som kom in under programsamrådet och det reviderade programsamrådet. Det finns enligt dem önskemål från majoriteten att byggrätterna ska bli större än dagens begränsade. Inom huvudbyggnaden tillåts en generationsbostad om 40 kvm bruttoarea. Detta innebär inte att det tillåts parhus på fastigheten, utan det handlar snarare om att tillåta andra familjesituationer än de traditionella. Dagens fritidshus kan fortsätta användas som en generationsbostad och då tillåts en större bruttoarea, 55 kvm, än om generationsbostaden finns i huvudbyggnaden. Detta innebär en större total byggnadsarea på fastigheterna men då många av dagens huvudbyggnader är större än 40 kvm så skulle det annars tvinga fram att många är tvungna att delvis riva sina byggnader. Om en ny komplementbyggnad ska uppföras gäller dock 40 kvm BYA. Nya fastigheter 115 av yttrandena anser inte att det ska bildas en ny privat fastighet mellan fastigheterna Vidja 1:28 och Vidja 1:280 eftersom det skulle hindra gångvägen ut mot naturreservatet. 84 av yttrandena vill inte ha nya fastigheter

10 utmed Biätarevägen. 36 anser att vägföreningens mark kan styckas till nya fastigheter enligt planförslaget. Inom etapp 1 förslås ca 7 nya fastigheter utöver de som kan tillkomma genom att befintliga fastigheter delas. 6 av dessa ligger utmed Biätarevägen och föreslås på mark som ägs av Vidja Vägförening. En detaljplan är långsiktig och ska gälla många år framöver. Det är därför viktigt att det finns en möjlighet för Vidja att utvecklas och för de som vill, en möjlighet att bosätta sig i området, alternativt bo kvar. Utmed Biätarevägen är det väldigt lämpligt med nya fastigheter då infrastrukturen redan finns och den mark som föreslås bli nya fastigheter inte begränsar användningen av den öppna allmänna ytan i så stor utsträckning. Det finns få platser inom Vidja där det är möjligt att skapa nya fastigheter, både inom etapp 1 och etapp 2 och därför är det viktigt att utnyttja de få lämpliga ytor som finns. Denna mark ägs idag av Vidja vägförening och kommer att fortsätta ägas av medlemmarna i vägföreningen även efter det att detaljplanen har vunnit laga kraft. Detta innebär att det är vägföreningen själva som bestämmer när och om denna yta ska avstyckas och säljas som privata villafastigheter. Det är även vägföreningen som sätter priset på fastigheterna och som hanterar vinsten av en försäljning. En av de nya fastigheter som föreslogs i plansamrådet, den mellan fastigheterna Vidja 1:28 och Vidja 1:280, har utgått efter de synpunkter som kom in under samrådet. Däremot föreslås en ny fastighet utmed bredvid Vidja 1:377 på mark som idag är privatägd men planlagd som natur. Mark som tillförs fastigheter Mark som idag tillhör Vidja vägförening ska enligt detaljplaneförslaget tillföras fastigheterna Vidja 1:183 och Vidja 1:268. 94 stycken av yttrandena anser att mark ska inte påtvingas fastigheterna Vidja 1:183 och Vidja 1:268. Fastigheter ska anordna infarten inom den egna fastigheten. Då fastigheten Vidja 1:183 inte har lyckats med detta så utvidgas kvartersmarken så att den infart som idag finns sker inom den egna fastigheten istället för att som idag ske på naturmark. Om fastighetsägaren så önskar så kommer denna väg fortfarande att vara tillgänglig för allmänheten som gångstig. I annat fall så kommer allmänheten i fortsättningen att få gå några meter söderut för att kunna passera fastigheten. Då fastigheten är så pass kuperad är det tveksamt om lantmäterimyndigheten kommer att göra bedömningen att den är möjlig att dela i två. Det är dock upp till den enskilde fastighetsägaren att ansöka om en eventuell fastighetsbildning.

11 Vad gäller Vidja 1:268 så har fastighetsägarna uttryckt ett önskemål att få köpa in den mark som angränsar till deras fastighet för att på så sätt själva styra över vad som kommer att ske med denna markbit. Fritidshusområde I flera yttranden sägs att området borde fortsätta kallas fritidshusområde för att komma runt kraven på kommunalt huvudmannaskap för vägarna och tillgänglighetskraven. En detaljplan reglerar inte om området är ett fritidshusområde eller ett permanentområde. Det detaljplanen kan reglera är byggrätterna som om de är väldigt snålt tilltagna innebär att människor inte väljer att bo permanent i husen. I och med att dagens områdesbestämmelser togs fram begränsades byggrätten för att reglera ett permanentboende då det saknades ett kommunalt VA-system. Permanentningen fortsatte trots detta och ca hälften är idag mantalsskrivna på sina fastigheter i Vidja och en majoritet vill ha byggrätter som möjliggör ett permanentboende. Då en detaljplan tas fram som möjliggör ett permanentboende med hjälp av större byggrätter, ska den hantera de problem som ett permanentboende för med sig. Privata lösningar för Vatten- och avloppssystemet I dag tillåts endast markinfiltration av bdt-vatten. Wc-vatten måste ledas till sluten tank. Tankens innehåll hämtas av SRV Återvinning AB och släpps ut på Stockholm Vattens avloppsnät. Det förs således bort från området. I wcvattnet finns ca 90 % av kvävet, 70 % av fosfor samt nästan 100 % av sjukdomsframkallande bakterier, virus och parasiter. Till ett minireningsverk leds allt avloppsvatten. Enligt tillverkarna ska vattnet renas till ca 90 % vad gäller fosfor och 50 % vad gäller kväve. Detta gäller givetvis under förutsättning att verket sköts perfekt, att kemikalier doseras kontinuerligt och att inga tekniska missöden uppstår. Hur pass mycket av sjukdomsframkallande organismer som avdödas i reningsverket är oklart. Det här innebär att det renade avloppsvatten som släpps ut från verket är avsevärt mycket mer förorenat av näringsämnen och smittämnen än det bdtvatten som i dag släpps ut från fastigheterna. Ur miljö- och hälsoskyddssynpunkt skulle vi hamna i en mycket sämre situation än den vi befinner oss i idag. Service En detaljplan kan inte styra att det blir bättre kommersiell service i ett område. Däremot tillåter detaljplanen verksamheter som inte stör på de privata fastigheterna vilket kan innebära viss kommersiell service i området.

12 Vad gäller förskola så finns det ingen lämplig mark för detta inom etapp 1 men frågan studeras vidare tillsammans med barn- och utvecklingsförvaltningens lokalplanering. Stockholms lokaltrafik är ansvariga för bussturtätheten till området. Det detaljplanen kan påverka är att göra det möjligt för fler att bo permanent i området så att bussen får ett större kundunderlag. Parkeringsplatser 21 st anser att fastigheterna ska ha minst en parkeringsplats, 14 st av yttrandena anser att det ska finnas minst 2 st. Huddinge kommun har en parkeringsnorm som säger att fastighetsägare ska, vid bygglovsansökan, kunna visa att det går att parkera två bilar på fastigheten. Detta är för att undvika att bilar parkerar längs med gatorna. Två parkeringsplatser betyder att det ska finnas en plan obebyggd yta där det går att ställa två bilar, inte att det måste byggas en carport eller ett garage för två bilar. Trädfällning 5 st av yttrandena motsätter sig marklov för trädfällning på fastigheterna. Detaljplanen har fått en utökad bygglovplikt för trädfällning som är ett sätt att bevara karaktären i Vidja med skogstomter med riklig vegetation. Bebyggelsen bör naturanpassas och tillkomma utan alltför stor naturpåverkan och placering och utformning av byggnader ska därför ske med hänsyn till befintlig terräng och vegetation. Vidja är till stora delar ett väldigt kuperat område vilket även gör att det kan vara svårt att ta hand om dagvattnet. Ett sätt att underlätta dagvattenhanteringen är att se till att det finns vegetation på tomterna som bromsar vattenflödena. Bestämmelsen om trädfällning avser inte att förhindra normal skötsel av vegetationen eller rimlig gallring för att få ljus på en uteplats. Bestämmelsen avser endast träd som på en höjd av 1,3 meter över marken har en stamdiameter på 15 cm eller mer. Även yngre träd bör behållas för att i framtiden upprätthålla landskapsbilden i området. Djurhållning Frågan om djurhållning tas upp i ett fåtal av yttrandena. Detaljplanen påverkar inte bestämmelserna om djurhållning i detaljplanelagt område och därför tar inte planbeskrivningen upp denna fråga. Frågan om djurhållning behandlas främst i kommunens lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön Huddinge kommun (HKF 1300), 5. (Det är

13 miljöbalkens 9 kap., 11 som säger att kommunen får meddela sådana föreskrifter.) Där står: 5 Djurhållning Det krävs tillstånd av miljönämnden för att hålla 1. nötkreatur, häst, get, får eller svin, 2. pälsdjur eller fjäderfä som inte är sällskapsdjur, 3. orm, inom område med detaljplan eller områdesbestämmelser. Strandskydd Etapp 1 omfattas inte av strandskyddet. Yttranden Följande remissinstanser har inte svarat Regionplane- och trafiknämnden (SLL), Kommunstyrelsens lokalplaneringsavdelningen, Förpacknings- och tidskriftinsamlingen, Svenska kraftnät, Södertörns polismästardistrikt, Friluftsfrämjandet Huddinge, Hembygdsföreningen i Huddinge, Huddinge Handikappråd. Följande remissinstanser har ingen erinran TeliaSonera Skanova Access AB, Vägverket region Stockholm Remissinstanser Länsstyrelsen Länsstyrelsens synpunkter Detaljplanen förefaller inte strida mot de bestämmelser Länsstyrelsen har att bevaka enligt 12 kap. plan- och bygglagen. Planbestämmelser mm Planens bestämmelser behöver gås igenom och justeras. Länsstyrelsen kan peka på bl.a. följande: BB1 - I planbestämmelserna får inte skiljas på fritidsboende och permanentboende. Av planbeskrivningen kan dock även fortsättningsvis framgå att eftersom kraven på tillgänglighet inte kan tillgodoses, har byggrätten begränsats till att uppföra motsvarande ett fritidshus.

14 e 4 - Av samma skäl som ovan måste bestämmelsetexten ändras. OBS! att begränsning av byggrätten saknas i planens bestämmelser (finns endast omnämnd i planbeskrivningen). Det borde även införas en bestämmelse om att fastigheten 1:447 inte är delbar. y - Allmän plats får inte mer än högst tillfälligtvis upplåtas för enskilt bruk/enskild verksamhet. Att upplåta sådan mark för t.ex. tillfart är således inte planenligt. U - För en återvinningsstation är praxis att använda ändamålsbeteckningen E (teknisk anläggning), vid behov i kombination med index. Som villkor har i en administrativ bestämmelse ställts: Bygglov enligt den nya byggrätten ges först då fastigheten har en anslutningspunkt till det nya allmänna VA-systemet. Ett sådant villkor får dock inte avse en anläggning som kommunen ska vara huvudman för. Bestämmelsen är således inte planenlig. Bestämmelsen om genomförandetid behöver kompletteras så att det framgår att genomförandetiden för allmän plats, u- och z-områden, och eventuellt även E-områden, ska börja gälla direkt när planen vinner laga kraft. Trafikbuller mm Detaljplanen medger endast ett begränsat antal nya fastigheter, varför trafiken beräknas öka marginellt. Det är främst på Vidjavägen trafiken kommer att öka. Kommunen räknar med att bullerriktvärdena klaras vid huvudbyggnad, genom att i planen ha infört en korsprickmarkering innanför prickmarken längs de delar av Vidjavägen som får förhöjda ljudnivåer. Den korsprickmarkerade marken får endast bebyggas med komplementbyggnad. I planen saknas trafikuppgifter. För att möjliggöra en bedömning av bullersituationen längs Vidjavägen bör planhandlingarna kompletteras med uppgifter om beräknade trafiksiffror när Vidjaområdet är utbyggt. Naturmiljö När det gäller hotade arter eller värdefull natur, har Länsstyrelsen inga mer detaljerade uppgifter än de som kommunen redovisat i handlingarna. Generellt verkar det förekomma mycket groddjur i Vidjaområdets diken och enligt planen kommer flera diken att läggas igen. Detta bör dock undvikas i så stor utsträckning som möjligt. I det fortsatta planarbetet vore det värdefullt om en kartläggning över vilka delar som är extra värdefulla för grodlek kan tas fram.

15 Behovsbedömning Kommunen har bedömt att planens genomförande inte medför betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsen instämmer i den bedömningen. Kommentar: Vad gäller bestämmelserna angående fastigheten Vidja 1:447 har de setts över och ändrats inför utställningshandlingarna. Vad gäller planbestämmelsen för området där en återvinningsstation planeras så följer bestämmelsen U upplagsområde den rekommendation som Boverket ger angående platser för återvinningsstationer. Bestämmelsen gällande bygglov i förhållande till Vatten- och avloppsanslutning har justerats i utställningshandlingen. Vad gäller genomförandetiden säger Boverket att innan genomförandetiden börjar löpa har planen full rättsverkan med undantag av att fastighetsägaren inte kan få bygglov. Planbeskrivningen har kompletterats gällande uppskattade trafikökningar. De enda dikena som påverkas av själva detaljplanen är de som idag går på privatägda tomter. Dessa diken kommer att ledas om så att dagvattnet istället omhändertas på annat sätt. I övrigt reglerar inte detaljplanen om dikena ska vara öppna eller inte. En utredning av groddjuren i Vidja genomförs för att se om det finns behov av några detaljplanerelaterade åtgärder inom etapp 2. Lantmäterimyndigheten 1. i avsnitt Planbeskrivning 5.6 andra stycket står att en pumpstation finns idag i planområdets nordöstra del samt att mark för denna kommer att reserveras som ledningsrätt. Ledningsrätt är redan bildad för pumpanläggningen samt för huvudledningen fram till pumpstationen. Planen anger Natur för området. Pumpområdet kunde anges som kvartersmark och området med ledningen som U- område. 2. i avsnittet Genomförandebeskrivning 2.6 andra stycket räknar upp ett antal fastigheter berörda av samfälligheten Vidja S:1 som är bildad för diken. Det är däremot tveksamt om alla dessa fastigheter är berörda av någon dagvattenledning som motiverar U-område på detaljplanekartan. Kommentar: Området för pumpstationen har ändrats i plankartan enligt lantmäterimyndighetens synpunkter. Ledningsrättsområdena är ändrade i plankartan.

16 Kommunstyrelsen Planförslaget stämmer överens med de beslut som tidigare fattats av kommunstyrelsen och planerings- och personalutskottet i ärendet, senast svar på programremiss i september 2007. vi har därför inget att erinra mot planförslaget. Det bör dock noteras att alla möjligheter att tillskapa byggrätt för en förskola redan i etapp 1 bör övervägas, eftersom erfarenheten säger att efterfrågan på förskoleplatser blir stor i den här typen av bostadsområden. Kommentar: Möjligheten att hitta en lämplig plats för en förskola finns tyvärr inte inom etapp 1. Även inom området i etapp 2 finns det svårigheter att hitta en lämplig tomt för förskola då terrängen är så pass kuperad och det saknas naturliga fastigheter. Möjligheterna att anlägga en förskola i området för etapp 3 kommer att undersökas vidare och i så fall även möjligheten att bryta ut planeringen av en förskola ur detaljplanen för etapp 3 och tidigarelägga denna i en egen detaljplan. Miljönämnden Remissen tillstyrks under förutsättning att synpunkter i tjänsteutlåtande daterat till 2009-02-19 beaktas, med följande förtydligande: att fastigheten Vidja 1:447 utgår som kvartersmark, att inriktningen ska vara minsta tomtstorlek 1000 kvm, alternativt att man inför olika tomtstorlekar lokalt i området för att medge en större förtätning och därmed ett bättre underlag för kollektivtrafik och service. Naturvärden Inom Vidjaområdet finns höga naturvärden på flera platser. Dels inom kvartersmark där det förekommer många träd knutna till bland annat ett äldre kulturlandskap. Dessa träd kan många gånger hysa mycket höga naturvärden med förekomster av rödlistade arter. Det är därför mycket bra att det i föreliggande planförslag har lagts in en utökad lovplikt för trädfällning. Därtill finns även större naturområden inom planområdet som är betecknade som allmän plats, Naturområde. Även inom dessa delar finns höga naturvärden och i några fall har skogsstyrelsen även registrerat särskilt höga värden vilka framgår av karta på sidan 6 i samrådshandlingen. Det relativt breda skogsparti som ligger mellan de bebyggda delarna av Vidja och Lännaskogens naturreservat har motsvarande värden som vi finner i just Lännaskogens naturreservat, både vad gäller naturvärden och friluftskvalitet. Gränsen för naturreservatet har här dragits efter fastighetsgränsen och utgör idag ingen naturlig gräns. Det bör med anledning av de höga värdena inom

17 föreslaget planområde övervägas om inte denna del av planen istället bör införlivas i Lännaskogens naturreservat. Skogen är här av "vild karaktär" och har ingen logisk koppling till det föreslagna detaljplaneområdet. Gränsen har endast bäring i en äldre fastighetsbildning. Rent allmänt kan dock konstateras att det med anledning av de stora grönområden som finns inom planområdet är bra med ett kommunalt huvudmannaskap för dessa. Dels för att de har höga allmänintressen och dels för att Huddinge kommun idag har en väl fungerande verksamhet som kan ta hand om denna relativt omfattande skötsel som krävas för att upprätthålla de höga natur- och friluftsvärdena. Vid Helmerdalsvägens södra ände finns en av Skogsstyrelsen utpekad Nyckelbiotop som också beskrivs i Samrådshandlingen under avsnitt 5.1 Natur. Delar av nyckelbiotopen är dock nu föreslagen som kvartersmark, fastigheten Vidja 1:447, med möjlighet till utbyggnad med fritidshus. Denna fastighet är idag helt obebyggd och består till största del av ett brant berg. Inom denna del av nyckelbiotopen finns förekomst av skyddsvärda och även rödlistade arter. Denna nyckelbiotop utgör även en entré ut i Lännaskogens naturreservat. Det framgår också av samrådshandlingen att denna fastighet inte uppnår kraven på tillgänglighet och har därför getts möjlighet till bebyggelse med högst 80m2 bruttoarea varav högst 55 m2 i huvudbyggnaden. Men om denna idag obebyggda tomt tas i anspråk kommer de idag höga naturvärdena inte gå att bevara. Både med hänsyn till det höga naturvärdet, friluftsentrén samt att tomten är svår att bebygga med hänsyn till höjdförhållanden anser vi att den istället bör lämnas utan möjlighet till exploatering. Hållbar samhällsutveckling Miljönämnden har i samband med Programsamrådet för Vidja framfört att den detaljplan som ska upprättas bör ha ett långsiktigt hållbart perspektiv. En större förtätning ger bättre underlag för utökad kollektivtrafik och annan service t.ex. förskola, skola, närbutik. Detta kan i sin tur leda till ett minskat transportbehov och minskad bilanvändning, vilket är viktigt för en hållbar utveckling. Detaljplanen bör därför medge en bebyggelseutveckling som kan hålla under många år. Miljönämnden framförde under Programsamrådet att man inte bör låsa sig vid en planbestämmelse som endast medger minsta tomtstorlekar på 1500 m 2 utan att en inriktning istället skulle vara 1000 m 2, alternativt att införa olika tomtstorleksbestämmelser lokalt i området. Vi kan nu konstatera att det i förslaget huvudsakligen föreslås 1500 m2 men att det där terrängen är lämplig och där karaktären medger har vissa kvarter fått en minsta tomtstorlek på 1000 m2. Det är bra att den tidigare strikta

18 hållningen på 1500 m2 har lättats något men det kan naturligtvis ifrågasättas varför man just måste ha antingen 1500 eller 1000. Det saknas fortfarande Motiv till varför inte ha andra tomtstorlekar däremellan är möjliga. Varför kan man inte tänka sig t ex 1200 kvm i vissa fall. Kommentar: Diskussioner förs med fastighetsägaren till fastigheten Vidja 1:447 då fastigheten är så pass kuperad att den har svårt att klara kraven på tillgänglighet. I detaljplaneförslaget får endast en begränsad del av fastigheten bebyggas vilket även kommer att innebära att det bildas en buffertzon mellan den bebyggda delen av fastigheten och den utpekade nyckelbiotopen. Se sammanfattning angående fastighetsstorlekar. Grundskolenämnden Nämnden godkänner förvaltningens synpunkter och överlämnar tjänsteutlåtandet som sitt yttrande till samhällsbyggnadsnämnden. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen vill uppmärksamma vikten av att mark för förskola och grundskola F-3 studeras och reserveras tidigt under det fortsatta planarbetet. Under den andra etappen möjliggörs ett väsentligt större tillskott av nybebyggelse och en utökad kollektivtrafik i förhållande till dagens mycket glesa trafik. Förvaltningen ser fram emot att tillsammans med projektets planarkitekt på plats studera de markalternativ som kan vara aktuella för en etablering av förskola och grundskola F-3. en markreservation för förskola och grundskola F-3 kan behöva brytas ut ur den ordinarie planprocessen och hanteras tidsmässigt parallellt med den stora bostadsvolymen som möjliggörs under etapp 2. Om vi väntar med planarbetet till etapp 3 riskerar vi att åter tvingas till kostsamma lokallösningar med tillfälliga paviljonger för att möta upp ett snabbt uppkommet behov av förskoleplatser. Kommentar: Diskussioner förs tillsammans med barn- och ungdomsförvaltningen och förvaltningen kommer att titta på lämpliga platser i samråd med barn- och ungdomsförvaltningen. Övrigt, se svar till kommunstyrelsen.

19 Förskolenämnden Nämnden godkänner förvaltningens synpunkter när det gäller behovet av förskola och överlämnar tjänsteutlåtandet som sitt yttrande till samhällsbyggnadsnämnden med tillägg att redan i etapp 1 bör studeras och reserveras mark för en större förskola som kan kombineras med en F-3 skola. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen vill uppmärksamma vikten av att mark för förskola och grundskola F-3 studeras och reserveras tidigt under det fortsatta planarbetet. Under den andra etappen möjliggörs ett väsentligt större tillskott av nybebyggelse och en utökad kollektivtrafik i förhållande till dagens mycket glesa trafik. Förvaltningen ser fram emot att tillsammans med projektets planarkitekt på plats studera de markalternativ som kan vara aktuella för en etablering av förskola och grundskola F-3. en markreservation för förskola och grundskola F-3 kan behöva brytas ut ur den ordinarie planprocessen och hanteras tidsmässigt parallellt med den stora bostadsvolymen som möjliggörs under etapp 2. Om vi väntar med planarbetet till etapp 3 riskerar vi att åter tvingas till kostsamma lokallösningar med tillfälliga paviljonger för att möta upp ett snabbt uppkommet behov av förskoleplatser. Kommentar: Se svar kommunstyrelsen samt grundskolenämnden. Kultur- och fritidsnämnden Nämnden godkänner förvaltningens remissvar och skickar det till samhällsbyggnadsnämnden som sitt eget. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen delar Länsstyrelsens synpunkter i programsamrådet vad gäller vikten av att tillgång för allmänheten till de oexploaterade stränderna runt Orlången bevaras och att naturreservaten norr, öster och söder om programområdet är av riksintresse för ett rikt natur- och friluftsliv. Förvaltningen ser inte att dessa värden äventyras i den föreliggande detaljplanen. Inom rimligt avstånd finns tillgång till mötesplatser för ungdom, bibliotek och idrottsanläggningar.

20 Äldreomsorgsnämnden Äldreomsorgsnämnden tar del av och godkänner förvaltningens svar på detaljplan för Vidja, etapp 1. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen tycker att förslaget är bra. Detaljplan för Vidja, etapp 1 är mycket genomarbetat och stor hänsyn är tagen till det känsliga naturområdet. Så vitt förvaltningen kan bedöma är syftet med detaljplanen, att ge förutsättningar för ett gemensamt vatten- och avloppssystem i Vidja och samtidigt skapa möjlighet för ett permanentboende i området, mer än väl uppfyllt. Förvaltningen anser dock att en tomt belägen nära hållplats för kollektivtrafik ska avsättas för ett framtida äldreboende eller seniorboende. Om området byggs ut enligt planerna så finns det sannolikt ett behov av ett boende för de äldre personer som vill bo kvar i närområdet. Kommentar: Det finns tyvärr inga sådana lämpliga, kollektivnära platser vare sig i etapp 1 eller etapp 2 för Vidja såvitt förvaltningen kan se. Däremot kommer vi att undersöka möjligheterna och behovet vidare i detaljplaneringen för etapp 3 som kommer att ske på Stockholms stads mark. Socialnämnden Socialnämnden beslutar att godkänna förvaltningens tjänsteutlåtande och lämnar det som sitt yttrande till Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden. Förvaltningen konstaterar att planen är väl genomarbetad och kan ligga till grund för en ny detaljplan för Vidja. Medborgarnas rätt till trygghet, samhällsservice och tillgänglighet, bör vara frågor i det fortsatta planarbetet och vid genomförandet. Förvaltningen vill värna människors rätt till trygghet, samhällsservice och tillgänglighet. Skogsstyrelsen Eftersom vissa delar av detaljplanens områden betingar höga naturvärden anser Skogsstyrelsen att det är viktigt att dessa områden beaktas vid planerad exploatering. Enligt detaljplanen har man lyckats värna om samtliga hos Skogsstyrelsens kända nyckelbiotoper och naturvärdesobjekt.

21 Skogsstyrelsens registrerade objekt är nyckelbiotopen 10I 3f30 (i sydvästra delen) naturvärdesobjekten 10I 3f 13 (fastigheten Vidja 1:28) och 10I 3f 12 (östra delen). Beträffande naturvärdesobjektet 10I 3f 13 har markägaren begärt ett samråd med Skogsstyrelsen för att få information om objektets naturvärdesstatus. Undertecknad besökte därför objektet med markägaren den 17/2-2009. vi vandrade igenom området och jag informerade om objektets olika strukturer, substrat och naturvärdesstatus. Skogsstyrelsens bedömning är att objektets status bör höjas till nyckelbiotopsstatus, vilket jag informerade markägaren om. I samband med detta ställde markägaren frågan om Skogsstyrelsen kan tänka sig att bilda ett naturvårdsavtal av området. Jag svarade att det är möjligt om Huddinge kommun anser att det är en bra lösning. Med tanke på att många områden som tidigare är bedömda som naturvärdesstatus ofta blir upphöjda till nyckelbiotopsstatus efter ytterligare inventering, är det möjligt att även naturvärdesobjekt 10I 3f 12 bör höjas till nyckelbiotopsklass. Skogsstyrelsens bedömning är att kända naturvärden inom detaljplaneområdet blir tämligen marginellt påverkade om detaljplanens förslag verkställs. Sammanfattning: Skogsstyrelsen anser inte att detaljplaneförslaget påverkar befintliga naturvärden i någon större omfattning och har inget ytterligare att erinra. Kommentar: I förslaget till detaljplan är naturvärdesobjektet inom allmän plats/natur och kommunen avser att upprätta en skötselplan för att bevara naturvärdena. Ett annat sätt att skydda området är att infoga det i naturreservatet, vilket är kommunens ambition att göra längre fram. Kommunen förbereder en ansökan till länsstyrelsen om förordnade att markområdet ska avstås till kommunen utan ersättning. Naturvårdsavtal är ett frivilligt, civilrättsligt avtal som tecknas mellan Skogsstyrelsen och en markägare när annat skydd saknas. Eftersom detaljplanen innebär att området skyddas, saknas behov av att teckna ett naturvårdsavtal. SL Med ett ökat trafikunderlag kan det eventuellt bli aktuellt med ökad trafikering till området. Detta behöver undersökas vidare i samband med fortsatt planförfarande. SL ser positivt på anläggandet av en gång- och cykelväg utmed Vidjavägen

22 och förutsätter att den byggs på ett tryggt och trafiksäkert sätt. Det är även angeläget för busstrafiken att vägstandarden på Vidjavägen förbättras samt att belysning sätts upp vid korsningar och vändslingan där sikten behöver förbättras. Kommentar: Utbyggnad av vägar i Vidja och till Vidja följer Huddinge kommuns standard för gator i kommunen som är anpassad efter SL krav på vägstandard. Södertörns brandförsvarsförbund Södertörns brandförsvarsförbund har inga synpunkter att lägga till plansamrådet. Södertörns brandförsvarsförbund önskar bli kallad till byggsamråd och även i övrigt delta i kommande byggprocess som byggnadsnämndens sakkunnige inom brand vid behov. Det gäller den planerade bebyggelse som klassas som en sk Br1-byggnad och/eller uppfyller kraven för att lämna in skriftlig redogörelse. Kommentar: Södertörns brandförsvarsförbund kommer att bli kallade till byggsamråd. Vattenfall Eldistribution AB Vattenfall har varit i kontakt med kommunen och kommit överens om placering av E- områden för transformatorstationerna. Vattenfall vill informera planmyndigheten att vi kommer att säkerställa våra befintliga och tillkommande högspänningsledningars rättigheter inom detaljplanen genom ledningsrätt. I övrigt har Vattenfall i detta skede av planprocessen inget ytterligare att erinra men önskar ta fortsatt del av detaljplanearbetet samt antagen detaljplan. Kommentar: Vattenfalls synpunkter ses som en upplysning. SRV återvinning SRV återvinning AB upplyser att för tömning av villakärl gäller generellt att avståndet understiger 1,5 m ifrån vägkanten till tomtgräns. Kommentar: SRV återvinnings synpunkt ses som en upplysning som vi förutsätter går ut till SRVs kunder.

23 Stockholm Vatten VA AB 2.9 Avtal Inom Vidja är planerat att anlägga ett LTA-system (Lätt Tryckavloppssystem) vilket innebär att varje fastighet behöver en egen pumpstation för att systemet skall fungera. Stockholm Vatten avser att träffa servitutsavtal med fastighetsägarna för att reglera pumpstationens placering, tillgänglighet och drift. Kommentar: Stockholm Vattens synpunkt ses som en upplysning. Huddinge Naturskyddsförening Föreningen ser positivt på att området planläggs, så att bl.a. VA-frågan kan få en lösning. Idag finns åtskilliga gamla, undermåliga avlopp, som riskerar att förorena kringliggande vattenområden. Vad gäller kommunal och kommersiell service, som till exempelvis livsmedelsbutik, saknas sådan helt i området. Busstrafik finns, men turtätheten är relativt gles. Eftersom området ligger ganska perifert i förhållande till närmaste tätort, blir de boende i huvudsak beroende av bil för att kunna sköta sina dagliga sysslor. Även vid en utbyggnad av området skulle detta förhållande riskera att kvarstå. I planförslaget finns ingen garanti för utökad turtäthet för bussarna, utan endast en hänvisning till att det är SL som beslutar om trafikeringen. Vi anser att detta är olyckligt, och vill ha starkare garantier för att busstrafiken kommer att utökas vid en utbyggnad av området. I annat fall riskerar planförslaget att stå i strid med kommunens uttalade policy att endast tillåta exploatering i områden med goda möjligheter till kollektivtrafik. Kommentar: Den kommersiella servicen och busstrafiken är inte något som detaljplanen kan styra över mer än att den kan medge en viss förtätning som ökar kundunderlaget. Samtidigt är det förvaltningens förhoppning att bussturtätheten i området ska bli bättre och SL är en av de remissinstanser som detaljplanen går ut till. Vidja Vägförening Ett yttrande från tidigare programsamråd, återger inledningsvis styrelsens fortsatta uppfattning; "Styrelsen vill framhålla att vi uppskattar strävanden som medverkar till att behålla Vidjaområdets karaktär, med bl a oförändrad tomtstorlek och områdets skoglika karaktär, med smalare vägar."