Mögel i inplastat grovfoder med hög torrsubstanshalt

Relevanta dokument
Mögel i inplastat grovfoder med hög torrsubstanshalt

Förekomst av mögelsvamp i ensilage med hög torrsubstanshalt

Svenska Vallbrev. Avser antal dagar mellan första och sista skördedatum 2 Omsättbar energi

Hygienisk kvalitet i vallfoder för hästar hö och inplastat vallfoder

Effekt av andel grovfoder och individens vommikrobiota på mjölk- och metanproduktion

Författare Eriksson H. Utgivningsår 2008

Goda skäl att öka andelen grovfoder

Slutrapport projekt H : Svampflora och förekomst av mykotoxiner i inplastat vallfoder för hästar

Skrivet av: Anders Flodberg Galoppkurs

Mål för näringsinnehåll i vallfoder. Grovfoder och proteinfoder till kor. Vallfoder med högt energivärde

Förtorkning av ensilage - SLUTRAPPORT

Att bedöma hygienisk kvalitet i grovfoder för hästar

Viktiga faktorer som påverkar vitamininnehållet i. i vallensilage.

Ensilering hur minska förluster och hygienproblem i plansilos

HUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA?

Ekonomisk optimal fodernivå Vad är det?

Innovativa rådgivningssätt för förbättrad hälsa och välfärd hos ekologiska mjölkkor

Uti vår hage vem klarar sig där?

Glimtar från forskning kring ensilage och foder till kor

Vallfoder som enda foder till får

Författare Arvidsson K. Utgivningsår 2009

Åkerböna (Vicia faba L.) som helsäd - avkastning och fodervärde. Lägesrapport 2003

Ny foderstrategi en lönsam historia

Bra vallfoder till mjölkkor

Hur undviker man sporer i ensilaget

Slutrapport Projekt nr V TÄTHET I RUNDBALAR FÖR ENSILAGE- II

Utforma kalv- och ungdjurstallet

Majsdagen 2008 intryck från Vittskövle

Det går lika bra med rapsfett

Helsäd i mjölk och köttproduktion. Innehåll. Aktuella grödor. Skörd och konservering av helsäd. Fodervärde - kemisk sammansättning - smältbarhet

Mykotoxiner fysiologiska effekter Alnarp Ursula Nord Bjerselius, leg vet Avdelning för foder ,

Vallfoder till häst - skillnader mellan konserveringsmetoder och dess inverkan på hästens digestion

Mål för foderkvalitet. Skördeuppskattning. Ensilering. Rolf Spörndly Inst. för husdjurens utfodring och vård Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Ingen täckning av plansilor samt alternativa täckningsmaterial

Slutrapport. Projekt nr V Täthet av rundbalar för ensilage

Uppfuktning och mögelbildning vid lagring av hö till hästar försök

Värt att veta om mögel

Vallkonferens Konferensrapport. 7 8 februari 2017 Uppsala, Sverige

Effektiva maskinkedjor för hög grovfoderkvalitet och lägsta kostnad

Cecilia Müller, SLU 1

Ekologisk vallodling på Rådde gård December 2008 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad

Hur långt räcker vallproteinet till mjölkkor?

Ensilering Hur minska förlusterna och hygienproblemen i plansilor

Offertunderlag för: Skörd 2009

Vit- och rödklöver i två- och treskördesystem

DEVELOPMENT OF A WEB BASED EDUCATION MATERIAL TO HORSE OWNERS CONCERNING FEED SAFETY AND HYGIENIC QUALITY IN HORSE FEEDS

En analys ger dessutom en uppföljning av årets växtodlingssäsong och du vet vad du har att förbättra till nästa år

Mjölkureahalten påverkas av foderstatens mineralinnehåll och provmjölkningstidpunkt

Slutrapport - Förstudie om Alternariaförekomst i potatis och behandlingseffekter 2013 i Mellansverige.

Foderkonservering i slang

HUR BEDÖMS VALLENS AVKASTNING?

grovfoderverktyget.se Hans Hedström

Hantering och utfodring med krossensilerad spannmål lagrad i plasttub

Nya tider nya strategier

Mykologi Redovisning från UKNEQAS 2014

Sensorn det förstärka koögat

Ensileringsstudie vid olika mängd förna beroende på skördesystem i vall

Proteinutfodring till mjölkkor med fokus på vall/grovfoder protein. Pekka Huhtanen SLU / NJV

Hästägarmöte 28 augusti 2018

Foderproduktion och kvalitetsfel

Sedan många tusen år utnyttjar människan svampar. Jästsvampen som är en encellig svamp får denhär degen att jäsa upp och bli luftig och porös.

Seminarium Kvalitetssäkring av grovfoder till häst

Ompressning av inplastat vallfoder från rundbal till småbal

Effekt av skördetidpunkt och tillsatsmedel på kvalitet och lagringsstabilitet hos majsensilage lagrat under olika tidsperioder

Dra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring.

Faktaunderlag Undersökning om alkohol & träningsvanor April 2012

TEORI BRONSMÄRKET Dressyr: Hoppning: Visa: Teori:

Ensilagekvalitet vid olika grad av mekanisk bearbetning av grönmassan

Åkerböna (Vicia faba L.) i samodling med vårvete som helsäd -avkastning och fodervärde. Kjell Martinsson

Varför är det farligt att äta möglig mat då gorgonzola är en delikatess

Delredovisning till SJV för projektet Vitaminer i ekologiskt odlade vallbaljväxter och gräs

JÄMFÖRELSE MELLAN TVÅ OLIKA PLASTNINGS PRINCIPER, CROSS PAC KONTRA KONVENTIONELL PLASTNING

Foder UTFODRING AV HÄSTEN

8 Produktionsmedel inom jordbruket

Lägesrapport från Fusarium - projekt i höstvete och havre

Provsvar: Analys av DNA från mikroorganismer i rumsdamm

Vit eller svart plansiloplast?

Rapport. Tillsatsmedel för ensilering baserat på natriumbensoat, kaliumsorbat och natriumnitrit

Utfodringen av nötkreatur. Ann-Theres Persson 2008

Förbättrat mognadsindex för majs i Sverige

Herd Navigator som sensorinstrument för fruktsamheten

Innehåll av lättlösliga kolhydrater i konserverat vallfoder och betesgräs för häst

Utnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel

Mineraler till svenska får - vilka är behoven och hur kan de tillgodoses?

Ensileringsstudie i grönmassa vid olika mängd förna beroende på skördesystem i vall

Mögel och mögelgifter

Seminarium: Nyheter inom Foder

g ãñ êéäëé=ãéää~å=ñççéêãéçäéåë=íçñáâçäçöáëâ~=éöéåëâ~ééê=çåü= éçíéåíá~ä=ñ ê=ã ÖÉäíáääî ñí=á=éâçäçöáëâ~=êéëééâíáîé=âçåîéåíáçåéää~= ãà äâäéë ííåáåö~ê=

Tiltak for god proteinkonservering i surfôret. Hur utnyttjar vi bäst proteinet i ensilaget? Mårten Hetta, Sveriges Lantbruksuniversitet

Kopplingen är viktig mellan foder och växtodling

Vallkonferens Konferensrapport. 7 8 februari 2017 Uppsala, Sverige

Vad finns i grovfodret utöver det som förklaras av NorFors analyser? Peter Udén, SLU, Sida 1 av 5

Rapport till Stiftelsen Svensk Hästforskning, projekt H

Odla ditt eget strö Rörflen. Karin Granström Värmland

Framtidens foder med fokus på protein. Ingela Löfquist Hushållningssällskapet Kristianstad

Framtidens foder och växtnäringsförsörjning i ekologisk odling. Georg Carlsson SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp

OCCURRENCE OF MOULD AND MYCOTOXINS IN SWEDISH MAIZE SILAGE A PILOT STUDY

Skördesystem i vall. Slutrapport för SLF projekt nr H

Ensilering, en jämförelse mellan olika ensileringssystem

PROVSVAR: ANALYS AV DNA FRÅN MIKROORGANISMER I RUMSDAMM

Transkript:

Mögel i inplastat grovfoder med Jessica Schenk, Inst. för husdjurens uodring och vård och Inst. för skoglig mykologi och växtpatologi, SLU, jessica.chenck@slu.se Jessica Schenk är husdjursagronom med e stort intresse för frågor som rör foderkvalitet och hygien. Hon jobbar som smiskyddshandläggare på Jordbruksverket. Bland annat svarar Jessica på frågor som rör animaliska biprodukter. Jessica önskar a i framden få träna en egen galopphäst och går för llfället Svensk Galopps amatörtränarkurs. Medförfaare: Cecilia Müller, Inst. för husdjurens uodring och vård, SLU Rolf Spörndly, Inst. för husdjurens uodring och vård, SLU Introduktion Inplastat grovfoder med torrsubstanshalt (ts-halt) mellan cirka 500 och 800 g kg-1 kallas även hösilage, och är vanligt a uodra ll hästar i Norge och Sverige. Hösilage har låg vaenakvitet och en begränsad mjölksyrafermentaon sker i fodret, vilket kan innebära a mögelsvampar kan börja llväxa, framförallt om syre tränger in (O Brien et al., 2008). Mögelllväxt ska undvikas eersom vissa arter av mögel kan bilda skadliga sporer och mykotoxiner. En större studie i Norge och Sverige uördes eersom förekomst av mögel i hösilage digare inte har undersökts i större utsträckning. Syet med studien var a kartlägga och idenfiera mögelarter i hösilage, och undersöka korrelaoner mellan produk- onsfaktorer och mögelförekomst. Material och metoder Totalt samlades hösilageprover in från 124 gårdar i Norge och Sverige mellan februari och juni under 2010 och 2011. Tre balar provtogs från samma par på varje gård, och på en av balarna mäes plastens täthet. Däreer togs plasten bort och eventuellt synligt mögel provtogs. På alla tre balar togs åa borrprov per bal. Under 2010 hanterades de tre balarna var för sig, vilket resulterade i tre prov per gård. Under 2011 blandades de 24 borrkärnorna från de tre balarna ll e samlingsprov, vilket gav e prov per gård. Informaon om hu vallfoderproduk- onen gå ll inhämtades från varje gård med hjälp av e standardiserat formulär. Mögelförekomst analyserades med hjälp av tre metoder. I metod I odlades det synliga ytmöglet från balytan direkt på agarplaor. I metod II placerades små strån av hösilage från borrprov direkt på agarplaor, och i metod III uördes en kvanfiering av möglet i borrprovet genom a mixa hösilage med en lösning som däreer applicerades på agarplaor i olika spädningar. Idenfiering av Aspergillus spp. och Penicillium spp uördes morfologiskt i mikroskop. Dessa mögelarter såväl som mögelkolonier som ej kunde idenfieras morfologiskt karaktäriserades med DNA-sekvensering. Hösilagens kemiska sammansäning analyserades med avseende på halten ammonium-n, mjölksyra, etanol och äksyra samt ph och ts-halt (Müller, 2009). Stassk analys uördes för a idenfiera vilka produkonsfaktorer som gick a koppla med förekomst av mögel. Resultat och diskussion Mögel påvisades med minst en av metoderna (I, II och III) på 89 procent av gårdarna. Totalt detekterades 52 olika mögelarter (I: 16 arter, II: 46 arter och III: 25 arter). En av de mest förekommande mögelarterna (oavse vilken metod som användes) var Penicillium roquefor, som påvisades på 35 gårdar. Penicillium roquefor kan bland annat bilda mykotoxinet roqueforn C i ensilage (Auerbach et al., 1998). Synligt ytmögel (metod I) påvisades på 52 procent av gårdarna. Det synliga ytmöglet bestod främst av P. roquefor men även Aspergillus fumigatus (7 gårdar) och Fusarim poae (7 gårdar) påvisades. Den vanligaste mögelartensom påvisades med metod II var Arthrinium spp. (58 gårdar), och med metod III var det P. roquefor (35 gårdar). Balar med sämre täthet visade sig oare ha synligt ytmögel. Synliga plastskador dokumenterades på 16 procent av gårdarna. Skador i plasten leder ll a syre tränger in och mögel kan då llväxa. Balar med högre ts-halt hade också oare mögel. I denna studie var tshalten i medeltal 627 g kg-1 (min=330, max=800). Dessutom kan torrare balar ha sämre täthet vilket innebär a syre kan tränga igenom läare (McGeechan, 1990), och därmed kan det krävas fler lager plast för a hålla balen tät. Balar med högre ph visade sig ha också ha högre mögelförekomst. E högre ph kan förklaras av en begränsad mjölksyrafermentaon. Medelvärdet på ph i balarna var 5,32 g kg-1 (min=4,22 och max=6,11). Antal plastlager runt balen påverkade förekomsten av mögel. I denna studie använde nästan hälen av gårdarna åa lager plast, medan 16 procent använde mer än orton lager, följt av sex lager (15 procent ), tolv lager (9 procent ) och o lager (8 procent ) plast. Resultatet från spädningsserien (Metod III) visade a om fler än åa lager plast användes, minskade förekomsten av mögel i balarna. Under förtorkningen var grönmassan stränglagd på 55 procent och bredspridd på 45 procent av gårdarna. Risken för mögelförekomst i hösilaget ökade om grönmassan torkades i sträng jämfört med om grönmassan Växa Sverige Djurhälso- och Uodringskonferensen 2014 47

bredspriddes. Dea kan förklaras av a förtorkningen går fortare om grönmassan är bredspridd (Spörndly et al., 2008). Risken för mögelförekomst ökade vid senarelagd skördedpunkt. Eersom flera av de påvisade mögelarterna från Aspergillus spp., Fusarium spp. och Penicillium spp. kan bilda skadliga mykotoxiner och sporer för både lantbrukets djur och hästar är det vikgt a begränsa llväxten av mögel i inplastat vallfoder. E torrare foder är något som eerfrågas av många hästägare, dock visar denna studie a allör höga ts-halter bör undvikas för a minska risken för mögelförekomst i hösilage. Referenser Auerbach H., Oldenburg E., Weissbach F. (1998) Incidence of Penicillium roquefor and roqueforn C in silages. Journal of the Science of Food and Agriculture 76, 565 572. McGeechan M.B. (1990) A review of losses arising during conserva- on of grass forage: part 2, storage losses. Journal of Agricultural Engineering Research, 45, 1 30. Müller C.E. (2009) Influence of harvest date of primary growth on microbial flora of grass herbages and haylage, and on fermentaon and aerobic stability of haylage conserved in laboratory silos. Grass and Forage Science 64, 328 38. O Brien M., O Kiely P., Forristal P.D., Fuller H. (2008) Fungal contaminaon of big-bale grass silage on Irish farms: predominant mould and yeast species and features of bales and silage. Grass and Forage Science, 63, 121 137. Spörndly R., Knicky M., Pauly T., Lingvall P. (2008). Quality and economics of pre-wilted silage made by wide-spreading or by swathing. Grassland Science in Europe. volume 13, 645 647. 48 Djurhälso- och Uodringskonferensen 2014 Växa Sverige

Jessica Schenk, Inst. för husdjurens uodring och vård, SLU, jessica.chenck@slu.se Sida 1 av 3 Växa Sverige Djurhälso- och Uodringskonferensen 2014 75

Jessica Schenk, Inst. för husdjurens uodring och vård, SLU, jessica.chenck@slu.se Sida 2 av 3 Penicillium Aspergillus. Arthrinium Penicillium roqueforti Aspergillus fumigatus Penicillium roquefortarthrinium Aspergillus fumigatus Fusarium poae Arthrinium P. roqueforti 76 Djurhälso- och Uodringskonferensen 2014 Växa Sverige

Jessica Schenk, Inst. för husdjurens uodring och vård, SLU, jessica.chenck@slu.se Sida 3 av 3! Frågor och egna erfarenheter? Vad tar jag med mig? Konsekvenser? Prakska idéer? Vad gör jag konkret? Växa Sverige Djurhälso- och Uodringskonferensen 2014 77