Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning. Forum FUB: Hälsa och LSS

Relevanta dokument
Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning

Stöd från socialtjänsten för att personer med LSS-insatser ska få vård i tid

Ansvarsfördelning för medicinskt omhändertagande av vuxna med medfödd funktionsnedsättning

Psykisk utvecklingsstörning. Downs syndrom

Regionala riktlinjer för remittering av ungdomar med funktionshinder

Habiliteringen. Info om Habiliteringen, H&H till gruppen. Mitt i livet

Regionala riktlinjer för remittering av ungdomar med funktionshinder

RMR Vuxna med funktionsnedsättningar

Fakta om tuberös skleros (TSC)

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Bemötandeguide. En vägledning gjord av personer med olika funktionsnedsättningar

Generellt om åldrande. Senare delen av livet. Introduktion Att åldras med intellektuell funktionsnedsättning/utvecklingsstörning

Vuxenhabilitering i Norrbottens läns landsting

När vänder du dig till vårdcentralen? Vad är uppdraget? Charlotte Barouma Wästerläkarna. Krav och Kvalitetsboken (KoK boken)

Psykisk ohälsa under graviditet

RAPPORT. Datum Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom

Välkommen med din ansökan Kristina Viking och Thomas Söderstedt

Målgrupp för VUB. VUB teamet i Region Skåne Varför? För vem? Intelligensen är normalfördelad. Nivåindelning

För vår administration registreras Din ansökan med personuppgifter i FUB-gårdens register

Vi har gott om tid för besöket, en hel timma. Tiden. En vanlig dag på jobbet eller inte? Patienter med utvecklingsstörning

Psykiatrin och primärvårdens vårdöverenskommelser Gäller för: Region Kronoberg

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Habilitering och rehabilitering

Personkrets enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, 1.

FÖRDJUPNINGSFRÅGOR TILL FUNCAS WEBBUTBILDNING

Kan vårdsamordnare vara en framgångsrik modell på vårdcentraler för patienter med psykisk ohälsa?

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren

Bemötandeguide. En vägledning i mötet med personer med olika funktionsnedsättningar

Funca: ett stödverktyg för att i team arbeta med utmanande beteende

Lättläst om Williams syndrom. Lättläst om Williams syndrom För vuxna. Ågrenska 2012, 1

Informationsfolder. För personer med funktionsnedsättning som ansöker om stöd enligt LSS

Bakgrund. Anna är en äldre dam som bor på äldreboende i kommunen. 80 år, Alzheimers sjukdom och med besvär med cirkulationen i benen

PRIMA PRIMÄRVÅRD! En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar

Rätt vård på rätt nivå. Multisviktande. Multisjuk

Samverkansrutin Demens

ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN. Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Maj Rom Sonja Modin

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.

Regional medicinsk riktlinje. Syfte

Utvecklingsstörning 2

Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen

Nationellt kliniskt kunskapsstöd för primärvården

Är primärvården för alla?

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?

Vi ger råd, stöd och behandling. Det här är en lättläst broschyr från habiliterings-verksamheten i Stockholms läns landsting

Psykisk ohälsa. Analys av inkomna synpunkter. Patientnämnden Skåne. 1 juli juni 2017

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom

HSNS Mål och inriktning 2019 södra hälso- och sjukvårdsnämnden beslutad

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

Riksförbundet Sällsynta diagnoser - Fokus på vården. Kontakt Novus: Anna Ragnarsson Datum:

Utvecklingsstörning och åldrande. Monica Björkman

Rapport Brukarundersökning bostäder med särskild service socialpsykiatri 2018

Samverkansrutin Demens

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

Minnesanteckningar från Habiliteringens Brukarråd

Vägledning Rehabilitering och habilitering inom öppenvård för vuxna personer i Västra Götaland arbetsterapeuters och sjukgymnasters ansvar

Funca: ett stödverktyg för att i team arbeta med utmanande beteende

ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN. Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Sonja Modin Maj Rom

Överenskommelse om samverkan mellan Barn- och Ungdomshabiliteringen och Vuxenhabiliteringen

Diabetesvården. kommunal hälso- och sjukvård. Cecilia Lundberg MAS, processledare läkemedelsgenomgångar regional koordinator Senior alert

HABILITERING. * Spastisk 2/3-3/4 * Ataktisk 5-10 % *Dyskinetisk % BARNHABILITERING VILKA DIAGNOSER? VAD MENAR VI MED CP? CP - TILLÄGGSHANDIKAPP

Påverkar funktionsnedsättning hur vi arbetar med livsstilsförändring? HUR påverkar funktionsnedsättning hur vi arbetar med livsstilsförändring?

Förslag till justering av Krav- och kvalitetsbok 2013 VG PV. 29 maj 2012

Psykiatrin och primärvårdens vårdöverenskommelser

Utvecklingsstörning och hälsa. Monica Björkman

Bättre hälsa för personer med funktionsnedsättning Hur då?

Motioner. med förbundsstyrelsens yttranden. och förslag till beslut

Motion om en översyn av den psykiatriska vården inom Stockholms läns landsting

Utmaningar & strategier för sköra och äldre. GÖRAN FRIMAN Leg. Tandläkare, med dr

Hälsoångestmodellen. 1. Kontrollbeteenden 2. Försäkrande beteenden 3. Förebyggande beteenden 4. Undvikanden

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Om tandhygienisten ser att du behöver nödvändig tandvård kan du få hjälp att boka en tid hos din tandläkare.

Erfarenheter från utvecklingsarbete med kommunikationsstöd och lågaffektivt bemötande

Uppdrag: Utveckla vården och omhändertagandet av äldre människor med psykisk ohälsa. Lägesrapport

Överenskommelse mellan hälso- och sjukvårdsförvaltningen och socialförvaltningen om rehabilitering och hjälpmedel.

YTTRANDE 1(3) LJ2014/ att enheter för äldrepsykiatri med särskild äldrepsykiatrisk kompetens tillskapas i länet.

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Habilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

En bild av framtidens hälso- och sjukvård -vision!

Gruppbostad och servicebostad

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Mödra- och Barnhälsovårdspsykologens arbete. Leg Psykolog Frida Harrysson, MBHV-psykolog Lund

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med

Projekt Hälsa och livsstil. Susanne Persson Sally Hultsjö

Välkommen! Hur kan vi göra psykosvården bättre?

Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt. Rätt stöd till personer som åldras

Samtal med den döende människan

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad?

Språkledarutbildningen TAKK för Språket. 3 september 2015

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Vad är följsamhet? Varför gör dom inte som vi säger? Agenda. Det handlar egentligen om samma sak... Patientlag (2014:821)

Här redovisas en kort sammanfattning och bedömning av besöket. Presentation av om:

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS:

Mottagningsenheten. Uppsala kommun.

KÄNNER DU DIG OROLIG? Verktyg för att övervinna oro

Transkript:

Patienten i centrum Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Forum FUB: Hälsa och LSS Malin Nystrand, distriktsläkare Närhälsan Lövgärdets Vårdcentral Omsorgspsykiatrin, Mölndal 2017-05-19

Vad jag skall prata om Hälsa är viktigt Varför kan det vara svårt att gå till läkare Vad bör läkaren göra Hur går läkarundersökningen till Regionala Medicinska Riktlinjer (RMR)

Vad är hälsa?

Vad är hälsa? Att må bra i kroppen (att inte ha ont)

Vad är hälsa? Att må bra i kroppen (att inte ha ont) Att vara glad och nöjd

Vad är hälsa? Att må bra i kroppen (att inte ha ont) Att vara glad och nöjd Kanske också viktigt för hälsan: Att ha ett bra boende och ett jobb

Vad är hälsa? Att må bra i kroppen (att inte ha ont) Att vara glad och nöjd Kanske också viktigt för hälsan: Att ha ett bra boende och ett jobb Att ha släktingar och vänner som man träffar

Vad är hälsa? Att må bra i kroppen (att inte ha ont) Att vara glad och nöjd Kanske också viktigt för hälsan: Att ha ett bra boende och ett jobb Att ha släktingar och vänner som man träffar Att få den hjälp man behöver

Viktiga saker som måste Mat fungera för att må bra Sömn Toalettbesök Aktiviteter (promenera, cykla, bada, göra något roligt)

Livsstil/hälsa Övervikt/undervikt Ensidig och onyttig kost och dryck, bristtillstånd Hälsosamt liv: kost, motion, avstå från tobak/alkohol Lämpliga aktiviteter Delta i screening-program (cellprov, mammografi) Regelbundna hälsokontroller

Läkartidningen 39/2014

Hur borde det vara?

Hur borde det vara? Hälsokontroller varje år

Hur borde det vara? Hälsokontroller varje år Vårdcentralerna bättre på bemötande

Hur borde det vara? Hälsokontroller varje år Vårdcentralerna bättre på bemötande Samma läkare varje gång

Hur borde det vara? Hälsokontroller varje år Vårdcentralerna bättre på bemötande Samma läkare varje gång Gott om tid

Hur borde det vara? Hälsokontroller varje år Vårdcentralerna bättre på bemötande Samma läkare varje gång Gott om tid Samarbete mellan kommun, habilitering, psykiatri och andra specialister

Hur borde det vara? Hälsokontroller varje år Vårdcentralerna bättre på bemötande Samma läkare varje gång Gott om tid Samarbete mellan kommun, habilitering, psykiatri och andra specialister Samarbete anhöriga och brukarorganisationer till exempel FUB

Prioriteringsgrupper för hälso- och sjukvård Riksdagsbeslut 1997

RMR=Regionala Medicinska Riktlinjer

KOK-boken Riktlinjer för Vårdcentraler i Västra Götaland

Varför är det så svårt? Svårt att berätta om förändringar i kroppen Svårt för andra att förstå Rädsla för undersökning och nya miljöer Saknas information från barna-åren Ibland olika läkare varje gång Korta besökstider Svårt för läkaren (samarbete, intyg)

Hur arbetar jag? Cirka 80 patienter från LSS-grupp 1 Halv dag per vecka Gruppbostäder Annan boendeform Markering i journal LSS Dr Malin

Hur arbetar jag? Gott om tid en timma per besök Besök på vårdcentralen eller hembesök Telefonkontakt / e-post Rond LSS-sköterska

Patientfall Annika, 52 år Flyttat till gruppbostad 2010 Intellektuell funktionsnedsättning Rörelsehinder Synskada Diabetes

Patientfall Annika, 50 år Intellektuell funktionsnedsättning, cerebral pares, synskada Vad behöver Annika hjälp med: sömn, skor, vikt, syn, diabetes, epilepsi, tandvård, God Man, mens Åtgärder: God Mans-intyg, remiss Ortopedtekniska, sömnmedicin, Apodos, kontakt diabetes-sköterska, kontakt gynekolog, remiss Ögon-mott

Vad vill doktorn veta?

Vad vill doktorn veta? Smärta Aptit/kost/vikt Toalettbesök Humör, beteende, sömn Epilepsi, hudproblem, mens, tänder Mediciner

Vad vill doktorn veta? Smärta Aptit/kost/vikt Toalettbesök Humör, beteende, sömn Epilepsi, hudproblem, mens, tänder Mediciner Boendet Daglig verksamhet Intressen/aktiviteter Relationer/nätverk

Vad vill doktorn veta? Smärta Aptit/kost/vikt Toalettbesök Humör, beteende, sömn Epilepsi, hudproblem, mens, tänder Mediciner Boendet Daglig verksamhet Intressen/aktiviteter Relationer/nätverk PRO-AKTIVT FÖRHÅLLNINGSSÄTT

Förändrat beteende

Förändrat beteende Arg, rädd, ledsen, orolig Humörsvängningar Slåss, sparkar, spottar Slår sig själv Svårt att sova Vill inte/klarar inte att göra saker som vanligt

Förändrat beteende Arg, rädd, ledsen, orolig Humörsvängningar Slåss, sparkar, spottar Slår sig själv Svårt att sova Vill inte/klarar inte att göra saker som vanligt Hur kan man tänka då?

Förändrat beteende Hur kan man tänka då? Kroppen Förstoppning Reflux Smärta Epilepsi Vaxpropp Biverkan mediciner

Förändrat beteende Hur kan man tänka då? Socialt Boende Fritid Arbete Relationer Rutiner Personal Mobbing Utsatthet

Förändrat beteende Hur kan man tänka då? Psykiatriskt Depression Sömn Tvång Ångest Nivå Demens Filmer/TV

Förändrat beteende Hur kan man tänka då? Kroppen Förstoppning Reflux Smärta Epilepsi Vaxpropp Biverkan mediciner Socialt Boende Fritid Arbete Relationer Rutiner Personal Mobbing Utsatthet Psykiatriskt Depression Sömn Tvång Ångest Nivå Demens Filmer/TV

Bengt, 71 år Fragil X, lindrig utvecklingsstörning, autism, prostatacancer Bor i gruppbostad sedan flera år Verbal och social Remiss från VC till Omsorgspsykiatrin pga förändrat beteende (avskärmad, försvinner i egna tankar, förstår sämre)

Bengt, 71 år Demens? Depression? Psykos? Överkrav? Spridning av cancern? Något kroppsligt?

Bengt, 71 år Vaxpropp!!!! Som vanligt efter öronspolning

Undersökning av kroppen Tålamod, lugnt, enkelt språk

Undersökning av kroppen Tålamod, lugnt, enkelt språk Lyssna på hjärta och lungor, kontrollera blodtryck

Undersökning av kroppen Tålamod, lugnt, enkelt språk Lyssna på hjärta och lungor, kontrollera blodtryck Känna på magen

Undersökning av kroppen Tålamod, lugnt, enkelt språk Lyssna på hjärta och lungor, kontrollera blodtryck Känna på magen Titta i öronen

Undersökning av kroppen Tålamod, lugnt, enkelt språk Lyssna på hjärta och lungor, kontrollera blodtryck Känna på magen Titta i öronen Undersöka bröst

Undersökning av kroppen Tålamod, lugnt, enkelt språk Lyssna på hjärta och lungor, kontrollera blodtryck Känna på magen Titta i öronen Undersöka bröst Titta på huden

Undersökning av kroppen Tålamod, lugnt, enkelt språk Lyssna på hjärta och lungor, kontrollera blodtryck Känna på magen Titta i öronen Undersöka bröst Titta på huden Hur ser fötterna ut?

Undersökning av kroppen Tålamod, lugnt, enkelt språk Lyssna på hjärta och lungor, kontrollera blodtryck Känna på magen Titta i öronen Undersöka bröst Titta på huden Hur ser fötterna ut? Hur är det att gå och röra sig?

Vad kan man upptäcka vid en hälsokontroll? Hjärtproblem och högt blodtryck Diabetes Förstoppning, reflux Vaxpropp, hörselnedsättning Ögonproblem Hudproblem eksem, sår, klåda Problem med ämnesomsättningen och många andra problem...

Vad skall läkaren göra om patienten inte vill? Hitta nya sätt att locka för att få undersöka och veta mer

Vad skall läkaren göra om patienten inte vill? Hitta nya sätt att locka för att få undersöka och veta mer Titta, lyssna

Vad skall läkaren göra om patienten inte vill? Hitta nya sätt att locka för att få undersöka och veta mer Titta, lyssna Undvik att tvinga

Vad skall läkaren göra om patienten inte vill? Hitta nya sätt att locka för att få undersöka och veta mer Titta, lyssna Undvik att tvinga Fråga anhöriga och personal

Vad skall läkaren göra om patienten inte vill? Hitta nya sätt att locka för att få undersöka och veta mer Titta, lyssna Undvik att tvinga Fråga anhöriga och personal Vänta och tänk lite till

Vad skall läkaren göra om patienten inte vill? Hitta nya sätt att locka för att få undersöka och veta mer Titta, lyssna Undvik att tvinga Fråga anhöriga och personal Vänta och tänk lite till Håll kontakten och försök senare

Vad skall läkaren göra om patienten inte vill? Hitta nya sätt att locka för att få undersöka och veta mer Titta, lyssna Undvik att tvinga Fråga anhöriga och personal Vänta och tänk lite till Håll kontakten och försök senare Ibland behövs undersökning i narkos

Regionala Medicinska Riktlinjer - RMR Ansvarsfördelning för medicinskt omhändertagande av vuxna med medfödd funktionsnedsättning VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN

RMR = Hur skall sjukvården ta hand om patienter med funktionsnedsättning

Patientgrupper - RMR Medfödd eller tidigt förvärvad intellektuell och/eller fysisk funktionsnedsättning: Utvecklingsstörning Downs syndrom Ryggmärgsbråck Autism Cerebral pares Sällsynta diagnoser Resttillstånd efter svåra sjukdomar eller olycksfall i barndomen

Lokala förutsättningar VG REGION 49 Kommuner 1,6 miljoner invånare 200 Vårdcentraler 750 distriktsläkare 12 Sjukvårdsnämnder 4 Länssjukhusgrupper 4 Vuxenhabiliteringar

3 Vårdnivåer VUXENHAB NEUROLOG OMSORGS PSYKIATRIN 1. Primärvård 2. Länssjukvård och Vuxenhabilitering 3. Regionsjukvård PSYKIATRI PRIMÄRVÅRD

Huvudpunkter Samtliga vårdgivare både i primärvård, länssjukvård och regionsjukvård ska ta emot, utreda och behandla patienter med medfödd funktionsnedsättning

Huvudpunkter Samtliga vårdgivare både i primärvård, länssjukvård och regionsjukvård ska ta emot, utreda och behandla patienter med medfödd funktionsnedsättning Samtliga vårdgivare ska anpassa sitt bemötande och sitt handläggande till patientens funktionsförmåga

Huvudpunkter Primärvården ska ha ett helhetsansvar, och stå för basal hälso- och sjukvård

Huvudpunkter Primärvården ska ha ett helhetsansvar, och stå för basal hälso- och sjukvård Vuxenhabiliteringen ska ha specialistkompetens kring neurologisk, intellektuell och neuropsykiatrisk medfödd funktionsnedsättning, kunna hjälpa patienten i kontakten med övrig sjukvård och agera samordnare vid behov av flera olika vårdinsatser relaterade till funktionsnedsättningen

Huvudpunkter Årliga hälsokontroller Mun, tänder, syn, hörsel, rörelseförmåga, näringstillstånd, mage-tarm, psykisk hälsa, sömn, ADL (hur man klarar sig i vardagen), hjärta och kärl, diabetes, kända komplikationer vid personens funktionsnedsättning Blodprover, blodtryck, vikt Uppmuntras till hälsosam livsstil Uppmuntras delta i screening (mammografi)

Ansvarfördelning utifrån hälsoproblem Primärvårdsläkaren har det sammanhållande ansvaret, men specifika hälsoproblem, som inte kan handläggas i Primärvården, remitteras till nästa vårdnivå I de fall det är oklart vilken vårdgivare som bäst kan hjälpa patienten, ska vårdgivarna ta emot patienten och samverka med varandra

Ansvarsfördelning utifrån hälsoproblem Diagnosutredning Demens Depression, ångest, tvång, suicidalitet Epilepsi Andningsproblematik Urinvägsproblem Spasticitet Hydrocefalus med shunt Smärta Nutrition, undernäring Gynekologi, sexualitet Utmanande beteende Intyg

Exempel: Ansvarsfördelning vid utmanande beteende Primärvårdens ansvar (vårdnivå 1) Utredning av kroppsliga orsaker, sociala orsaker och psykiatriska orsaker

Exempel: Ansvarsfördelning vid utmanande beteende Länssjukvårdens ansvar (vårdnivå 2) Kroppslig sjukdom som normalt inte handläggs i primärvården Medicinering och psykologisk behandling vid psykisk sjukdom. Samverkan med vuxenhabilitering och primärvård

Exempel: Ansvarsfördelning vid utmanande beteende Vuxenhabiliteringens ansvar (vårdnivå 2) Tvärprofessionell utredning av begåvningsprofil, kommunikation, funktion i vardagen. Samverkan med psykiatri och primärvård

Exempel: Ansvarsfördelning vid utmanande beteende Regionsjukvårdens ansvar (vårdnivå 3) (Omsorgspsykiatrin) Konsultativ verksamhet med utredning, helhetsbedömning och behandling vid svårbehandlat utmanande beteende och utvecklingsstörning Möjlighet till slutenvård

TACK!