1(9) Datum Diarienummer Socialdepartementet 2013-06-14 1.3.1-2013-1248 Dokumenttyp REMISSVAR 103 33 STOCKHOLM Ert dnr S2013/1826/RU Goda affärer (SOU 2013:12) Tillväxtverket har till uppgift att utveckla och genomföra insatser som främjar entreprenörskap, ökad konkurrenskraft och tillväxt i företag samt regioner i alla delar av landet. Myndigheten ska verka för hållbara lösningar och främja tillgängligheten till kommersiell och offentlig service för företag och medborgare i serviceglesa områden. Tillväxtverket har bland annat från 2012 och fram till idag genomfört den pågående seminarieserien Fler affärsmöjligheter i din kommun samt tidigare den 15 december 2011 på uppdrag av Upphandlingsutredningen 2010 lämnat in rapporten Offentlig upphandling - hur kan företagens deltagande öka? Under 2010-2011 genomförde Tillväxtverket projektet Lärande om innovativ upphandling. Utöver detta har Tillväxtverket pågående uppdrag och projekt som berör områdena innovationsupphandling samt socialt företagande. Tillväxtverkets erfarenheter och slutsatser från dessa projekt och aktiviteter ligger bland annat som grund för detta remissvar. Tillväxtverkets generella synpunkter Tillväxtverket ser positivt på utredningens uppdrag och anser att utredningen på ett relevant och tydligt sätt belyser de svårigheter och möjligheter som finns rörande små och medelstora företags deltagande i offentlig upphandling. Tillväxtverket anser vidare att det breda samråd som skett med intressenter är mycket positivt och illustreras väl i utredningen. Vidare instämmer Tillväxtverket med utredningen att utgångspunkten för översynen av upphandlingsregelverket bör vara den goda affären. Det är positivt att utredningen betonar att översynen ska bidra till att förenkla den offentliga upphandlingen och att man i arbetet särskilt beaktat mindre företag. Översynen visar också hur den offentliga förvaltningen kan bidra till social och miljömässig utveckling samt vilka förutsättningar upphandlande myndigheter har för att göra goda affärer. Tillväxtverket vill dock lyfta risken att ökade krav på leverantörer kan leda till en höjd tröskel för främst små och medelstora företag att delta i offentlig upphandling. Tillväxtverket anser i likhet med utredningen att det finns ett stort behov av en juridisk analys av skillnaden mellan upphandling och bidragsgivning, då detta är en fråga Tillväxtverket ofta måste hantera i sin sakverksamhet. Endast de delkapitel där Tillväxtverket har synpunkter lyfts fram i remissvaret. 2. 3 Den goda affären målet med den svenska offentliga upphandlingen Det är viktigt att betona efterfrågan av kompetenshöjande insatser till företag för att öka medvetenheten om affärsmöjligheten att vara leverantör till den offentliga förvaltningen. Samt även att den offentliga förvaltningen i högre utsträckning presenteras som en möjlig affärspart. Här anser Tillväxtverket att upphandlande Tillväxtverket Götgatan 74 tillvaxtverket@tillvaxtverket.se Box 4044 Tel: 08-681 91 00 www.tillvaxtverket.se 102 61 Stockholm Fax: 08-19 68 26
2(9) myndigheter och enheter bör sätta tydliga mål för sin upphandlingsstrategi för att kunna följa upp hur arbetet med att främja konkurrensen inom offentlig upphandling. Tillväxtverket understryker utredningens inställning: En långsiktig syn på de mindre företagens närvaro på marknader, som byggs upp kring offentlig upphandling, en betydande roll för mångfalden av utförare vilket sannolikt bidrar till att öka konkurrensen. En väl fungerande konkurrens leder, under rätt villkor, till att den goda affären kan förverkligas till lägsta möjliga totalkostnad. Tillväxtverket har goda erfarenheter av att tillsammans med andra aktörer genomföra informationssatsningar kring offentlig upphandling som möjligt styrmedel för ekonomisk, social och miljömässig utveckling i syfte att öka medvetenheten bland den offentliga förvaltningen i hela landet och på olika nivåer. Tillväxtverket delar därför utredningens åsikt om att offentliga verksamheter bör gå före i arbetet att främja sociala och miljömässiga hänsyn. Tillväxtverket saknar dock en mer långt gående diskussion kring detta. 3 Strategisk upphandling för ökad kvalitet och effektivitet Tillväxtverket välkomnar att utredningen lyfter fram att man i anbudsutvärderingen premierar kvalitetshöjande åtgärder som går utöver ställda krav. Tillväxtverket delar i grunden utredningens bedömning att upphandlande myndigheter och enheter i dag alltför lätt kan göra avsteg från de statliga ramavtalen. Utredningen poängterar även vikten av att myndigheter kan göra avsteg från ramavtalen om det finns starka skäl för detta. Trots detta föreslår utredningen en skärpning av villkoren för en avstegsanmälan. En sådan anmälan ska enligt utredningen förankras i myndighetens ledning. Syftet är att detta ska lyftas till högsta nivå eftersom upphandlingar är en strategisk fråga. Tillväxtverket vill därför lyfta frågan om att varje sådant avsteg är en strategisk fråga, då risken är att det bidrar till vad som upplevs som omotiverad administration för respektive aktuell upphandlande myndighet. Enligt utredningen är mindre och medelstora företag väl representerade bland leverantörerna på inköpscentralernas ramavtal. Tillväxtverket har i undersökningen Företagens villkor och verklighet 2011 1 kunnat visa att endast 12 procent av företag med upp till 50 anställda svarat att de deltagit i någon form av offentlig upphandling de senaste 12 månaderna. Bland medelstora företag med upp till 249 anställda är motsvarande deltagande endast 43 procent. Utredningen gör bedömningen att en mer samordnad politik för offentlig upphandling kan leda till stora besparingar och andra vinster inom prioriterade samhällsområden. Varpå utredningen föreslår en nationell handlingsplan för offentlig upphandling upprättas där mål, prioriterade åtgärder och ansvariga myndigheter anges. Tillväxtverket har tidigare i rapporten Offentlig upphandling Hur kan företagens deltagande öka? fört en diskussion om att upphandlingsverksamheten måste tillmätas en långt större betydelse än vad som generellt sett är fallet i dag. Det krävs att ledningarna i de upphandlande myndigheterna i större utsträckning ser upphandlingen som ett sätt att öka både kvaliteten och effektiviteten i verksamheten. 1 Företagens villkor och verklighet är en återkommande företagsundersökning gjord av Tillväxtverket. Undersökningen är en av Europas största med över 20 000 svarande företag.
3(9) Vidare är tilltron till den svenska offentliga upphandlingen ett grundläggande problem. Rådande attityder till den offentliga upphandlingen bland ledande befattningshavare och deras brist på förståelse för upphandlingens betydelse för respektive organisationers verksamhet är stort. Det är viktigt att det finns dokumenterade rutiner och processer som stöd till inköpsfunktionerna. Policydokument och styrdokument kan utgöra en bra grund för att belysa den upphandlande myndighetens eller enhetens inriktning i upphandlingsfrågor. Det är verksamhetens ledning som har det yttersta ansvaret för utarbetandet och införandet av ovan nämnda styrdokument. Tillväxtverket delar utredningens föreslag om att Upphandlingsstödet ska ansvara för att utveckla processbeskrivningar och vägledningar för strategisk upphandling och inköpsstrategier. Offentlig upphandling, med fokus på strategi, bör vidare införas på agendan i de kurser som hålls för ledare inom staten. Upphandlingsstödet ansvarar för att utveckla och genomföra särskilda informationsinsatser kring upphandlingens strategiska betydelse som riktas till verksamhetsföreträdare och strategiska beslutsfattare. Tillväxtverket kan med sina erfarenheter och rutiner bidra till att genomföra dessa informationsinsatser. 3. 3. 2 Nationell styrning och ledarskap Tillväxtverket delar utredningens bedömning att frågan om socialt ansvarsfull offentlig upphandling inte har någon politisk hemvist. Utredningen föreslår att Socialdepartementet blir ansvarigt för socialt ansvar vid offentlig upphandling. I ärenden rörande offentlig upphandling representeras den sociala ekonomins aktörer av företag. Sociala hänsyn handlar om allt från etisk handel till arbete för långtidsarbetslösa, till integration på arbetsmarknaden. Tillväxtverket anser därför att det inte är helt självklart att detta är en socialpolitisk fråga. Vidare har ansvaret för arbetsintegrerande socialt företagande idag getts till Näringsdepartementet, respektive Tillväxtverket. Vår bedömning gör att vi föreslår att Näringsdepartementet, med Tillväxtverket som myndighet, får det övergripande samordningsansvaret. Vidare anser vi sociala hänsyn vara ett vitt begrepp varför Tillväxtverket efterlyser en diskussion om vad som menas med att ta socialt ansvar i samband med offentlig upphandling. Detta ser vi som ett viktigt steg i arbetet med att öka kunskapen kring just att ta socialt ansvar. 3. 5. 6 Slutsatser och förslag Utredningen är mycket positiv till inköpssamverkan och bedömer att det är lätt att se fördelarna. Tillväxtverket anser att utredningen saknar en diskussion om de små företagen och den lokala marknadens förutsättningar att delta när det handlar om stora volymer. Om de små företagens möjligheter inte tillgodoses, är det i praktiken en konkurrenshämmande faktor. 4. 3 Beloppsgränserna för direktupphandling Det är viktigt att konkurrensen tas till vara i alla upphandlingsförfaranden, så även vid direktupphandlingar. Detta bör vara en självklarhet för alla upphandlande myndigheter. Höjda gränser skulle allvarligt motverka möjligheten för små företag att effektivt hävda sig i konkurrensen. Det finns en risk att en höjd gräns för direktupphandling innebär ett gynnande av ett fåtal leverantörer som man idag tycker är de enda som kan utföra uppdraget. Det
4(9) finns risk att paketeringen av direktupphandlingar med höjd beloppsgräns blir av sådan art att det försvårar för små företag att lämna anbud. Branschen kommer att minskas genom att inte konkurrensen sprids bland samtliga leverantörer, vilket i ett senare skede kan slå ut de mindre leverantörerna. De skäl som anförs i utredningen att höja beloppsgränserna för direktupphandling om att det skulle ske en väsentlig besparing kan inte anses gälla Tillväxtverket då direktupphandlingar är en decentraliserad arbetsuppgift och respektive handläggare genomför direktupphandlingen. Tillväxtverket instämmer i utredningens bedömning om att en höjd beloppsgräns sannorlikt kommer att leda till fler direktupphandlingar, mer då för enskilda handläggare utanför inköpsavdelningen att handlägga själv. En förutsättning för att en höjning av gränserna ska leda till att små och medelstora företag i ökad grad får kontrakt med det allmänna, synes dock vara att upphandlande myndigheter och enheter aktivt söker bredda konkurrensen. Samtidigt ser Tillväxtverket det som positivt om höjning av gränserna för direktupphandling leder till att resurser frigörs i förvaltningsrätterna, vilket påverkar att handläggningstiderna förkortas. Därför understöder Tillväxtverket mer dialog mellan upphandlande myndigheter och leverantörer vilket presenterades i Tillväxtverkets remissvar till delbetänkandet. Detta för att bidra till en ökad konkurrens samtidigt som Tillväxtverket anser att det kan bidra till ett minskat antal överprövningar. Tillväxtverket stöder utredningens bedömning och förslag ovan om att Utredningen särskilt ska verka för att öka medverkan från små och medelstora företag i offentliga upphandlingar genom att Återinför bestämmelsen om riktlinjer Ta tillvara konkurrensen vid direktupphandling genom att alltid tillfråga tre eller fler leverantörer inför ett köp. Annonsera direktupphandlingarna på myndighetens webbsida Publicera resultat av direktupphandlingar på myndighetens webbsida 4. 3. 8 En beloppsgräns eller flera? Då Tillväxtverket förordar bibehållen gräns för direktupphandling finns inga synpunkter på olika beloppsgränser. Troligtvis är det en mycket god idé och utredningens förslag till var dessa beloppsgränser ska ligga är högst trovärdiga. 4. 3. 10 Dokumentationsplikt Tillväxtverket anser att viss dokumentation bör införas från första kronan. Detta för att myndigheterna ska få kontroll på samtliga sina direktupphandlingar. Redan idag har upphandlande myndigheter och enheter en skyldighet att diarieföra avtal och andra underlag. Det innebär att kravet på att dokumentera direktupphandlingar endast i ringa omfattning ökar den administrativa bördan. Tillväxtverket anser det vara av stor vikt att det i enlighet med utredningens bedömning finns skäl att inför genomförandet av de kommande upphandlingsdirektiven se över bestämmelserna om de grundläggande principerna i LOU och LUF och dess tillämpning på bl.a. direktupphandlingar av lågt värde. 4. 3. 19 Utvärdering Utredningen föreslår att gränserna för direktupphandling liksom dokumentationsplikten ska utvärderas när de varit i kraft i tre år.
5(9) Tillväxtverket anser att utvärdering är en förutsättning om gränserna för direktupphandling höjs. 6. 2. 1 Viktigt att få med organisationer inom frivilligsfären och s.k. nonprofit-företag Utredningen föreslår att den särskilt vill framhålla betydelsen av att kontrakt på det sociala verksamhetsfältet i ökad utsträckning tilldelas frivilligorganisationer och sociala företag. Tillväxtverket anser att ett ökat deltagande från den idéburna sektorn/sociala ekonomin kan leda till en ökad mångfald, fler innovativa lösningar och ett ökat engagemang. Eventuellt kan reserverade kontrakt vara rätt medel för att uppnå detta. 6. 4 Ett samhällsekonomiskt perspektiv på miljömässig och socialt hållbar offentlig upphandling På sid 397 lyfter utredningen fram att det många gånger är svårt att uppskatta vilka effekter som uppnås och hur dessa ska värderas. Tillväxtverkets erfarenhet är att det idag finns metoder för att värdera och följa upp den samhällsekonomiska nyttan som; sociala redovisningar, socioekonomiska bokslut, utvärderingar enligt SROI, Visorek- Pay off- och Sampop-metoder samt andra metoder som kan användas. 7 Innovationsupphandling Tillväxtverket stödjer utredningens synpunkter om att det bör ske ökade insatser för att nyttja offentlig upphandling som ett styrmedel i syfte att driva på innovation och innovativa lösningar hos leverantörer. Tillväxtverket saknar dock en diskussion om social innovation i utredningen. 7 En innovationsfrämjande, effektiv och miljöanpassad upphandling Utredningen drar slutsatsen att den miljöanpassade upphandlingen måste förbättras på en rad punkter ifall regeringens vision om att myndigheterna ska ställa miljökrav vid offentlig upphandling så långt det är möjligt ska kunna nås. Tillväxtverket delar denna uppfattning. Detta gäller t ex regeringens styrning inom området, samt kunskapen om vilka krav som får ställas. Det gäller också de upphandlande myndigheternas förmåga att beakta livscykelkostnader. Upphandlingsutredningen bedömer också att inslaget av mer innovativa lösningar måste öka. Totalt sett kommer dock utredningen med relativt få konkreta förslag när det gäller miljöanpassad upphandling. Tillväxtverket välkomnar att Kammarkollegiet skall få i uppdrag att identifiera områden där behovet av transformativa lösningar är särskilt stort. Vidare är Tillväxtverket positiva till ett samarbete på nordisk nivå för att dra fördelar av den nya möjligheten till samarbete över gränserna. Projekt med denna inriktning pågår dock redan inom Nordiska ministerrådet. Utredningen fokuserar mycket på forskningsbaserade innovationer. Tillväxtverket saknar resonemang om mer företagsnära innovationer Tillväxtverket anser att dessa är av minst lika stor betydelse när man använder offentlig upphandling som ett styrmedel för gynna innovationer.
6(9) Tillväxtverket instämmer i utredningens slutsats att trots de ekonomiska och miljömässiga vinsterna som finns med att anlägga ett livscykelperspektiv på anskaffningen av varor och tjänster görs detta sällan av de upphandlande myndigheterna. Tillväxtverket instämmer med utredningen i förslaget att MSR (alternativt det samordande upphandlingsstödet) ska ansvara för att utveckla vägledningar om hur man beaktar livscykelkostnader i offentliga upphandlingar. 8. 1 Socialt ansvarsfull offentlig upphandling Tillväxtverket instämmer i utredningens konstaterarande att de nya upphandlingsdirektiven från Kommissionen innebär att myndigheterna ges ökade möjligheter att använda offentlig upphandling till stöd för gemensamma samhälleliga mål, bl. a. ökad tillgänglighet för individer med olika funktionshinder, främjande av sysselsättning och social integration. Utredningen konstaterar vidare att ställa denna typ av krav kan göra skillnad och innebära att den offentliga sektorn utnyttjar skattemedel på ett dubbelt effektivt sätt, och därtill föregår med gott exempel. Tillväxtverket efterfrågar, mot bakgrund av utredningens slutsats, att det bör inrättas ett organ för offentlig upphandling med ansvar för social hänsyn motsvarande Miljöstyrningsrådet, MSR med ansvar för miljöhänsyn. 8. 2. 2 En ny kriterieverksamhet avseende sociala krav Utredningen föreslår att en kriterieverksamhet avseende sociala krav och hänsyn utvecklas. Tillväxtverket instämmer i utredningens förslag men vill samtidigt lyfta risken att ökade krav på leverantörer kan höja tröskeln för små och medelstora företag att delta i offentlig upphandling. 8.3 Civila samhället en viktig resurs I utredningen citeras Kommissionen som belyser vikten av det civila samhället gällande samhällets samt demokratins utveckling. Kommissionen konstaterar att den sociala ekonomin sysselsätter 11 miljoner människor vilket motsvarar ca 10 procent av EU:s samtliga företag. Tillväxtverket anser det därför angeläget att de dokument som upprättas kring offentlig upphandling med koppling till näringslivet även i framtiden ska inkludera civilsamhället och den sociala ekonomin. 8. 3. 2 Upphandling eller bidrag? Utredningen konstaterar att bidrag och verksamhetsbidrag kan ges till organisationer inom det civila samhället och eller den sociala ekonomin. I huvudsak handlar det om tjänster av s.k. allmänt ekonomiskt intresse där vissa villkor ska vara uppfyllda (de s.k. Altmark-kriterierna), samt stöd under 200 000 euro under en treårsperiod (minimiregeln). Vidare visar utredningen att det görs olika tolkningar om gränsdragning mellan upphandlings- och bidragssituationer, varför utredningen föreslår att ett kommande upphandlingsstöd ska få i uppdrag att tydliggöra denna fråga. Tillväxtverket instämmer i detta och anser ett klargörande kan prioriteras av Kammarkollegiet.
7(9) 8. 3. 4 Kategoristöd för den sociala ekonomin Tillväxtverket välkomnar utredningens förslag om att en vägledning gällande kategoristöd för den sociala ekonomin ska tas fram för att bland annat kunna visa hur icke-vinstsyftande företags medverkan i offentliga upphandling kan främjas, särskilt de mervärden som dessa organisationer skapar. Tillväxtverket instämmer i utredningens konstaterande att det är möjligt under vissa omständigheter att låta upphandlingskontrakt utföras endast av ideella aktörer. 8. 4 Reserverade kontrakt till arbetsintegrerande sociala företag Tillväxtverket ser positivt på utredningens förslag att det i Sverige liksom i övriga Europa införs möjligheten till upphandling med reserverade kontrakt. Utredningen konstaterar att det dels ökar möjligheten till arbete för människor som står utanför arbetsmarknaden, dels att det stimulerar bildandet av nya arbetsintegrerande sociala företag. Tillväxtverket instämmer i utredningens förslag under förutsättningen att reserverade kontrakt ska kunna tilldelas leverantörer där 30 procent av de anställda utgörs av funktionshindrade eller missgynnande arbetstagare för uppdraget. Detta i syftet att säkerställa att avtalen förblir konkurrensneutrala. 9. 7 Sammanfattning av förslag som syftar till att tillvarata konkurrensen och öka små och medelstora företags deltagande i upphandlingar Tillväxtverket delar utredingens uppfattning om vikten av offentlig upphandling som en strategisk fråga, ökad dialog samt nya lösningar av kommunikation mellan upphandlande myndighet och leverantör. Tillväxtverket har under 2012 och våren 2013 genomfört sin seminarieserie Fler affärer i din kommun tillsammans med Upphandlingsstödet vid Kammarkollegiet och SKL. Erfarenheterna från dessa seminarier, som genomförts i hela landet, är att många upphandlare helt saknar stöd från den egna organisationen när det kommer till innovativa upphandlingar. Många upphandlare vågar inte ta chansen att genomföra en innovativ upphandling som på sikt kanske skulle kunna förenkla upphandlingen ur ett leverantörsperspektiv. Vidare har seminarieserien visat att det sällan finns kanaler för kommunikation mellan leverantörer och upphandlare. Den upphandlande myndigheten kontaktar leverantörerna först i samband med att anbudsförfrågan skickas ut. Det finns således ingen struktur för hur den upphandlande parten kan hämta inspel och synpunkter från marknaden på det som ska upphandlas så att det bättre passar behovet. Upphandlarna vet bäst vilket behov de har medan marknaden ofta vet bäst vilka lösningar som finns. Genom att ha en ökad dialog mellan leverantör och upphandlare anser Tillväxtverket att flera av företagens upplevda problem i samband med upphandling kan åtgärdas. Tillväxtverket välkomnar utredningens förslag om elektronisk upphandling då detta faller i linje med resultatet från utvärderingarna av seminarieserien. 10. 1 Inledning Tillväxtverket delar utredningens uppfattning att statistiken om offentlig upphandling i Sverige har stora brister. I nuläget vet man t ex inte hur mycket den offentliga upphandlingen uppgår till i Sverige, eller i vilken utsträckning av miljökrav ställs i samband med offentlig upphandling.
8(9) 10. 2 Utgångspunkt Tillväxtverket anser det otillfredsställande att den offentliga sektorn i Sverige saknar statistik om de aktiviteter inom upphandlingsområdet den själv är involverad i. Detta borde kunna göras utan att den administrativa bördan ökar. 10. 5. 2 Vilken statistik ska samlas in? Enligt utredningen bör arbetet med att förbättra den nationella upphandlingsstatistiken ha som mål att kunna ge ett så gott underlag som möjligt för analys, policybedömningar och beslut kring frågor runt den offentliga upphandlingen. Tillväxtverket instämmer i utredningens bedömning att detta mål, åtminstone som helhet i dagsläget är långt ifrån uppfyllt. I de flesta andra EU-länder finns en nationell annonsdatabas där de upphandlande myndigheterna ska annonsera sina upphandlingar både över och under tröskelvärdena. Detta saknas i Sverige, här har vi istället valt att lita till privata annonsdatabaser. Tillväxtverket delar utredningens bedömning att om staten i stället satsat på en offentligt ägd databas, så hade man sedan många år tillbaka haft en skarpare bild över antalet annonserade upphandlingar m m. Samtidigt säger utredningen att det inte finns någon automatik i detta samband. Utredningen anser dock att huvudorsaken till den bristfälliga statistiken inte är frånvaron av en statligt ägd annonsdatabas utan statsmakternas begränsade intresse för frågan. Tillväxtverket saknar ett mer utförligt resonemang kring varför ansvaret ska ligga på en privat annonsdatabas. Utredningens förslag gällande statistik Tillväxtverket delar utredningen uppfattning att det totala upphandlingsvärdet som uppskattas på basis av information och efterannonser är behäftat med betydande osäkerhet och troligen kommer att vara detta under överskådlig tid. Eftersom statistiken om offentlig upphandling i Sverige är bristfällig, är t ex kunskapen dålig om i vilken mån små och medelstora företag deltar i offentlig upphandling, samt om i vilken mån miljökrav ställs i samband med offentlig upphandling. Resultaten från Tillväxtverkets undersökning Företagens villkor och verklighet 2011 visar dock att det är betydligt vanligare att medelstora företag deltar i offentliga upphandlingar än att småföretag gör det (43 procent jämfört med 12 procent). Utredningen har efter en samlad bedömning av de två olika alternativen till insamling av statistik (direkt från myndigheterna eller från kommersiella databaser) kommit fram till att statistik från annonser och efterannonser är det som talar mest för sig. Utredningen bedömer emellertid att informationsinhämtningen via annonser och efterannonser behöver kompletteras med en direkt uppgiftslämning från upphandlande myndigheter enheter. Det gäller framför allt uppgifter om den offentliga upphandlingens värde. Tillväxtverket anser att man kan ifrågasätta varför man ska använda båda kanalerna om alla uppgifter kan hämtas från de upphandlande myndigheterna. Uppenbarligen kan inte statistik enbart hämtas från databaserna bl. a för att uppskattningen av totalbeloppet för upphandlingen i Sverige inte är tillförlitligt i dessa. Dessutom finns det risk med att offentlig statistik bygger på leveranser från privata databaser, eftersom dessa kan förändra inriktning eller läggas ned av kommersiella skäl. Utredningen föreslår att en stickprovsbaserad undersökning börjar genomföras vart tredje år för att kartlägga i vilken utsträckning miljökrav och sociala krav ställs vid offentlig upphandling. Tillväxtverket anser att detta kan vara rimligt med tanke på den bristfälliga statistiken inom detta område idag.
9(9) Tillväxtverket tycker det är bra att utredningen föreslår att samtliga insamlade statistikuppgifter ska samlas i en nationell databas som ska vara allmänt tillgänglig. Databasen föreslås bli en uppgift för den statistikansvariga myndigheten. Utredningen föreslår att statistikansvarig myndighet får i uppdrag att tillsätta en arbetsgrupp som består av representanter från SKL, Konkurrensverket, ESV, Kammarkollegiet, MSR, Sveriges Offentliga inköpare, Svenskt Näringsliv, Företagarna och Sveriges offentliga leverantörer som får i uppdrag att närmare bestämma detaljerna kring vilken statistik som ska samlas in och hur insamlingen ska gå till. Tillväxtverket anser sig besitta erfarenheter som är av vikt när man arbetar fram ett sådant förslag. Tillväxtverket har bland annat tagit fram rapporten Offentlig upphandling Företagens deltagande. Övriga synpunkter Tillväxtverket delar upphandlingsutredningen förslag om att anslagen till forskning om offentlig upphandling bör öka. Förbättrad upphandlingskompetens Det är ett närmast självklart konstaterande att den goda affären är starkt beroende av kompetensen hos dem som ansvarar för upphandlingen. För att säkerställa kompetensen bör utbildning inom offentlig upphandling kunna erbjudas i form av en grundutbildning. Fördjupningskursen i offentlig upphandling på juristprogrammet på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet kan ses som förebild. Tillväxtverket välkomnar etableringen av ett nytt forskningsfält och en ny grundutbildning på högskolenivå på temat offentlig upphandling. Tillväxtverket är förvaltande myndighet för de åtta regionala strukturfondsprogrammen för regional konkurrenskraft och sysselsättning samt för det gränsregionala samarbetsprogrammet Öresund-Kattegat-Skagerrak. Det är därför Tillväxtverkets erfarenhet att kompetens kring offentlig upphandling är låg i hela landet. Beslut i detta ärende har fattats av stf generaldirektör Göran Theolin. I handläggningen har Ingrid E Ström, Hans Engström, Hanna Pettersson, Jan Persson, Kalle Westberg, Eva Carlsson, Eva Johansson, Anna Nyström, Nicklas Larsson, Jon Nyqvist, Pär Ove Bergquist samt Marcus Liu (föredragande) medverkat. Göran Theolin Handläggare Marcus Liu