RAPPORT Regeringsuppdrag Redogörelse för pågående förändringsarbete i syfte att förbättra underhållsverksamheten inom järnvägen.

RAPPORT Regeringsuppdrag Redogörelse för pågående förändringsarbete i syfte att förbättra underhållsverksamheten inom järnvägen. Version 1.0 TRV2015/59646 Yta för bild I

Trafikverket E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921 TMALL 0004 Rapport generell v 1.0 Dokumenttitel: Redogörelse för pågående förändringsarbete i syfte att förbättra underhållsverksamheten inom järnvägen. Författare: Eva-Marie Mendahl Dokumentdatum: 2015-09-18 Ärendenummer: TRV2015/59646 Version: 1.0 Fastställt av: Generaldirektör Lena Erixon II

Sammanfattning Trafikverket har fått i uppdrag av regeringen att redogöra för arbetet med att förbättra underhållsverksamheten inom järnvägen. I den här rapporten beskrivs ett urval av de utvecklingsprojekt som Trafikverket driver och på vilket sätt de kan bidra till att stärka och effektivisera järnvägsunderhållet. Utvecklingsprojekten utgår från Trafikverkets övergripande uppdrag, mål och strategiska utmaningar. Utifrån tre förbättringsområden beskrivs pågående projekt. Koll på anläggningen: Den självklara utgångspunkten är att de resurser som finns ska satsas där de behövs bäst. Åtgärderna ska pekas ut i en nationell underhållsplan. En central fråga är anläggningsinformationen alla de data som sammantaget ger bilden av järnvägens funktion och status. Med stöd av förbättrad anläggningsinformation kan Trafikverket göra mer träffsäkra analyser och fastställa så kallade effektsamband; det resultat som en viss åtgärd kan förväntas ge. Ett av de verktyg som Trafikverket nu utvecklar är ett heltäckande anläggningsregister inom projekt ANDA. Att ha koll på anläggningen är grunden för de flesta av utvecklingsprojekten. Därför är det viktigt att implementeringen av anläggningsregistret kan genomföras i planerad omfattning och takt. Tid för underhållsarbete: Järnvägsanläggningen är eftersatt och arbetet med att höja standarden kommer att ta lång tid. Kapaciteten är högt utnyttjad samtidigt som prognoserna för trafikutvecklingen fortsätter att peka uppåt. Behovet av att få tillgång till spåren för underhåll står i ständig konflikt med kraven på ökad trafikering. En mer öppen och tidig dialog med järnvägsföretag och entreprenörer kan tillsammans med fasta servicefönster och förbättrad planering göra det möjligt att tilldela kapacitet på ett mer effektivt sätt. Exempel på projekt som ska ge förbättringar är Tåg i tid med ökad punktlighet, tydligare trafikinformation och bättre hantering av resenärer och projektet Förbättrat kapacitetsutnyttjande som ska ge en pålitlig tågplan. Effektivare underhåll: Järnvägsmarknaden är i stort behov av utveckling, framför allt när det gäller arbetssätt och samarbete inom branschen. Trafikverket driver flera projekt som syftar till att öka produktiviteten i branschen dels genom att stimulera innovativa lösningar, dels genom att skapa förutsättningar för entreprenörer, leverantörer och konsulter att kunna utföra arbeten mer effektivt så att man kan höja kvaliteten och/eller sänka kostnaderna. Inom projektet Renodlad och professionell beställare utvecklar Trafikverket sin kompetens som beställare vilket bland annat innebär en successiv utveckling av baskontrakten och förbättrade affärsformer. Utöver utvecklingsprojekt och forsknings- och innovationsprojekt, FOI, arbetar Trafikverket med att fortlöpande utveckla organisation, kompetens och intern samverkan. Inom Trafikverket har ett arbete med att utveckla och förtydliga organisationen inom flera verksamhetsområden skett. Bland annat har en uppdelning av tillståndsbedömning och planering av väg- och järnvägssystem skett i syfte att få bättre tillståndsbedömning och planering av åtgärder i anläggningen. Trafikverket utvecklar verktyg som gör det möjligt att ytterligare integrera miljöaspekterna i arbetet med befintliga vägar och järnvägar. Därutöver krävs riktade insatser för att fullt ut integrera miljöaspekterna i såväl planering som genomförande. Sammantaget kommer det pågående förändringsarbetet att ge bättre förutsättningar för en systematisk och hållbar underhållsverksamhet. De projekt som beskrivs i denna rapport kommer redan nu och fram till 2025 ge positiva effekter för järnvägen. III

Innehåll 1. INLEDNING 1 2. MÅL OCH STYRNING AV UTVECKLINGSPROJEKT 1 2.1 Mål 2 2.2 Styrning av utvecklingsprojekt 3 2.3 Val av utvecklingsprojekt 4 3. NULÄGESBESKRIVNING AV UTVECKLINGSARBETEN 4 3.1 Trafikverkets förmåga och kvalitet 5 3.2 Pågående projekt och förväntade effekter av dessa 6 3.2.1 Analys och användning av anläggningen. 6 3.2.2 Planering av åtgärder 7 3.2.3 Beställning av åtgärder 9 3.2.4 Utföra åtgärder 9 3.2.5 Uppföljning och återkoppling 10 3.3 Risker och hinder för genomförande 10 3.4 Integrering av miljö och klimatanpassning i planering och genomförande 11 4. EFFEKTER AV UTVECKLINGSPROJEKTEN 12 4.1 Effekter kopplade till leveranskvalitet. 12 4.2 Effekter kopplade till drift- och underhållsstrategin 12 4.3 Sammanfattning av utvecklingsprojekten 13 IV

1. Inledning Trafikverket har av regeringen fått i uppdrag att redogöra för pågående förändringsarbete i syfte att förbättra underhållsverksamheten inom järnvägen. Trafikverket ska redogöra för hur olika pågående och planerade projekt i syfte att förbättra järnvägsunderhållet bidrar till uppfyllelsen av de transportpolitiska målen, inklusive de jämbördiga funktions- och hänsynsmålen, samt Trafikverkets egna mål för drift och underhållsverksamheten. Redovisningen ska även omfatta på vilket sätt de olika projekten är beroende av varandra. En tidsplan ska redovisas där alla viktigare projekt och förekommande beroenden av varandra ska framgå. Redovisningen ska även omfatta hur den övergripande styrningen och ledningen av arbetet organiseras och genomförs. Trafikverket strategidokument drift- och underhållsstrategi utgör en viktig grund för styrning av verksamheten. Redovisningen ska omfatta en redogörelse för hur verksamheten leds och stödjs utifrån den beslutade strategin samt när effekter av arbetet kan förväntas. Redovisningen ska även omfatta en beskrivning av hur Trafikverket integrerar miljöaspekter i planering och genomförande av drift- och underhållsverksamheten. Eventuella förekommande risker eller hinder vilka kan få en negativ påverkan på det pågående arbetet, ska särskilt belysas och redogöras för. Trafikverket ska redovisa de åtgärder som vidtas för att förbättra underhållsverksamheten inom det befintliga järnvägsnätet under rådande förhållanden och med beaktande av de faktorer som kan bedömas ge påverkan på det framtida underhållet i form av till exempel trafikökningar, tillkommande anläggningsdelar och regelverksförändringar. Uppdraget innefattar inte en redovisning av fysiska åtgärder så som kapacitetsutbyggnader, trimningsåtgärder, investeringar eller reinvesteringar i anläggningen. I de fall där förbättringsarbete bedrivs i syfte att även förbättra underhållet av väganläggningen ska detta framgå. I redovisningen av uppdraget ska Trafikverket beakta nuvarande och aviserade ekonomiska ramar till vidmakthållande av järnväg. 2. Mål och styrning av utvecklingsprojekt Trafikverkets arbete syftar till att använda tilldelade medel och resurser så effektivt som möjligt. En central del i detta arbete är att verka för ökad produktivitet och innovationsgrad inom anläggningsbranschen, vilket också har varit ett uttalat uppdrag sedan myndigheten bildades 2010. Trafikverkets arbete utgår i grunden från en transportpolitiskt uppsatt ambitionsnivå, som innebär att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för såväl medborgare som näringsliv i hela landet. Till det övergripande målet hör ett funktionsmål och ett hänsynsmål. Funktionsmålet handlar om att transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Samtidigt ska transportsystemet vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors och mäns transportbehov. 1

Hänsynsmålet handlar om att transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till det övergripande generationsmålet för miljö och till att miljökvalitetsmålen uppnås, samt bidra till ökad hälsa. 2.1 Mål För att förbättra styrning och uppföljning av Trafikverkets förmåga att leva upp till de transportpolitiska målen har Näringsdepartementet och Trafikverket utvecklat ett nytt styrramverk för drift och underhåll. Styrramverket omfattar sex leveranskvaliteter: säkerhet, punktlighet, kapacitet, robusthet, användbarhet samt miljö och hälsa. Tillsammans med ett antal indikatorer som införs stegvis ska styrramverket beskriva Trafikverkets förmåga att säkerställa järnvägens funktion. Styrramverket är en konkretisering av de transportpolitiska målen. Leveranskvaliteterna kopplas till målsatta indikatorer för styrning och uppföljning av verksamheten. Leveranskvaliteterna kompletteras med Trafikverkets drift- och underhållsstrategi med målet att trafiken ska komma fram och hålla utlovad kvalitet nu och i framtiden. Drift- och underhållsstrategin bygger på tre områden med följande önskade lägen Kundernas förväntningar: Trafikverket har ett mycket gott samarbete med kunder. Kundarbetet bedrivs så att realistiska förväntningar på leveranskvalitet skapas. Det framgår med tydlighet vilken kvalitet som erbjuds i olika delar av väg- och järnvägsnätet. När störningar uppstår får resenärer och trafikanter tillräckligt med information för att fatta beslut om den fortsatta resan eller transporten. Långsiktig hållbarhet: Transportsystemet med väg och järnvägar klarar höga påfrestningar, även orsakade av oväntade händelser. Robusthet hanteras gemensamt för väg och järnväg. Drift och underhåll bedrivs med största möjliga hänsyn till den långsiktiga hållbarheten. Kostnadseffektivitet: Alla aktiviteter och åtgärder som genomförs inom drift- och underhållsverksamheten ska styras utifrån vad som är kostnadseffektivt. Resultaten av utvecklingsprojekten som redovisas i denna rapport ska ge förbättringar inom dessa områden vilket tas upp i slutet av rapporten. 2

Figur 1 Transportsystemets leveranskvaliteter 2.2 Styrning av utvecklingsprojekt Trafikverket utvecklar sin verksamhet med hjälp av såväl forskning och innovation, FOI, som verksamhetsutveckling samt ständiga förbättringar. Insatserna syftar till att säkerställa och ständigt utveckla Trafikverkets förmåga att lösa sin uppgift gentemot uppdragsgivare, avtalskunder, medborgare och näringsliv. Utvecklingsarbetet som helhet har i allt högre grad blivit en integrerad del i ordinarie planering och uppföljning av verksamheten. Genomförandet av utvecklingsprojekten följer etablerade modeller för styrning av utvecklingsprojekt. I denna rapport redovisas utvecklingsprojekt som styrs av Trafikverket. Det finns också många andra projekt, både på kort och lång sikt där Trafikverket väljer att samverka med andra aktörer. Ett exempel på samarbete på EU-nivå är projektet Shift2Rail. Det är det första gemensamma järnvägsteknologiska europeiska samarbetsprojektet för morgondagens järnvägssystem. Projektet ska fokusera på forskning, innovation och marknadsdrivna lösningar samt på att snabba upp införandet av nya och avancerade tekniklösningar, produkter och tjänster. Projektet ska bidra till att förverkliga EU:s ambitioner om överflyttning av trafik från väg till järnväg, stödja den europeiska järnvägsindustrins konkurrenskraft och förverkliga ett gemensamt europeiskt järnvägssystem. Specifika förväntade resultat av projektet är minskade livscykelkostnader för järnvägstransporter med 50 procent, fördubblad kapacitet samt ökad tillförlitlighet och punktlighet med 50 procent. 3

2.3 Val av utvecklingsprojekt Trafikverkets utvecklingsprojekt utgår från de tre största utmaningarna för järnvägsunderhåll i Sverige. Dessa pekas ut i rapporten Alternativ för framtida organisering av järnvägsunderhållet (april 2015): Järnvägens förändrade förutsättningar Den svenska järnvägen utnyttjas nära kapacitetstaket i ett läge där underhållet är eftersatt. Det leder till allt snabbare nedbrytning av anläggningen, samtidigt som behovet av tid i spår för upprustning ökar. Kunskap om anläggningen funktion och status Kunskap och analys av anläggningen måste öka och systematiseras för ökad transparens och prioritering. Aktörer och marknadens mognadsgrad Samtliga aktörer på järnvägsmarknaden behöver utveckla sin verksamhet och sin samarbetsförmåga. 3. Nulägesbeskrivning av utvecklingsarbeten Utifrån de utmaningar som har beskrivits, finns ett antal områden som behöver utvecklas och därför har Trafikverket valt att genomföra flera utvecklingsprojekt. I detta kapitel kommer projekten beskrivas, deras syfte och förväntad effekt. Det finns också risker och hinder för projekten som beskrivs. Dessutom redogörs för hur Trafikverket integrerar miljö i planering och genomförande av underhållsåtgärder. Koll på anläggningen. Trafikverket behöver förbättrad data om anläggningen för att avgöra var och när resurserna ska läggas ur ett livscykelperspektiv. Därför pågår ett arbete bland annat med att utveckla mer heltäckande effektsamband, att anpassa och utveckla ITsystemen för bättre användbarhet samt förbättra uppföljningen av verksamheten i termer av nyckeltal och mål. Tid för underhållsarbete. Med hänsyn till trängseln på spåren, behöver Trafikverket bli bättre på att samordna trafik och banarbete på både kort och lång sikt. Det behövs också utvecklas en acceptans för de underhållsåtgärder som måste genomföras. Trafikverket arbetar därför bland annat med projekt kring förbättrad planering av banarbeten och förbättrad metodik i kapacitetstilldelningen. Detta sker i dialog och samverkan med järnvägssektorns aktörer. Effektivare underhåll. För att få ökad produktivitet, effektivitet och säkerhet i utförandet av underhållsarbetet behöver Trafikverket utvecklas i sin beställarroll, förbättra samordningen och fortsätta arbetet mot ett effektivare underhåll med större fokus på förebyggande åtgärder. Säkerhet vid arbete i spår behöver förbättras liksom förmågan att åtgärda inrapporterade fel. Nedan sammanfattas de projekt som kommer att beskrivas i rapporten. 4

Figur 2 Kort sammanfattning av utvecklingsprojektens syfte och förväntat resultat. 3.1 Trafikverkets förmåga och kvalitet För att få en förbättrad väg- och järnvägsanläggning krävs också en lämplig organisation av det interna arbetet. Inom Trafikverket har ett arbete med att utveckla och förtydliga organisationen inom flera verksamhetsområden skett. För verksamhetsområdet Underhåll har en uppdelning av väg- och järnvägssystem genomförts med syfte att få bättre styrning, planering och kontroll av åtgärder i anläggningen. Inom projektet Renodlad och professionell beställare ingår att Trafikverket ska utvecklas i beställarrollen för att ett effektivare underhållsarbete ska genomföras. Detta innebär en ökad tydlighet kring ansvar för anläggningens tillstånd och åtgärder som ska upphandlas. Uppdelningen av väg- och järnvägssystemen innebär en uppdelning mellan den dagliga driften och det mer långsiktiga underhållsarbetet. Arbete med att förbättra arbetssätt och kompetensutveckling pågår fortlöpande. Nedan visas en sammanfattande bild med tidsplan kring projektens genomförande samt implementeringsperioder. Efter projekttiden fortsätter förbättringsarbetet utifrån projekten i den ordinarie verksamheten. 5

Figur 3 Schematisk bild av hur Trafikverkets projekt hänger samman och utvecklas över tid med projekttid och implementeringsperiod. Projekt kan påverka flera av underhålls delprocesser. 3.2 Pågående projekt och förväntade effekter av dessa Framöver redovisas de projekt som Trafikverket valt att beskriva mer ingående. Projekten är sorterade utifrån de processteg som används inom underhållsverksamheten. 3.2.1 Analys och användning av anläggningen. Projektet ANDA, anläggningsdata, ska bli ett register med både väg- och järnvägsdata. Registret ska ge information på ett enhetligt sätt. Den förväntade effekten är att Trafikverket får tillgång till korrekt och uppdaterad information som speglar både nybyggnad och förändringar i befintlig infrastruktur. Detta ger bättre förutsättningar för att genomföra analyser av anläggningsbehov, prioritera rätt underhållsinsatser samt att följa upp effekter av åtgärder i anläggningen. Systemet är planerat att börja användas 2018. Projekt underhållssystem ska ge data om anläggningens tillstånd och förändringar, genomförda underhållsåtgärder samt kostnader för utfört underhåll. Kostnaderna redovisas både på detaljerad nivå för anläggningsdelar och på aggregerad nivå för systemet. Detta medför att Trafikverket bättre kan analysera och följa upp effekter som olika underhållsåtgärderna ger. Implementeringen av ett underhållssystem påbörjas under 2016 och kommer att pågå till och med 2025. Projekt riskbedömning. Under 2014 har nya arbetssätt för riskhantering tagits fram och arbete med implementering påbörjats. Detta ska ge bättre förutsättningar att hantera både risker och redan inträffade händelser. 6

Till grund för Trafikverkets riskhantering finns arbetssätt med principer, förhållningssätt och kriterier för värdering av risker och inträffade händelser. En beskrivning av processen kring riskhantering och ansvar för tillämpning finns. En rutin finns med konkreta instruktioner för den integrerade riskhanteringen och dess tillämpning inom olika områden. Projektet har utvecklat verktyg i form av exempelmallar. Tre ansvarslinjer för intern styrning och kontroll har tydliggjorts enligt internationell praxis. Första ansvarslinjen är riskägarskapet, den andra är riskfunktionerna (risk manager och riskstrateger med flera) och den tredje är granskningsfunktionerna (revision). Risker och inträffade händelser värderas och lyfts till överliggande organisatorisk nivå i verksamhetsuppföljningen. De största riskerna dokumenteras i respektive enhets verksamhetsanalys. Från enheternas analyser hämtas underlag till en analys av Trafikverkets största hot och möjligheter. Trafikverkets verksamhetsanalys hålls aktuell under året. Uppföljning och utvärdering sker årligen inom alla enheter och en rapport sammanställs utifrån detta till styrelsen av en risk manager. Under 2015 har implementeringen av projektet startat och ska tillsammans med de övriga projekten ge ökad kunskap om anläggningen och möjlighet till bättre planering av underhållsåtgärder. Dessa projekt kommer att ge Trafikverket en helhetssyn kring koll på anläggningen. 3.2.2 Planering av åtgärder Projekt Nationell underhållsplan, syftar till att på ett tydligt sätt presentera planeringen av underhållsåtgärder i en nationell underhållsplan för väg- och järnvägssystemen. Underhållsplanen ska bygga på tydliga mål och prioriteringar, beskrivningar av underhållsåtgärder samt de effekter de har på väg- och järnvägsanläggningen. Underhållsplanen ska utgå från systemens användning och aktuella tillstånd och är därmed starkt beroende av projekten ANDA, underhållssystem och riskbedömning. Underhållsplanen kommer att vara implementerad 2017. Därefter sker förbättringar kontinuerligt. Projekt för förbättrat kapacitetsutnyttjande. Kapacitet i järnvägsanläggningen för underhålls- och investeringsåtgärder planeras enligt den ordinarie processen för kapacitetstilldelning. Det är viktigt att kunna planera tilldelningen så att infrastrukturen utnyttjas effektivt och så långt möjligt enligt de behov som kunderna efterfrågar. För underhållsinsatserna är det dessutom viktigt att planera så att arbetena ger minsta möjliga påverkan på trafikeringen. I syfte att uppnå en mer robust plan och kunna ha ett transparent förhållningssätt till kunder och entreprenörer, har förändringar genomförts i processen och ytterligare arbete pågår. Arbeten med stor påverkan ska anges i Järnvägsnätbeskrivningen och ingår som en förutsättning för kapacitetstilldelning för tågtrafiken. Dessa arbeten samråds med branschen i processen kring Järnvägsnätbeskrivningen 15 månader innan tågplanens börjar gälla. Övriga objekt presenteras i ett samråd 12 månader i förväg. Sedan något år görs mera detaljerade simuleringar av de största banarbetenas påverkan på möjligheterna att trafikera, vilket bidrar till pålitlig och punktlig trafik. Dessutom har ett nytt processteg införts, så kallad tidig dialog, som innebär att kapacitetsförutsättningarna diskuteras med branschen i god tid innan kapacitet ansöks. På så sätt ges en ömsesidig bild av den totala efterfrågan på kapacitet. 7

Efterfrågan på kapacitet i anläggningen för att genomföra underhåll har ökat. Under 2015 pågår ett arbete för att ge en transparent och korrekt bild av efterfrågan på underhållskapacitet. Det innebär att alla banarbeten som innebär trafikpåverkan ska finnas med i den fastställda tågplanen med beskrivning av vilken konsekvens det får för trafikeringen. Ytterligare arbeten som påverkar trafik ska därefter som princip inte tillkomma. Här finns dock undantag, till exempel akut felavhjälpning. En tydlig process för hur dessa undantag hanteras i samråd med branschen kommer att tas fram. På samma sätt kommer också en process att finnas som beskriver hur större förändringar av kapacitetsförutsättningarna ska hanteras i samråd med branschen. Det kan avse att tilldelningen av medel förändras positivt eller negativt eller att förutsättningarna för en viss bana snabbt har förändrats. Ett ytterligare processteg som kommer att införas är en mycket tidigare dialog med branschen om kommande underhållsbehov, med en framförhållning på cirka fem år. Behovet har framkommit efter samverkan med branschen, bland annat i workshops. Den dialogen är också avsedd att ge värdefull information från branschen till Trafikverket kring tänkta förändringar i trafikering. Proaktiv kundkommunikation syftar till att tillsammans med avtalskunderna ta fram nya, innovativa arbetssätt för att stärka dialogen. Arbetssättet utgår ifrån att Trafikverket tillsammans med avtalskunder skapar värde för båda parter och att kunden deltar i att ta fram lösningar för utvecklade arbetssätt som är systematiska och långsiktigt hållbara. Kunderna uttrycker önskemål om att få delta, till exempel när Trafikverket driver utvecklingsprojekt eller vid hastigt uppkomna händelser. Deltagande avtalskunder är SJ, Green Cargo, Västtrafik, Skånetrafiken, Tågab, Stockholmståg, Hector Rail och TX Logistik. Projekt fördjupning servicefönster syftar till att få ett bättre järnvägsunderhåll och färre oplanerade trafikstörningar. Servicefönster är fasta förplanerade regelbundna tiderför underhåll i spår. De ska ingå i förutsättningarna när underhållsentreprenaden handlas upp och trafiken i den fastställda tågplanen ska vara anpassad därefter. Servicefönster införs löpande i samband med att basunderhållskontrakten handlas upp. Det innebär ett rullande införande över landet, och beräknas vara genomfört 2025. Projekt utveckling av effektsamband är ett viktigt underlag för att kunna beskriva effekter av olika åtgärder, till exempel för att kunna ställa dessa mot varandra när man gör prioriteringar. Järnvägen har, och lever upp till höga krav på säkerhet. Denna säkerhetsnivå uppnås bland annat genom tillståndsmätning, såväl maskinellt som genom besiktningar, med fastställda tröskelvärden för när åtgärder ska vidtas. Detta följer den generella principen tillstånd åtgärd effekt. Att styra underhållet enbart med stöd av säkerhetskraven är dock inte tillräckligt då detta skulle resultera i en anläggning med oacceptabelt många trafikstörande infrastrukturfel. Här finns etablerade interna anvisningar sedan lång tid tillbaka som anger när underhållsåtgärder bör vidtas, samt när reinvestering bör verkställas. Utgångspunkten för anvisningarna är att de delar av infrastrukturen vars huvudsakliga nedbrytningsmekanism är mekanisk utmattning uppvisar ett beteende som innebär att felfrekvensen i en ny anläggning visserligen kommer att vara slumpmässig, men ändå begränsad och tämligen förutsägbar. Detta gäller fram till en brytpunkt när felfrekvensen ökar kraftigt och därmed underhållsinsatserna/ kostnaderna för att hålla banan trafikerbar. Denna brytpunkt kan man förskjuta framåt i tiden genom relevant underhåll, men den går inte att helt undvika. 8

Det pågår ett utvecklingsarbete kring effektsamband och Trafikverket har nu tagit fram ett nytt effektsamband som beskriver punktlighetsförbättring genom färre akuta infrastrukturfel på spår. Effektsambandet ska fastställas under oktober 2015 och kommer därefter att implementeras. Den metodik som tagits fram för detta effektsamband kommer även att kunna användas som utgångspunkt för att arbeta vidare med andra åtgärdstyper. 3.2.3 Beställning av åtgärder Projekt renodlad och professionell beställare har som syfte att verka för ökad produktivitet och innovation i anläggningsbranschen. Trafikverket skapar förutsättningar för entreprenör, leverantör och konsult att kunna utföra arbetet mer effektivt och därmed höja kvaliteten och/eller sänka kostnaden. Omfattningen är inte statisk utan avgörs av styrgruppens ambitionsnivå, tillgänglig personal och budget. För tillfället pågår tolv uppdrag inom områdena kompetens, affärsformer, arbetssätt, mål och mått, regelverk samt verktyg. Innovationsupphandling är ett av delprojekten inom renodlad och professionell beställare och syftar till att göra upphandlingar som främjar utveckling och införande av nya lösningar, innovationer. Innovationsupphandling innefattar dels upphandling som sker på ett sådant sätt att den inte utesluter nya lösningar, så kallad innovationsvänlig upphandling, dels upphandling av innovation, det vill säga upphandling av framtagande av nya lösningar som ännu inte finns på marknaden. Innovationsupphandling kan beskrivas som en flexibel ansats som kan användas för att beakta nya lösningar i reguljära upphandlingar, men också för upphandling av regelrätta utvecklingsprojekt. Ett exempel är upphandlingen av kreosotfria slipers där Trafikverket, för att skapa utrymme för innovation, fokuserar på funktionskraven och utöver det ställer så få detaljkrav som möjligt för att ge leverantörerna frihet att hitta nya lösningar. Vidare öppnar upphandlingen för att flera leverantörer ges möjlighet att testa sina lösningar. Det kan vara flera leverantörer som får dela på kontraktet. För att öka möjligheten att få in flera anbudsgivare ger Trafikverket leverantörerna möjligheten att utveckla produkten under det första året på kontraktet. Projekt kontraktsanalys basunderhåll järnväg genomfördes under 2014-2015 och implementering pågår. Syftet med projektet är att få fram optimala kontraktsformer för basunderhåll. En handlingsplan finns där följande aktiviteter kan nämnas Ta fram en ny incitamentsmodell som styr mot minskad total feltid Tydliggör arbetssätt och beslutsordning vid införande av förändrade och nya krav Utred möjligheten att ta fram ett nytt standardavtal för basunderhåll både för järnväg och väg som är utformat för kontrakt avseende underhållsarbeten. 3.2.4 Utföra åtgärder Projekt verktyg PLS är ett projektledningssystem som syftar till förbättrad projektstyrning, resultatuppföljning och prognosarbete av underhållsentreprenader. Genom ett enklare och mer enhetligt arbetssätt för projektledare samt ett mer effektivt verktyg förenklas och förbättras uppföljningen av verksamheten. 9

3.2.5 Uppföljning och återkoppling Projekt Tillsammans för tåg i tid, TTT, handlar om att systematiskt och långsiktigt förbättra punktligheten, trafikinformationen och hanteringen av resenärer inom järnvägstrafiken. Trafikverket, Branschföreningen Tågoperatörerna, Svensk Kollektivtrafik, Jernhusen, Swedtrain, Västtrafik, Skånetrafiken, Stockholms läns landsting, Sveriges kommuner och landsting är representerade i samarbetets olika styr- och arbetsgrupper. Målet är att 95 procent av såväl persontågen som godstågen ska ankomma till slutstation på utsatt tid eller maximalt fem minuter efter utsatt tid. Dessutom finns ett mål för resenärsnöjdhet som avser information och hantering i stört läge. 80 procent av resenärerna ska vara nöjda med både den information de fått vid störningar och de åtgärder som syftat till att de ska nå sitt resmål i rätt tid. Trafikverket har identifierat de viktigaste orsakerna till förseningar och skapat åtta gemensamma utvecklingsområden, som tillsammans täcker 80 procent av förseningstimmarna. För att nå 95 procent punktlighet behöver insatserna riktas mot de problem som stör trafiken mest. Projektet följs årligen upp tillsammans med branschen inom ramen för TTT. Projekt kvalitetsavgifter ger en bra bild av hur väl banarbeten planeras och utförs. Genom uppföljning av punktligheten och fördjupad analys av orsaker till förseningar kan orsakerna tillskrivas ansvariga och korrigerande åtgärder vidtas. Avgifterna infördes 2012 och utvecklas löpande i samarbete med branschen. Projekt Automatiserad mätning syftar till att förbättra punktligheten och minimera störningar inom järnvägstrafiken genom att tidigt upptäcka fel och brister i anläggningen. Testutrustning placeras på både spår och järnvägsvagnar för att genomföra mätningar. Detta innebär att data samlas in som ger förbättrat beslutsunderlag för branschen. Projektet pågår under tre år fram till 2016 för att därefter implementeras. Projektets fördjupade samverkan inom branschen ger effekter i form av uppväxling av satsade medel och snabb omsättning av forskningsresultat i branschen. Sammantaget ger det förutsättningar för att på kort och lång sikt minska störningar och förbättra punktligheten. 3.3 Risker och hinder för genomförande Trafikverkets projekt genomförs med stöd av Trafikverkets projektstyrningsmodell. Vid varje tollgate, beslutspunkt enligt projektmodellen, ska den aktuella riskexponeringen användas som underlag för beslut om projektets fortsatta inriktning och genomförande. Implementering av det gemensamma arbetssättet för Integrerad riskhantering kommer att genomföras för hela Trafikverket. För underhållsverksamheten har målgruppsanpassade utbildningsinsatser planerats in med början under hösten 2015 för att pågå under 2016. Projektet ANDA risker redovisas här som exempel dels för att det är ett projekt som har stor påverkan på flera andra projekt, dels för att det är risker som är vanliga i fler projekt. Risker för ANDA är Tidplanen är satt under förutsättning att inga överprövningar sker. Förändrat innehåll i projektet kan medföra en risk för förändrad budget. Det är framför allt två faktorer som påverkar detta - systemupphandlingens resultat kan bli dyrare än förväntat eller omfattningen av projektet. Risken är att projektet inte kan möta andra projekts krav och tidplaner i form av temporära leveranser av ny anläggningsdata. 10

3.4 Integrering av miljö och klimatanpassning i planering och genomförande Miljöaspekter ingår som en integrerad del i all planering och genomförande av underhållsåtgärder. Trots detta beskrivs miljö i denna rapport i ett eget avsnitt för att ge en helhetssyn. Befintlig infrastruktur har stor del i att flera av miljökvalitetsmålen, vilka hänsynsmålet pekar på, inte nås. Järnvägsanläggningen är visserligen mindre omfattande än väg, men av betydelse då det finns brister i miljöprestanda jämfört med vad som är ett önskvärt läge för måluppfyllelse av hänsynsmålet med avseende på miljö. Många av dessa brister åtgärdas dock inte genom drift- och underhållsåtgärder utan genom medel för riktade insatser som syftar till att höja miljöprestandan. Underhållsverksamhet ska bedrivas på ett sådant sätt att effekter på miljön minimeras. Det ska även säkerställas att miljö- och skyddsåtgärder som buller- och vattenskydd, faunapassager samt natur- och kulturvärden exempelvis artrika järnvägs- och kulturmiljöer i järnvägsområdet bevaras. För att säkerställa en robust och tillförlitlig infrastruktur som ska klara både väntade och oväntade händelser genomförs ett proaktivt arbete i syfte att anläggningen ska vara utformad så, att det blir så få stopp och störningar som möjligt. En viktig utgångspunkt för detta är att öka kunskapen om hur funktioner i anläggningar påverkas av ett förändrat klimat och andra oväntade händelser. Därför har Trafikverket tagit fram en klimatanpassningsstrategi. En del i strategin handlar om hur klimatrelaterade risker ska identifieras, analyseras och reduceras fortlöpande som en integrerad del i underhåll, nybyggnad och ombyggnad av vägar och järnvägar. Arbetet med att omsätta strategin till en handlingsplan pågår och beräknas vara klart i slutet av år 2015. En grund för planering av miljöåtgärder är att ha god kunskap om anläggningen, kunskap som ligger till grund för att kunna beakta miljöfrågorna i förvaltningen av infrastrukturen och för att åtgärda brister med medel till riktade miljöåtgärder (åtgärdsområden). Databasen Miljöwebb landskap har tagits fram och fortsätter kontinuerligt att utvecklas för att samla all information om så kallade miljöföreteelser som artrika järnvägsmiljöer och faunapassager i befintlig anläggning. Klimatkalkyl är en modell för att mäta infrastrukturens klimatpåverkan och energianvändning i ett livscykelperspektiv som utvecklas under 2015 för att kunna användas också för drift- och underhållsåtgärder. Ett av syftena är att ge förutsättning för att ytterligare integrera klimataspekten i drift- och underhållsverksamheten. Kemiska produkter som används i Trafikverkets verksamhet arbetsmiljö- och miljögranskas av Trafikverkets Kemikaliegranskningsfunktion. Syftet med granskningen är att bidra till en miljö- och arbetsmiljösäkrad kemikaliehantering där riskerna för hälsa och miljö minimeras. Granskningen är också ett led i Trafikverkets arbete med att uppfylla det nationella miljökvalitetsmålet Giftfri Miljö. 11

4. Effekter av utvecklingsprojekten Utvecklingsarbetet som pågår inom Trafikverket kommer att leda till förbättringar i underhållsverksamheten. Här beskrivs hur utvecklingsprojekten bedöms påverka de leveranskvaliteter som fastställts i samverkan med Näringsdepartementet (se figur 1) och de målbilder som finns i Trafikverkets drift- och underhållsstrategi. Samtidigt är det viktigt att ha rimliga förväntningar. Det kommer att ta tid innan resultatet av arbetet ger resultat, och framgången förutsätter att alla aktörer inom järnvägen bidrar. 4.1 Effekter kopplade till leveranskvalitet. Flertalet av leveranskvaliteterna kommer att förbättras som en effekt av utvecklingsprojekt som beskrivs här. Utvecklingsprojekt som syftar till att ge mer och bättre fakta om anläggningen samt utveckla planeringen i syfte att förbättra arbetssätt, samordning, produktivitet och effektivitet påverkar hela underhållsverksamheten positivt och därmed samtliga leveranskvaliteter. Framför allt ökar Punktlighet och Robusthet. Kapaciteten ökar till viss del vilket även Miljö och hälsa gör samt Säkerhet även om den redan idag ligger högt. Däremot har dessa utvecklingsprojekt ingen direkt påverkan på Användbarhet men genom bättre fakta om anläggningen och utvecklade arbetssätt påverkas indirekt även denna leveranskvalitet. 4.2 Effekter kopplade till drift- och underhållsstrategin Under 2014 beslutade Trafikverket om en ny drift- och underhållsstrategi. Denna utgår dels från Trafikverkets leveranskvaliteter, dels ifrån Trafikverkets strategiska utmaningar. I strategin redovisas målbilder inom tre strategiska områden och hur dessa målbilder ska nås inom respektive område. I det följande avsnittet redovisas dessa målbilder kortfattat och Trafikverkets förbättringsarbete inom respektive område kommenteras. Möta kundernas förväntningar. Önskat läge: Trafikverket har ett mycket gott samarbete med kunderna. Kundarbetet bedrivs så att realistiska förväntningar på leveranskvalitet skapas. Det framgår med tydlighet vilken kvalitet som erbjuds i olika delar av väg- och järnvägsnätet. När störningar uppstår får resenärer och trafikanter tillräckligt med information för att fatta beslut om den fortsatta resan eller transporten. Kommentar till pågående förbättringsarbete: Detta strategiska område handlar mer om ett framgångsrikt kundarbete än nya tekniska system. En särskild utmaning som Trafikverket och järnvägen i Sverige står inför är det höga kapacitetsutnyttjandet i kombination med eftersatt underhåll. Det är nödvändigt att insikten om att det kommer att ta tid innan stora förbättringar kan förväntas finns hos alla aktörer för att förväntningarna på leveranskvalitet ska bli realistiska. Trafikinformation är ett område där mycket förbättringsarbete pågår bland annat genom samverkan i branschen och ständig teknikutveckling. Fokus för förbättringar av trafikinformationen är i störda lägen och det finns goda förhoppningar om att målbilden inom detta område ska nås. 12

Arbetet med planering, uppföljning och analys kommer att förbättras väsentligt med de nya verktyg som är under framtagande. Skapa långsiktig hållbarhet. Önskat läge: Transportsystemet med väg och järnvägar klarar höga påfrestningar, även orsakade av oväntade händelser. Robusthet hanteras för väg och järnväg gemensamt. Drift och underhåll bedrivs med största möjliga hänsyn till den långsiktiga hållbarheten. Kommentar till pågående förbättringsarbete: För att öka kunskapen om hur funktioner i anläggningar påverkas av ett förändrat klimat och andra oväntade händelser har Trafikverket tagit fram en klimatanpassningsstrategi som finns tillgänglig på Trafikverkets intranät (Trafikverkets klimatanpassningsstrategi). Arbetet med att omsätta strategin till en handlingsplan pågår och beräknas vara klart i slutet av år 2015. På Trafikverkets intranät beskrivs även kunskapsläget och behovet av mer kunskap. Exempel på viktiga områden i detta sammanhang är fakta om vägarnas och järnvägarnas avvattningsanläggningar och de ingående delarnas dimensioner, placering och skick vilket krävs för att kunna bedöma behovet av åtgärder. Andra kritiska områden är riskinventering och identifiering av översvämningskänsliga järnvägsavsnitt liksom en kartläggning av anläggningskritiska el-komponenter. Många anläggningskritiska delar ligger idag i marken eller är grundlagda på marken och kan därför förstöras av kraftiga regn eller höga vattennivåer. Vara kostnadseffektiv. Önskat läge: Alla aktiviteter och åtgärder som genomförs inom drift- och underhållsverksamheten ska styras utifrån vad som är kostnadseffektivt. Ökad kostnadseffektivitet inriktas mot fyra delområden Arbeta gemensamt Styra mot rätt leveranskvalitet Vara renodlad och professionell beställare Välja rätt åtgärder Kommentar till pågående förbättringsarbete: Inom detta strategiska område pågår aktiviteter och utvecklingsarbeten hos Trafikverket som bidrar till att gapet mellan nuläge och målbild minskar. För ett riktigt framgångsrikt arbete inom detta strategiska område krävs dock utvecklingsarbete från samtliga aktörer i den svenska järnvägsbranschen. Det gäller till exempel effektivisering av entreprenörernas arbete där Trafikverket ska ge incitament, men mycket av utvecklingsarbetet måste ske hos entreprenörerna. 4.3 Sammanfattning av utvecklingsprojekten Trafikverkets pågående förändringsarbete kommer ge bättre förutsättningar för en systematisk och framtida hållbar underhållsverksamhet. Vissa av dessa utvecklingsarbeten förbättrar enbart Trafikverkets egen verksamhet medan andra förbättrar förutsättningarna för järnvägsbranschen i stort. Utöver det behöver förändringsarbete ske i andra delar av branschen om Sveriges järnväg som helhet ska kunna få en positiv utveckling. Som exempel 13

på samarbete där fler aktörer deltar kan nämnas Tillsammans för tåg i tid. Överhuvudtaget behöver samverkan mellan parterna förbättras inom järnvägsmarknaden. Utöver dessa verksamhetsutvecklingsprojekt arbetar Trafikverket ständigt med att utveckla organisation, kompetens, intern och extern samverkan. Trafikverket behöver stärka sin förmåga att arbeta långsiktigt med underhållsfrågor genom att utveckla arbetssätt som stärker den egna förmågan att göra prognoser kring nedbrytning av anläggningen och vilka underhållsåtgärder som krävs. Detta arbete kommer också att ha avgörande betydelse för en positiv utveckling. Genom ovanstående utvecklingsarbete kommer väsentliga förbättringar i Trafikverkets underhållsverksamhet att kunna realiseras. Samtidigt finns en gräns för hur långt dessa förändringar bär. Järnvägen har idag en eftersatt anläggning som det kommer att lång tid att höja standarden på. Kapaciteten är också hårt ansträngd samtidigt som prognoserna för trafikutveckling pekar uppåt. I grunden krävs därför också mer kapacitet i form av fler spår i vissa delar av systemet. Flera sådana åtgärder är planerade men det kommer att ta tid innan de är genomförda. Det krävs uthållighet och arbete inom flera områden innan rejäla förbättringar kommer att kunna synas. I väntan på detta fyller utvecklingsprojekten som här beskrivs en viktig funktion genom att de på redan nu och fram till 2025 ger positiva effekter för järnvägen. 14

15

Trafikverket, Borlänge. Röda vägen1 Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 010-123 99 97 www.trafikverket.se 16