Programmering med Java. Grunderna. Programspråket Java. Programmering med Java. Källkodsexempel. Java API-exempel In- och utmatning.



Relevanta dokument
Programmering med Java. Grunderna. Programspråket Java. Programmering med Java. Källkodsexempel. Java API-exempel In- och utmatning.

Ð ÓÖ Ø Ñ Ö ÙÖ Ä Ò ½ Å ËË ¹ ÁÒØÖÓ ÙØ ÓÒ ÔÖÓ Ö ÑÑ Ø ÓÒ Â Î Ë Ø Ò Î Ö Ð Ú Ö Ð ºÙÒ º Ö ÛÛÛº ºÙÒ º Ö» Ú Ö Ð ÕÙ Ô ËÓ ¹ ÍÒ Ú Ö Ø Æ ËÓÔ ¹ ÒØ ÔÓÐ ¾ Ñ Ö ¾¼¼

Imperativ programering


Imperativ programering


s N = i 2 = s = i=1


ÁÒÒ ÐÐ ÓÑ ØÖ Ð Ö Ð Ñ ÒØ ÓÔ ÒØÓ Ð¹Ã Û Ö ÞÑ Ð Ö Ø Ð Ö ÔÖ Ø ÙØ ÓÖÑ ÙÒ Ö ½ ¼¼¹ Ó ½ ¼¼¹Ø Рغ Î Ø º ÖØ ¾

ÁÒØÖÓ ÙØ ÓÒ ËÎ ÈÖÓ Ö ÑÑ Ø ÓÒ Ï Ä Ò Ò ÓÖÑ Ø ÕÙ Ë Ø Ò Î Ö Ð Ú Ö Ð ºÙÒ º Ö ÛÛÛº ºÙÒ º Ö» Ú Ö Ð ÕÙ Ô ËÓ ¹ ÍÒ Ú Ö Ø Æ ËÓÔ ¹ ÒØ ÔÓÐ ¾ ÒÓÚ Ñ Ö ¾¼¼

Î Ö Ä Ì ½º Ì Ö Ò Ø Üع Ð ÓÑ ÒÔÙغ ¾º ÈÖÓ Ö Ö Ð Ò Ó ØÑÑ Ö Ø ÓÔØ Ñ Ð ÙØ Ò Øº º Ö ÙØ Ò ÎÁ¹ Ð Ú ¹ÁÒ Ô Ò Òصº º ÎÁ¹ Ð Ò Ò ÓÒÚ ÖØ Ö Ø ÐÐ Ü ÑÔ ÐÚ Ò È ¹ к

ÝÖ Ö Ò ØØ Ò Ø ÓÒ Ù ØÖ Ø ÓÒ ÑÙÐØ ÔÐ Ø ÓÒ Ó Ú ÓÒ Ö ØÑ Ø ÙØØÖÝ ÙØ Ö Å ÌÄ Ñ ÓÔ Ö ØÓÖ ÖÒ ¹» Ü ÑÔ Ðº ÇÑ Ø Ö ØÑ Ø ÙØØÖÝ Ø ½ ¾ Ò Ú Å ÌÄ ¹ÔÖÓÑÔØ Ò ÒÑ ØÒ Ò Ò Ú

Ö Ò histogramtransformationº


ÁÒÒ ÐÐ ½ ÁÒØÖÓ Ù Ø ÓÒ ½ ½º½ ÝÒ Ñ Ð Ø Ð Ò Ö Ò Ú ÔØ Ú È ¹Ð Ö º º º º º º º ½ ½º¾ ÃÓÖØ ÓÑ ØÓÖ ÑÙÐ Ö Ò Ö º º º º º º º º º º º º º º º º º º º º ¾ ¾ Ø Ð Ö

Föreläsning 13 5 P erceptronen Rosen blatts p erceptron 1958 Inspiration från mönsterigenk änning n X y = f ( wjuj + b) j=1 f där är stegfunktionen.

Ö ÆË Ò Ö ÚÒ Ò Ö Ð Ö Î À ØÓÖ Ó Ò Ö ÐÐ Ö ÚÒ Ò Ò Ð Ö Ø Ò Æ ÑÒ ÖÚ ÖÒ ÐÐ Ö ÒØÐ Ò ÐÚ ÓÒ Ö Ó Ö ÒÒ Ðк ÍÔÔ Ð ÔÖÓ Ò ÐÐ Ö ÙÖ Ñ Ò Ð Ø Ö Ø º ÇÔ Ö Ø Ú Ô Ø Öº Ë Ö Ø

Â Ú ËÖ ÔØ ÇŠغ ÈÖÓ Ö ÑÑ Ø ÓÒ Ï Ä Ò Ò ÓÖÑ Ø ÕÙ Ë Ø Ò Î Ö Ð Ú Ö Ð ºÙÒ º Ö ÛÛÛº ºÙÒ º Ö» Ú Ö Ð ÕÙ Ô ËÓ ¹ ÍÒ Ú Ö Ø Æ ËÓÔ ¹ ÒØ ÔÓÐ ½ ÓØÓ Ö ¾¼¼

Ê Ò ÓÑ Û Ð Ò Ö Ò ÓÑ Ò ÖÝ ÙÖÚ Ý Ó ÓÑ Ö ÒØ Ö ÙÐØ Ö Ò Ò ÀÓÐÐ Ò Ö Â «Ö Ý º ËØ ØÖ Ø ÁÒ Ø Ô Ô Ö Û Ú ÙÖÚ Ý Ó ÓÑ Ö ÒØ Ö ÙÐØ ÓÖ Ö Ò ÓÑ Û Ð Ò Ö Ò ÓÑ Ò ÖÝ ÊÏÊ˵º

u(t) = u 0 sin(ωt) y(t) = y 0 sin(ωt+ϕ)

Stapeldiagram. Stolpdiagram

2E I L E I 3L E 3I 2L SOLUTIONS



Å Þ Ö Î Ö Ø ÓÒ Ó Ò Ö Ð Ö Ð ÓÖ Ø Ñ ÖØ Ø ÓÒ Ö ÙÐØĐ Ø ĐÙÖ ÁÒ ÓÖÑ Ø Ö Ö Ö ¹Ã ÖÐ ¹ÍÒ Ú Ö ØĐ Ø ÌĐÙ Ò Ò ÞÙÖ ÖÐ Ò ÙÒ Ö Ò Ó ØÓÖ Ö Æ ØÙÖÛ Ò Ø Ò ÚÓÖ Ð Ø ÚÓÒ Ö ØÓ

x 2 + ax = (x + a 2 )2 a2

Å Ø Ñ Ø Ø Ø Ø ÌÓÑÑÝ ÆÓÖ Ö ¾ Ù Ù Ø ¾¼¼ ÓÖÑÐ Ö Ó Ø ÐÐ Ö Ø ÐÐ Å Ø Ñ Ø Ø Ø Ø Ô ÙÒ Ú Ö Ø Ø Ó Ø Ò ÓÐÓÖ

1 S nr = L nr dt = 2 mv2 dt


Ä Ò Ô Ò ÙÒ Ú Ö Ø Ø ÄÖ ÖÔÖÓ Ö ÑÑ Ø Å Ö Ã Ð Ö Ò ÅÓØ Ú Ø ÓÒ Ó ÐÚÙÔÔ ØØÒ Ò ÀÙÖ Ò Ò ÐÖ Ö ÔÚ Ö Ü Ñ Ò Ö Ø ½¼ ÔÓÒ ÄÁÍ¹Ä Ê¹Ä¹ ¹¹¼»½¼ ¹¹Ë À Ò Ð Ö ÂÓ Ñ Ë ÑÙ Ð ÓÒ


Tentamen i TMME32 Mekanik fk för Yi

Verktyg för visualisering av MCMC-data. JORGE MIRÓ och MIKAEL BARK

f(x) = f t (x) = e tx f(x) = log x X = log A Ö Ð e X = A f(x) = x X = A Ö Ð X 2 = A. (cosa) 2 + (sin A) 2 = I, p (k) (α) k=0

ÁÒÒ ÐÐ Á ÝÖ ÖÒ ÓÑ ËÙÖ Ð¹ Ö ÓÑ ØØ Ö ÁÁ ÌÖ Ö ÓÑ Ñ Ò Ñ Ø ÒÒ Ø ÐÐ Ó Ò Ð Ø Ö ÁÁÁ йÀ Ò Ö Ñ Ö Ð ÓÒ ÁÎ Ò Ö Ø ÖÙÒ Ò Î Ò Ò Ö ÖÙÒ Ò ÃÒÒ ÓÑ ÓÑ ÚÖ Ö Ð ÓÒ Á ¹ Ð Ñ

Tmem. ::= {mem data := Tmem data ;mem free := Tmem free ;mem null := Tmem null ;mem code := Tmem code }



Införande av objektorienterade mönster för ökad förändringsbarhet i mjukvarusystem

( ) = 3 ( + 2)( + 4) ( ) =

0, x a x a b a 1, x b. 1, x n. 2 n δ rn (x), { 0, x < rn δ rn (x) = 1, x r n

B:=0; C:=0; B:=B+2; C:= 0; B>0 -> B:= B-2; B>0 -> B:= B-2;

σ ϕ = σ x cos 2 ϕ + σ y sin 2 ϕ + 2τ xy sinϕcos ϕ

¾

Svenska Matematikersamfundet MEDLEMSUTSKICKET

ÄÓ Ð Ö Ò Ú ÖÓÚ ÙÖ Ñ ÐÔ Ú È˹ Ó ÈÊË¹Ø Ò Ö Ö Ð Ò Æ Ð Ò Ö Ò Â ÑÑÝ ÖÐ Ò Å ØØ Ö Ä Ö ÂÓ Ò ÓÒ ÃÖ ØÓ Ö Æ Ð ÓÒ Ö Ö Ð Ò Æ Ð Ò Ö Ò Â ÑÑÝ ÖÐ Ò Å ØØ Ö Ä Ö ÂÓ Ò ÓÒ

Laboration 2: Sannolikhetsteori och simulering

Laboration 3: Stora talens lag, centrala gränsvärdessatsen och enkla punktskattningar

I Skapa Hej.java och skriv programmet. I Kompilera med javac Hej.java. I Rätta fel och repetera tills du lyckas kompilera ditt program

Objektorienterad Programmering (TDDC77)

ÁÒØÖÓ Ù Ø ÓÒ Ø ÐÐ Å ÔÐ ½ Ñ ¾¼¼

Självorganiserande strömningsteknik

Article available at or

1 = 2π 360 = π ( 57.3 ) 2π = = 60 1 = 60. 7π π = 210

Objektorienterad programmering i Java

Programmering i C++ En manual för kursen Datavetenskaplig introduktionskurs 5p

¾ ÓÖ ÓÖ ØÓÚ ½ ¼ ½ µ Ó ÙÚÐ º Ñ Ð Ò Ì Ö º ÊÓÑ Ò ½ µº ÇÖ Ò Ð Ø Ø Ø Ð Æ ÔÓ ÓÖ ÒÒÝ º ÖÒ ÖÝ Ò Ú ËÚ Ò ËØÓÖ ½ µº Ä Ù ÖÐ ËØÓ ÓÐѺ ÌÖÝ Ø Ó ÐØ Ø ÓÐ ËØÓ ÓÐÑ ½

ÖÓÖ ØØ ÓÑÔ Ò ÙÑ Ö ÙØÚ Ð Ø ÙÒ Ö ¾¼¼ ¹¾¼½ Ó Ö Ú ØØ ÓÑ Ò Ð Ú ÙÖ Ñ Ø Ö Ð Ø Ø ÐÐ ÙÖ Ò ÅÓ ÐÐ Ö Ò Ú ÝÒ Ñ Ý Ø Ñ ÓÑ Ô ËÌ˹ Ó Á̹ÔÖÓ Ö ÑÑ Ø Ô Ö Ó ¾ µº Ò Ð Ð Ú Ñ

Anpassning av copulamodeller för en villaförsäkring

Svenska Matematikersamfundet MEDLEMSUTSKICKET

Vattenabsorption i betong under inverkan av temperatur

Vindkraft och försvarsintressen på Gotland


Ú Ö Ö ÐÒ Ö ØØ Ö Ú Ø Ú Ò Ò ¹ Ú Ö ÓÑ Ò Ø ÓÒ Ö Ú Ñ Ò Ö ¹ Ø Öº ËØÝÖ Ú ØØ Ø ÜØ ÖÒ Ð Ò ÑÓØ Ð ÙÐÐ º Á Ó Ç ÓÐ ÔÖ Ð Ú ÝÒº ÍÒ Ø Ö ÖÒ ÐÒ Ø Ñ ÐÐ Ò ÔÓ Ò ÀÓÑ ÖÓ Ö Ø

x + y + z = 0 ax y + z = 0 x ay z = 0

Svenska Matematikersamfundet MEDLEMSUTSKICKET

huvudprogram satser funktionsfil utparametrar anrop av funktionsfil satser satser

Multivariat tolkning av sensordata

Kompilering och exekvering. Föreläsning 1 Objektorienterad programmering DD1332. En kompilerbar och körbar java-kod. Kompilering och exekvering


Editering, Kompilering och Exekvering av Javaprogram

Svenska Matematikersamfundet MEDLEMSUTSKICKET

ÁÑÔÐ Ñ ÒØ Ö Ò Ó Ö Ø Ö Ö Ò Ú ÔÙÒ Ø Ö ÔØÓÖ Ö Ö Ö ÐØ Ò Ð Ò Ú ÓØÓ Ø Ö Ñ Ö Ø ØÖ Ø Ò Ú Ö Ò ÂÇÀ Æ ÃÊÁËÌ ÆË Æ Ü Ñ Ò Ö Ø ËØÓ ÓÐÑ ËÚ Ö Å ¾¼½¾ ʹ ¹Ë ¾¼½¾ ¼¼

Dlnx = 1 x. D 1 4 x4 = 1 4 4x3 = x 3. F(x) = x3 + x2. + x2. F (x) = G (x) = x 2 + x = f(x). Ó G(x) =

732G Linköpings universitet 732G11. Johan Jernlås. Översikt. Repetition. Felsökning. Datatyper. Referenstyper. Metoder / funktioner

PLANERING MATEMATIK - ÅK 7. Bok: X (fjärde upplagan) Kapitel : 1 Tal och räkning Kapitel : 2 Stort, smått och enheter. Elevens namn: Datum för prov

¾¼ Ë Ò ÓÐ ÖØ Ö Ò ÓÒÒ Ö ËØÓ ¹ ÓÐÑ ½ ¼ º ½½ º Í ÍÍ Ë ÄÍÅ ÆÍ Å Ú Ò ØØ Ö Ú Ë Ö ØÖ Ñº ÀÒÚ ÖÒ ¾½ ¾¾ ¾ ¾¾ ¾ ½¼½ ¾ ¾ ¾ ½¾ ½ ½ ¾ ¾º ¾½ Ö À Ò ËÚ Ò Ú Ö º ÍÖ ÇÖ Ó

a = ax e b = by e c = cz e

EDAA20 Programmering och databaser. Mål komprimerat se kursplanen för detaljer. Checklista. Föreläsning 1-2 Innehåll. Programmering.

Föreläsning 1 & 2 INTRODUKTION

Svenska Matematikersamfundet MEDLEMSUTSKICKET

Från det imaginära till normala familjer

ÁÒ Ò Ö Ñ Ø Ñ Ø ÁÁ Ö Ð Ò Ò Ñ Ø Ö Ð ÑÑ Ò ØÐÐØ Ú ÌÓÑ Ö Ñ Ò ÙÐØ Ø ÓÑÖ Ø Ö Ò ØÙÖÚ Ø Ò Ô Ö Ó Ø Ò Ó Ñ Ö ÙÔÔÐ Ò ¾¼½

Kort repetition. Programmeringsteknik för Bio1 och I1. Vad ska vi lära oss idag? Ett exempel

TDIU01 - Programmering i C++, grundkurs

Svenska Matematikersamfundet MEDLEMSUTSKICKET

arxiv: v1 [nucl-th] 28 May 2008

Svenska Matematikersamfundet MEDLEMSUTSKICKET

ÌÁÄÄ ÅÈ ÁËÃÊ Ì ËÌÊÍÃÌÍÊ Ê ÂÙÐ Ù ÖÞ Þ Ò Ó Â Ò ËØ Ú Ò Å Ì Å ÌÁÃ À ÄÅ ÊË Ì ÃÆÁËÃ À ËÃÇÄ Ì ÇÊ Ë ÍÆÁÎ ÊËÁÌ Ì Ì ÇÊ ¾¼¼½

G(h r k r l r ) = h r A + k r B + l r C (1)

ITK:P1 Föreläsning 1. Programmering. Programmeringsspråket Java. Stark typning Explicit typning Strukturerat Hög säkerhet

½ ÐÐ Ö À ÖÖ ÇÐÓ Ó ÐÚÓÖÒ À ÖÖ ÇÐÓ Ö Ö ÓÑ ÓØØ ¹ Ö Û Ö ÐÐ Ö Ö Ñ¹ Ð Ù Ò ÓÒÓÑ ØÝ Ø ¹À ÖÖ ÇÐÓ ÓÑÑ Ö Ñ ÒÖ Ó Ò Ö Ð Û Ö Òº À ÖÖ ÇÐÓ Ö Ö Ö Ö ÒÒ Ö Ò ÒØÞ Ñ Ð Û Öº

Programmering för språkteknologer I, VT2012. Rum

EDAA20 Programmering och databaser. Mål komprimerat se kursplanen för detaljer. Om att lära sig programmera. Föreläsning 1-2 Innehåll.

ÖÙÒ ÙÖ Ë Ò Ð Ò Ð Ò Ö Ð Ò Ò Ñ Ø Ö Ð À ÒÒÙ ÌÓ ÚÓÒ Ò Ö Ö Ø Ú ÌÓÑ Ö Ñ Ò ÙÐØ Ø Ò Ö Ò ØÙÖÚ Ø Ò Ô Ö Ó Ø Ò Ó Ñ ¾¼½


u(t) = u o sin(ωt) y(t) = y o sin(ωt + φ) Y (iω) = G(iω)U(iω)

Objektorienterad Programmering (TDDC77)

Ë ÑÑ Ò ØØÒ Ò ÃÓ ÑÓÐÓ ÑÑ ÙØ ÖÓØØ Ö Ð Ò Ñ Ø Ò Ö Ö ÒÓÑ Ò ÓÑ Ó ÖÚ Ö Ø ÍÒ Ú Ö ÙѺ ÍÖ ÔÖÙÒ Ø Ö Ö Ø Ð ÜØ Ö Ú Ñ¹ Ñ ØÖÐÒ Ò Ö Ö Ð Ø ÚØ Ó ÒØ Ñ Ò ØÖÓ ÓÑÑ ÙÖ ÓÐÐ Ó

En kurs i C-programmering

Transkript:

Programmering med Java Programmering med Java Programspråket Java Källkodsexempel Källkod Java API-exempel In- och utmatning Grunderna Erik Forslin ÓÒ º Ø º Rum 1445, plan 4 på Nada 08-7909690 Game.java Fil med källkod: class Game { } Game.class Fil med byte-kod: W* ±@"I%N&* * µ**» Y Minne med maskinkod: 0110101110101 1010110101110 Kompilering: javac Game.java Tolkning (exekvering): java Game Begin Game 1 2 Programspråket Java Källkodsexempel Som programmerare skriver du ditt program i en eller flera Javafiler, t ex i filen Ñ º Ú Texten i Javafiler kallas källkod Javaprogram beskrivs alltid med klasser, varpå källkoden i Javafilen får strukturen: Ð Ñ ß»» ÒÒ ÐÐ Ð Ò»» Ú Ö Ð Ö»» Ñ ØÓ Ö µ л» Ë Ñ º Ú ÔÙ Ð Ð Ë Ñ ß ÔÙ Ð Ø Ø ÚÓ Ñ Ò ËØÖ Ò Ö µ ß ÒØ Ø ÖØÔ Ö Ó Ø ÖØÔ Ö Ó ½ ËÝ Ø ÑºÓÙغÔÖ ÒØÐÒ Î ÔÖÓ Ö ÑÑ Ö Ö ÙÒ Ö Ô Ö Ó ÖÒ Ø ÖØÔ Ö Ó Ó Ø ÖØÔ Ö Ó ½µ µ л» Ñ Ò µ л» Ë Ñ datorn> javac Schema.java datorn> java Schema V programmerar under perioderna 1 och 2! datorn> En klass kan innehålla variabler och metoder 3 4

Källkod i Java En programmerare skriver källkod i Java. Källkoden består av: Kommentarer Kommentarer Reserverade ord Litteraler Identifierare Satser Klasser Variabler Metoder Javas API (Application Programmer Interface) En kommentar beskriver vad en del i programmet gör Enradskommentarer:»» ØØ Ö Ò ÒÖ ÓÑÑ ÒØ Ö Flerradskommentarer:» ÒÒ ÓÑÑ ÒØ Ö Ö Ú Ö Ð Ö Ö Ö» Flerradskommentarer kan utnyttjas för att kommentera bort delar av källkoden som misstänks innehålla fel 5 6 Reserverade ord Litteraler ØÖ Ø ÙÐØ ÓØÓµ ÓÔ Ö ØÓÖµ ÝÒ ÖÓÒ Þ ÓÓÐ Ò Ó ÓÙØ Öµ Ø Ö ÓÙ Ð ÑÔÐ Ñ ÒØ Ô Ø ÖÓÛ ÝØ Ð ÑÔÓÖØ ÔÖ Ú Ø Ø ÖÓÛ En litteral är ett värde som skrivs direkt i källkoden, t ex heltal: ½ ¹ ¾ ½½ ÝÚ ÐÙ µ ÜØ Ò ÒÒ Öµ ÔÖÓØ Ø ØÖ Ò ÒØ Ð Ò Ø Ò Ó ÔÙ Ð ØÖÙ flyttal: º½ ½ ¹½¾º ¾º ¹½¾ ص Ò Ð ÒØ Ö Øµ ØÖÝ Ø Ò ÐÐÝ ÒØ Ö Ö ØÙÖÒ Ú Öµ tecken: ³ ³ ³ ³ ³ ³ Ö ÐÓ Ø ÐÓÒ ÓÖØ ÚÓ Ð ÓÖ Ò Ø Ú Ø Ø ÚÓÐ Ø Ð ÓÒ Øµ ÙØÙÖ µ Ò Û ÙÔ Ö Û Ð strängar: Î Ø Ö Ù ÓÒØ ÒÙ Ò Ö µ ÒÙÐÐ Û Ø logiska: ØÖÙ Ð 7 8

Identifierare Satser Identifierare är namn på klasser, variabler och metoder som du själv inför i din källkod Kan bestå avbokstäver, siffror, och Får inte börja med en siffra Java skiljer på STORA och små tecken. Tex är Ð och Ð två olika identifierare En klass börjar med stor bokstav, t ex Ñ En variabel börjar med liten bokstav, t ex Ø Ø En metod börjar med liten bokstav och har metodparenteser, t ex Ñ Ò µ eller Ø ÖØ µ En sats är den minsta körbara delen i ett Javaprogram En sats avslutas alltid med (semikolon) En sats skrivs ofta på en egen rad Exempel med kommentarer:»» Ð Ö Ø ÓÒ Ú ØØ ÐÝØØ Ð ÓÙ Ð Ü»» Ì ÐÐ ÐÒ Ò Ö Ç Ë À ÖÐ Ö Ö Ø µ Ü º½ Ý Ü ½º µ» º¾ Þ Å Ø º Ò ½º ܵ»» Å Ñ ØÓ ÒÖÓÔ Ú Ö Ò Ø ºÖ Ä Ò µ»» Å Ñ ØÓ ÒÖÓÔ»» ¹ Ø Þ ¼º¼µ Þ ¹Þ»» Å ØÓ ÒÖÓÔ ËÝ Ø ÑºÓÙغÔÖ ÒØÐÒ ËÐÙÑÔ Å Ø ºÓ Å Ø ºÖ Ò ÓÑ µµµ 9 10 Klasser En klass är något som kan innehålla variabler och metoder. En klass kan ha två innebörder: En klass samlar ihop bra-att-ha -saker. Innehåll: Föregås av ordet Ø Ø Finns alltid i endast en uppsättning Exempel på variabel: ÈÁ i klassen Å Ø Exempel på metoder: Ò µ i klassen Å Ø, Ñ Ò µ i de flesta huvudklasser Variabler En variabel är en identifierare som representerar ett litet minnesutrymme för en viss typ av data. Variabler måste deklareras innan de används Variabler ritar vi som en liten låda En klass beskriver ett föremål (objekt). Innehåll: Föregås ej av ordet Ø Ø Finns i en uppsättning för varje skapat objekt. Objekt skapas med Ò Û Exempel på variabel: Ø Ø hos ett Ðobjekt Exempel på metod: Ø ÖØ µ hos ett Ðobjekt Deklarationsexempel: ÒØ Ü int x Användningsexempel (tilldelning): Ü int x 3 11 12

Metoder En metod används för att gömma detaljer om hur något löses Metodens huvud En metod kan ses från två olika sidor: deklarationssidan och anropssidan. Deklarationssidan ses från konstruktören som skriver källkoden till metoden. Konstruktören känner till alla detaljer Anropssidan eller användarsidan ses från den som vill utnyttja en skriven metod. Användaren är inte intresserad av detaljer Användningsexempel: utskrift med hjälp av metoden ÔÖ ÒØÐÒ µ hos datorsystemets utmatningsenhet ËÝ Ø ÑºÓÙØ: ËÝ Ø ÑºÓÙغÔÖ ÒØÐÒ À µ ËÝ Ø ÑºÓÙØ är ett ÈÖ ÒØËØÖ Ñ-objekt med metoder som alltså underlättar utskrifter 13 Då en metod kan ses från två olika sidor behövs något som länkar ihop dessa. Detta gör metodens deklarationshuvud Deklarationshuvudet beskriver metodens namn (som också antyder vad metoden gör), vilka typer av värden som kan skickas till metoden samt vilken typ av värde som kommer tillbaka från metoden Exempel på deklarationshuvud: metoden ÔÖ ÒØÐÒ µ hos ett ÈÖ ÒØËØÖ Ñ-objekt: ÔÙ Ð ÚÓ ÔÖ ÒØÐÒ ËØÖ Ò Üµ Se även klassen ÈÖ ÒØËØÖ Ñ i Javas API. 14 Javas API Java API: Exempel API står för Application Programmer Interface En samling klasser (redan skriven och kompilerad källkod) med variabler och metoder som man kan använda vid behov Klasserna med tillhörande variabler och metoder finns beskrivna på webben Kan användas efter de importerats med ÑÔÓÖØ. ÑÔÓÖØ måste stå ibörjan av Javafilen. Exempel: ÑÔÓÖØ Ú º Óº som importerar alla klasser i paketet Ú º Ó Observera att alla klasser i paketet Ú ºÐ Ò importeras automatiskt till alla Javaprogram 15 16

In- och utmatning Då inmatning från tangentbordet är ganska knöligt utnyttjas hjälpobjektet Ù Ö Ê Ö. Detta görs genom att skapa och lagra Ù Ö Ê Öobjektet i variabeln Ò Ø : Ù Ö Ê Ö Ò Ø Ò Û Ù Ö Ê Ö Ò Û ÁÒÔÙØËØÖ ÑÊ Ö ËÝ Ø Ñº Òµµ Med Ò Ø ovan kan nu en hel rad enkelt läsas in och lagras i variabeln Ú Ö: ËØÖ Ò Ú Ö Ò Ø ºÖ Ä Ò µ och tex göras om till ett heltal: ÒØ Ø Ð ÁÒØ ÖºÔ Ö ÁÒØ Ú Öµ Inmatning kan ge upphov till fel, ÁÇ Ü ÔØ ÓÒ, vilket Java kräver att programmeraren tar hand om alternativt påpekar att det kan inträffa Utmatning till skärmen är enklare och utnyttjar ËÝ Ø ÑºÓÙØ som är ett ÈÖ ÒØËØÖ Ñ-objekt. I likhet med Ò Ø kan man lagra ÈÖ ÒØËØÖ Ñ-objektet i variabeln ÙØ Ø : ÈÖ ÒØËØÖ Ñ ÙØ Ø ËÝ Ø ÑºÓÙØ Med ÙØ Ø blir utskrift en enkel match: ÙØ Ø ºÔÖ ÒØÐÒ Ù Ú Ö Ø Ðµ In- och utmatningsexempel»» ÁÒÇ ÍØÑ ØÒ Ò º Ú»» ÃÐ ÖÒ Ù Ö Ê Ö Ó ÈÖ ÒØËØÖ Ñ»» Ð Ö Ô Ø Ø Ú º Ó ÑÔÓÖØ Ú º Óº ÔÙ Ð Ð ÁÒÇ ÍØÑ ØÒ Ò ß» Ñ Ò µ Ö ÙÚÙ Ñ ØÓ Ò ÓÑ Ö Ü Ú Ö µº Á Ñ Ò µ Ò Ò¹ Ó ÙØÑ ØÒ Ò Ð ÁÇ Ü ÔØ ÓÒµ ÒØÖ Ú Ð Ø Ú ÖÚ Ö ØØ ÔÖÓ Ö ÑÑ Ø Ø Ö Ò ÓѺ» ÔÙ Ð Ø Ø ÚÓ Ñ Ò ËØÖ Ò Ö µ Ø ÖÓÛ ÁÇ Ü ÔØ ÓÒ ß»» Ò Ø Ö ÐÔÓ Ø Ø Ö ÒÑ ØÒ Ò Ù Ö Ê Ö Ò Ø Ò Û Ù Ö Ê Ö Ò Û ÁÒÔÙØËØÖ ÑÊ Ö ËÝ Ø Ñº Òµµ»» ÙØ Ø Ö ÐÔÓ Ø Ø Ö ÙØÑ ØÒ Ò ÈÖ ÒØËØÖ Ñ ÙØ Ø ËÝ Ø ÑºÓÙØ ÙØ Ø ºÔÖ ÒØ Ò ØØ Ø Ð µ ËØÖ Ò Ú Ö Ò Ø ºÖ Ä Ò µ ÒØ Ø Ð ÁÒØ ÖºÔ Ö ÁÒØ Ú Öµ ÙØ Ø ºÔÖ ÒØÐÒ Ù Ú Ö Ø Ðµ л» Ñ Ò µ л» ÁÒÇ ÍØÑ ØÒ Ò datorn> javac InOchUtmatning.java datorn> java InOchUtmatning Ange ett tal: -17 Du svarade: -17 datorn> 17 18