Förskolan Trollets Miljösäkring 2017 Tankar kring basmiljöer och ställningstagande

Relevanta dokument
Skolförvaltningen Sörgårdens förskola MÅLBILD. Mölndal (reviderad augusti -16)

Verksamhetsidé för Solkattens förskola

ARBETSPLAN FÖR STENINGE FÖRSKOLOR

0 Verksamhets idé Ht 2015/Vt 2016

Verksamhets idé. Förskolan Gnistan

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET

ARBETSPLAN FÖR STENINGE FÖRSKOLOR

Norra förskoleområdet. Fokusområde verksamhetsåret "Mångsidig kommunikation i möjligheternas förskola "

Verksamhetsidé för Norrköpings förskolor. norrkoping.se. facebook.com/norrkopingskommun

Verksamhetsidé för de kommunala förskolorna i Nynäshamns kommun

Matildaskolan AB. Förskoleplan för. Sunningevägen Strumpan Källdal Misteröd

Förskolan Regattans verksamhetsbeskrivning

Förskolan Regattans verksamhetsbeskrivning

Blackebergs förskolor

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad

Arbetsplan. Killingens förskola

Litteratur som Förskolan Trollet deltar i

Litteratur....som Förskolan Trollet deltar i

Uppdraget. Vad innebär den reviderade läroplanen och den nya skollagen?

Verksamhetsplan. Bla husets fo rskola Internt styrdokument

Arbetsplan 15/16 Förskolorna Villekulla och Knagglabacke

Verksamhetsplan. Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Arbetsplan för Norrby förskolor 2017/2018

Arbetsplan Äppelbo förskola

Verksamhetsplan. Lillhedens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

Att organisera för lek och fantasi! Evelina Weckström

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Verksamheten skall utgå från barnens erfarenhetsvärld,intressen, motivation och drivkraft att söka kunskaper. Barn söker och erövrar kunskap genom

Slottsvillans pedagogiska inriktning Det utforskande barnet

Kvalitetsdagen för förskolan Vi gör det goda livet möjligt!

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola

Edda & Ragna förskolor LOKAL ARBETSPLAN

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

Det här har ni mött under Trolletdagarna...

Förskoleområde Trångsund 2016

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor

Det här har ni mött under Trolletdagarna

Pedagogiskt ledarskap och kollegialt lärande i förskolan

Förskolan Trollets verksamhetsidé

Pedagogisk plattform. Dalhags förskolor Reviderad

Lokal Arbetsplan Gubbabackens förskola 2013

M3P Förskolor VERKSAMHETSPLAN

Regina Bergendahl, Nacka Katarina Bergman, Nacka Elisabeth Larsson, Nacka Vecka 6-7, Färentuna förskola Ekerö kommun

Arbetsplan 16/17 Förskolorna Villekulla och Knagglabacke

Gemensam målning Hur vi bygger VI:et genom de 100-språken med 1-2åringar. Katarina Sandberg Martina Hansson Trolletdagarna VT-17 åhörakopia

Stenhamra och Drottningholms förskolor. Arbetslaget är navet i förskolans utveckling!

Tyck till om förskolans kvalitet!

Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna:

Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014

Värdegrund, vision, arbetsmetod. För var och en. inom Strands förskolor. Att få växa och utvecklas med förundran

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Arbetsplan. för Leklustans förskola Vad kan Hållbar framtid bli, i ett utforskandet tillsammans med barnen?

Förslag till arbetsplan för Bodals förskolas arbetsplan

FÖRSKOLANS KVALITETSREDOVIS- NING RAGNA

Mitt i City förskolor

UTVECKLINGSPLAN FUXERNA FÖRSKOLA 2017/18. Framtagen av: Ester Ivarsbo Datum: Version: 1.0

Ryd & Jägarvallens Verksamhetsplan. - vår tolkning av läroplanen

Hedlunda förskola - en demokratisk mötesplats där olikheter berikar

Att lyssna på de yngre barnens upptäckter i ett utforskande arbetssätt

för Rens förskolor Bollnäs kommun

Kvalitetsredovisning. Förskola. Uppgifter om enheten. Orgona förskola, Wåga & Wilja AB, Reggio Emilia inspirerad filosofi

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Arbetsplan för Mosjö förskola

Kvalitet på Sallerups förskolor

Arbetsplan 2018/2019 för förskolorna:

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2014/15

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt

UTVECKLINGSPLAN VÄSTERLANDA FÖRSKOLA 2017/18. Framtagen av: Helena Bergenson Datum: Version: 1.0

Stenhamra och Drottningholms förskolor samt Sånga-Säby flerfamiljssytem. Grunden för ett livslångt lärande

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

Ståthållaregatan 35 Kalmar Anette Johansson

Senast uppdaterad: april Kristina Westlund

Kriterier för mätområde matematikutvecklande arbetssätt

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola

Verksamhetsplan för Ringarens förskola

Lokal arbetsplan för Löderups förskola. Fastställd

När du blir stor Om våra mål och visioner. Det man lyser på växer Om vårat pedagogiska förhållningssätt. Om oss och vår organisation

Anvisningar Fö rskölans sja lvskattning av utveckling öch la rande

Futura International Pre-school. Danderyd

FÖRSKOLAN SPILTANS PEDAGOGISKA VISION

B A C K A S K O L A N S P E D A G O G I S K A P L A T T F O R M

Hur kan dokumentationen synliggöra barns lärande i relation till verksamheten?

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden

Västra Vrams strategi för

Verksamhetsplan. för förskolan. Trollbacken 2016/2017

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2016

Systematiskt kvalitetsarbete i vardagen

Verksamhetsplan för Förskolan Karusellen 2012/2013

Verksamhetsplan för förskolan. Skee förskola

Hjul och snurrande upptäckter

Stenhamra och Drottningholms förskolor samt Sånga-Säby flerfamiljssytem. Grunden för ett livslångt lärande

Kriterier för mätområde matematikutvecklande arbetssätt

Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna:

Bilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling

Förskolan som mötesplats

Kållekärrs förskolor Arbetsplan augusti 2017 juni 2018

Transkript:

Förskolan Trollets Miljösäkring 2017 Tankar kring basmiljöer och ställningstagande Sammanställningen om allas tankar kring miljö och ljus 2017-02-21

Vår pedagogiska miljö, inne och ute Texter från verksamhetsidén För att synliggöra och stärka våra valda värden och vår syn på barn och kunskap ser vi vår inne och utemiljö som en helhet där båda bidrar till barns undersökande och lärande på olika sätt. Vår miljö ska vara välkomnande och erbjuda platser för möten samt präglas av delaktighet, genomskinlighet och öppenhet. Vi har valt att organisera verksamheten i åldersindelade barngrupper. På avdelningarna skapar vi miljöer där vi kan utmana barnen bättre med material anpassat efter varje barns förutsättningar och behov, vilket stärker deras delaktighet. Vi har i våra miljöer skapat olika mötesplatser, som inne- och utetorg, matsal och gemensam ateljé eftersom vi ser värdet av möten mellan barn i olika åldrar. Våra miljöer ska underlätta för det kooperativa och individuella undersökandet och ge möjligheter att i experimenterandet, leken och fantasin möta andra barn och vuxna i ett utbyte och förhandlande. Våra miljöer möjliggör för barn och pedagoger att arbeta projekterande hela dagen. Vi erbjuder barnen material som kan användas på många olika sätt t.ex. återbruksmaterial och material som vi lånar av naturen. Dessa material ger möjligheter utan begränsning och främjar kreativitet, fantasi och samarbete. Ett barn har hundra språk, men berövas 99, Loris Malaguzzi Varje människas förmåga utvecklas på hundra sätt i mötet med andra människors hundra sätt att göra och tänka Harold Göthson I allt vårt arbete utgår vi ifrån att människor lär tillsammans med andra genom att få möjlighet att förundras, uppleva, undersöka, fantisera, försöka, ompröva, lyckas, misslyckas, samtala, reflektera, härma, iaktta, leka och skapa mm. Det handlar för oss om alla barns rätt att få utveckla och bejaka sina färdigheter för att bli en unik och komplex människa, t. ex talande, skrivande, tänkande, matematiserande, fantiserande, lekande, lärande, vetenskapande, livsbejakande, ansvarstagande, kreativ, musicerande, mm.

Varför gemensamma överenskommelse om den pedagogiska miljön? Hela miljösäkringen bygger på vår syn på det kompetenta barnet och de värden som vi har formulerat i vår verksamhetsidé kring mångfald, jämställdhet, meningsskapande, ömsesidigt beroende och delaktighet. Det här dokumentet skall ses som den minsta gemensamma nämnare kring vad den pedagogiska miljön skall innehålla för basmaterial för respektive åldersgrupp. Tillägg görs i miljön utifrån projekt, barngrupp och individ. Varje pedagog har ansvar för barngruppens basmiljö men också den gemensamma som torg, ateljé mm. Stöd finns att få av miljösäkringen och inspirationshäftena (tecknande, måleri, bygg, lera och digitalt). I vår organisation har vi också byggt upp det kooperativa utbytet där Miljöperspektivet tillsammans med pedagogista och ateljéristor finns för att ge alla barn samma rättigheter till en rik lärandemiljö. Miljöperspektivet har ett särskilt ansvar för miljön som den tredje pedagogen för att iscensätta lärandemiljöer som stödjer vårt projekterande sätt att tänka ur ett 100 språkligt perspektiv, ute och inne som ett bidrag och verktyg i våra projekt och till hela dagens struktur. I miljöperspektivet finns en pedagog per avdelning representerade tillsammans med ateljéristor, torgetpedagog och pedagogista. Varje höst när barngrupper byter avdelning sker en grundlig genomgång. Det viktiga med denna genomgång är basmiljön på varje avdelning håller den kvalitet som vi tycker att barnen har rätt till, att inte tappa bort några miljöer Alla förändring av miljön och material introduceras noggrant för barnen av pedagoger eller andra barn. När miljösäkringen har diskuterats och uppdaterats, skrivs alltid nytt datum in på framsidan. Tankar om basmiljön: Basmiljö är utifrån den miljö som de olika husen erbjuder, men som ingen får göra avkall på. Vad varje barn har rätt till i ett kooperativt sammanhang Att pedagogerna hela tiden utmanar barnen i miljöerna. Alltså konkreta utmaningar så barnen ser fler möjligheter i materialet och kan lära av varandras sätt att göra genom att få berätta för varandra efteråt. Att projekten blir ytterligare tillägg för utmaningar kopplat till det som finns att göra i miljön. Att tänka avdelningarnas miljöer i förhållande till torgen, stora ateljén och utemiljön. Omsorgen OM värdet av estetiken att utforska men med omsorg.

Våra miljöer ska vara undersökningsbara och utmanande. Vid inköp och anskaffandet av material tänker vi att det skall utmana alla barn oavsett kön. Vi erbjuder material som kan användas på många olika sätt t ex återbruksmaterial och naturmaterial. Dessa material ger möjligheter utan begränsning och främjar kreativitet, fantasi och samarbete. Detta är också ett led i omsorgen om vår gemensamma miljö. Vi tror på en tydlighet i miljön, där miljön är väl genomtänkt utifrån att förskolan har ett Läroplansuppdrag. Med hjälp av vårt sätt att se på projekterande och tillägg av olika verktyg för utforskande är miljön i ständig förbindelse. Förskolan Trollets basmiljöer består av: Välkomnande miljöer Sinnliga miljöer - olika material, strukturer och färger Genomskinlighet- rum i rummen Olika mötesplatser för äldre och yngre Levande miljöer - tillgång till olika material och flexibla lösningar Möjlighet till eget undersökande- att vara i ett utforskande Val i miljön utifrån basmiljön Samlingstrappan - plats för samtal, reflektion och förhandling/ valtavla Projekt, reflektionsvägg - projektets plats Dokumentation projekt/inspiration, synliggör pågående processer Bygg och konstruktion plats för konstruera/reflektera två/tredimensionellt Ateljén plats för att förbinda de 100 språken. Torg- plats för möten Olika verktyg material för utforskande kring språkande/kommunicerande, IKT, matematik, naturvetenskap och teknik, mm. Miljöer för digitalt utforskande i förbindande med annan miljö.

Teorier om miljön som tredje pedagogen Vi har byggt miljösäkringen utifrån olika teorier t.ex. Vygotskijs ide om det klasslösarummet, olika projekt som påverkat vårt sätt kring miljöerna. Projekt kring ljus, platser, Hållbar Framtid, men också verktyg som de digitala tilläggen. Olika processer genom åren som påverkat vårt sätt att se på den pedagogiska miljön som den tredje pedagogen. Projektets plats och barnens reflektionsvägg Efter att ha jobbat med Platser 3 år tog många arbetslag stora och viktiga steg i att utveckla avdelningarnas miljöer i relation till projekten via en Platsens plats och barnens reflektionsvägg. De projekten vi arbetar med måste finnas levande på varje avdelning så barnen kan leka och utforska runt sin plats när man vill under dagen. Projektens rekvisita samt grafiska bilder på barnen själva är förutsättningar för detta. Barnen ska involveras i uppbyggandet av reflektionsväggen och projektets platser, för att på det viset ge barnen fler möjligheter att skapa relationer till det vi arbetar med. Att kunna erövra, äga och förbinda det vi tillsammans har fokus på. Det ska vara ett levande reflektionsverktyg hela dagen.

Ställningstagande vi kommit fram till kring Trollets miljö Basmiljöer från ett till fem år: En tydlig mötesplats Barnens reflektionsvägg Bygg och konstruktion Ateljé Digitalt utforskande Ljusverktyg Avdelnings tillägg i miljön utifrån projektet Torget som mötesplats Grundidén i alla husen är åldersindelat på avdelningarna, med mötesplatser för alla åldrar i gemensamma utrymmen som Torg ute och inne, matsalar, stora ateljéer mm. Då husen ser olika ut har olika rum prioriterat olika innehåll. Vissa hus har inget naturligt torg inne det innebär att utetorget blir viktigt för att mötas över de olika åldrarna. Vad ska då finnas på torgen är en ständigt pågående diskussion som förs på miljöperspektivet och i de olika husen. Det vi försöker komma fram till här är vad man INTE kan ge avkall på d.v.s. vad barnen har rätt till! Miljödiskussionerna är starkt kopplade till vår syn på lärande, det kooperativa lärandet. Vi lär och utforskar tillsammans. Torgen som tillägg för möten ute/inne Utetorget: Bygg och konstruktion Ateljé Vatten Innetorget: Bygg och konstruktion Skattkammaren/ateljé för återbruk och hållbar framtid Besjälad lek- att få bli någon annan

Möjlighetsfrågorna Utifrån det förtydligande Läroplansuppdraget har vi valt att skapa riktade frågor som påminner oss om att inte dela upp kunskap utan att förbinda dem i våra miljöer. Möjlighetsfrågorna måste hela tiden finnas med i tanken då miljön är uppbyggd kring de 100 språkens perspektiv! Vad är denna miljö/station/material/tekniker matematiska möjlighet? Vad är denna miljö/station/material/tekniker språkliga möjlighet? Vad är denna miljö/station/material/tekniker tekniska möjlighet? Vad är denna miljö/station/material/tekniker demokratiska möjlighet? Vad är denna miljö/station/material/tekniker naturvetenskapliga möjlighet? Tankar för att bygga upp en gemensam miljösäkring kring den pedagogiska miljön Titta på er miljö ur barnperspektiv för att förstå hur barnen ser på sin miljö kopplat till som vad står i Läroplanen. Att arbeta fram en miljösäkring kräver kooperativa diskussioner där miljön på hela förskolan blir viktig. Alla måste vara delaktiga på olika sätt och kunna diskutera alla miljöer inte bara den egna avdelningen. Att diskutera tillsammans vad man vill värna om och vara lojal mot skrivs ner som gemensamma överenskommelser. Tillsammans bestämmer ni vad förskolan behöver förändra och vem som gör vad. Beskriv med text och bild när ni startar processen och formulera vad ni vill förändra och utveckla. Dokumentation är en viktig process i ett förändringsarbete, för allas möjlighet till delaktighet. Fotografier och texter ger ett material att diskutera kooperativt. Frågor som ni kan ha som stöd i ert arbete med en miljösäkring: Utifrån Läroplanen, vad vill ni att barnen ska leka och lära på er förskola? Vilka värdeord baserar ni er på och hur blir de synliga i miljön? Hur ser förskolans arkitektur ut, vilka miljöer är möjliga att skapa? Vilka platser för möten är möjliga att skapa och vad sker det bäst?

Vilken är er grundstruktur av organisation kring barnen åldersindelat/åldersblandat? utifrån detta val hur skapar ni en basmiljö för lek och lärande enligt Läroplanen? Vilket innehåll/tema/projekt vill ni att era barn ska få undersöka och hur skapar ni de platserna i miljön? Frågeställningar att arbeta vidare med? exempel på frågor Inga miljöer fungerar utan närvarande pedagog. Det är viktigt att diskutera tillsammans vad man vill att barnen ska ha möjlighet att göra i de olika miljöerna. Vilka förhållningssätt ska ni ha kring stationerna? Hur och var placerar vi oss pedagoger i miljön? Vilka stationer öppnas upp och vem tar ansvar för innehållet? Vilket syfte har man att gå till de olika platserna t.ex. Torget? Hur många barn kan befolka platsen utan att den tappar sin funktion? Hur gör man miljöer attraktiva, estetiska och inspirerande? Hur placeras stationerna i förhållande till åldrar och avdelningar? t.ex. var är bäst att ha en mediastation? Vikten av att diskutera omsorgen OM plats och material- att lämna den som man vill finna den!