med inriktning på SoL Samarbete mellan två regeringsuppdrag



Relevanta dokument
Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF. Stockholm

Behov och insatser inom äldreomsorg med nationellt fackspråk

Fokus på den äldres behov och uppföljning med hög kvalitet för rätt beslutsunderlag

Ann-Kristin Granberg Avdelningen för kunskapsstyrning.

Nationellt fackspråk för vård och omsorg ICF:s och ICF-CY:s roll

Äldres behov i centrum. Erik Wessman

Gemensamt språk stöd för behovsinriktat och systematiskt arbetssätt

Socialstyrelsen arbetar för medborgarnas bästa och vårt uppdrag är att värna hälsa, välfärd och allas lika tillgång till god vård och omsorg

Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS)

Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen

Ny klassifikation av socialtjänstens insatser

Klassifikation av socialtjänstens insatser. Ann-Helene Almborg Klassifikationer och terminologi Regler och behörighet

Äldres behov i centrum. Erik Wessman

Individens behov i centrum

Kommunal utveckling. En arena för kommunal samverkan i Jönköpings län

Klassifikation av socialtjänstens insatser och aktiviteter (KSI)

Individens behov i centrum, IBIC för en behovsstyrd socialtjänst. Erik Wessman

Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 2

IBIC. Begrepp och livsområden TRYGGHET OCH STÖD

Individens behov i centrum

Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1

Välkommen till introduktionsutbildning i IBIC Individens behov i centrum

Klassifikation av socialtjänstens insatser och aktiviteter

Möjligheter och utmaningar med att använda Klassifikation av socialtjänstens insatser och aktiviteter (KSI) lokalt

Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi. Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

För dokumentation i social journal för utförare

Ersättning för hemtjänst och kommunal hälso- och sjukvård 2018

Historik: 1974 WHO fattar ett principbeslut om att utveckla ett komplement till ICD ICIDH (1:a upplagan ) publiceras av WHO

Riktlinjer för myndighetsutövning biståndshandläggning

Ersättning för hemtjänst och kommunal hälso- och sjukvård

Äldres behov i centrum ÄBIC

ICD-10 Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem

Välkommen till utbildning i IBIC- Individens Behov I Centrum

International Classification of Functioning, Disability, and Health ICF

gemensam informationsstruktur, terminologi och klassifikation

Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation

Individens behov i centrum, IBIC

Del 1 Introduktion till IBIC och ICF

ICF och KVÅ i strukturerad dokumentation inom kommunal hälso- och sjukvård. Ann-Helene Almborg och Ulrika Eriksson Socialstyrelsen

Boendestöd missbruk - riktlinjer

Kvalitet i den svenska översättningen av Snomed CT

Utveckling av gemensam informationsstruktur inom socialtjänsten. Plan för fortsatt arbete och samordning

PROM(IS) så kan vi dokumentera individens behov på ett tillförlitligt sätt i journalsystem. Beatrix Algurén (& John Chaplin)

Granskningsmall handläggningsdokumentation

ICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN

NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD?

ICF/ICF-CY utbildningsmaterial Del 2- Kodning

Boendestöd funktionsnedsättning - riktlinjer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden;

Nationellt fackspråk för vård och omsorg tillämpat i modell för dokumentation av äldres behov och insatser

ICF Plattform för kvalificerad rehabilitering. Detta är ICF Om klassifikation, kodning, bedömning m.m.

- utveckla beskrivningen av den gemensamma informationsstrukturen för den sociala barn- och ungdomsvården, som ett underlag för

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden;

Behov och insatser med nationellt fackspråk. Försöksverksamhet inom äldreomsorg

Ledning och styrning. Lokala, regionala, nationella IT-stöd

De nya föreskrifterna och den nationella värdegrunden i genomförandeplanen

Vem dokumenterar vad i den kommunala hälsooch sjukvården? Resultat av en undersökning i sex kommuner

Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF) Del 1 Introduktion, modell, struktur och innehåll

Ursprunglig ansökan Greta Andersson ansöker om särskilt boende enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen.

Individuella insatser inom äldreomsorgen med stöd av IBIC (Individens Behov I Centrum)

Att beskriva behov och insatser med nationellt fackspråk

En lägesrapport. användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län

Genomförandeplan Exempel på en genomförandeplan som utgår från exempelutredning

Beskriva äldres behov och följa resultat inom kommunal hälsooch sjukvård. Urval ur ICF och KVÅ

STRUKTURERAD DOKUMENTATION MED GEMENSAM TERMINOLOGIför ökad kvalitet på omvårdnaden!

Ursprunglig ansökan Uppföljning av tillfällig utökning av hemtjänstinsatser.

Hemtjänst. Du är med och planerar. omvårdnad gävle

Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden

Klassifikation av sociala insatser/interventioner

ICF/ICF-CY utbildningsmaterial. Del 2 kodning Version 2.0

AKTIVITETER OCH DELAKTIGHET Kapitel 5 Personlig vård

Individens behov i centrum

Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning

Gemensamt nationellt fackspråk ger oss nya Artur och Gärda

Äldres behov i centrum

ÄBIC äldres behov i centrum

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC

Uppdrag om nationellt samordningsansvar för en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation i hälso- och sjukvården och socialtjänsten

Hur kan strukturerad dokumentation främja insamling av nationell statistik i kommunal hälso- och sjukvård

Projektdirektiv. Införande av ÄBIC i äldreomsorgen i Järfälla kommun. Dnr: Son 2014/370

Mappning av BDA till ICF

Äldres behov i centrum

Att beskriva och bedöma behov med nationellt fackspråk inom äldreomsorgen. Plan för utveckling och introduktion

Tillämpningsanvisningar

ICF - KVÅ - ICHI. Dagens föreläsning. Vad pratar vi om? Nationellt fackspråk, vad är det?!! ICF / KVÅ / ICHI!

ehälsa Sidan 0 av 20

Klassifikationer och hkodverk

Att göra rätt från början. Om egenmakt och delaktighet vid tillämpningen av LSS

Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 5: Metod för att skapa vyer av dokumentation i patientjournal eller personakt

Bilaga Metodstöd. Vård- och omsorgsförvaltningen Emelie Sundberg, SAS

Värdegrund- förslag till lagändring

Nationell terminologi- och klassifikationsresurs

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

Ny version av den nationella informationsstrukturen, NI. Vitalis 23/ Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd

Anna Setterström. Omsorgskonsulent Karlstads kommun

Nationell informationsstruktur och Snomed CT ökar patientsäkerheten och minskar administrationen. Anna Aldehag Med dr, enhetschef

Introduktionskurs 404. Bakgrund och syften med ICF* Den biopsykosociala arbetsmodellen. Klassifikation, kodning och bedömning

Hjälpmedel vid inrapportering av hemtjänstbeslut till Socialstyrelsens månadsstatistik om äldre och personer med funktionsnedsättning

Granskningsmall genomförandedokumentation

Transkript:

Nationellt fackspråk för vård och omsorg tillämpat i modell för dokumentation av äldres behov och insatser både i handläggning och utförande av insatser inom äldreomsorg med inriktning på SoL Samarbete mellan två regeringsuppdrag Ann-Helene Almborg Ann-Kristin Granberg

Nationellt fackspråk för vård och omsorg Att mena samma sak Att gå 50 m Att ta sig i och ur säng Att förflytta sig inomhus Att förflytta sig utomhus Förflyttning Tar sig ur sängen till en stol eller mellan två stolar. Innebär en mycket kort förflyttning av kroppen Att röra sig genom att ändra kroppsställning eller att förflytta sig från en plats till en annan, att bära, flytta eller hantera föremål, att gå, springa eller klättra och att använda olika former av transportmedel

WHO klassifikationer Huvud volymen - Fullständig version - Kort version Andra versioner - Barn och Ungdom ICF- CY ICF (WHO 2003)

Syfte att tillhandahålla en vetenskaplig bas för att förstå och studera hälsa och hälsorelaterade tillstånd att etablera ett gemensamt språk för att underlätta kommunikation att möjliggöra jämförelse av data mellan länder, mellan hälso- och sjukvård och andra relaterade verksamheter och över tid att tillhandahålla ett systematiskt kodschema för hälsoinformationssystem ICF (WHO 2003)

ICF som teoretisk modell - biopsykosocial modell Hälsobetingelse (störning/sjukdom) Kroppsfunktion & struktur (Nedsättning/avvikelse) Aktivitet (Begränsning) Delaktighet (Inskränkning) Omgivningsfaktorer Personfaktorer

Att beskriva positiva och negativa aspekter Positiva Kroppsfunktion Negativa Funktionsnedsättning Kroppsstruktur Strukturavvikelse Aktivitet Aktivitetsbegränsning Delaktighet Delaktighetsinskränkning

Struktur ICF Klassifikation Del 1: Funktionstillstånd och funktionshinder Del 2: Kontextuella faktorer Delar Kroppsfunktioner och kroppsstrukturer Aktiviteter och delaktighet Omgivnings faktorer Person faktorer Komponenter 8 domäner 8 domäner 9 domäner 5 domäner Nivåer 1:a 2:a 3:e 4:e Nivåer 1:a 2:a 3:e 4:e Nivåer 1:a 2:a 3:e Nivåer 1:a 2:a 3:e Nivåer 1:a 2:a 3:e Domäner och kategorier på olika nivåer ICF (WHO 2003)

Bedömningsfaktorer Generell bedömning för alla kategorier i ICF 0-4% ingen 5-24% lätt 25-49% måttlig 50-95% svår 96-100% total xxx.0 : inget problem (ifrånvarande..) 0-4 % xxx.1 : lätt problem (liten, låg) 5-24 % xxx.2 : måttlig problem (medel, ganska stor) 25-49 % xxx.3 : svår problem (grav, stor ) 50-95 % xxx.4 : total problem (fullständig ) 96-100 % xxx.8 : ej specificerat xxx.9 : ej tillämpbart

Sammanfattningsvis ICF tillhandahåller en biopsykosocial modell för att studera hälsa och hälsorelaterade tillstånd ICF är en klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa ICF kan användas som språklig brygga mellan professioner och verksamheter Begreppen i ICF ska mappas till och vid behov modelleras in i SNOMED CT

Behov och insatser inom äldreomsorg med nationellt fackspråk Mål Nationell modell med systematiskt arbetssätt och strukturerad dokumentation av behov och insatser enligt socialtjänstlagen För systematisk registrering av statistik För att följa utvecklingen av kvalitet och effektivitet Informationen som dokumenteras är beskriven med enhetliga, entydiga och jämförbara begrepp, termer och klassifikationer

Den äldres BEHOV i centrum fokus på behov, inte på utbud av insatser den äldres egen uppfattning tydliggörs - inflytande utgå från det som är viktigt för den äldre tydlighet och ökad delaktighet insyn transparens

Systematiskt arbetssätt grundläggande värden i SoL strukturerad dokumentation enhetliga, entydiga och jämförbara begrepp, termer och klassifikationer individuppföljning avseende resultat, mål och kvalitet omfattar hela processen, dvs både handläggare och utförare evidensbaserad praktik

Behovsområden lärande och att tillämpa kunskap allmänna uppgifter och krav kommunikation förflyttning personlig vård hemliv mellanmänskliga interaktioner och relationer viktiga livsområden samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv känsla av trygghet personligt stöd annat

Behov och insatser inom äldreomsorg med nationellt fackspråk Handläggningsprocessen Ansökan Ursprunglig ansökan Slutlig ansökan Underlag för behovsbedömningsinstrument Behovsbedöm ning Bedömt tillstånd Relaterade faktorer Avsett tillstånd - mål Bedömt behov Beslutade insatser Övergripande syfte för beslutade insatser Beslutade insatser

ANSÖKAN Den enskildes ursprungliga ansökan Anna uppger att hon har svårt att klä sig och behöver hjälp Den enskildes slutliga ansökan Anna uppger att hon behöver hjälp för att klä sig och klippa tånaglarna Ursprunglig Slutlig Lärande och att tillämpa kunskap Allmänna uppgifter och krav Kommunikation Förflyttning Personlig vård Kroppsvård Att sköta tånaglar Att klä sig Hemliv Mellanmänskliga interaktioner och relationer Viktiga livsområden Samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv Känsla av trygghet Annat. Att rengöra, klippa eller lackera tånaglar Att genomföra samordnade handlingar och uppgifter att ta på och av kläder och skodon i ordning och i enlighet med klimat och sociala villkor såsom att sätta på sig, rätta till och ta av skjorta, kjol, blus, underkläder, sari, kimono, tights, hatt, handskar, kappa, skor, kängor, sandaler och tofflor

KOMPONENT Aktivitet/Delaktighet KAPITEL/DOMÄNER d1 Lärande och att tillämpa kunskap d2 Allmänna uppgifter och krav d3 Kommuni kation d4 Förflyttning d5 Personlig vård d6 Hemliv d7 Mellanmänsk liga interaktioner och relationer d8 Viktiga livsområ den d9 Samhälls gemenskap, socialt, med borgerligt liv BLOCK SKAFFA FÖRNÖDENHETER HUSÅLLSGÖRO MÅL ATT TA HAND OM HUSHÅLLSFÖREMÅL & BISTÅ ANDRA KATEGORIER / nivåer d630 Att bereda måltider d640 Hushållsarbete d649 Övrigt d6400 Tvätta & torka kläder d6401 Städa köks utrymmen & köksredskap d6402 Städa bostaden d6403 Använda hushållsapp arater d6404 Förvara förnödenhet er d6405 Avlägsna avfall d6408 Annat specificerat d6409 Ospecificerat Bädda sängen Putsa fönster Rengöra golv Damma

Behov och insatser inom äldreomsorg med nationellt fackspråk Handläggningsprocessen Ansökan Ursprunglig ansökan Slutlig ansökan Underlag för behovsbedömningsinstrument Behovs bedömning Bedömt tillstånd Relaterade faktorer Avsett tillstånd - mål Bedömt behov Beslutade insatser Övergripande syfte för beslutade insatser Beslutade insatser

Bedömt tillstånd och mål Aktivitet/delaktighet (förmåga) Personlig vård Att klä sig Bedömt tillstånd Ingen Lätt Måttlig Svår Total begränsning Mål Ingen Lätt Måttlig Svår Total begränsning Att klä på sig Att klä av sig Att sätta på sig fotbeklädnad Att ta av sig fotbeklädnad Kommentar Anna har stora svårt att ta på sig trosor, byxor, strumpor och skor framförallt på höger sida. Målet är att Anna ska kunna klä på sig och ta på sig strumpor och skor själv, dock med lite kvarstående begränsning inom 3 månader. Hon ska även bibehålla sin förmåga att klä av sig och ta av sig strumpor och skor.

Bedömt behov Behovsområden inget behov på annat sätt Personlig vård att klä sig att klä på sig att klä av sig att sätta på sig fotbeklädnad att ta av sig fotbeklädnad behovet kan tillgodoses med stödjande/ tränande insatser med kompens erande insatser Kommentar

Behov och insatser inom äldreomsorg med nationellt fackspråk Att mena samma sak Hjälp med att ta sig ur sängen Att få frukosten lagad Att få stöd i att laga frukost Morgonomsorg Att bli tvättad på hela kroppen Att bli påklädd Att få stöd i att klä på sig Insatsen sker på morgonen

Behov och insatser inom äldreomsorg med nationellt fackspråk Förslag på insatser - utveckling av officiell statistik Hemtjänst personlig omvårdnad Insats inom d1 Lärande och tillämpa kunskap d2 Allmänna uppgifter och krav d3 Kommunikation d4 Förflyttning d5 Personlig vård d7 Mellanmänskliga interaktioner och relationer d8 Viktiga livsområden d9 Samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv b Känsla av trygghet service Insats inom d6 Hemliv Ledsagning (utanför bostaden) personlig omvårdnad personlig vård (ex läkare, tandläkare, fotvård, hårvård) samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv (ex föreningar/organisationer, promenader, utevistelse, kultur, café/restaurang, hobbies, dagverksamhet ) service Hemliv (ex inköp, post- o bankärenden, apotek) Trygghetslarm Avlösning av anhörigvårdare Kontaktperson Dagverksamhet Korttidsvård/korttidsboende Särskilt boende Annat bistånd

Behov och insatser inom äldreomsorg med nationellt fackspråk Handläggningsprocessen Ansökan Ursprunglig ansökan Slutlig ansökan Underlag för behovsbedömningsinstrument Behovs bedömning Bedömt tillstånd Relaterade faktorer Avsett tillstånd - mål Bedömt behov Beslutade insatser Övergripande syfte för beslutade insatser Beslutade insatser

Behov och insatser inom äldreomsorg med nationellt fackspråk Övergripande syfte för beslutade insatser möjliggöra kvarboende i ordinärt boende leva och bo självständigt under trygga förhållande ha gemenskap med andra ha en aktiv och meningsfull tillvaro stöd till närstående

Behov och insatser inom äldreomsorg med nationellt fackspråk Beslutade insatser Personlig omvårdnad Insats inom personlig vård Insats för att klä på sig Insats för att ta på fotbeklädnad Kommentar

Genomförande processen Planerade insatser Genomförda insatser Personlig omvårdnad frekvens morgon fm middag em kväll natt Insats inom personlig vård Insats för att klä på sig Insats för att sätta på sig fotbeklädnad 1 ggr/dag Kommentar 1ggr/dag

Genomförande processen Planerade insatser Genomförda insatser Personlig omvårdnad ej genomförd anledning Insats inom personlig vård Insats för att klä på sig Insats för att sätta på sig fotbeklädnad Kommentar Anna avböjde insatsen

Behov och insatser inom äldreomsorg med nationellt fackspråk Uppföljning Resultat Måluppfyllelse Subjektiv uppfattning om kvalitet

Uppföljning Aktivitet/delaktighet (förmåga) Personlig vård Att klä sig Att klä på sig Att klä av sig Att sätta på sig fotbeklädnad Att ta av sig fotbeklädnad Resultat - Bedömt tillstånd Måluppfyllelse Ingen Lätt Måttlig Svår Total begränsning Ja Nej Delvis Kommentar Anna har fortfarande lite kvarstående begränsning i att få över byxorna och ta på strumporna.

Uppföljning Subjektiv upplevelse av kvalitet bemötandet inflytandet tryggheten hjälpens/omvårdnadens omfattning maten social samvaro och aktiviteter hjälpens utförande

Fortsatt arbete Behov och insatser inom äldreomsorg med nationellt fackspråk mappning av begreppen till SNOMED CT verksamhetsanalys Processmodell Begreppsmodell Informationsmodell test och utvärdering av framtagna mallar information och utbildning implementering av modellen i kommuner och privata utförare fortsatt utveckling och test av behovsbedömningsinstrument

Nationell IT-strategi för vård och omsorg Ett regeringsuppdrag 23 maj 2007 Socialstyrelsen skall ta ett övergripande nationellt och strategiskt ansvar för att individbaserad patient- och brukarinformation görs mer entydig, uppföljningsbar och tillgänglig i enlighet med de mål och principer som slås fast i regeringens skrivelse Nationell IT-strategi för vård och omsorg Nationell informationsstruktur 2007-2009 Nationellt fackspråk för vård och omsorg 2007-2011 Mål En individbaserad ändamålsenlig vård- och omsorgsdokumentation

Insatsområde gemensam informationsstruktur Nationellt fackspråk för vård och omsorg tar fram och beskriver begreppen och klassifikationerna som behövs i vårdens och omsorgens dokumentation Nationell informationsstruktur beskriver den övergripande strukturen för ändamålsenlig dokumentation Tillämpad informationsstruktur visar på den praktiska användningen av informationsstrukturen och innehåller klassifikationer, kodverk, begrepp och termer Utvecklingsprocess i samverkan

Nationellt fackspråk för vård och omsorg Regeringsuppdrag Att informationen som dokumenteras om patienter/brukare är beskriven med enhetliga, entydiga och jämförbara begrepp, termer och klassifikationer

Nationellt fackspråk kan bidra till Ökad patientsäkerhet och rättsäkerhet Förbättrad informationsförsörjning Inom och mellan verksamheter inom vård och omsorg Förbättrad verksamhetsuppföljning Lokal, regional och nationell nivå Bättre underlag till forskning Bättre underlag för kunskapsstyrning

Nationellt fackspråk för vård och omsorg Begrepp och termer Klassifikationer & kodverk Begreppssystem

Nationellt fackspråk för vård och omsorg Klassifikationer Syftar till att underlätta sökandet av information genom att: gruppera, indela eller inordna objekt eller individer i olika klasser Terminologiarbete Syftar till att undvika tolkningstvister och missförstånd genom att: reda ut och definiera begreppen inom ett fackområde samt ge lämpliga termer till begreppen

Vad är SNOMED CT? Systematized Nomenclature of Medicine - Clinical Terms Ett internationellt åtagande IHTSDO ( International Health Terminology Standards Development Organisation) 15 länder (Australien, Kanada, Danmark, Litauen, Nederländerna, Nya Zeeland, Storbritannien, Sverige, USA, Singapore, Cypern, Slovakien, Slovenien, Estland, Spanien) Utvecklat av Patologföreningen i USA Öppen vård i Storbritannien Begreppssystem 19 huvudkategorier Multihierarkisk struktur Mer än 300 000 aktiva begrepp Relationer Användning av rekommenderad term och synonymer Innehåller få definitioner Uppdateras två gånger per år Användas i datoriserade miljöer

Långsiktigt mål Begreppen ska stämma överens

Nationellt fackspråk ska hänga ihop Samordning* mellan SNOMED CT och olika klassifikationer kommer att krävas på grund av att hälso- och sjukvårdsstatistikens innehåll baseras på klassifikationer och därför ska bevaras ersättningssystem (DRG) är beroende av diagnosoch åtgärdsklassifikationer ICF:s struktur fortsättningsvis ska kunna användas * Genom mappning

Avgränsade verksamhetsområden Beskrivning av behov och insatser inom äldreomsorgen Beskrivning av behov och åtgärder inom kommunal hälso- och sjukvård Vårdplanering i samband med utskrivning från sjukhuset Generellt För personer som insjuknat i stroke Inventering samt uppsökande och informerande verksamhet för personer med psykiska funktionshinder Barnhälsodataprojektet

Socialstyrelsen tar ansvar att begreppen i termbanken läggs in i SNOMED CT att tillhandahålla metoder för översättning, mappning, kvalitetssäkring, tillämpning m.m. att driva förvaltningsorganisationen att vid behov utvidga den nationella extensionen av SNOMED CT att klassifikationer är uppdaterade att terminologin inom vård och omsorg finns tillgänglig, används och utvecklas

Licens behövs till SNOMED CT Licensansökan görs på Socialstyrelsens webbplats: http://www.socialstyrelsen.se/halsoinformatik/nationellt facksprak/snomedct-licens Du kan få tillgång till den svenska översättningen Den nuvarande svenska versionen får användas för tester - men inte för kliniskt bruk

Öppna jämförelser inom vård och omsorg om äldre personer Regeringsuppdrag 2007 2009 Årlig kommun och landstingsundersökning Nationella brukarundersökningar Kvalitetsindikatorer presenteras bl.a. i Äldreguiden Effektivitet och kostnader Personnummerbaserad totalstatistik Utveckla statistik över äldres behov och hur beslutade insatser beskrivs samt hur de förhåller sig till faktiskt utförda insatser

Öppna jämförelser inom vården och omsorgen om äldre personer Öppna redovisningar och jämförelser Påskynda utvecklingen mot en bättre uppföljning och jämförelse av äldreomsorgen Systematiskt dra lärdom av vilka insatser och arbetsmetoder som ger goda resultat Höjd kvalitet, bättre resursutnyttjande Förutsättningar för reellt ökad valfrihet för äldre personer Förbättrad nationell uppföljning Kräver att kommuner och landsting utvecklar sina system för dokumentation och uppföljning

Utvidga och intensifiera utvecklingen av öppna jämförelser inom socialtjänsten m.m. Regeringsuppdrag 2010-2014 hela socialtjänsten och hemsjukvård Handlingsplan för äldreomsorg januari 2010 Handlingsplan för övriga socialtjänsten och hemsjukvård maj 2010

Utvidga och intensifiera utvecklingen av öppna jämförelser inom socialtjänsten m.m. Mål och syfte Inom fem år ska det finnas öppna redovisningar och jämförelser som är lättillgängliga, aktuella, ändamålsenliga och tillförlitliga kunskapsunderlag stödjer fria val stödjer nationella beslut stödjer verksamhetsnära beslut, förbättringsarbeten stödjer granskning

Utvidga och intensifiera utvecklingen av öppna jämförelser inom socialtjänsten m.m. Öppna jämförelser ska ge information om resultat kvalitet effektivitet

Behov och insatser inom äldreomsorg med nationellt fackspråk Anknytning till andra uppdrag Öppna jämförelser av behov och insatser för personer med funktionsnedsättning Beskrivning av behov och åtgärder inom kommunal hälso- och sjukvård Instrument för behovsbedömning m.fl. uppdrag utifrån Värdigt liv i äldreomsorg

Kontakt och mer information Ann-Helene Almborg ann-helene.almborg@socialstyrelsen.se Ann-Kristin Granberg ann-kristin.granberg@socialstyrelsen.se www.socialstyrelsen.se/facksprak www.socialstyrelsen.se/oppnajamforelser