Barnets rätt till hälsa och välfärd



Relevanta dokument
Barnets rätt till hälsa och välfärd på vilket sätt är det viktigt och lönsamt?

Samhällsekonomiska vinster av hälsofrämjande insatser riktade till barn och unga. Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman

Utbildning och social hållbarhet Hur hänger det ihop?

Vad händer med barnen?

Länsgemensam folkhälsopolicy

Idéer och exempel över sociala investeringar

Kommunförbundets nätverksverksdag Perspektiv på ACE (Adverse Childhood Experienses) och dess påverkan på barn, familjer och behandling Liv

BRIS remissyttrande över förslag till nationellt program för suicidprevention S2006/10114/FH

Att motverka skolmisslyckanden

Samhällsekonomiska analyser av tidiga insatser

Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk!

Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd. Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog. Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.

Hälsofrämjande arbete på BVC

Att vara barn när föräldrarna tvistar om vårdnad, boende eller umgänge

Stillasittande & ohälsa

Problem i skolan och risk för framtida kriminalitet och våldsbenägenhet

Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland

Tecken pfi att barn och ungdomar far /Ila

Skolbarns hälsovanor: Självskattad hälsa och allmänt välbefinnande bland 15-åringar i Sverige,

Barn och ungdomar med missbrukande föräldrar hur ska vi tänka och göra?

Trender i relationen mellan barn och föräldrar. Om Skolbarns hälsovanor

SFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Statistik om barn och unga. En trygg uppväxt. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad

Ungdomar och alkohol: barn och föräldraperspektiv

Förutsättningar och utmaningar i elevhälsans arbete

Psykisk hälsa - främja och förebygga i skolan

Hur kan vi möta barn som närstående vad säger forskningen? Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Professor

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige

Välfärds- och folkhälsoprogram

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa

JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA. Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson


Barns och ungas hälsa

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Hur mår unga i Gävleborg?

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Hur ser det ut i Sverige? Fakta och statistik kring barns levnadsvillkor. Disa Bergnehr Docent, Avdelningen för socialt arbete Jönköping University

Workshopledare Madeleine Sundell

Hälso- och sjukvårdens skyldigheter när barn befinner sig i utsatta livssituationer

Barnkonventionen och vad innebär det att den ska bli lag? Karin Sjömilla Fagerholm, jurist

Föräldrastöd är det värt pengarna?

Barn som upplever våld kopplingar till ohälsa tecken på utsatthet att ställa frågor och agera på svar

Grundutbildning i barnets rättigheter för personal

Psykisk ohälsa Common Mental Disorders - CMD

Barnkonventionen för föräldrar Inflytande, identitet, lika värde, att må bra, skydd, familj, information, utbildning, lek, fritid, kultur och vila

Fjärilseffekten. Socioekonomisk analys av Dansa utan krav!

Vad tjänar vi på att arbeta förebyggande?

Barn och föräldrars villkor idag - Barnkonventionen som verktyg för alla barns lika värde

Peter W ährborg M D PhD F E SC Professor i beteendem edicin D ocent i kardiologi L eg. L äkare, psykolog, psykoterapeut

Orosanmälan enligt 14 kap 1 Socialtjänstlagen

Våldsutsatta barn - långtidseffekter på den psykiska och fysiska hälsan

Psykisk hälsa. Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg. Emma Wasara, hälsoutvecklare.

BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING

Folkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige

Barn och ungdomars hälsa och välbefinnande Utveckling, risker och skydd i en överblick från utbildningspolicy till skolans vardag

Peter Währborg MD PhD FESC Professor i beteendemedicin Docent i kardiologi Leg. Läkare, psykolog, psykoterapeut

1 januari (HSL 2 g )

Konsultation med BVC och elevhälsa

Hälsoundersökning av barnet i samband med placering eller socialtjänstens utredning av ett barn

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset

Anhörigperspektiv och Anhörigstöd Tina Hermansson, anhörigkonsulent

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

Vuxenpsykiatrins skyldigheter för patientens barn. Elin Lindén, socionom

Svenske erfaringer med forebyggelse af negativ social arv

Förskolans och skolans roll och möjligheter för Barn som anhöriga

Ungdomars psykiska mående

Utveckling av kriminalitet bland unga personer. Ungdomsåren. Fokus för föreläsningen. Ungdomsåren & kriminalitet

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Socioekonomisk Kalkyl Främjande och förebyggande insatser för barn och unga

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa?

Brännpunkt: Barn som anhöriga. Carina Callio Socionom leg psykoterapeut Ätstörningsenheten Region Örebro län

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM

Främja hälsa en nyckel till hållbar utveckling. Johan Hallberg, Miljömålsdagarna, Västerås, 3-4 maj 2011.

Psykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar

Förändringskonceptens bakgrund

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

S2011/6353/FST (delvis) Socialstyrelsen Stockholm. Regeringens beslut

Pediatrikens utmaningar i framtiden Barnveckan, 21 april 2010 Margareta Blennow

Föräldrar är viktiga

Anhöriga en viktig samverkanspart i vård och omsorg

Parenting Young Children. ett individuellt föräldrastödsprogram som används i hemmet tillsammans med föräldrar med kognitiva svårigheter

SPECIALPEDAGOGISKT ARBETE I

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer

Barnperspektivet inom Beroendevården

Borås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan

Barn utsatta för våld i Sverige

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention

Utvecklingen av psykosomatiska besvär, skolstress och skoltrivsel bland 11-, 13- och 15-åringar. Resultat från Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/18

FAKTASAMMANSTÄLLNING FÖRENINGEN SMAL VERSION

Till föräldrar och viktiga vuxna:

Skolsocial kartläggning

SF 36 Dimensionerna och tolkning

Skolhälsovårdsjournaler som unik resurs i forskning

Hälsofrämjande arbete på BVC

Hur mår barn och unga i HELSINGBORG?

Ungdomar och samsjuklighet Hur vet vi vad som är vad?

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? Lars Jerdén

Transkript:

Barnets rätt till hälsa och välfärd på vilket sätt är det viktigt och lönsamt? Ingemar Kjellmer Centrum för barns rätt till hälsa Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Kunskapscentrum för Barnkonventionen VGR 200913

Vi vill stärka skolhälsovården genom ökat fokus på förebyggande arbete och på psykisk hälsa Barn med psykiska problem behöver hjälp och stöd i ett tidigt skede. För det krävs ökade resurser till skolhälsovården.

Några grundläggande fakta om hjärnan 100 miljarder nervceller 100 000 000 000 10 ggr så många stödjeceller glia Varje nervcell står i princip i förbindelse med varje annan nervcell via 1000 10000 kontaktpunkter synapser Tidig synapsbildning under sent fosterliv och tidiga barnaår, följt av utglesning och organisation av hjärnans banor

Barnets upplevelser och erfarenheter formar hjärnan nervceller-neuron synapstäthet vid olika åldrar 700/s

http://developingchild. harvard.edu

Hjärnbarken hos människa tar god tid på sig att mogna färdigt Human cortical development N Gogtay et al PNAS 2004;101:8174-79

Vilka praktiskt viktiga slutsatser kan vi dra? Hjärnan anläggs tidigt under fosterlivet och fungerar för alltmer komplexa uppgifter allt efter mognad Under senare delen av fosterlivet sker synapsbildning i rasande takt Dynamisk omformning av hjärnan fortsätter upp i ung vuxen ålder Hjärnan formas i samspelet mellan genetik och miljö i vidaste bemärkelse Dålig uppväxtmiljö och utsatthet skadar hjärnan på kort och lång sikt

Psykisk sjukdom, missbruk, usel social miljö, försummelse och misshandel av barnet eller våld i hemmet är alla starka riskfaktorer för dålig psykisk och somatisk hälsa hos barnet, ökande beteendeproblem, antisocialt beteende, brottslighet, drogmissbruk, misshandel av partner, tonårsgraviditeter, självmord under tonår och ungdomstid Creating a Healthier Future Through Early Interventions for Children Mercy JA, Saul J JAMA June 3, 2009;301:2262-4

METROPOLIT PROJEKTET, STOCKHOLM Barnens egen skattning av popularitet Ju mindre populär i 6:e klass desto större risk för psykisk ohälsa och alkoholism för självskador och suicidförsök att sjukhusvårdas mellan 20-50 år för hjärt-kärl sjukdom och diabetes Skillnader kvarstår när man korrigerar för sociala faktorer Peer status in school and adult disease risk: A 30-year follow-up study of disease-specific morbidity in a Stockholm cohort Ylva Almquist: J Epidemiol Community Health 2009, Sept 29

Starka samband mellan sjuk förälder arbetslös förälder dålig ekonomi konflikter i hemmet placering under barndomen och dålig psykisk hälsa i vuxen ålder

Olika mognadstakt för olika funktioner i hjärnan

Risktagande ensam eller i grupp

70 60 Svenska skolbarn 2005-6 med minst ett somatiskt symptom (huvudvärk, annan värk, yrsel) och minst ett psykologiskt symptom (nedstämdhet, nervositet, irritabilitet, sömnproblem) www.fhi.se psychological Per cent 50 40 30 20 10 0 1 2 3 AGE in Years 11 13 15 somatic psychological somatic

Children s Health in Swedish Municipalities Save the Children 2004 Lennart Köhler

Indikatorer för oro ökar 1950-95 Låg social status Brist på vänner Stress tidigt i livet

Internationellt jämförbara data om hälsa och sociala problem Förtroendenivå Psykisk sjukdom (inkl alkohol och droger) Förväntad livslängd och barnadödlighet Fetma Skolprestationer Tonårsgraviditeter Mord Frekvens fängelsestraff Social rörlighet

Hälsorelaterade och sociala problem hänger samman med graden av ojämlikhet

Peter Tillberg: Blir du lönsam, lille vän?

Men hur kommer vi åt problemet? Och vad har det med barnets rättigheter att göra Och med lönsamhet?

Skill Formation and the Economics of Investing in Disadvantaged Children James J Heckman et al Science 2006; 312:1900-1902

Men hur kommer vi åt problemet? Och vad har det med barnets rättigheter att göra Tänk långsiktigt! En samhällsekonomisk modell för prioriteringar som påverkar barns psykiska hälsa. Skolverket, Socialstyrelsen, Statens Folkhälsoinstitut, 2004 Det är bättre stämma i bäcken än i ån. Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog, Skandia Idéer för livet, 2008 NU inte senare! Om att hjälpa barn i tid och en klok samhällsekonomi. Stiftelsen Allmänna Barnhuset 2009:3 Tackling inequality: get them while they re young British Medical Journal 2010, Febr 13;340:346-348

Under en trettioårs period kan en missbrukare kosta samhället 12-15 miljoner kronor. Det finns inget enda barn, som måste bli missbrukare, men det finns många barn som är i riskzonen

FNs konvention om barnets rättigheter Barnets bästa Art 3 Uppfostran och utveckling Art 18 Skydd mot övergrepp Art 19 Hälsa och sjukvård Art 24 Social trygghet Art 26 Levnadsstandard Art 27 Utbildning Art 28,29 Skydd mot narkotika Art 33 Skydd mot utnyttjande Art 34-36

Från Det är bättre att stämma i bäcken än i ån Ingvar Nilsson & Anders Wadeskog 2008

Hälsa hos ungdomar en kommunal angelägenhet Förutsättningar: Tre näraliggande kommuner i Västsverige med liknande storlek, ekonomi och befolkningssammansättning. En av dem har 15 års aktivt och medvetet hälsoarbete för barn och unga, de andra två anser att barnens fritid inte är kommunens sak. Slutsatser: Ungdomarna i den aktiva kommunen hade genomgående bättre psykisk hälsa, bättre hälsovanor och mindre riskbeteende jämfört med ungdomar i de andra två kommunerna Berg-Kelly K et al. Health habits and risk behavior among youth in three communities with different public health approach. Scand J Soc Med 1997;25:149-55

SLUTSATSER Helhetssyn, samverkan Långsiktighet Brukarmakt Förebyggande insatser skall ses som investeringar

Två strukturer i dagens samhälle har för stort inflytande för att de missgynnade 10% av barnen skall ha det bra Kommunerna, som tillåter en alltför stor skillnad i levnadsvillkor för barnen Familjerna, därför att familjerätten tar stor hänsyn till föräldrarnas rätt men för liten till barnens rättigheter