Stockholms läns landsting

Stockholms läns landsting Årsredovisning 2012

2 (148) Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 4 2. Mål och uppdrag... 5 2.1 Långsiktiga mål... 5 2.1.1 Förbättrad tillgänglighet och kvalitet inom hälso- och sjukvården. 5 2.1.2 Förbättrad tillförlitlighet i kollektivtrafiken... 9 2.2 En ekonomi i balans balanskrav... 11 2.3 Kortsiktiga mål uppföljning av indikatorer... 12 3. Ekonomi... 14 3.1 Den ekonomiska utvecklingen i världen... 14 3.2 Resultat... 17 3.2.1 Intäkter... 18 3.2.2 Kostnader... 25 3.3 Investeringar... 29 3.4 Finansiering... 34 3.5 En ekonomi i balans... 38 4. Verksamhet... 41 4.1 Landstingsstyrelsen... 41 4.1.1 Forskning och regional utveckling i världsklass... 42 4.1.2 Stolta medarbetare... 44 4.1.3 Allas lika värde lika behandling av alla... 46 4.1.4 Hållbar miljö... 47 4.1.5 Nya Karolinska Solna... 48 4.1.6 Informationssäkerhet och IT-strategi... 50 4.2 Koncernfinansiering... 51 4.3 Hälso- och sjukvården... 52 4.3.1 Verksamhet... 52 4.3.2 Verksamhetsförändringar... 54 4.3.3 Konsumtion... 55 4.3.4 Framtidsplan för hälso- och sjukvården... 57 4.4 Hälso- och sjukvårdsnämnden... 60 4.5 TioHundranämnden... 64 4.6 Producentorganisationen...65 4.6.1 Stockholms läns sjukvårdsområde...65 4.6.2 Karolinska Universitetssjukhuset... 67 4.6.3 Södersjukhuset AB... 70 4.6.4 Danderyds Sjukhus AB... 72

3 (148) 4.6.5 TioHundra AB... 74 4.6.6 Södertälje Sjukhus AB... 76 4.6.7 S:t Eriks Ögonsjukhus AB...78 4.6.8 MediCarrier AB... 80 4.6.9 Ambulanssjukvården i Storstockholm AB... 81 4.6.10 Stockholm Care AB... 82 4.6.11 Folktandvården Stockholms län AB... 83 4.7 Kollektivtrafiken... 85 4.8 Trafiknämnden...87 4.9 Kulturnämnden... 91 4.10 Patientnämnden... 92 4.11 Fastigheter... 94 4.11.1 Locum AB... 94 4.11.2 Landstingsfastigheter Stockholm... 96 4.12 Övrigt... 98 4.12.1 Landstingshuset i Stockholm AB... 98 4.12.2 AB SLL Internfinans... 98 4.12.3 Landstingsrevisorerna... 99 4.12.4 Skadekontot... 100 4.13 Stiftelser... 100 4.14 Intern kontroll... 102 5. Medarbetare... 103 6. Miljö... 108 7. Funktionsnedsättning... 110 8. Folkhälsoarbete... 110 9. Upphandling... 113 10. Resultat- och balansräkning, kassaflödesanalys samt noter... 116 11. Definitioner och begrepp... 143 12. Förkortningar... 147 13. Fakta om Stockholms läns landsting 2008-2012... 148 Siffror inom parentes avser motsvarande period föregående år om inte annat anges. Avvikelser kan förekomma i tabeller och diagram då siffrorna är avrundade från tusen kronor till miljoner kronor.

4 (148) Förvaltningsberättelse 1. Sammanfattning Resultatet för 2012 uppgår till 1 984 miljoner kronor, vilket är 1 472 miljoner kronor högre än föregående år och 1 807 miljoner kronor högre än budget. Resultatet påverkades positivt bland annat av beslutet om återbetalning av premier för AFA-försäkringar om 570 miljoner kronor. Resultatet påverkades negativt bland annat av ökade kostnader för pensioner om 369 miljoner kronor på grund av sänkt ränta vid beräkning av pensionsskulden för bolagen. Exklusive jämförelsestörande poster var resultatet 1 783 miljoner kronor, jämfört med 1 727 miljoner kronor för år 2011. De långsiktiga målen för landstinget är att förbättra tillgänglighet och kvalitet i vården, förbättra tillförlitlighet i kollektivtrafiken och ha en ekonomi i balans. Under 2012 ökade tillgängligheten bland annat för behandlingar och mottagning. För kollektivtrafiken till lands och till sjöss var tillförlitligheten förbättrad jämfört med föregående år och överträffade årets mål. De långsiktiga finansiella målen är uppfyllda. Landstingets ekonomiska ställning är fortsatt stark och ekonomin är i balans. De samlade skatteintäkterna ökade 2012 med 1 529 miljoner kronor vilket motsvarar 2,6 procent jämfört med 2011. Årets investeringsvolym uppgick till 9 389 miljoner kronor och är fördelad på ett flertal stora investeringsobjekt. I pendeltågstrafiken startade den 9 december ny trafik till Uppsala via Arlanda. Utbyggnaden av Tvärbana Norr och Roslagsbanan fortsatte under året. En ny rättspsykiatrisk anläggning i Flemingsberg, Helix, blev klar i december. Arbetet med Citybanan fortsatte under 2012 med sprängningsarbeten och produktion av de underjordiska tågtunnlarna. Nya Karolinska Solna är ett av Stockholms läns landstings största investeringsprojekt någonsin. Ambitionen är att bygga ett av världens bästa och mest moderna universitetssjukhus. Byggandet av den nya sjukhusanläggningen pågår för fullt och projektets tidsplan håller. Parkeringsgaraget blev klart enligt plan i december och är i drift. Landstingets räntebärande skulder uppgick på balansdagen till 30 998 miljoner kronor vilket är en ökning med 3 857 miljoner kronor sedan årets början. Stockholms län ökade med cirka 36 000 invånare under 2012. Det är en ökning med 1,7 procent och utgör cirka hälften av hela rikets befolkningsökning. Befolkningsökningen leder bland annat till fler resande i kollektivtrafiken och till att fler människor under ett år behöver hjälp och stöd från hälso- och sjukvården.

5 (148) I maj 2012 beslutade fullmäktige i Stockholms läns landsting utifrån 2011 års bokslut att reservera 1,2 miljarder kronor inom det egna kapitalet för att möta kommande års omstruktureringskostnader inom ramen för framtidens hälso- och sjukvård. I maj 2013 föreslås fullmäktige reservera ytterligare 2,1 miljarder kronor för samma ändamål. 2. Mål och uppdrag 2.1 Långsiktiga mål De långsiktiga målen för Stockholms läns landsting är: Förbättrad tillgänglighet och kvalitet inom hälso- och sjukvården. Förbättrad tillförlitlighet i kollektivtrafiken. En ekonomi i balans. 2.1.1 Förbättrad tillgänglighet och kvalitet inom hälso- och sjukvården Tillgängligheten mäter hur landstinget har nått vårdgarantins mål för telefonkontakt med sjukvården samma dag, besök till husläkare inom fem dagar och mottagningsbesök hos specialist inom 30 dagar samt erhållen behandling inom 90 dagar (0-5-30-90). Landstinget har valt ett snävare mål för besök hos husläkare samt mottagningsbesök hos specialist jämfört med det nationella målet som är sju dagar respektive 90 dagar. Patienter med patientvald väntan och medicinskt orsakad väntan ska inte räknas vid bedömning av om vårdgarantin är uppfylld, enligt gällande regelverk. Det innebär att Patienter med patientvald väntan räknas bort från 30 respektive 90 dagars väntetid beroende på vilken vårdgaranti som studeras. Sammanställningarna görs i enlighet med Sveriges Kommuner och Landstings direktiv enligt formeln antal väntande under vårdgarantins gräns/totalt antal väntande. Telefontillgänglighet Mätningen av telefontillgängligheten inom landstinget genomförs kontinuerligt under året och mäter i vilken utsträckning befolkningen får kontakt med sin vårdgivare samma dag och inom fastställda tidsgränser. Under varje mätperiod rings 260 samtal till respektive verksamhet. Tillgänglighetsmätningarna 2012 visar att 95 procent av kontrollsamtalen till husläkarmottagningar är godkända enligt vårdgarantin, jämfört med 94 procent 2011. Av de 210 mottagningar som mättes var det 198 som uppfyllde vårdgarantin. Besökstillgänglighet till husläkare Sveriges Kommuner och Landsting mäter besökstillgängligheten till husläkare två gånger per år. Mätningarna för 2012 visar att 90 procent av befolkningen får komma till husläkare inom fem dagar (89 procent).

6 (148) Resultatet är lika för kvinnor och män. Den faktiska väntetiden för besök till husläkare är i genomsnitt 1,5 (1,6) dagar. Mottagningsbesök hos specialist Andel väntande under vårdgarantins gräns till mottagning 2012 100% 80% 60% 40% 20% 0% jan feb mars apr maj juni juli aug sep okt nov dec SLL 2012 71% 77% 77% 72% 77% 74% 52% 66% 68% 73% 70% 58% Nat 2012 92% 94% 95% 95% 95% 95% 91% 91% 92% 94% 94% 95% SLL 2011 50% 57% 59% 54% 60% 51% 30% 46% 55% 62% 67% 65% Nat 2011 83% 84% 85% 87% 88% 87% 83% 80% 83% 89% 91% 92% Besökstillgängligheten till specialist mäter att patienter får komma till en specialist inom 30 dagar efter det att beslut har fattats om att skicka en remiss eller efter det att patienten själv kontaktat den specialiserade vården. I uppföljningen av vårdgarantin följs 26 specialiteter, exempelvis allmän kirurgi och ortopedi, för mottagningsbesök. Under 2012 har resultaten för väntande under vårdgarantins gräns till mottagningsbesök förbättrats tydligt med undantag för de två sista månaderna. Andelen patienter som har väntat högst 30 dagar till mottagningsbesök hos specialistläkare uppgick igenomsnitt till 70 procent. I december 2012 var resultatet 58 (65) procent. Andelen väntande under den nationella vårdgarantins gräns, 90 dagar, uppgick i december 2012 till 95 procent, en förbättring med 3 procentenheter jämfört med december 2011. Behandling Vårdgarantin, avseende behandling, innebär att patienten ska påbörja behandling senast 90 dagar efter det att beslut om behandling har fattats. I uppföljningen följs 42 typer av specificerade behandlingar samt tolv så kallade övrigt-grupper där i stort sett alla kirurgiska åtgärder ingår.

7 (148) Andel väntande under vårdgarantins gräns till behandling 2012 100% 80% 60% 40% 20% 0% jan feb mars apr maj juni juli aug sep okt nov dec 2012 87% 86% 88% 85% 87% 84% 83% 82% 84% 89% 91% 92% 2011 80% 79% 81% 82% 85% 84% 80% 74% 77% 85% 88% 89% Andelen patienter som har väntat högst 90 dagar till behandling uppgick, i genomsnitt, till 86 procent. Resultaten har legat relativt stabilt under 2012 och i december var resultatet 92 (89) procent. Kömiljarden Den nationella satsningen för en förbättrad tidsrelaterad tillgänglighet i vården, den så kallade Kömiljarden, är en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting. Regeringen har avsatt en miljard kronor per år i statsbudgeten från och med år 2009 och tre år framåt. Satsningen har förlängts och gäller även för 2012 enligt överenskommelse mellan Sveriges Kommuner och Landsting och regeringen. Ersättningen är resultatbaserad och betalas ut i efterhand till de landsting som når de uppsatta kraven. För 2012 skedde avstämning under årets alla månader. Kravet är att minst 70 procent av patienterna ska ha väntat färre än 60 dagar för mottagning respektive behandling. Patienter med patientvald väntan det vill säga de har avsagt sig vårdgarantin av personliga skäl eller för att de vill komma till en särskild vårdgivare, ingår i beräkningens alla delar. Patienter som inte kan komma på ett besök eller genomföra en behandling av medicinska skäl exkluderas helt från beräkningen. En del av medlen är avsatta för de landsting som uppnår den högre målnivån att 80 procent av de väntande ska ha väntat färre än 60 dagar. Uppföljningen av behandling omfattar 42 specificerade åtgärder samt alla planerade kirurgiska behandlingar med endast ett fåtal undantag.

8 (148) Resultat för kömiljarden 87% 81% 84% 85% 86% 85% 63% 65% 67% 64% 63% 61% 74% 76% 53% 53% 81% 84% 81% 79% 64% 70% 71% 70% jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov dec Mottagning Behandling Mål 70 % Stockholms läns landsting är kvalificerat att ta del av Kömiljarden för mottagning alla månader under 2012. De tre sista månaderna under 2012 uppnåddes gränsen även för att ta del av stimulansmedlen för behandling. Förbättrad kvalitet i hälso- och sjukvården Utgångspunkten för uppföljning är Socialstyrelsens sex kvalitetsperspektiv. I kvalitetsperspektiven ingår patientsäkerhet, kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård, vård i rätt tid, jämlik vård, effektiv vård och patientfokuserad vård. En del i kvalitetsarbetet är att verksamhetens egna data återförs och integreras i olika förbättringsprocesser. I Stockholms läns landstings gemensamma uppföljningsportal www.gups.sll.se redovisas löpande information om den medicinska kvaliteten, läkemedelsanvändningen och vårdprestationer för vårdgivare i Stockholms län, så kallade öppna jämförelser. I Leverantörsuppföljningsdatabasen har nya nyckeltal utarbetats och justering av de befintliga genomförts under 2012. Rapporterna är en sammanställning av de resultat som finns inrapporterade i Leverantörsuppföljningsdatabasen samt manuellt inhämtade resultat. Årsrapporten används som stöd i uppföljning av respektive vårdgivare. Det pågår arbete med att skapa nyckeltal för vårdområden inom den somatiska vården där vårdval har införts, såsom för ögon, höft- och knäprotesoperationer och specialiserad gynekologi. Syftet med öppna jämförelser av kvalitet mellan olika vårdgivare är att underlätta för patienterna att göra kunskapsbaserade val, bidra till kvalitetsförbättringar samt öka den demokratiska insynen. Varje år genomförs patientenkäter inom ett 20-tal vårdområden. Under 2012 genomfördes en nationell mätning inom husläkarverksamheten, den specialiserade somatiska och psykiatriska hälso- och sjukvården samt vid mödravårdscentraler och inom habilitering.

9 (148) Uppföljning och granskning ska säkerställa att vårdgivaren fullgör sitt uppdrag enligt lagar och avtal och att hög tillgänglighet, kvalitet, delaktighet och effektivitet uppnås. Hälso- och sjukvårdsnämndens avtal ska utvecklas så att uppföljning och granskning kan ske ännu mer effektivt. I detta ingår att tydliggöra konsekvenser för vårdgivare som inte lever upp till kraven på att leverera en patientsäker vård. Dessa konsekvenser kan innefatta såväl ekonomiska konsekvenser som att avtal sägs upp i förtid. I avtalen med akutsjukhusen sker uppföljning av ett antal kvalitetsindikatorer. Urvalet följer den nationella utvecklingen på området. Under 2012 fanns 39 kvalitetsindikatorer i avtalen varav 13 med målnivå. Akutsjukhusen redovisar resultaten av indikatorerna den sista februari 2013. Av den totala ersättningen utgår 2 procent för resultat av kvalitetsindikatorer. Uppföljning sker löpande inom alla verksamhetsområden i enlighet med fastställda uppföljningsvariabler. Till detta kommer fördjupad uppföljning samt revisioner som blir aktuella först när signalsystem indikerar fel och brister. Utvecklingen av rutiner och signalsystem för att tidigare upptäcka oegentligheter pågår. Hälso- och sjukvårdsnämnden arbetar med olika typer av revisioner. Revisionerna gör det möjligt att genomföra en mer detaljerad granskning och uppföljning av särskilda verksamheter än vad den vanliga avtalsuppföljningen medger. Initiativet till en revision kan komma från misstanke om oegentligheter men kan också vara en följd av stickprovskontroll. 2.1.2 Förbättrad tillförlitlighet i kollektivtrafiken 1 Inom kollektivtrafiken på land förbättrades punktligheten för samtliga trafikslag med undantag för Roslagsbanan jämfört med 2011. Mål för 2012 har uppnåtts för tunnelbanan, Nockebybanan och Saltsjöbanan. Spårväg City redovisar tillförlitlighet på 98 procent. 1 Punktligheten inom kollektivtrafiken på land definieras som andel godkända avgångar (högst 3 minuter efter och högst 1 minut före tidtabell) av beställda avgångar. Tillförlitligheten inom kollektivtrafiken till sjöss definieras som tidshållningen vid Strömkajen, Vaxholm, Stavsnäs och Sandhamn. Mätningen avser såväl avgångar som ankomster i rätt tid. En differens på 3 minuter accepteras vid avgångar och på 5 minuter vid ankomster. Tillförlitligheten inom kollektivtrafiken för personer med funktionsnedsättning definieras som tidspassning vid taxiresa enligt uppdrag på överenskommen hämttid, inom 10 minuter.

10 (148) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Fartyg Tillförlitlighet inom trafik i procent Färdtjänst Tunnelbana Pendeltåg Roslagsbanan Lidingöbanan Tvärbanan Nockebybanan Saltsjöbanan Jan dec 2012 88 93 95 91 93 93 96 99 96 89 98 Mål 83 94 95 93 98 97 98 99 96 93 Jan dec 2011 87 93 94 89 95 93 95 99 95 89 98 Buss Spårväg City Tunnelbana Samtliga tunnelbanelinjer visar förbättrad punktlighet jämfört med de senaste två åren. Flera förbättringsåtgärder för att nå en ökad punktlighet har genomförts under året, i samarbete med entreprenören. Tunnelbanetrafiken visar en god utveckling av punktligheten och uppgår till 95 (94) procent och uppnår därmed 2012 års mål. Punktligheten på grön linje har påverkats positivt som en följd av införandet av automatisk tågdrift vilket innebär att tågen framförs med en mjukare körstil. I tunnelbaneavtalet ingår ekonomiska incitament för entreprenören att utföra en punktlig trafik. Pendeltåg Punktligheten för pendeltåg har ökat under de senaste åren. Dock nåddes inte målet för 2012. Ett intensivt arbete bedrivs tillsammans med Trafikverket och Stockholmståg för att förebygga fel i bana, el och signal som ofta orsakar brister i punktlighet. Punktligheten uppgick till 91 procent, en förbättring jämfört med 2011 års utfall med 2 procentenheter. Målet för 2012 uppgick till 93 procent. Lokalbana Konstant hög punktlighet har Nockebybanan, 99 procent, Saltsjöbanan, 96 procent och Spårväg City, 98 procent, och överträffade målet för året. Punktligheten för Tvärbanan på 96 (95) procent och Lidingöbanan på 93 (93) procent ligger under målet på 98 respektive 97 procent. Busstrafik För busstrafiken ligger punktligheten under de målnivåer som sattes för 2012 vilket uppgick till 93 procent. Utfallet uppgick till 89 procent vilket är i nivå med föregående år. Under sommarmånaderna var framkomligheten bättre jämfört med sommaren 2011 då vägbyggen hade en betydande negativ effekt på busstrafiken. Framkomligheten i trafiken är helt avgörande för bussarnas punktlighet och en kontinuerlig dialog förs med berörda kommuner för att införa ytterligare signalprioritering och busskörfält för att förbättra framkomligheten för busstrafiken.

11 (148) Kollektivtrafiken för personer med funktionsnedsättning Tillförlitligheten inom kollektivtrafiken för personer med funktionsnedsättning når inte riktigt målet på 94 procent men är densamma som föregående år, 93 procent. Trafiksituationen i Stockholm försvårar tidspassningen. Tillgängligheten till resebeställning överträffade dock målet för 2012 och väntetiden vid beställning av rullstolstaxi förkortades från 36 sekunder 2011 till 24 sekunder. Kollektivtrafiken till sjöss Tillförlitligheten inom kollektivtrafiken till sjöss är 88 (87) procent och 5 procentenheter högre än målvärdet. För en tillförlitlig trafik, med få tekniska haverier och få avvikelser mot tidtabell, krävs att flottan är i gott skick. Kvalitetssäkring av fartygen pågår fortlöpande. Tillförlitligheten påverkas i övrigt av väderförhållanden, passagerartillströmning samt godshantering. 2.2 En ekonomi i balans balanskrav Koncernen totalt, resultat jämfört med budget Utfall Utfall Budget Mkr 2012 2011 2012 Intäkter 77 237 73 883 76 403 Kostnader 75 253 73 371 76 226 Resultat 1 984 512 177 Jämförelsestörande poster år 2012 var 201 mkr ( 1 215 mkr). Balanskrav Årets resultat enligt balanskravet uppgår till 37 miljoner kronor. Det innebär att landstinget har uppfyllt lagens krav på balans i ekonomin. Balanskravet gäller för varje enskilt budgetår. Om det finns skäl kan fullmäktige besluta om att reservera medel inom det egna kapitalet för att möta framtida intäktsminskningar eller kostnadsökningar. I maj 2012 beslutade fullmäktige i Stockholms läns landsting utifrån 2011 års bokslut att reservera 1,2 miljarder kronor inom det egna kapitalet för att möta kommande års omstruktureringskostnader inom ramen för framtidens hälso- och sjukvård. I maj 2013 föreslås fullmäktige reservera ytterligare 2,1 miljarder kronor för samma ändamål. Landstinget står inför stora omstruktureringskostnader i samband med att Nya Karolinska Solna tas i drift och en ny sjukvårdsstruktur införs. Det nya sjukhuset uppförs i en ny byggnad samtidigt som vård bedrivs i den gamla. När sjukvården ska fasas in 2016-2017 i den nya byggnaden och den gamla ska fasas ut är detta en starkt tidskritisk process som kommer att generera omfattande omstruktureringskostnader. Även andra omstruktureringskostnader kommer att uppstå inom ramen för framtidens hälso- och sjukvård.

12 (148) Enligt huvudregeln ska eget kapital täcka även pensionsåtagandet i ansvarsförbindelsen för att reservering av eget kapital ska kunna ske. Landstinget uppfyller inte detta krav. Landstinget har en kraftig befolkningstillväxt och ett ökande skatteunderlag. Balansräkningens tillgångssida innehåller stora dolda värden i anläggningstillgångarna. Sedan 2007 har landstinget årligen redovisat positiva resultat. Den ekonomiska ställningen är stark. Utifrån detta perspektiv är reserveringen av eget kapital förenlig med god ekonomisk hushållning. Balanskrav, mkr Årets resultat (förändring av eget kapital) 1 984 Avgår realisationsvinster 216 Korrigering räntekostnad pensioner 369 Reserverat eget kapital, omstrukturering 2 100 Årets resultat (enligt balanskravet) 37 God ekonomisk hushållning I kommunallagen anges att kommuner och landsting ska ha en god ekonomisk hushållning. För ekonomin anges finansiella mål och för verksamheten anges mål och riktlinjer. Landstingsfullmäktige beslutade i Budget 2012 om fyra långsiktiga finansiella mål som stöder det övergripande målet om god ekonomisk hushållning. För att styra verksamheten har landstingsfullmäktige fastställt sju övergripande mål, förutom de finansiella. Dessa mål följs upp med indikatorer. De valda indikatorerna visar på graden av måluppfyllelse. Flera av indikatorerna har 2010 som basår för jämförelser. 2.3 Kortsiktiga mål uppföljning av indikatorer Stockholms läns landsting har åtta kortsiktiga mål som följs med 13 indikatorer. År 2012 har målet för 10 av dessa indikatorer uppnåtts. En indikator, medarbetarindex ligger fortsatt på samma nivå som föregående år medan målet var en ökning. Endast en indikator, befolkningens förtroende för vården har försämrats något. Sammantaget är resultatutvecklingen för de kortsiktiga målen mycket god och uppvisar en måluppfyllelse på drygt 75 procent.

13 (148) Kortsiktiga mål Nöjda medborgare Ekonomi i balans Stolta medarbetare Nöjda patienter och resenärer En ledande tillväxtregion Hållbar miljö Ökad valfrihet och mångfald inom sjukvården Likvärdig behandling av alla invånare Uppföljning av indikatorer Enligt det preliminära resultatet av Vårdbarometerns mätningar har andelen av befolkningen som har stort förtroende för vården minskat från 67 procent 2011 till 65 procent 2012 (64 procent 2010). Mätningen visar att män har något större förtroende för vården än kvinnor. Andelen av befolkningen som är nöjd med kollektivtrafiken ska förbättras. Andelen av befolkningen som är nöjd med kollektivtrafiken var 57 procent 2012. Resultatet för 2011 var 53 procent och 2010 60 procent. Resultatet är i balans med hänsyn tagen till ej resultatförda kostnader och bibehållet realkapital. Målet att reinvesteringar ska självfinansieras till 100 procent är uppfyllt. Lånefinansiering används endast för att finansiera investeringar. Betalningsberedskapen uppgår till 76 dagar vilket överstiger målet som motsvarar 21 dagars genomsnittliga driftkostnader. Stolta medarbetare följs upp genom indikatorn Medarbetarindex som är det samlade värdet för koncernen. Målsättningen är att värdet ska öka. För 2012 var index 75 vilket är oförändrat sedan 2010. Landstingets nya basenkät som infördes 2012 gör det möjligt att följa upp de övergripande principerna och värderingarna i landstingets personalpolicy. Index för året uppgick till 76. Sammantaget ligger indexvärdena på en hög nivå vilket ger en stark grund för landstingets fortsatta utvecklingsarbete. I senast genomförda nationella patientenkät hade andelen patienter i Stockholms län, som skulle rekommendera husläkarmottagningen till andra minskat något, från 72 procent 2010 till 71 procent 2011. En ny mätning genomfördes under hösten 2012 och resultaten kommer att redovisas i tertialrapport per april 2013. Tillförlitligheten inom trafiken mäts genom Kunder i tid 2. Resultatet på 66 för kollektivtrafiken på land är en förbättring jämfört med samma period 2011 (63) och är över målet på 65. Resultatet på 88 för kollektivtrafiken till sjöss är en förbättring jämfört med samma period 2011 (87) och är över målet på 83. Resultatet på 93 för trafiken för personer med funktionsnedsättning är oförändrat jämfört med samma period 2011 (93) men når inte målet på 94. Enligt SKL är prognosen för 2012 års skatteunderlagsutveckling i länet 5,0 procent vilket visar på en högre årstaktsutveckling än i riket, där prognosen är 3,9 procent. Därmed uppnås indikatorn. Alla nämnder och styrelser ska, enligt fastställd indikator, arbeta med nya miljöprogrammet och dess mål, Miljöutmaning 2016. Samtliga nämnder och styrelser påbörjade arbetet 2012. Året präglades av planering, nya projekt och utredningar samt utveckling av rutiner och samverkansformer. För att målen ska nås 2016 krävs fortsatt hög prioritering och en effektiv samordning av landstingets miljöarbete. Införande av vårdval har varit den strategi som använts för att öka antalet vårdgivare och därmed också ge invånarna en ökad valfrihet. Under 2012 har sex nya vårdområden upphandlats enligt lagen om valfrihetssystem, LOV. Totalt 22 vårdområden har nu upphandlats enligt LOV. Landstingets jämlikhets och jämställdhetsarbete i invånarperspektivet utgår från jämställdhetspolicyn och den regionala jämställdhetsstrategin samt europeiska jämställdhetsdeklarationen för vilken en reviderad handlingsplan togs fram våren 2012. Översyn av jämlik patientinformation har genomförts och förbättringar inarbetats. Hbt indikatorer har utvecklats i avtal. Analys av läkemedelsanvändning har påbörjats utifrån ett jämlikhetsperspektiv. 2 Från och med 2012 ersätts Kunder i tid med Nöjda kunder tidshållning inom kollektivtrafiken på land enligt beslut i Trafiknämnden 2011-12-20. Alla tal anges i procent.

14 (148) 3. Ekonomi 3.1 Den ekonomiska utvecklingen i världen Det kommer negativa signaler från omvärlden, främst från den europeiska kontinenten. Ljusningen i konjunkturen inom eurozonen dröjer och förväntningarna om framtiden försköts under hösten i negativ riktning. Detta trots att risken för en akut finanskris minskat tack vare åtaganden från den europeiska centralbanken och EU, vilket märks i lägre räntor för de mest skuldtyngda länderna. Det som framförallt tynger konjunkturen är skuldsaneringen i Sydeuropa. Flera sydeuropeiska länder har haft betydande fall i BNP under 2012 och avmattningen har spridit sig norrut till ekonomiskt starka länder som till exempel Tyskland. Även på andra viktiga svenska exportmarknader som Storbritannien, Danmark och Finland har tillväxten varit ytterligt svag i år. Sammantaget har detta inneburit att BNP för eurozonen som helhet har fallit två kvartal i rad och det mesta pekar mot att tillväxten för helåret blir negativ motsvarande cirka en halv procent. Ett undantag i vår omedelbara närhet är Norge. Tillväxten där är fortsatt stark och BNP beräknas växa runt 3 procent såväl 2012 som 2013. Utvecklingen i Norge bidrar till att tillväxten för Norden som helhet hålls uppe. Också den amerikanska ekonomin utvecklas förhållandevis väl. Tillväxten det tredje kvartalet blev markant högre än det andra kvartalet och arbetslösheten minskar. Den mycket svaga tillväxten i Europa innebär att också tillväxtländernas ekonomier växte något långsammare 2012. De har dock, särskilt i Kina och Ryssland, visst utrymme att bedriva en expansiv finans- och penningpolitik. Svackan 2012 kan bli begränsad. Den kinesiska ekonomin beräknas växa med under 8 procent 2012, vilket är betydligt långsammare än hittills under 2000-talet. BNP tillväxt 2011 2012 Prognos Utfall Procentuell förändring 2012 2011 USA 2,3 1,7 EU 0,2 1,5 Kina 7,7 9,3 Världen 3,4 3,9 Sverige 1,2 3,7 Källa: Konjunkturinstitutet, SKL Utvecklingen i Sverige Den svenska ekonomin har utvecklats relativt starkt under de första tre kvartalen 2012. Det mesta tyder dock på en betydligt svagare utveckling under det fjärde kvartalet. Bedömningen är att Sveriges BNP backar något under fjärde kvartalet. Det skulle innebära att BNP i Sverige ökar 1,2 procent 2012. Försvagningen av den svenska ekonomin under slutskedet av 2012 förklaras i huvudsak av en försvagad export vilket i sin förlängning är

15 (148) ett resultat av den mycket dystra utvecklingen i stora delar av Europa. Fjärde kvartalet förutses exporten minska 2 procent jämfört med det tredje. För helåret 2012 skulle därmed exporten bli i stort sett oförändrad. Nyckeltal svensk ekonomi 2011 2012 Prognos Utfall Procentuell förändring 2012 2011 BNP 1,2 3,7 Sysselsättning, timmar 0,4 2,3 Arbetslöshet (nivå) 7,7 7,5 Timlön 3,1 2,5 Konsumentpriser 0,9 3,0 Skatteunderlag, riket 3,9 3,0 Källa: SKL Den svaga utvecklingen i omvärlden spiller också över på inhemsk efterfrågan. Trots en fortsatt gynnsam utveckling av hushållens inkomster bedöms konsumtionsutgifter öka i relativt måttlig takt 2012. Investeringarna i byggnader och anläggningar har, med undantag för bostäder, utvecklats mycket starkt i år. Men även här har en betydande omsvängning skett. Byggbranschens bedömning av framtiden är mycket mörkare idag jämfört med i början av år 2012. De svaga tillväxtutsikterna gör att vi får räkna med en försvagad sysselsättning. Fram till nu har arbetsmarknaden stått emot förvånansvärt bra, antal sysselsatta och arbetade timmar har fortsatt att växa svagt. Arbetslösheten ökade relativt måttligt under hösten. Det slutliga taxeringsutfallet för inkomståret 2011 visade en ökning av skatteunderlaget i riket med 3,0 procent jämfört med år 2010. Skatteunderlaget hölls år 2011 tillbaka av att grundavdragen höjdes för personer som fyllt 65 år. Den underliggande ökningstakten uppgick till 4,4 procent. Prognosen för år 2012 är att skatteunderlaget växer med 3,9 procent. Som framgår av tabellen är det framförallt timlöneökningen som bidrar till skatteunderlagets tillväxt 2012, medan bidraget från sysselsättningsfaktorn är mer marginellt. Utvecklingen i Stockholms län I tabellen redovisas några viktiga nyckeltal för utvecklingen i Stockholms län. Nyckeltal Stockholms län 2011 2012 2012 2011 Sysselsättning (3:e kv) 70,4% 70,6% Arbetslöshet (3:e kv) 6,6% 6,1% Nystartade företag (t.o.m. sep) 15 876 18 167 Konkurser (t.o.m. sep) 1 831 1 662 Befolkning (1 nov) 1,7% 1,8% Skatteunderlag (2012=prognos) 5,0% 4,2% Källa: SKL, länsstyrelsen

16 (148) Antalet sysselsatta i Stockholms län var 1 119 000 under det tredje kvartalet 2012, vilket motsvarar 70,4 procent av befolkningen i åldern 15-74 år. Det är 14 000 fler än vid motsvarande tidpunkt 2011. Sysselsättningsgraden i riket som helhet minskade till 66,8 (70,6) procent. Andelen arbetslösa i Stockholms län har under det senaste året ökat från 6,1 till 6,6 procent. I absoluta tal motsvarar det en ökning på 6 900 personer och antalet arbetslösa räknas till knappt 79 000. I riket som helhet uppgår andelen arbetslösa till 7,2 procent. Vid utgången av september hade det i Stockholms län startats knappt 15 900 företag, 13 procent färre än motsvarande period 2011. Men det är fortfarande en hög nivå, sett till hela 2000-talet är nyföretagandet 2012 det näst högsta efter 2011. Länets andel av samtliga nystartade företag i riket som helhet uppgår till drygt en tredjedel. Samtidigt som antalet nystartade företag minskar jämfört med 2011 så ökar antalet konkurser. Under de första nio månaderna 2012 hade 1 831 företagskonkurser registrerats, vilket är 10 procent fler än under motsvarande period 2011. Stockholms läns befolkning fortsätter att öka kraftigt. Vid utgången av 2012 hade befolkningen ökat med cirka 35 500 eller 1,7 procent jämfört med motsvarande tidpunkt 2011. Ökningen i riket uppgick till cirka 73 400 personer eller 0,8 procent. Stockholms län stod alltså för mer än hälften av befolkningsökningen i riket. Skatteunderlaget i länet ökar mer än i något annat län i riket. Inkomståret 2011 uppgick ökningen i länet till 4,2 procent och i riket till 3,0 procent. Motsvarande tal för 2012 är 5,0 procent respektive 3,9 procent (som är en prognos). 2,50% Befolkningsutveckling i riket och länet 2,00% 1,50% 1,00% Riket Länet 0,50% 0,00% 2008 2009 2010 2011 2012

17 (148) 3.2 Resultat Resultatanalys Stockholms läns landsting redovisar ett resultat för 2012 på 1 984 (512) miljoner kronor vilket är 1 472 miljoner kronor högre än föregående år och 1 807 miljoner kronor högre än budget. Resultatet påverkades positivt av bland annat beslutet om återbetalning av premier för AFA-försäkringar om 570 miljoner kronor. Räntekostnaderna för upptagna lån och leasing samt läkemedelkostnaderna var 741 respektive 347 miljoner kronor lägre än budget. Resultatet påverkades negativt av bland annat ökade kostnader för pensionsskulden med 369 miljoner kronor på grund av att KPA sänkt räntan enligt alternativregeln. Resultaträkning SLL Utfall Utfall Förändr. Förändr. Budget Avvikelse Mkr 2012 2011 % 2012 mot budget Verksamhetens intäkter 17 630 15 838 11% 1 792 16 578 1 052 Verksamhetens kostnader 70 077 68 054 3% 2 023 70 766 689 Avskrivningar 3 408 3 096 10% 312 3 233 175 Verksamhetens bruttokostnader 73 485 71 150 3% 2 335 74 000 514 Verksamhetens nettokostnader 55 855 55 312 1% 544 57 422 1 566 Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning 59 493 57 965 3% 1 529 59 696 202 Finansnetto 1 654 2 141 23% 487 2 097 443 Resultat 1 984 512 287% 1 472 177 1 807 varav jämförelsestörande poster 201 1 215 117% 1 416 Verksamhetens intäkter var 17 630 (15 838) miljoner kronor och uppvisade en positiv avvikelse mot budget om 1 052 miljoner kronor. Ökningen jämfört med föregående år var 11,3 procent. Den enskilt största förklaringsposten till budgetavvikelsen var återbetalning av premier från AFA om 570 miljoner kronor. Verksamhetens kostnader uppgick till 70 077 (68 054) miljoner kronor och understeg budget med 689 miljoner kronor och avvek därmed positivt. Kostnaderna ökade med 3,0 procent jämfört med föregående år. Bemanningskostnaderna 3 ökade med 3,1 procent jämfört med 2011 och översteg budget med 158 miljoner kronor. Kostnaderna för köpt trafik ökade med 3,5 procent jämfört med 2011 och underskred budget med 228 miljoner kronor. Kostnaderna för externt köpt hälso- och sjukvård ökade med 4,6 procent jämfört med föregående år och var 31 miljoner kronor högre än budget. Material och varor inklusive läkemedel ökade med 1,7 procent jämfört med föregående år och var 167 miljoner kronor lägre än budgeterat. Avskrivningskostnaderna uppgick till 3 408 (3 096) miljoner kronor. Dessa ökade med 10,1 procent jämfört med föregående år och översteg budget med 175 miljoner kronor. Ökningen av avskrivningskostnaderna jämfört med föregående år beror på en ökad investeringsvolym. 3 Personalkostnader och kostnader för inhyrd personal

18 (148) Finansnettot som består av finansiella intäkter och finansiella kostnader uppgick till -1 654 (-2 141) miljoner kronor och var 443 miljoner kronor lägre än budget. De finansiella intäkterna uppgick till 108 (80) miljoner kronor och var 21 miljoner kronor lägre än budget. De finansiella kostnaderna uppgick till 1 763 (2 221) miljoner kronor, minskade jämfört med föregående år och var 464 miljoner kronor lägre än budget. En förklaring är att marknadsräntorna varit lägre än budgeterat. Samtidigt har lånebehovet varit lägre, dels på grund av att en högre del än budgeterat av investeringarna finansierades med egna medel, dels som en följd av reducerad investeringsvolym. De samlade skatteintäkterna med generella statsbidrag och utjämning uppgick till 59 493 (57 965) miljoner kronor och var 203 miljoner kronor lägre än budget. Ökningen jämfört med föregående år var 2,6 procent. Jämförelsestörande poster Året innefattade jämförelsestörande poster av engångskaraktär på sammanlagt 201 (-1 215) miljoner kronor. Exklusive jämförelsestörande poster var resultatet 1 783 miljoner kronor, jämfört med 1 727 miljoner kronor för år 2011. Se vidare not 6 till resultaträkningen. Verksamheternas resultat Avvikelser i resultat jämfört med budget Mkr Budgeterat resultat 177 Hälso och sjukvårdsnämnden 429 Akutsjukhusen 75 Stockholms läns sjukvårdsområde 34 Övrig vård 93 Trafiknämnden 130 Fastighetsverksamhet 195 Koncernfinansiering 753 Övrig verksamhet inkl. koncernjusteringar 248 Summa avvikelse 1 807 Utfall 2012 1 984 Varav jämförelsestörande poster 201 3.2.1 Intäkter Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter uppgick till 17 630 (15 838) miljoner kronor och ökade med 1 792 miljoner kronor, 11,3 procent jämfört med 2011. Intäkterna avvek positivt mot budget med 1 052 miljoner kronor, vilket motsvarar 6,3 procent. Återbetalning av premier från AFA Försäkring om 570 miljoner kronor är den största enskilda förklaringen till avvikelsen mot budget. En annan förklaring är obudgeterade reavinster om 146 miljoner kronor.

19 (148) Bland verksamhetens intäkter är den största posten resenärsintäkter i kollektivtrafiken som står för 38 procent av verksamhetens intäkter. Dessa ökade med 626 miljoner kronor, 10,3 procent jämfört med föregående år. Intäkter Utfall Utfall Förändr. Förändr. Budget Avvikelse Mkr 2012 2011 % 2012 mot budget Patientavgifter sjuk och tandvård 1 248 1 173 6% 75 1 226 22 Resenärsintäkter 6 709 6 083 10% 626 6 754 45 Försäljning av primärtjänster 1) 1 730 1 642 5% 87 1 677 53 Hyresintäkter, försäljn. övriga tjänster, material, varor 3 522 3 397 4% 125 3 467 55 Statsbidrag och övriga bidrag 2 445 2 291 7% 154 2 484 39 Övriga intäkter 1 977 1 252 58% 725 970 1 007 varav jämförelsestörande poster 2) 570 252 318 Summa verksamhetens intäkter 17 630 15 838 11% 1 792 16 578 1 052 1) Primärtjänster utgörs av såld hälso och sjukvård, tandvård samt försäljning av övriga primärtjänster. 2) Se vidare not 6 till resultaträkningen Patient- och biljettintäkter Vissa taxor inom hälso- och sjukvården höjdes under 2012 i syfte att påverka patienterna att välja en effektiv vård på rätt vårdnivå. Högkostnadsskyddet höjdes från och med 1 juli 2012 från 900 till 1 100 kronor. Taxorna för vuxentandvården höjdes med 2,8 procent. Av de samlade patientavgifterna på 1 248 (1 173) miljoner kronor utgör sjukvårdens del 652 miljoner kronor och tandvårdsdelen 596 miljoner kronor. Intäkterna för sjukvårdens del ökade med 50 miljoner kronor, 8,3 procent. Intäkterna från patientavgifter inom tandvårdsdelen ökade med 25 miljoner kronor, 4,3 procent. Ökningen kan sättas i relation till befolkningsutvecklingen på 1,7 procent och ökade patientvolymer samt förändrade taxor och högkostnadsskydd. Resenärsintäkterna uppgick till 6 709 (6 083) miljoner kronor. Taxorna inom trafiken höjdes från 1 september 2011. Helårseffekten av biljettprishöjningen tillsammans med ett ökat antal resenärer bidrog till att resenärsintäkterna ökade med 626 miljoner kronor, 10,3 procent jämfört med 2011. Större delen av de ökade intäkterna är en följd av prishöjningen. Trots ökningen avvek resenärsintäkterna negativt mot budget med 45 miljoner kronor, framförallt beroende på att budgeterad försäljningsökning av smsbiljetter uteblev. Försäljning av primärtjänster Försäljningen av primärtjänster 4 uppgick till 1 730 (1 642) miljoner kronor, en ökning med 87 miljoner kronor motsvarande 5,3 procent. Intäkterna var 53 miljoner kronor högre än budget. Den största förklaringen till avvikelsen är högre utomlänsintäkter som var 107 miljoner kronor högre än föregående år. Karolinska Uníversitetssjukhuset står för 80 procent av landstingets utomlänsintäkter och ökade intäkterna med 92 miljoner kronor mellan 4 Primärtjänster utgörs av såld hälso- och sjukvård, tandvård samt försäljning av övriga primärtjänster

20 (148) åren. Ersättning från Försäkringskassan i samband med vuxentandvård ökade med 8 miljoner kronor, 3,1 procent. Hyresintäkter och övriga försäljningsintäkter Hyresintäkter och övriga försäljningsintäkter uppgick till 3 522 (3 397) miljoner kronor och ökade med 125 miljoner kronor, 3,7 procent jämfört med 2011. Intäkterna var 55 miljoner kronor högre än budget. Hyresintäkterna uppgick till närmare 2 500 miljoner kronor varav cirka 1 350 miljoner kronor avser uthyrning av fordon för trafikverksamhet och cirka 1 150 miljoner kronor uthyrning av lokaler. Försäljning av laboratorietjänster som i princip enbart sker på Karolinska Universitetssjukhuset, står för knappt 300 miljoner kronor av intäkterna och ökade med 18 miljoner kronor motsvarande 6,4 procent under året. Statsbidrag och övriga bidrag Bidragen uppgick totalt till 2 445 (2 291) miljoner kronor och ökade med 154 miljoner kronor, 6,7 procent. Bidragen var 39 miljoner kronor lägre än budget. Två bidragsdelar står för den största delen av intäkterna. Dessa är dels det bidrag som landstinget får vid upphandling av tjänster som inte är momspliktiga, det så kallade 6-procentbidraget på knappt 1 300 miljoner kronor, dels specialdestinerade bidrag på drygt 950 miljoner kronor. Bidraget till följd av momsplikt ökade med 114 miljoner kronor, 9,7 procent. Ökningen indikerar att köp av externt köpt hälso- och sjukvård har ökat. Specialdestinerade statsbidrag ökade med 87 miljoner kronor, 9,9 procent jämfört med 2011 och var i enlighet med budget. Det enskilt största specialdestinerade statsbidraget utgörs av ALF-bidrag 5 men här ingår även bidrag för asylsjukvård, bidrag för patientsäkerhetsöverenskommelsen, LSSbidrag 6 och bidrag enligt vävnadsdirektivet 7. Även den statliga så kallade Kömiljarden ingår som ett statsbidrag. Intäkterna för Kömiljarden var 134 miljoner kronor jämfört med budgeterade 200 miljoner kronor. Övriga intäkter Övriga intäkter uppgick till 1 977 (1 252) miljoner kronor och är 725 miljoner kronor, 57,9 procent, högre än föregående år. Intäkterna är 1 007 miljoner kronor högre än budget. Den huvudsakliga förklaringen till de höga intäkterna är återbetalningen av försäkringspremier från AFA Försäkring för åren 2007 och 2008 på totalt 570 miljoner kronor. I intäkterna ingår även reavinster vid avyttring av framförallt byggnader, 216 (301) miljoner kronor 2012. Dessa återfinns framförallt inom Landstingsfastigheter Stockholm och Trafiknämnden. Reavinsterna var 146 miljoner kronor högre än budget. Reklamintäkter från trafikverksamheten 5 Avtal om läkarutbildning och forskning 6 Bidraget används för att finansiera rådgivning och annat personligt stöd enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 7 Vävnadsdirektivet fastställer kvalitets- och säkerhetsnormer för donation, tillvaratagande, kontroll, bearbetning, konservering, förvaring och distribution av mänskliga vävnader och celler.

21 (148) uppgick till 249 (245) miljoner kronor för 2012 vilket är en ökning med 1,6 procent. Reklamintäkterna är 23 miljoner kronor högre än budget. Jämförelsestörande poster Under året återbetalades försäkringspremier för kollektivavtalad sjukförsäkring avseende åren 2007 samt 2008. Anledningen till återbetalningen var att antalet personer som har beviljats sjukersättning har minskat, vilket medfört minskade kostnader. Återbetalningen, som totalt uppgick till 570 miljoner kronor, redovisas som en intäkt. Stockholms läns landstings samlade skatteintäkter Underlaget för landstingens skatteintäkter Skatteunderlaget i landstingssektorn följer den samhällsekonomiska utvecklingen och utgörs av individernas beskattningsbara inkomster som löner, sociala ersättningar, pensioner med mera. Den största delen av skatteunderlaget utgörs av löner. De kan i princip öka av två anledningar, antingen genom att antalet arbetade timmar ökar och/eller genom ökade inkomster, timlön. I ett läge med oförändrat antal arbetade timmar påverkas storleken på skatteunderlaget av hur lönerna utvecklas. Eftersom landstingens kostnader till största delen är löner är inte stigande lönenivåer något som i reala termer höjer skatteunderlaget annat än marginellt. Förklaringen till detta är att landstingens kostnader för och intäkter från ett relativt sett högre löneläge normalt ökar i samma takt som lönerna i skatteunderlaget. Däremot leder stigande sysselsättning mer påtagligt till att det skapas ett ökat utrymme och att skatteintäkterna då ökar i reala termer trots oförändrat skatteuttag. Om lönerna i landstingen ökar långsammare än inom övriga sektorer kan skatteunderlaget öka realt, även med oförändrad sysselsättning. Det är främst skatteunderlagsutvecklingen i riket som har betydelse för utvecklingen av landstingets skatteintäkter. Det beror på att inkomstutjämningen i utjämningssystemet gör att en ökning av skatteunderlaget i Stockholms län som överstiger ökningen i riket till stor del resulterar i en högre inkomstutjämningsavgift. Stockholms läns landstings samlade skatteintäkter De samlade skatteintäkterna ökade 2012 med 1 529 miljoner kronor eller 2,6 procent jämfört med 2011. Utfallet för året avviker negativt med 202 miljoner kronor eller 0,3 procent jämfört med budget. Den främsta förklaringen till att utfallet avviker negativt mot budget är att de generella statsbidragen, och då främst bidraget för läkemedelsförmånen, blev lägre än beräknat.

22 (148) Samlade skatteintäkter Utfall Utfall Förändr. Förändr. Budget Avvikelse Mkr 2012 2011 % 2012 mot budget Skatteintäkter 54 800 52 190 5% 2 611 54 603 197 Generella statsbidrag 4 773 5 430 12% 657 5 139 365 Utjämningssystemet 80 345 425 46 34 Summa samlade skatteintäkter 59 493 57 965 3% 1 529 59 696 202 I de följande avsnitten redovisas mer detaljerat utvecklingen av de tre delposterna i de samlade skatteintäkterna: skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning. Intäkter från skatt på arbete Skatteintäkterna påverkas dels av vilken skattesats landstingsfullmäktige fastställer, dels av i vilken takt skatteunderlaget i länet och framför allt i riket utvecklas. Landstingsfullmäktige fastställde 2011 skattesatsen för 2012 till 12,10 procent, samma som för 2011. Genomsnittlig landstingsskattesats för riket 2012 är 11,01 procent. Skatteintäkterna i landstingens bokslut består av tre delar. Skatteintäkter Mkr Utfall Utfall Förändr. Förändr. Budget Avvikelse 2012 2011 % 2012 mot budget Preliminär landstingsskatt år 54 199 51 169 6% 3 030 54 603 404 Prognos för avräkningslikvid 564 833 32% 269 Justeringspost av skatteintäkter 37 188 80% 151 Summa skatteintäkter 54 800 52 190 5% 2 610 54 603 197 Den preliminära landstingsskatt som utbetalats under år 2012 beräknas genom att multiplicera skattesatsen 12,10 med skatteunderlaget i länet år 2012. Men vid beräkningen av de preliminära skatteintäkterna är det senast kända skatteunderlaget från 2010 och därför måste en prognos göras för de mellanliggande åren 2011 och 2012. Den prognosen grundar sig på regeringens bedömning av skatteunderlagets utveckling i riket 2011 och 2012, och den antagna ökningen uppgick till 2,3 respektive 3,3 procent. De preliminära skatteintäkterna ökade med cirka 3 miljarder kronor eller 5,9 procent jämfört med 2011. I bokslutet för 2012 bokades en preliminär avräkning upp för innevarande års skatteintäkter. Prognosen för avräkningslikvid ska enligt rekommendation från Rådet för kommunal redovisning beräknas utifrån den skatteunderlagsprognos som görs av Sveriges Kommuner och Landsting i december 2012. Den prognosen uppgår till 3,9 procent vilket är högre än regeringens fastställda uppräkningsfaktor på 3,3 procent. Detta gör att prognosen på slutavräkningen 2012 blir positiv med 271 kronor per invånare eller 564 miljoner kronor för Stockholms läns landsting. I skatteintäkterna 2012 ingår också en justeringspost som avser den prognos för avräkningslikvid 2011 som gjordes i 2011 års bokslut. Den definitiva

23 (148) avräkningslikviden för år 2011 blev 37 miljoner kronor högre än vad som antogs i bokslutet 2011. Generella statsbidrag I de generella statsbidragen ingår år 2012 Bidrag för läkemedelsförmånen och Bidrag för minskad sjukfrånvaro, den så kallade Sjukskrivningsmiljarden. Generella statsbidrag Utfall Utfall Förändr. Förändr. Budget Avvikelse Mkr 2012 2011 % 2012 mot budget Bidrag för läkemedelsförmånen 4 608 4 835 5% 227 4 934 326 Tillfälligt konjunkturstöd 421 421 Bidrag för minskad sjukfrånvaro, 69 9 658% 60 105 36 villkorad del Bidrag för minskad sjukfrånvaro, 96 166 42% 70 100 4 rörlig del Summa generella statsbidrag 4 773 5 430 12% 657 5 139 366 Statsbidraget för läkemedelsförmånen syftar till att ge landstingen förutsättningar att förskriva ändamålsenliga och säkra läkemedel till den enskilde invånaren. Mellan 2012 och 2011 minskade bidraget med 227 miljoner kronor eller 4,7 procent. Minskningen beror på att kostnaderna för läkemedel inom förmånen har sjunkit, främst på grund av att patentutgångar får ett starkt genomslag på kostnaderna samt att Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets och landstingens effektiviseringsarbete gett resultat. Bidraget blev också lägre än budgeterat av samma orsak, avvikelsen mot budget uppgår till 326 miljoner kronor. Bidrag för minskad sjukfrånvaro, som numera kallas Insatser för kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess, ska stimulera landstingen att arbeta med projekt som minskar sjukfrånvaron genom att ge dem del av den utgiftsbesparing en lägre sjukfrånvaro innebär för staten. Under hösten 2011 kom Sveriges Kommuner och Landsting överens med regeringen om utformningen av bidraget för år 2012. Detta består av två delar, en villkorad del och en rörlig del. Det belopp som ska utbetalas till landstingen uppgår sammantaget till maximalt 938 miljoner kronor. Den villkorade delen av bidraget, som är kopplad till olika åtgärder som hälso- och sjukvården ska genomföra, uppgår till 525 miljoner kronor varav 325 miljoner kronor utbetalas i januari 2013. Utfallet för Stockholms läns landsting uppgår till 59 miljoner kronor. I beloppet i tabellen för generella statsbidrag på 69 miljoner kronor ingår även 10 miljoner kronor som avser 2011. Den rörliga delen uppgår totalt till 413 miljoner kronor och fördelas med hänsyn till hur det relativa antalet sjukpenningdagar i länet förändrats i förhållande till övriga län. Stockholms läns landsting får 96 miljoner kronor och det motsvarar cirka 23 procent av det totala bidraget.

24 (148) Systemet för kommunalekonomisk utjämning Utjämningssystemets syfte är att ge kommuner och landsting likvärdiga ekonomiska förutsättningar att bedriva den verksamhet som kommunsektorn ansvarar för, bland annat genom en långtgående utjämning av skillnader i kostnadsstruktur och inkomstnivå. Inom ramen för det kommunalekonomiska utjämningssystemet hanteras även tillskott från regeringen till kommuner och landsting samt ekonomiska regleringar mellan staten och kommunsektorn, bland annat med anledning av den kommunala finansieringsprincipen. Utjämningssystemet består i princip av tre olika delar, kostnadsutjämning, inkomstutjämning och en regleringspost. Kommunalekonomisk utjämning Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Mkr 2012 2011 2010 2009 2008 Kostnadsutjämningsbidrag 714 810 872 722 720 Regleringsbidrag 1 648 877 230 184 Summa bidrag från utjämningen 714 2 458 1 749 952 904 Inkomstutjämningsavgift 388 2 114 2 134 2 209 2 090 Regleringsbidrag 406 Summa avgifter till utjämningen 794 2 114 2 134 2 209 2 090 Summa bidrag och avgifter till utjämningen 80 345 385 1 257 1 186 I det kommunalekonomiska utjämningssystemets kostnadsutjämningsdel utjämnas för opåverkbara och kostnadsdrivande skillnader mellan landsting. Dessa kan exempelvis orsakas av skillnader i demografisk sammansättning eller av att kostnaden för att producera en viss service skiljer sig åt mellan landsting. Kostnadsutjämningen, som för Stockholms läns landsting är ett bidrag, uppgick 2012 till 714 miljoner kronor, vilket är en minskning med 96 miljoner kronor jämfört med 2011. I kostnadsutjämningsdelen ingår fyra olika delmodeller: Hälso- och sjukvård, Befolkningsförändringar, Löner och Kollektivtrafik. Stockholms läns landsting får bidrag i delmodellerna Befolkningsförändringar, 207 miljoner kronor, Löner, 227 miljoner kronor och Kollektivtrafik, 1 858 miljoner kronor. I delmodellen Hälso- och sjukvård får däremot Stockholms läns landsting betala en avgift till systemet, 1 578 miljoner kronor. Stockholms läns landstings avgift för inkomstutjämningen beräknas utifrån skillnaden mellan länets skattekraft, det vill säga skatteunderlag per invånare, och 115 procent av medelskattekraften i riket, den så kallade garantinivån. Skattekraften i länet motsvarade 2012 cirka 116 procent av medelskattekraften i riket. Därmed fick Stockholms läns landsting betala en inkomstutjämningsavgift på mellanskillnaden som i kronor räknat uppgick till 388 miljoner. Tidigare beräknades avgiften utifrån skillnaden mellan länets skattekraft och 110 procent av medelskattekraften i riket. Detta förklarar skillnaden i inkomstutjämningsavgift mellan 2012 och tidigare år.