Beslutad av, datum. Riskanalys utifrån verksamhetsnivå inom Vård och omsorgsförvaltningen

Relevanta dokument
RISKANALYS OCH HÄNDELSEANALYS RIKTLINJE FÖR RISK- OCH HÄNDELSEANALYS

Riktlinje för riskanalys

1.1 VAD ÄR EN RISKANALYS NÄR SKA EN RISKANALYS GÖRAS? HUR GÖR MAN EN RISKANALYS?...

Riktlinje Riskhantering (Patientsäkerhet)

RIKTLINJE RISKANALYS

Rutin för hantering av avvikelser och tillbud gällande hälso- och sjukvård

Riskanalys. Riskanalys

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet

Annika Nilsson,

Kvalitet och Ledningssystem

Bilaga 4. Lagstiftning samt föreskrifter och allmänna råd

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Avvikelsehantering HSL - Extern utförare

Avvikelsehantering hälso- och sjukvård

Att motverka missförhållanden. En modell för risk- och händelseanalyser

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Förslag till beslut Individ- och familjenämnden beslutar att godkänna lag på riktlinje.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

RIKTLINJE. Riktlinje för hantering av avvikelser inom äldreomsorgen

Avvikelser, klagomål. och synpunkter inom. Vård- och omsorgsnämnden. verksamheter. Antaget

STORFORS KOMMUN. Bilaga 5 Kommunstyrelsen

Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse.

Vård- och omsorgsnämndens kvalitetsuppföljningsplan

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

B Gör riskbedömningen Vilka risker innebär ändringarna? Hur allvarliga är riskerna? Hög allvarlighet (H), medel (M) eller låg allvarlighet (L)?

Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

Patientsäkerhetsberättelse för Hälsan & Arbetslivet

Avvikelser och klagomål, hälsooch sjukvård och omsorg

Anvisning för intern kontroll

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riskanalys Handledning

KVALITETS- OCH LEDNINGSSYSTEM ENLIGT SOSFS 2006:11

Riktlinjer för systematiskt patientsäkerhetsarbete

Patientsäkerhetsberättelse för. Daglig Verksamhet, Nytida AB. År Ewa Sjögren

Exempel på en riskanalys på övergripande organisatorisk nivå inför en förändring

Konsekvensbedömning?

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad

Avvikelsehantering rutin för analys

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö

RIKTLINJE FÖR UTREDNING AV AVVIKELSE inom vård- och omsorgsförvaltningen

Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB

Riktlinje för avvikelsehantering inom kommunal hälso- och sjukvård

Patientsäkerhetsberättelse

Anvisning för riskbedömning vid förändring i verksamheten

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria.

Satsa på arbetsmiljön. det lönar sig

Plan för intern kontroll Barn- och utbildningsnämnden

LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9

Patientsäkerhet och arbetsmiljö. En vägledning för hög patientsäkerhet och god arbetsmiljö

Många som tar sitt liv har haft kontakt med hälso- och sjukvården - Lex Maria utredning vid suicid. Birgitta Boqvist

Omedelbara åtgärder När en rapport kommit in ska den som är ansvarig för verksamheten omedelbart vidta de åtgärder som situationen kräver.

Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Att arbeta i staten 2016

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö

Arbetsmiljöverkstad Organisatorisk och social arbetsmiljö

Riskanalys Rutin för Riskbedömning/Riskanalys

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År Annika Hoffsten Hultén

Svar på Arbetsmiljöverkets inspektion

Avvikelser och Lex Sarah. Monika Jonasson Robotycka SAS (socialt ansvarig samordnare)

LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE ENLIGT SOSFS 2011:9

Riktlinjer för Avvikelsehantering

Riktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS

Koncernkontoret Koncernstab HR

Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB

Övergripande rutin för egenkontroll och systematisk kvalitetsuppföljning

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun

Svar på Arbetsmiljöverkets inspektion den 28 mars 2017

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sid LAHOLMS KOMMUN Sammanträdesdatum 1 Kommunstyrelsen Dnr

Arbetsmiljöpolicy för LSU

Patientsäkerhetsberättelse

AVVIKELSEHANTERING RIKTLINJE FÖR AVVIKELSEHANTERING

SOSFS 2011:9 ersätter

Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete

Arbetsmiljö INNEHÅLL. Ansvaret är arbetsgivarens. Du som förtroendevald kan

Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy

Analysen genomförs av Yrke/befattning. tillsammans med EC. Ansvarig för riskanalysens genomförande: _Åsa Ericson

Patientsäkerhetsberättelse för Runby gruppbostad

Kränkande särbehandling

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter

Vad är arbetsmiljö? Fysisk arbetsmiljö Psykisk och social arbetsmiljö

Plan för intern kontroll Kultur- och fritidsnämnden

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)

BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ

Rutin. Dokumentnamn: Rapportering/utredning av missförhållande

Riktlinje - Ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Hälsa & Arbetsmiljö. Politikerutbildning våren 2019

1(10) Arbetsmiljöpolicy. Styrdokument

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.

Riktlinje för avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård

Veroma Omsorgs kvalitetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse

SYFTE Att genom ett systematiskt kvalitetsarbete säkerställa en trygg och säker vård

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Daglig verksamhet

Transkript:

Syfte Av föreskriften SOSFS 2011:9 framgår följande: 1 Vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska fortlöpande bedöma om det finns risk för att händelser skulle kunna inträffa som kan medföra brister i verksamhetens kvalitet. För varje sådan händelse ska vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS 1. uppskatta sannolikheten för att händelsen inträffar, och 2. bedöma vilka negativa konsekvenser som skulle kunna bli följden av händelsen. Syftet med att genomföra en riskanalys är att identifiera brister i verksamheten så att ett förebyggande arbete kan bedrivas systematiskt och fortlöpande för att säkra kvalitet för brukare i verksamheten, för att säkra arbetsmiljön för medarbetare i samband med förändringar och händelser i arbete med brukare samt att arbeta kostnadseffektivt. Ansvar ansvarar för att förvaltningsgemensamma er finns och efterföljs. Verksamhetschef ansvarar för att verksamheterna har god kvalitet och att enhetscheferna arbetar med riskanalyser för att förbättra kvaliteten. Verksamhetschef ansvarar även för att analysera sammanställningen av genomförda riskanalyser i verksamheterna och utifrån behov vidta åtgärder samt initiera riskanalyser på verksamhetsområdes nivå. Enhetschef ansvarar för att riktlinjen är känd och tillämpas på enheten. Enhetschefen planerar och leder riskanalysarbetet och använder mall för riskanalys för dokumentation av riskanalysarbetet. Enhetschef är den som beslutar om en riskanalys ska upprättas. Medarbetare ansvarar för att följa denna och uppmärksamma risker och kommunicera dem vidare till enhetschef. Genomförande: Denna avser riskanalys på verksamhetsnivå utifrån brukar-, medarbetar- och ekonomiskt perspektiv. En riskanalys kan kort beskrivas som svaret på tre frågor: Vad kan hända? Hur sannolikt är det? Vad är konsekvensen om det händer? Riskanalysen är en obligatorisk del i det systematiska förbättringsarbetet. 1

Riskanalys ska göras som en del av Planeringsfasen i vårt förbättringshjul i ledningssystemet. Som modell har socialstyrelsens modell Riskanalys och Händelseanalys, Handbok för patientsäkerhetsarbete. Riskanalyser ska göras vid t.ex: - När medarbetare uppfattar ett arbetsmoment riskfyllt - Ny arbetsmetod ska börja användas - Organisatoriska förändringar - Schema förändringar - Ny teknik börjar användas i verksamheten, tex IT-system - Frekventa iakttagelser av risker och mindre allvarliga avvikelser inom en arbetsprocess. - Negativa händelser som inträffat i andra verksamheter och som skulle kunna inträffa i den egna. Här följer en steg för steg beskrivning av hur en riskanalys ska genomföras. Mall för riskanalys inom Vård och omsorgsförvaltningen ska användas. 1) Initiera riskanalys. Alla medarbetare kan påtala behov av att göra en riskanalys. Ansvarig chef beslutar om det ska genomföras och vilka som ska delta. Kvalitetsrådet utgör analysteamet och om annan kompetens behövs utökas kvalitetsrådet med den kompetens för den riskanalys som ska göras. 2) Förbered analysen Samla fakta om händelse/förändringen, ta fram gällande process och/eller, syftet med förändringen m.m. 2

3) Beskriv händelsen/förändring som ska analyseras. Händelsen/förändringen kan beskrivas med hjälp av en processkarta som bifogas mallen för riskanalys eller i löpande text i mallen för riskanalys. Beskrivningen ska vara avgränsad och tydlig. Viktigt att beskrivningen är sann och inte en beskrivning på hur det ska vara. Ska visa på orsak verkan. 4) Identifiera tänkbara risker Kvalitetsrådet identifierar tänkbara risker i den beskrivna händelsen, förändringen utifrån brukarperspektivet, medarbetarperspektivet och ekonomiskt perspektiv. Kvalitetsrådet frågar sig vad som kan gå fel, vilka negativa händelser kan inträffa och vilka konsekvenser det kan leda till. När ovanstående är gjort går man vidare till nästa steg, att göra bedömningar av allvarlighetsgrad och sannolikhet. Detta görs utifrån Socialstyrelsen modell Riskanlys och Händelseanalys, Handbok för patientsäkerhetsarbete. 5) Bedömning av allvarlighetsgrad och konsekvens Kvalitetsrådet gör en bedömning av hur allvarliga konsekvenserna blir för brukare, medarbetare och ekonomi om respektive risk inträffar. 4. Katastrofal; Dödsfall, självmord, bestående stor funktionsnedsättning 3. Betydande; Bestående måttlig funktionsnedsättning, Förlängd behandling eller ökat behov av stöd för tre eller fler brukare. 2. Måttlig; Övergående funktionsnedsättning, Förlängd behandling eller ökat behov av stöd för en eller två brukare. 1. Mindre; Obehag eller obetydlig skada. 6) Bedöm sannolikheten Kvalitetsrådet gör en bedömning av hur stor sannolikheten är att de identifierade riskerna ska inträffa. 4. Mycket stor; Kan inträffa dagligen 3. Stor; Kan inträffa varje vecka 2. Liten; Kan inträffa varje månad 1. Mycket liten; Kan inträffa 1 gång per år. 7) Räkna ut riskpoäng Multiplicera värdet av riskens allvarlighetsgrad med sannolikheten att risken ska inträffa. T.ex. Betydande allvarlighet 3 x Liten sannolikhet 2 3

(3x2=6) Riskpoängen är 6. En prioritering av det fortsatta arbetet görs utifrån riskpoängen. Risker som skattas till 8 eller mer utgör en så stor risk att man direkt måste åtgärda risken. Då en risk värderas mellan 1 6 avgör teamet om analysen ska gå vidare. Teamet behöver överväga hur viktigt det är att ta fram åtgärdsförslag för respektive risk och inte bara låta riskpoängen avgöra. Riskstorlek och beslut om att fortsätta analys eller inte förs in i mallen för riskanalys. Om riskpoängen är 8 eller mer samt om kvalitetsrådet avgör att riskanalysen ska gå vidare ska dessa steg finnas med: 8) Analysera orsaken till de identifierade riskerna Kvalitetsrådet ska nu identifiera bakomliggande orsaker för riskerna. Analysteamet frågar för varje uppkommen risk Varför är det en risk? 9) Åtgärder Planera åtgärder för att minimera att orsaker till risken inträffar. De planerade åtgärderna kan plockas in i den lokala arbetsplanen eller i brukarens genomförandeplan. 10) Ansvarig person För varje planerad åtgärd ska en ansvarig person utses. 11) Uppföljning Planera för hur och när uppföljning ska göras. Viktigt att sätta ett datum för när uppföljning ska ske. 4

Redovisning riskanalyser Riskanalyser redovisas i egenkontrollistan i rubriken Sammanställning av kvalitetsavvikelser per tertial där de riskanalyser som gjorts beskrivs kort och vilka perspektiv som identifieras i riskanalyserna anges. Systematiskt arbetsmiljöarbete För att säkerställa att medarbetares arbetsmiljö beaktas ska de risker som är identifierade för medarbetare fyllas i mallen för riskbedömning för det systematiska arbetsmiljöarbetet och samverkas i berörd samverkansgrupp för att säkerställa att riskbedömning har gjorts för medarbetarnas arbetsmiljö. Mallen för riskbedömning enligt SAM ligger sist i Mallen för riskanalys inom Vård och omsorgsförvaltningen. Om Skyddsombudet inte ingår i kvalitetsrådet ska skyddsombudet erbjudas att vara delaktig i riskanalyser. I mallen för riskbedömning SAM ska de risker som får riskpoäng 8-16 i riskanalysen fyllas i som allvarlig risk och de som får riskpoäng 1-7 mindre allvarlig risk. Relaterade er eller andra dokument: Mall för riskanalys inom Vård och omsorgsförvaltningen Egenkontrollistan Mall för riskbedömning och handlingsplan för systematiskt arbetsmiljö 5