ATT ARBETA MED ENSAMKOMMANDE UNGDOMAR I ÖPPENVÅRDEN. Nasim Hanie Hoseini & Alejandra Borquez Alvarez

Relevanta dokument
Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet

Teamet för krigs- och tortyrskadade BUP Skåne Björn Ramel

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma

Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet

Ensamkommande flyktingbarn

Asylsökande och suicid. Maria Sundvall, psykiater Flykt, exil, trauma

Ensamkommande flyktingbarn inom barn- och ungdomspsykiatrisk slutenvård i Malmö

Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala

Flyktingbarn i ett barnpsykiatriskt perspektiv

Ensamkommande flyktingbarn inom SiS

SJÄLVSKADA OCH SUICIDPREVENTION PÅ BOENDET. AnnaCarin Söderholm & Anna-Karin Wennberg

Vad krävs för att klara de svårast sjuka patienterna inom BUP:s heldygnsvård?

Ensamkommande barn som upplevt kris och trauma. Disposition. Ensamkommande Sverige 1/1-1/

RESAN HIT VAR HEMSK, MEN FÖR DEN SOM KOMMER FRÅN AFGHANISTAN VAR DEN INGENTING

Verksamhetsrapport Flyktingbarnteamet

Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet

- hur kan vi alla hjälpa till?

Tortyrskada flykting. i behandling med EMDR Kliniska vinjetter. Roland Betnér, leg psykoterapeut. Flyktingmedicinskt Centrum, Norrköping

Ledsna och oroliga barn och unga. Bedömning och behandling, BUP

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation

Flyktingbarnmottagningen Göteborg

Barn och ungdomar med erfarenheter av flykt och trauma bemötande och insatser. Projekt Nya grannar

Seminariefall 1 10-årig flicka som kommer med mor och morfar till akuten med intervallsmärtor i buken som hon har haft sedan 4 dagar tillbaka.

April Information om ensamkommande barn

Hur involverar man anhöriga Ludmilla Rosengren

Att arbeta med suicidnära patienter

MOTTAGANDE AV NYANLÄNDA SKOLBARN I ELEVHÄLSAN

Ensamkommande ungdomaren resursstark riskgrupp

När världen kommer till vårdcentralen. Joakim Lindqvist distriktsläkare Anne Johansson Olsson distriktssköterska/vårdlärare Transkulturellt Centrum

Psykiatrisk öppenvårdsmottagning för asylsökande. Katrin Sepp, psykolog

Suicidriskbedömning för barn och ungdomar inom barn- och ungdomspsykiatrin

Lite info om hälsa & livsstil

Hur kan man i skolan upptäcka ungdomar som utsatts för sexuella övergrepp? Stockholm

Exempel på traumatiska upplevelser. PTSD - Posttraumatiskt stressyndrom. Fler symtom vid PTSD

Svenska Röda Korsets ståndpunkter om Ensamkommande barn och unga

HÅGLÖSHET. Catharina Winge Westholm Överläkare, specialist i barn och ungdomspsykiatri Dr Silvias Barn och Ungdomssjukhus

Bedömning inför psykoterapi. Barnet 3

Flyktingbarnteamet Göteborg

Del 1 introduktion. Vi stöttar dig

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

Våld mot äldre. Ett dolt samhällsproblem Omgivningen ser inte Syns inte i statistiken

Klicka här för att ändra format

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

Paneldiskussion om suicidprevention med frågor från publiken

Självhjälp genom hälsostöd

Titel Att nå nya höjder.

Ärende om uppehållstillstånd m.m.

Psykisk ohälsa. Analys av inkomna synpunkter. Patientnämnden Skåne. 1 juli juni 2017

Nationellt perspektiv

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

Vårdpersonal. VARFÖR i Sverige 2012? Lagen :344 Rädsla hos de papperslösa Okunskap. Akut vård

Öppna samtal mellan. terapeuter och flyktingfamiljer.

HELHETSSYN OCH SAMVERKAN FÖR BARNETS BÄSTA

Ensamkommande barn De mest utsatta!

Psykisk hälsa. Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg. Emma Wasara, hälsoutvecklare.

Ensamkommande ungdomar i barnpsykiatrin

Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten?

enl. BRÅ enl. BRÅ Stress Disorder) enl. BRÅ

Krigstrauma i bagaget och mobbad i skolan

Bilaga 6 Intervjuer med representanter för ensamkommande ungdomar

RÖDA KORSET. Föredrag för samverkansparter i förprojekt till Integrerad preventionsmodell för personer i behov av psykosocialt stöd

Kan man bli sjuk av ord?

Strukturen: Fakta (kring psykisk hälsa) Vad kan påverka unga och deras mående Mötet/dialogen med ungdomar kring mående

BUP-skrivning HT 2014

Vårdintyg Praktik Juridik Etik

Vad. Hur kan man hjälpa hjälparna?

Stöd och behandling för barn som drabbats av våld

Barn och Trauma - bedömning och behandling

Juni Leif Andersson verksamhetsexpert

BUP Asylmottagning. Föreläsning: Vanliga reaktioner vid trauma

Att samtala med barn Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården

Varför traumakunskap i skolan? Åhörarkopior. psykologi.se/material/

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog

FÖR ALLAS RÄTT TILL HÄLSA

Flyktingbarn och ungdomars psykiska ohälsa

Unga droganvändare en tydlig riskgrupp för psykiskohälsa

Ensamkommande men inte ensamma

RÄTT TILL VÅRD FÖR UTSATTA MIGRANTER. Svenska Röda korsets Vårdförmedling

RÖRELSEGRUPPERNAS BETYDELSE I EN HOLISTISK TRAUMABEHANDLINGSMODELL FÖR ATT ÖKA INDIVIDENS EGENMAKT OCH RESURSER

Efter migrationen. - vad skapar ohälsa under etableringstiden? Elin Lindén socionom

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan

Arbetsmarknads-, integrations- och kompetensförvaltningen Laila Edholm, mångfaldskommunikatör Tfn Att hitta rätt i sitt nya land

Differentialdiagnoser: Vad ser vi, vad missar vi och varför? Transkulturella aspekter på symptom och diagnostik

Basutbildning våld i nära relation. Barn som har bevittnat våld Barn som har utsatts för våld

Psykisk (o)hälsa bland barn och unga i Norrbotten. Moa Lygren Folkhälsocentrum, Region Norrbotten

På väg Enkät för den unge

Trauma och återhämtning

Flyktingmedicinskt centrum

Vaccinationsfall för elevhälsan

Vad är PTSD? Psykiatriska mottagningen Linköping. Roland Betnér, Leg psykoterapeut

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk

Flyktingbarnmottagning Göteborg

Ensamkommande flyktingungdomar på låsta ungdomshem

Att vägleda kring psykisk hälsa med hjälp av 1177 Vårdguiden, UMO/YOUMO, Hjälplinjen och Rådgivningsstödet webb

Unga asylsökande och suicid

Hur kan vi arbeta för att skapa en mer sammanhållen vård och omsorg? Stockholm 3 april 2019 Zophia Mellgren

regionvastmanland.se Migrationsrelaterad psykisk och fysisk ohälsa Asyl- och integrationshälsan

Jennie Malm Georgson Kerstin Nettelblad

Transkript:

ATT ARBETA MED ENSAMKOMMANDE UNGDOMAR I ÖPPENVÅRDEN Nasim Hanie Hoseini & Alejandra Borquez Alvarez

DISPOSITION Fallbeskrivning 1 Fallbeskrivning 2 Utmaningar i BUP öppenvård Övergången till vuxenpsykiatri Stabiliseringsgrupp pilotomgång

FALLBESKRIVNING FATIMA Vårdbegäran: Boendet kontaktar BUP för att patient är väldigt ledsen, gråter mycket, äter dåligt, panikattacker. Initialbedömning: 16-årig ensamkommande flicka från Afghanistan Blivit bortgift till en äldre man och blivit utsatt för sexuella övergrepp Flydde tillsammans med mor och syster men tappade bort de under flykten och utsattes för sexuellt ofredande under migrationen till Sverige

FALLBESKRIVNING FATIMA Symtom: Nedsatt aptit Sömnbesvär Nedstämd Oro/ångest

FATIMA Bedömdes samtalskontakt för bl a stabilisering och strategier för att hantera oro/ångest. Träffades 16 gånger på 6 månader varav 2 uteblivna besök. Läkarkontakt för sömnmedicin Kontakten avslutas när patienten får uppehållstillstånd och flyttas till annat boende i norra Stockholm.

FALLBESKRIVNING ALI Ensamkommande pojke från Afghanistan som vid tid för första kontakt med BUP Farsta är 16 år gammal God man gör vårdbegäran och beskriver en orolig, tillbakadragen pojke med stora sömnsvårigheter och självmordstankar. Uttrycker oro för patients sporadisk skolnärvaro och att han drar sig undan alltmer. Har på förra boendet blivit misshandlad. Flyttat till ett stort och stökigt boende med ca 80 ungdomar.

ALI Kommer på initialbedömning tillsammans med God man Sömnbesvär, suicidtankar, nedsatt aptit, självskada och tilltagande isolering Varit tillfångatagen och torterad i Afghanistan. Tappat bort sin familj under beskjutningar vid gränsen mellan Iran och Turkiet. Skrämmande upplevelser under migrationen till Sverige. PTSD symtom i form av ökad vaksamhet, påträngande minnesbilder, mardrömmar och somatisering God man nämner åldersbestämning MiV

ALI Somatiskt status och blodprover utan anmärkning Initialt stabilisering med bl.a. sömnmedicin och psykoedukation Viss förbättring men efter ett par månader försämrat mående Bedöms som sekundär depression och patienten provar SSRIbehandling med god effekt

ALI Uppskriven i ålder. Bedöms av MiV vara 18 år (ist för 17) I samband med detta får patient avslag på asylansökan Får på möte på MiV veta att han ska flytta till Gävle samma eftermiddag Patienten får en krisreaktion och försöker hoppa framför ett tåg men stoppas av god man och boendepersonal Polishandräcks till BUP-akuten Länsakuten Vårdintyg skrivs och pat hålls kvar på vuxenpsykiatrisk slutenvårdsavdelning p.g.a. förhöjd suicidrisk

UTMANINGAR Tolksamtal Svagt nätverk God man Sparsam information från omgivning Samverkan Kontinuitet

ÖVERGÅNGEN FRÅN UNGDOM TILL VUXEN God man slutar sitt uppdrag Boende ändras (MiV), inget medbestämmande Socialtjänstens roll ändras Regler för hälso- och sjukvård ändras Ansvar, exv ekonomi, arbete. En redan sårbar patient hamnar i ett utsatt läge Källa: www.migrationsverket.se

TAKE HOME MESSAGE Misstro/Tillit Samverkan Tvångsvård Patienten bakom ordet ensamkommande Asylsökande barn samma rättigheter

GRUPP FÖR ENSAMKOMMANDE AFGHANSKA POJKAR Nasim Hanie Hoseini & Alejandra Borquez Alvarez

UPPLÄGG Pilotomgång Fem tillfällen, en gång/vecka 1,5 timme per gång inklusive fika Samma tolk närvarande vid samtliga tillfällen Innehåll: Psykoedukation Kreativa övningar Humörkarta Öppna diskussioner Hanteringsstrategier Avlappningsövningar Självskattningsformulär Utdelning av material vid avslut

UTVÄRDERING För litet underlag p.g.a. avhopp (6 anmälda, 2 full närvaro) BDI-II översattes till farsi och delades ut vid start och avslut. Individuell utvärdering av gruppen. Pat 1: 53 p 46 p Pat 2: 33 p 18 p Resultat av individuella utvärderingsblanketter: Skulle rekommendera till annan vän Kände sig trygg i gruppen Nöjd med tolk Deltagande hjälpt sådär respektive mycket

FÖRSLAG PÅ FÖRBÄTTRING Baserat på egna reflektioner, diskussion med tolk, patienters utvärdering: Längre tid för varje tillfälle Längre fika (tillfälle att prata om annat) Möjligen fler antal tillfällen Kalla patienter direkt efter IB och flera p.g.a. risk för avhopp Individuell uppföljning av de som mår dåligt Utvärdering med WHO-5 på farsi/engelska/svenska UMOs hemsida för unga nyanlända: www.youmo.se Skatttningsformulär på andra språk: www.childrenandwar.org

FÖRDELAR MED GRUPP Bra i stabiliserande syfte Skapar gemenskap Resurs- och tidseffektivt Kontinuitet; uppskattat och viktigt

FRÅGOR?