Hälsoinriktad hälso- och sjukvård



Relevanta dokument
Effektmått på hälsoinriktad hälso- och sjukvård

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Koncernkontoret Region Skåne

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Dokumentationsmallen Mall för rådgivande samtal om levnadsvanor i COSMIC för: Tobak, Alkohol, Fysisk aktivitet och Kostvanor

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Nationella Riktlinjer Sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdraget

Dokumentation av levandsvanor grundnivå

Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning

Hälsofrämjande primärvård. Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården. Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS)

Hälsofrämjande sjukvård (HFS-nätverket)

Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

När du har svarat på alla frågorna i enkäten klickar du på Klar. Klicka på "Svarsöversikt" för att kontrollera och eventuellt korrigera dina svar.

Hälsomottagningarna i Järva, Handen och Södertälje

Kortversion av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Preliminära resultat per den 31 oktober Hälsoorientering. Är det något för specialistvården, Landstinget Västernorrland?

SFAMs kvalitetsindikatorer - Levnadsvanor

Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Sammanställning av uppföljning av systematiskt arbete. med levnadsvanor på vårdcentralerna i Region Skåne. Enkät maj 2015

Levnadsvanor, sjukdomsförebyggande metoder och hälsa. Termer och begrepp för dokumentation i Melior

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/adm

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Hälso- och sjukvårdspersonalens. rådgivning om alkohol. En enkätstudie hösten 2012

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Datum Dnr Ersättningsmodell för hälsofrämjande insatser inom Hälsoval Skåne

Handledning kring levnadsvanor 2014

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Varför, vad, hur?

Framgångsfaktorer för arbetet med levnadsvanor inom hälso- och sjukvård

Primärvårdens stöd till patienter med ohälsosamma levnadsvanor

Arbetsterapeuter talar om levnadsvanor

Struktur, rutiner och utbildning

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården

Det går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Landstingets hälsofrämjande. Landstinget Västmanland

Rådgivande samtal vid ohälsosamma levnadsvanor (version 25 januari 2012)

Hälsoinriktad hälso- och sjukvård 2015

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Levnadsvanor i praktiken

Att arbeta med ohälsosamma levnadsvanor i vården

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och

YTTRANDE. Regionsjukvårdsstaben Anna Bengtsson SVN

Föredragande borgarrådet Åsa Lindhagen anför följande.

Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. 25 juni 2012

Tobaksbruk Riskbruk av alkohol Otillräcklig fysisk aktivitet Ohälsosamma matvanor

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

HFS, Hälsofrämjande sjukvårdsorganisationer, enkätuppföljning för verksamhetsåret 2013

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Sjukdomsförebyggande metoder. Rådgivande samtal vid ohälsosamma levnadsvanor

Dokumentation av Sjukdomsförebyggande metoder

HFS, Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer, enkätuppföljning för verksamhetsåret 2012

Regionala Medicinska Riktlinjer. Fysisk aktivitet vuxna

Dokumentation av levnadsvanor i Cosmic Hälsobladet en del av implementeringen av riktlinjerna

Självstudier Nationella riktlinjer. Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Socialstyrelsen

Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari 2013.

Tobaksbruk. 1,5 miljoner i riket länsbor. regiongavleborg.se. Avdelning folkhälsa och hållbarhet

Politisk viljeinriktning för vård vid Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor

Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit?

Yttrande över Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor stöd för styrning och ledning

SAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

Stark för kirurgi- stark för livet - Levnadsvanor i samband med operation

Nuläge och konsekvensbeskrivning för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinje för sjukdomsförebyggande

Levnadsvanor - Tobak. Godkänt den: Ansvarig: Christina Lindberg Gäller för: Region Uppsala. Levnadsvanor - Tobak.

Landstinget Blekinges Levnadsvanemottagning. Thoraxcentrum, Karlshamn

Maria Norberg Sjösvärd FÖRSLAG Lena Thorselius

Implementering av FaR från ord till handling

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Indikatorer Bilaga

Rekommendationer från Hälsorådet

Årsberättelse Programråd Sjukdomsförebyggande metoder. Karin Salomonsson Wohlin, ordförande Karin Kauppi, samordnare

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER INOM LANDSTINGET DALARNA

Hälsofrämjande arbete med levnadsvanor. - en kartläggning av levnadsvanearbetet inom Region Skånes somatiska sjukhusvård 2017

Enkla råd/tobak. Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län

Prevention och behandling vid

Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten?

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen

Christin Anderhov Eriksson Leg dietist Med mag folkhälsovetenskap Ordförande temagrupp matvanor, HFS Projektledare dietisters samtal om levnadsvanor

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

öppna och systematiska beslut om resursfördelning ordnat införande av nya metoder och insatser utmönstring av ineffektiva och skadliga metoder

Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård

Sammanställning av nuläge inför GAP analys

Levnadsvanor. dokumentation i hälsobladet (alkohol, tobak, fysisk aktivitet och mat)

Hälsofrämjande sjukvård

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Rådgivning vid ohälsosamma levnadsvanor kan vara en del i prevention och behandling av olika diagnoser/tillstånd

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/adm

Ohälsosamma matvanor- kvalificerat rådgivande samtal, behandlingsplan

BESKRIVNING AV FRAMGÅNGSFAKTORERNA

Det svenska nätverket lso- och sjukvård (HFS)

Samtal om hälsa. En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa HFS

I' ÖREBRO LÅNS. ts'lå4a Au ~ ido J:? , Samvelkansnämnden

Transkript:

Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Maria Bjerstam Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning 6205 5 1

Hälsans bestämningsfaktorer 2

Implementering The story Någon får en idé om en ny metod för att möta ett behov, ett beslut fattas om införande, om det ska leda till förändring och idén ska förverkligas måste insatsen planeras, för att åstadkomma en faktisk förändring så att metoden integreras i verksamheten, därefter måste metoden utvärderas och lokala anpassningar genomföras, för att metoden till sist kan bli institutionaliserad. Implementering The story Vem har fått en idé? Vilka är metoderna? Vilket är behovet och vems behov är det? Vem fattar beslut om införande? Vem är ansvarig för planeringen? Var bör förändring ske? Hur och av vem ska den integreras i verksamheten? Vem utvärderar? Vem vet bäst hur anpassningen sker lokalt? 3

Implementering (Fixen 2005) Komplext i alla aspekter Implementering förutsätter förändring Förändringen kan vara mer eller mindre dramatisk för såväl person som organisation.. förändringen sker inte samtidigt i alla delar av organisationen ibland inte alls! Vikten av en bra implementering Ur FHI-rapporten Från nyhet till vardagsnytta från 2007 För att slutresultatet ska bli bra så måste både metoden och implementeringen fungera. En dålig metod ger inga effekter även om den implementeras på rätt sätt..samma sak gäller om implementeringen av en i grunden väl fungerande metod misslyckas. 4

Om implementering Med kunskap om implementering genomförs i genomsnitt 80 procent av det planerade förändringsarbetet efter tre år. Utan sådan kunskap genomförs 14 procent av förändringsarbetet efter i genomsnitt 17 år. Det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande synsättet ska genomsyra hela hälso- och sjukvården och vara en självklar del i det vardagliga arbetet hos alla medarbetare, i alla möten med alla patienter. Skånsk livskraft vård och hälsa 5

Hälsoinriktad = Hälsofrämjande för att stärka eller bibehålla människors fysiska, psykiska och sociala välbefinnande & Sjukdomsförebyggande förhindra uppkomst av eller påverka förlopp av sjukdomar, skador, fysiska, psykiska eller sociala problem Nätverk HFS Skåne Levandsvanor Ersättningsmodell för hälsofrämjande insatser Sjukhus och psykiatrin Vårdenheter Hälsoval Skåne HFS SV Uppföljning/ Utvärdering Uppdrag/Ack villkor Riktlinjer Utbildning Information Ersättningsmodell Samordning av verksamhet via nätverk Dokumentation i journalsystem HFS intl Bevakning hälsoförhållanden Strukturerad journalföring av levnadsvanor Styrdokument HSN:s samlade uppdrag Förvaltningsuppdrag Ackrediteringsunderlag Policy Riktlinjer/Vårdprogram Information Broschyrer Webb (regional och nationell) Utbildning MI FaR Tobaksavvänjare Riskbruk alkohol 6

Hur ser arbetet ut hos Er? Avd. för HoS styrning Processledare HFS Experter Nätverk Stödjande strukturer skapa förutsättningar Vårdprogram Webbutbildning Strukturerad dokumentation Uppdrag och uppföljning Utbildningar 7

Stödjande strukturer skapa förutsättningar Vårdprogram Webbutbildning Strukturerad dokumentation Uppdrag och uppföljning Utbildningar 8

http://www.skane.se/vardgivarwebben Varför vårdprogram? Grunden för vårdens möjligheter att erbjuda en god och jämlik vård är den utbildning och kompetens som hälso- och sjukvårdspersonalen besitter. Behov finns och har funnits av att komplettera med skriftligt stöd och instruktioner. Vårdprogram är ett normativt dokument (hur det bör vara) och skall följas på gruppnivå. 9

Grundnivå - alla Åtgärdsnivå - personal med utökad kompetens ibland annat samtalsmetodik Grundnivå - alla Åtgärdsnivå - personal med utökad kompetens ibland annat samtalsmetodik IDENTIFIERA/ BEDÖM ERBJUD STÖD ÅTGÄRD UPPFÖLJNING Behov? 10

Stödjande strukturer skapa förutsättningar Vårdprogram Webbutbildning Strukturerad dokumentation Uppdrag och uppföljning Utbildningar Webbutbildning Lanseras i april Grundnivån för vårdprogrammet inkl. dokumentation 1 inledande modul med samtalet och beteendeförändring i centrum 1 modul om levnadsvanorna Kunskapstest 11

Stödjande strukturer skapa förutsättningar Vårdprogram Webbutbildning Strukturerad dokumentation Uppdrag och uppföljning Utbildningar Varför strukturerad dokumentation? För att kunna återanvända data till olika ändamål. Kvalitetsarbete Uppföljningar Direkt överföring till kvalitetsregister 12

Dokumentation IDENTIFIERA/ BEDÖM ERBJUD STÖD ÅTGÄRD UPPFÖLJNING Dokumentation Bedöma levnadsvanan Tobaksbruk rökning Tobaksbruk snusning Alkoholbruk Aldrig varit rökare Före detta rökare Röker då och då Röker dagligen Aldrig varit snusare Före detta snusare Snusar då och då Snusar dagligen Standardglas Fysisk aktivitet Aktivitetsminuter Matvanor Värde kostindex 13

Dokumentation Erbjuden åtgärd Utförd åtgärd Uppföljning Stödjande strukturer skapa förutsättningar Vårdprogram Webbutbildning Strukturerad dokumentation Uppdrag och uppföljning Utbildningar 14

För vem? - Befolkningen.via våra folkvalda politiker 15

genom tjänstemän till vårdproducenter Mottagningar Läkare Sjukgymnaster Psykologer m.m., m.m. Skånevård Sund Skånevård Kryh Skånes universitetssjukvård 16

Uppföljning Tre olika nivåer Verksamhetsnivå Förvaltning Division Verksamhetsområde Enhet Regional nivå Nationell Nivå Stukturuppföljning Enkät till Hälsosvalsenheter 2012 och 2013 17

Registrering av KVÅ-koder KVÅ-kod Tobaksbruk Riskbruk alkohol Otillräcklig fysisk aktivitet Ohälsosamma matvanor Enkla råd DV111 DV121 DV131 DV141 Rådgivande samtal DV112 DV122 DV132 DV142 Utfärdande av recept på fysisk aktivitet (FaR) DV200 Kvalificerat rådgivande samtal DV113 DV123 DV133 DV143 Kvalitetindikatorer Andel patienter som fått tobaksavvänjning av diplomerad tobaksavvänjare av patienter med indikation rökfri operation Andel rökfria 1 år efter påbörjad tobaksavvänjning med satt stoppdatum Andel patienter som har dokumenterade uppföljningsparametrar i journalen av dem som fått FaR (fysisk aktivitet på recept) 18

Vad skulle vara en bra kvalitetsindikator för levnadsvanor på dina patienter? Självskattad hälsa - PROM Operationen lyckades men patienten dog 19

Stödjande strukturer skapa förutsättningar Vårdprogram Webbutbildning Strukturerad dokumentation Uppdrag och uppföljning Utbildningar Antal utbildningsinsatser Grundutbildning + Webbaserad (2014) Motiverande samtal Workshop beteende förändring Utbildning tobaksavvänjare Inspirationsdagar 20

Strategier för implementering Kommunikation Utbildning Åtgärder Introduktionsutbildningar Certifiering? Uppdragen Riktat till olika professioner Chefer Strategier för implementering Eftersläntrarna 100% Majoriteten Snabba anpassare Innovatörer Gör som andra gör 68% Nyfikna, inget att förlora 2,5 % 0 Tid 21

Hemligheten med att komma igång är att starta. Hemligheten med att starta är att dela upp en komplex och överväldigande uppgift i små hanterbara delar och att börja med den första. BÖRJA MED NYA ARBETSSÄTT OCH AVSLUTA GAMLA GÖRA SOM VI ALLTID HAR GJORT Mark Twain TACK & KONTAKT! maria.a.bjerstam@skane.se 22