Hälsofrämjande arbete med levnadsvanor. - en kartläggning av levnadsvanearbetet inom Region Skånes somatiska sjukhusvård 2017

Transkript

1 Hälsofrämjande arbete med levnadsvanor - en kartläggning av levnadsvanearbetet inom Region Skånes somatiska sjukhusvård 2017

2 Förord startades under hösten 2016 och arbetar regionövergripande i frågor som rör levnadsvanorna matvanor, fysisk aktivitet, tobak och alkohol. Vi verkar för att förbättra identifiering och behandling av ohälsosamma levnadsvanor och utveckla metoder och processer i syfte att göra kunskapen om levnadsvanornas betydelse till en naturlig och integrerad del av all hälso- och sjukvård. Inom uppdraget för Kunskapscentrum ingår att följa upp insatser inom levnadsvanor och att återkoppla dessa resultat till Region Skånes verksamheter. Under hösten 2017 skickade vi ut en webbaserad enkät till verksamhetschefer inom Region Skånes somatiska sjukhusvård (för vuxna), för vidare spridning till aktuella mottagningar och avdelningar. Enkäten omfattade frågor om hur verksamheten arbetar med levnadsvanor, deras kännedom om Kunskapscentrum och vilket behov av stöd och kunskap om levnadsvanor som de efterfrågar. Totalt har 117 enheter besvarat enkäten. Vi vill passa på att tacka alla deltagande enheter som tagit sig tid att besvara vår enkät. Ert deltagande har bidragit med värdefull återkoppling och resultaten utgör en viktig grund både för Kunskapscentrums och verksamheternas fortsatta arbete. Ett extra tack även till studentmedarbetare Cornelia Olsérius som har hjälpt oss att bearbeta insamlad data och formulera denna rapport. Tack! Kjell Olsson Ingemar Götestrand Eva Stuhr Sander Processledare Strateg Strateg Malmö, mars 2018

3 Sammanfattning Enkäten besvarades av 117 mottagningar och avdelningar tillhörande förvaltningarna Skånes universitetssjukhus (SUS), Skånevård Kryh och Skånevård Sund. SUS stod för 81 av svaren. Både förvaltningarna Sund och Kryh hade lågt deltagande (24, respektive 12 respondenter). Sjukhusen i Malmö och Lund stod för majoriteten av responsen hos inbjudna sjukhus i regionen. De flesta respondenter (71 %) uppgav att det på avdelningarna saknades personal som regelbundet stämde av det hälsoinriktade arbetet på avdelningen. Nära hälften av respondenterna uppgav att medarbetare regelbundet får information om pågående levnadsvanearbete, vanligen genom arbetsplatsträffar (79 %). Hälften av respondenterna uppgav att de var bekanta med vårdprogrammet för levnadsvanor för vuxna. Tobaksbruk var den levnadsvanor där flest mottagningar bedrev ett systematiskt arbete (48 %). Inom ramen för detta togs frågor kring levnadsvanor ofta upp i samband med inskrivningssamtal (56 %), men mer sällan vid utskrivningssamtal (12 %). Vidare uppgavs somliga avdelningar helt sakna rutiner för arbete med levnadsvanor (15 %). I vilken utsträckning avdelningarna innehar rutiner gällande levnadsvanor inför operation varierade mellan både specifika levnadsvanor och förvaltningar. Rökfri operation var den levnadsvana där flest respondenter uppgavs ha rutiner. Rutiner rörande fysisk aktivitet inför operation var minst förekommande. Av totalt 117 respondenter uppgav 42 att de har tillgång till beslutade rutiner och/eller flödesscheman inom levnadsvanor inför operation. 12 mottagningar och/eller avdelningar saknar rutiner/flödesscheman inom något av de fyra områdena inför operation. På 63 enheter ansågs det inte vara aktuellt. Bland de verksamheter som innehar rutiner är rutiner avseende rökfri operation vanligast förekommande. Rutiner avseende fysisk aktivitet inför operation är minst förekommande i verksamheterna. Gällande rök- och alkoholfri operation uppgav respondenter att de hänvisade patienter främst till hälsoenheten eller utnyttjade egen kompetens. Få hänvisade till primärvården. En majoritet (61 %) uppgav att det inte var aktuellt att använda något av alternativen i sin verksamhet. Gällande utbildning i motiverande samtal uppgav majoriteten att de inte visste hur många som genomgått utbildning, alternativt att ingen gjort detta (30, respektive 29 %). Drygt hälften uppgav att ingen genomgått fördjupningsutbildning i motiverande samtal. För upprätthållande av kompetens inom motiverande samtal uppgavs självstudier vara den vanligaste formen. Totalt 58 % av deltagarna saknar kännedom om hur många medarbetare som godkänts på webbutbildningen om levnadsvanor under de senaste tre åren. En fjärdedel av verksamheterna uppgav att ingen gått utbildningen. En stor andel respondenter uppgav att man inte vet hur många som förväntades gå utbildningen under 2017, även om flertalet verksamheter, framförallt inom SUS, uppgav att 10 eller fler medarbetare förväntades gå utbildningen under året. Gällande attityder kring arbete med levnadsvanor uppgav 67 % att de inte arbetar med levnadsvanor i den utsträckning de själva önskar. Den främsta anledningen till detta uppgavs vara oklarhet i uppdraget (40 %), följt av arbetsbörda och avsaknad av riktlinjer (36, respektive 32 %). Tydliga och realistiska mål, samt tid för reflektion och utvecklingsarbete uppgavs vara vad enheterna behövde för att utveckla arbetet med levnadsvanor. Verksamheterna uppgav låg kännedom om Kunskapscentrum och dess arbete. Information, riktlinjer och utbildning är det stöd som efterfrågas av respondenterna i enkäten. En märkbar svaghet med denna rapport är den låga svarsfrekvensen från Sund och Kryh, som medför att jämförelser på förvaltningsnivå blir svåra att dra slutsatser av.

4 Innehållsförteckning 1. Deltagare och metod Inledning och syfte Frågeformulär Datainsamling Bearbetning av data Respondenter Redovisning av resultat Rutiner kring arbete med levnadsvanor Avstämning och information Rutiner Diskussion Kompetens och utbildning Motiverande samtal Webbutbildning om levnadsvanor Diskussion Attityder kring levnadsvanearbete Arbete med levnadsvanor Diskussion Önskat stöd från Kännedom och stöd Diskussion Avslutande reflektion Bilagor Bilaga 1. Svarande avdelningar och mottagningar Bilaga 2. Mejlutskick av frågeformulär Bilaga 3. Frågeformulär... 25

5 1. Deltagare och metod 1.1 Inledning och syfte Inom uppdraget för ingår att följa upp insatser inom levnadsvanor och att återkoppla dessa resultat till verksamheterna. Således har Kunskapscentrum under hösten 2017 skickat ut ett webbaserat frågeformulär till verksamheter inom Region Skånes somatiska sjukvård. Liknande kartläggningar har genomförts inom primärvården och psykiatrin tidigare under året. Kartläggningen fyller flera syften som ett led i Kunskapscentrums målsättning att förbättra arbetet med levnadsvanor och sjukdomsprevention inom hälso- och sjukvården i Region Skåne. Dels utgör den en omvärldsanalys i syfte att skapa en överblick över aktuellt levnadsvanearbete i regionens verksamheter och dels bidrar den till en möjlighet att följa upp det aktuella arbetet genom framtida kartläggningar för att se utvecklingen över tid. Slutligen ger den även en möjlighet för verksamheterna att själv lyfta fram vilket behov man har och vilket stöd man önskar för att förbättra sitt arbete inom levnadsvanor. Sammanställning av svaren presenteras uppdelade utifrån Region Skånes tre förvaltningar (Skånes universitetssjukvård SUS, Skånevård Kryh och Skånevård Sund) samt total sammanställning för att kunna jämföra förvaltningarna och få en helhetssyn över hur arbetet med levnadsvanor ser ut i dagsläget. Kartläggningen eftersträvar samtidigt ingalunda att ge en komplett översikt över allt hälsofrämjande och sjukdomspreventivt arbete inom dessa verksamheter. En sådan sammanställning skulle bli alltför omfattande inom ramen för den aktuella kartläggningen och göra det svårt att jämföra mellan förvaltningar och verksamheter. Kunskapscentrum är således medveten om att det inom flera verksamheter pågår ett aktivt levnadsvanearbete som inte nödvändigtvis till fullo återspeglas i denna sammanställning. Resultaten från kartläggningen kommer att utgöra en vägledning i Kunskapscentrums fortsatta arbete. 1.2 Frågeformulär utformade ett webbaserat frågeformulär till mottagningar och avdelningar på sjukhusen i Region Skåne (se bilaga 3). Frågeformuläret bestod av 19 frågor och 1 delfråga kategoriserade utifrån 4 teman: Rutiner kring arbete med levnadsvanor; Kompetens och utbildning; Attityder kring levnadsvanearbete samt Önskat stöd från. Utformningen av frågeformuläret bestod huvudsakligen av fasta alternativ (varav vissa flervalsalternativ). På ett fåtal frågor fanns det även möjlighet att skriva ett övrigt svarsalternativ. 1

6 1.3 Datainsamling Länk till det webbaserade frågeformuläret skickades via e-post till verksamhetschefer för vidarebefordran till aktuella mottagningar och avdelningar (se utskick i bilaga 2). Därefter skickades något senare en påminnelse ut via e-post. Datainsamlingen påbörjades 5 oktober och avslutades 20 oktober Bearbetning av data Inledningsvis överfördes rådata till Excel som sedan bearbetades och sammanställdes. Därefter framtogs stapel- och cirkeldiagram i syfte att illustrera resultatet. Inkomna svar under svarsalternativet övriga sammanställdes och kategoriserades. 1.5 Respondenter Totalt 117 avdelningar och mottagningar på sjukhusen besvarade frågeformuläret (se bilaga 1 för lista på svarande avdelningar och mottagningar). Svarsfrekvensen kunde inte beräknas då den totala populationen inte kunde fastställas. Följande förvaltningar ingick i populationen: Skånevård Kryh, Skånevård Sund samt Skånes universitetssjukvård SUS. Svarsfördelningen över förvaltningarna respektive sjukhusen presenteras i nedanstående tabeller. Antal svarande mottagningar och avdelningar per förvaltning visas även i tabell 1.1, i de fall detta har kunnat utläsas. Tabell 1.1. Antal respondenter per förvaltning respektive mottagningar och avdelningar. Respondenter Mottagningar Avdelningar Totalt Skånevård Kryh Skånevård Sund Skånes universitetssjukvård - SUS Tabell 1.2. Antal respondenter per sjukhus. Helsingborg 16 Hässleholm 2 Kristianstad 7 Landskrona 2 Lund 36 Malmö 45 Trelleborg 4 Ystad 3 Ängelholm 2 2

7 1.6 Redovisning av resultat Sammanställningen av svaren från samtliga respondenter redovisas i olika kapitel som följer de teman som frågeformuläret utformades efter. Under varje kapitel redogörs korta sammanfattningar av resultatet utifrån diagrammen och exempel på svar under svarsalternativet övriga. Avslutningsvis i varje kapitel följer en diskussion av presenterat resultat. Resultatet presenteras i cirkeldiagram samt liggande och stående stapeldiagram fördelat utifrån totalt antal respondenter samt de tre förvaltningar svar inkom från: Skånevård Kryh; Skånevård Sund samt Skånes universitetssjukvård - SUS. Respektive förvaltning representeras på samtliga stapeldiagram av en färg och presenterad ordningsföljd av förvaltningarna följer genom rapporten. I diagrammen redovisas andelen samt antal svar i parentes. Under varje diagram följer en figurtext med förklaring av vad som redovisas, totalt antal respondenter och om det varit en flervalsfråga i frågeformuläret. 3

8 2. Rutiner kring arbete med levnadsvanor 2.1 Information och kommunikation Av totalt 117 respondenter har cirka en tredjedel av mottagningarna och avdelningarna utsedd personal som regelbundet stämmer av det hälsoinriktade arbetet, speciellt med avseende på levnadsvanor och sjukdomsförebyggande metoder (Figur 2.1). Fördelningen över förvaltningarna är därutöver jämn och visar liknande resultat som den totala sammanställningen av svaren. Figur 2.1. Om det för närvarande finns utsedd personal som regelbundet stämmer av det hälsoinriktade arbetet på enheten, speciellt med avseende på levnadsvanor och sjukdomsförebyggande metoder. (N = 117). Sammanställningen i figur 2.2 visar att vid cirka hälften av totalt antal svarande avdelningar och mottagningar så får samtliga medarbetare kontinuerlig information om pågående levnadsvanearbete. Inom Skånevård Kryh är informationsspridning om levnadsvanearbete något mer förekommande än hos övriga. 4

9 Figur 2.2. Om alla medarbetare får regelbunden information om pågående levnadsvanearbete. (N = 117). Totalt 56 mottagningar och avdelningar uppgav att information om pågående levnadsvanearbete förmedlas till alla medarbetare. Det vanligaste tillvägagångssättet för detta är på arbetsplatsträffar (APT) (Figur 2.3). Figur 2.3. På vilket/vilka sätt information om pågående levnadsvanor förmedlas till medarbetarna. Flervalsfråga (N = 56). 5

10 Hälften av respondenterna känner till regionala vårdprogrammet för vuxna (Figur 2.4). Inom Skånevård Sund är högst andel bekanta med vårdprogrammet medan andelen är lägst inom Skånevård Kryh. Figur 2.4. Kännedom om det regionala vårdprogrammet för levnadsvanor för vuxna. (N = 117). 2.2 Rutiner Tobaksbruk och fysisk aktivitet uppgavs vara de levnadsvanor inom vilka flest mottagningar och avdelningar arbetar systematiskt med (Figur 2.5). Ohälsosamma matvanor är den levnadsvana där det i störst utsträckning saknas ett systematiskt arbete. Resultatet visar därutöver att 49 av 117 medverkande avdelningar och mottagningar helt saknar ett systematiskt arbete för levnadsvanor. Figur 2.5. De levnadsvanor inom vilka det finns ett systematiskt arbete. Flervalsfråga (N = 117). 6

11 Frågor om levnadsvanor i patientarbetet uppgavs oftast tas upp vid inskrivningssamtal (Figur 2.8). Inom Skånevård Kryh är det lika vanligt att levnadsvanefrågor tas upp vid samtliga patientbesök. Frågor om levnadsvanor tas dock sällan upp vid utskrivningssamtal. Figur 2.6. När frågor om levnadsvanor tas upp i patientarbetet. Flervalsfråga (N = 113). Totalt 42 respondenter uppgav att mottagningen eller avdelningen har tillgång till beslutade rutiner och/eller flödesscheman inom något eller några av följande områden inför operation: rökning, alkohol, fysisk aktivitet samt nutrition (Figur 2.7). Av totalt 117 saknar 12 mottagningar och avdelningar rutiner/flödesscheman inom något av de fyra områdena inför operation och på 63 enheter angavs det inte vara aktuellt. För respondenter med rutiner är emellertid rutiner avseende rökfri operation vanligast. Minst förekommande är rutiner/flödesscheman avseende fysisk aktivitet inför operation. Figur 2.7. Tillgång till beslutade rutiner och/eller flödesscheman inom följande inför operation. Flervalsfråga (N = 117). 7

12 Vid fråga om vilket/vilka av följande alternativ som används för rökfri och alkoholfri operation uppgav närmare två tredjedelar av respondenterna att det inte är aktuellt att använda sig av något av alternativen (Figur 2.8). Inom Skånes universitetssjukvård SUS är det vanligast att vid behov hänvisa till Hälsoenheten. Överlag är det minst vanligt förekommande att hänvisa till primärvården. Figur 2.8. De alternativ som används för rökfri och alkoholfri operation. (N = 117). 2.3 Diskussion Enkäten skickades till verksamhetscheferna för vidare befordran till de berörda enheterna. Vi vet inte om den låga svarsfrekvensen, speciellt från Sund och Kryh, beror på att enkäten inte har vidarebefordrats eller om den har vidarebefordrats men inte besvarats av enheterna. På frågor som berör levnadsvanor inför operation har många enheter svarat att frågan ej varit aktuell, vilket troligtvis beror på att väldigt få svar inkommit från opererande enheter. Detta avsnitt vill belysa kommunikationen kring och graden av struktur och systematik i det preventiva arbetet med levnadsvanor. Prevention har alltid varit en naturlig del inom en del verksamheter och det finns exempel på såväl enskilda insatser som på ett mer strukturerat arbete. Samtidigt har det hänt att detta arbete har fått stå tillbaka p.g.a. brist på tid och resurser. Har man en kontinuerlig dialog om levnadsvaneprevention och ett strukturerat arbete med rutiner och flödesscheman och ett par medarbetare som håller ihop detta är förutsättningarna bättre för att prevention alltid hinns med. Det förebyggande arbetet synliggörs på så vis. Det är dock viktigt att medarbetare är medvetna om hur arbetet med levnadsvanor ser ut, så att det kan implementeras i det dagliga arbetet och inte vara koncentrerat till specifika personer. 8

13 Eftersom det skiljer sig åt mellan förvaltningarna hur man valt att organisera det Hälsofrämjande arbetet, ser man även skillnader i hur information förmedlas och sprids inom organisationen. En intressant iakttagelse är att inom Kryh sprider man information om levnadsvanor men har låg kännedom om det regionala vårdprogrammet. Kännedomen om vårdprogrammet visar sig vara störst inom Sund. Det kan vara så att frågan om informationsspridning är kopplad till graden av prioritering inom respektive förvaltning. På frågan om när levnadsvanesamtal tas upp återspeglar resultatet troligtvis att man är duktigare på att kartlägga levnadsvanor vid inskrivning än vad man är att ge råd avseende levnadsvanor vid utskrivning. Det kan också vara så att det anses viktigare vid inskrivning på en opererande klinik och viktigare vid utskrivning inom t ex hjärtvården. Inom Sund är svaren övervägande från mottagningar och då faller vid utskrivning bort. Levnadsvanefrågor borde emellertid utgöra ett vanligare inslag i patientarbetet p.g.a. de positiva effekter hälsosamma levnadsvanor kan generera. Resultatet visar att ohälsosamma matvanor är den levnadsvana där det i störst utsträckning saknas rutiner och ett systematiskt arbete. Det kan vara så att ohälsosamma matvanor är den levnadsvana som vårdpersonal känner störst osäkerhet att samtala om utifrån sin egen kompetens. Då är det särskilt viktigt att det finns rutiner. Det skiljer sig mellan förvaltningarna hur mycket man använder sig av primärvård inför rökfri- och alkoholfri op. SUS använder sig i stor utsträckning av Hälsoenheten, medan man inom Kryh och Sund istället får förlita sig antingen på den egna kompetensen eller vårdcentralens kompetens. Det finns således en fördel inom SUS att man har en given remissinstans där den aktuella kompetensen både avseende tobak och alkohol säkerställs. När det gäller rutiner inför operation utmärker sig Kryh i positiv bemärkelse, vilket kan bero på att de mottagningar där som besvarat enkäten är de som jobbar aktivt med de aktuella rutinerna. 3. Kompetens och utbildning 3.1 Motiverande samtal Av 117 deltagande avdelningar och mottagningar uppgav den största andelen att de antingen inte vet hur många, eller att ingen medarbetare i verksamheten genomgått grundutbildning Motiverande samtal (MI) (Figur 3.1). I övrigt är det vanligast att 1-3 medarbetare genomgått utbildningen. 9

14 Figur 3.1. Hur många i personalen som genomgått grundutbildning Motiverande samtal (MI). (N = 117). Drygt hälften av mottagningarna och avdelningarna uppgav att ingen i personalen genomgått fördjupningsutbildning i Motiverande samtal (MI) (Figur 3.2). Flertalet respondenter uppgav sig inte veta hur många medarbetare som genomgått utbildningen. Figur 3.2. Hur många i personalen som genomgått fördjupningsutbildning Motiverande samtal (MI). (N = 117). De avdelningar och mottagningar som arbetar kring upprätthållande av kompetens inom motiverande samtal, eller liknande samtalsutbildning, uppgav att de oftast använder självstudier (film, litteratur och liknande) som metod (Figur 3.3). Upprepad MI-träning och fördjupningsdagar är de metoder som används i lägst uträckning. Cirka två tredjedelar av respondenterna uppgav emellertid att upprätthållande av kompetens inom samtalsutbildning inte är aktuellt för deras verksamhet. 10

15 Figur 3.3. På vilket sätt arbetet med upprätthållande av kompetens inom motiverande samtal eller liknande utbildning sker. Flervalsfråga (N = 117). 11

16 3.2 Webbutbildning om levnadsvanor Mer än hälften av respondenterna saknar kännedom om hur många av enhetens medarbetare som godkänts på webbutbildningen om levnadsvanor under de senaste tre åren (Figur 3.4). Därutöver är det vanligast att ingen eller 1-3 i personalen genomgått utbildningen. Figur 3.4. Hur många i personalen som godkänts på webbutbildningen om levnadsvanor under de senaste tre åren. (N = 117). När det gäller antal i personalen som under 2017/2018 förväntas genomföra webbutbildningen om levnadsvanor var det återigen en stor andel respondenter som angav att man inte vet hur många (Figur 3.5). Därutöver är det vanligast att fler än 10 medarbetare inom respektive avdelning eller mottagning ska genomgå utbildningen. Inom Skånes universitetssjukvård SUS förväntas fler medarbetare genomföra utbildningen jämfört med resterande förvaltningar. Figur 3.5. Hur många i personalen som förväntas genomföra webbutbildningen om levnadsvanor under 2017/2018. (N = 117). 12

17 3.3 Diskussion Drygt hälften av mottagningarna och avdelningarna uppgav att ingen i personalen genomgått fördjupningsutbildning i Motiverande samtal. Flertalet respondenter uppgav sig inte veta hur många medarbetare som genomgått utbildningen. Anmärkningsvärt att så många anser att upprätthållande av MI-kompetens inte är aktuellt för deras verksamhet. Bör vara aktuellt i alla patientmöten. En orsak kan vara att information och kommunikation kring utbudet av dessa utbildningar inte är tillräcklig. Man kan fråga sig ifall utbildningen är allmänt känd och huruvida medarbetarna är medvetna om att den erbjuds, så att de själv kan efterfråga den. En annan förklaring kan vara att många medarbetare har gått samtalsutbildning för några år sedan. Utbildningen har utvecklats och uppdaterats de senaste åren och därför rekommenderas att man går utbildningen på nytt. Att förbättra ohälsosamma levnadsvanor är många gånger en radikal förändring för patienten som tar tid. Patientens motivation och tilltro till sin förmåga att förändra behöver ett kompetent stöd hela vägen. Mer än hälften av respondenterna saknar kännedom om hur många av enhetens medarbetare som godkänts på webbutbildningen om levnadsvanor under de senaste tre åren. Statistik över antal medarbetare som är godkända går att ta fram i utbildningsportalen och frågan är då om cheferna inte känner till detta eller inte anser det vara prioriterat. Det är värt att notera att SUS utmärker sig med låg andel som gått webbutbildningen. Det kan vara så att SUS har en större andel nyanställda som inte hunnit gå utbildningen. En hög personalomsättning innebär att behovet av utbildning är stort. Denna utbildning borde ses som obligatorisk utbildning i introduktion av nya medarbetare då det är av stor betydelse att säkerställa att medarbetare har minst grundläggande kompetens avseende levnadsvanor och preventivt arbete. 13

18 4. Attityder kring levnadsvanearbete 4.1 Arbete med levnadsvanor Cirka två tredjedelar av enheterna arbetar inte med levnadsvanor i den utsträckning de själva önskar (Figur 4.1). Andelen är högst inom Skånevård Sund och Skånes universitetssjukvård SUS. Inom Skånevård Kryh uppgav hälften av respondenterna att arbetet med levnadsvanor inte sker i önskad utsträckning. Figur 4.1. Om arbete med levnadsvanor sker i den utsträckning som de själva önskar. (N = 117). Oklarhet i uppdraget uppgavs i störst utsträckning vara det som påverkar möjligheterna att arbeta med levnadsvanor (Figur 4.2). Likaså anses arbetsbörda och avsaknad av riktlinjer vara hindrande faktorer. Under svarsalternativet övriga angavs oftast att levnadsarbete inte är aktuellt utifrån enhetens verksamhet. Det kan exempelvis bero på att avdelningen inte har hand om patienter, att det bör ha tagits upp på annan avdelning/mottagning innan patienten kommer till berörd avdelning, att patienterna mottags akut och att det därmed inte finns utrymme för dessa frågor, eller att det redan arbetas med i lagom utsträckning. 14

19 Figur 4.2. Vad som påverkar möjligheterna för arbetet med levnadsvanor. Flervalsfråga (N = 117). 15

20 Tydliga och realistiska mål är det som enheterna främst anser sig vara i behov av för att utveckla arbetet med levnadsvanor (Figur 4.3). Även tid för reflektion och utvecklingsarbete, delaktighet i målformulering av arbete med levnadsvanor samt ökad prioritet hos ledning angavs som viktigt för fortsatt utveckling. Under övriga betonades återigen mottagningens/avdelningens karaktär och att arbete med levnadsvanor inte är aktuellt. Detta då de exempelvis är opererande enheter, har korta vårdtider eller överhuvudtaget inte träffar patienter. Därutöver påpekades ett behov av intresse hos medarbetarna, fortlöpande information samt administration där levnadsvanor kodas. 16

21 Figur 4.3. Vad som behövs för att arbetet med levnadsvanor jämtemot patienter/befolkning ska kunna utvecklas på arbetsplatsen. Flervalsfråga (N = 117). 17

22 4.2 Diskussion Cirka två tredjedelar av enheterna arbetar inte med levnadsvanor i den utsträckning de själva önskar. Även om det är svårt att jämföra förvaltningarna att få svar har kommit in från Sund och Kryh så är det ändå viktigt att påpeka att en hög andel av enheterna inom dessa förvaltningar svarar nej. Orsaker som anges och utmärker sig är oklarhet i uppdraget och avsaknad av riktlinjer. En iakttagelse är att arbetsbörda som orsak inte ligger så högt vid en jämförelse med hälsovalsenheternas svar. Tydliga och realistiska mål är viktigt inom alla förvaltningar, likaså att få tid för reflektion och utvecklingsarbete. Detta är en klar ledningsfråga och behöver uppmärksammas i dialog med förvaltnings- och verksamhetsledningar. En stor problematik är att vi inte har uppföljningssystem som till fullo stödjer måluppföljningen. Kunskapscentrum jobbar aktivt för att tillsammans med Koncernkontoret säkerställa att Region Skåne implementerar tillförlitliga, relevanta och specifika indikatorer för måluppfyllelse inom hälsoinriktad hälsooch sjukvård. Det behövs även en mer omfattande spridning av information om de positiva effekter levnadsvanearbetet kan bidra till och hur det kan integreras i det dagliga arbetet utan att arbetsbördan påverkas i för hög grad. Arbetet behöver konkretiseras så att det kan implementeras i arbetet på ett sätt som är möjligt i nuvarande struktur. 18

23 5. Önskat stöd från Kunskapscentrum levnadsvanor och sjukdomsprevention 5.1 Kännedom och stöd Kännedomen om och dess arbete är överlag relativt låg (Figur 5.1). Skånes universitetssjukvård SUS är den förvaltning med högst kännedom om Kunskapscentrum. Figur 5.1. Kännedom om och dess arbete. Genomsnittligt värde (N = 117). När respondenterna fick uppge vilket stöd de önskar från Kunskapscentrum angavs i huvudsak information, tydliga riktlinjer samt utbildning (Figur 5.2). Inom Skånevård Kryh och Skånes universitetssjukvård (SUS) efterfrågas information i synnerhet. Önskan om utbildning är större inom Skånevård Sund och SUS jämfört med Skånevård Kryh. En del respondenter angav därutöver att de inte vet vilket stöd de önskar. Under svarsalternativet övriga påpekades att de inte behöver något stöd då hälsoarbetet redan är fungerande, att det inte är aktuellt, eller att utrymme för mer djupgående arbete saknas. Även information och riktlinjer samt fler MI-utbildningar framfördes som enskilda önskemål. 19

24 Figur 5.2. Vilken typ av stöd som önskas. (N = 117). 20

25 5.2 Diskussion Skånes universitetssjukvård SUS är den förvaltning med högst kännedom om Kunskapscentrum, vilket är naturligt eftersom det finns inom SUS organisation. Det stöd som önskas från Kunskapscentrum är i huvudsak information, tydliga riktlinjer samt utbildning. Många önskar även besök i verksamheten. Kunskapscentrum kan göra besök i verksamheten men även utbilda utbildare på hemmaplan och ge stöd och kontakter till bildande av nätverk. KC behöver genomföra besök i förvaltningarnas och verksamheternas ledningsgrupper samt de som är övergripande ansvariga för området, för att tydliggöra Region Skånes uppdrag och prioritering kring hälsoinriktad hälso- och sjukvård. Detta skulle kunna leda till en gemensam plan kring stöd och behov i respektive förvaltning. Många gånger kan man integrera arbetet med levnadsvanor kostnadseffektivt genom att ha en genomtänkt struktur och rutiner vilket ger ett systematiskt arbete i vårdvardagen. KC kan erbjuda information och stöd genom besök för att utveckla ett sådant arbetssätt. 21

26 6. Avslutande reflektion Det framkommer att det är viktigt med tydliga mål för det hälsofrämjande och förbyggande arbetet med levnadsvanor. Detta är en klar ledningsfråga och behöver uppmärksammas i dialog med förvaltnings- och verksamhetsledningar. För att kunna följa målen behövs uppföljningssystem, men detta hänger tyvärr inte ihop idag. Det vore således en stor fördel om det kunde lösas, vilket hade underlättat för verksamheten med möjlighet att kunna visualisera sina resultat inom området på ett enkelt sätt. En viss reservation i enkäten är att väldigt få svar inkommit från Sund och Kryh, likaså från opererande verksamheter. Möjligtvis hade en högre svarsfrekvens kunnat garanteras om personer med mer övergripande uppdrag inom respektive förvaltning informerats om den aktuella enkäten. Detta gör det således svårt att dra alltför stora slutsatser på skillnader mellan förvaltningarna och frågor som berör operation. Samtidigt bidrar enkätsvaren i sin helhet till en tydlig bild av levnadsvanearbetet inom den somatiska sjukhusvården i Region Skåne. Har man en kontinuerlig dialog om levnadsvaneprevention och ett strukturerat arbete med rutiner och flödesscheman och ett par medarbetare som håller ihop detta är förutsättningarna bättre för att prevention alltid hinns med. Det förebyggande arbetet synliggörs på så vis. För rökfri- och alkoholfri operation använder sig SUS i stor utsträckning av Hälsoenheten, medan man inom Kryh och Sund istället får förlita sig antingen på den egna kompetensen eller vårdcentralens kompetens. Det finns således en fördel inom SUS att man har en given remissinstans där den aktuella kompetensen både avseende tobak och alkohol säkerställs. Detta kan innebära att möjligheterna till stöd inför operation varierar beroende på var i Skåne man bor, vilket missgynnar strävan efter jämlik vård. Webbutbildningen avseende levnadsvanor borde ses som obligatorisk utbildning i introduktion av nya medarbetare då det är av stor betydelse att säkerställa den grundläggande kompetensen avseende levnadsvanor och preventivt arbete. I framtida enkätundersökningar kan det även finnas ett intresse av att kartlägga hur varje förvaltning mer övergripande arbetar med det hälsoinriktade området och deras önskemål och behov av stöd från Kunskapscentrum i detta arbete. Resultaten från enkäten bör presenteras för och inom respektive förvaltning och kan förhoppningsvis utgöra en vägledning till verksamheternas fortsatta arbete med levnadsvanor. Samtidigt behöver verksamheterna även få tydligare vetskap om möjligheten till stöd från Kunskapscentrum. Kunskapscentrum behöver genomföra besök hos sjukhusledningarna och verksamheternas ledningsgrupper för att tydliggöra Region Skånes uppdrag och prioritering kring hälsoinriktad hälso- och sjukvård. Detta skulle kunna leda till en gemensam plan kring stöd och behov i respektive förvaltning. 22

27 7. Bilagor Bilaga 1. Svarande avdelningar och mottagningar 23

28 Bilaga 2. Mejlutskick av frågeformulär 24

29 Bilaga 3. Frågeformulär 25

30 26

31 27

32 28

33 29

34 30