Policydokument för nutrition i Karlshamns kommun

2013 Policydokument för nutrition i Karlshamns kommun Nutritionspolicyn Lokala riktlinjer Dokumentsamling

Innehållsförteckning Nutritionspolicyn Lokala riktlinjer Ansvar och yrkesfunktioner..6 Samverkan och kunskapsspridning..9 Kvalitetskrav gällande mat och måltider 10 Rutiner för att förebygga och behandla undernäring.. 13 Lagar och förordningar.. 14 Dokumentsamling Beällningslia för kotillägg Checklia för vidare nutritionsutredning Kobeällning Koordination Mat och vätskeregirering Måltidsmiljö Specificerat måltidsinnehåll Upptrappning vid undernäring

Nutritionspolicy för Karlshamns kommun 1. Alla som serveras mat och måltider inom Karlshamns kommun ska erbjudas individanpassad ko. Hänsyn ska tas till den äldres egna önskemål gällande matens sammansättning, kvalitet och måltidsmiljö. Individuella behov utifrån etiska, kulturella och religiösa skäl ska tillgodoses i möjligae mån. 2. Maten ska gå i linje med nordiska näringsrekommendationer (NNR) och måltiderna ska motsvara ESS gruppens rekommendationer. 3. Vi ska följa socialyrelsens riktlinjer och älla samma krav på koen som på övrig medicinsk behandling vad gäller utredning, dokumentation och uppföljning. 4. Alla verksameter som berörs av mat och måltider ska räva efter anpassning till nationellt antagna miljömål.

Lokala riktlinjer God hälsa och livskvalitet förutsätter ett gott näringillånd. Med igande ålder ökar risken för sjukdom och funktionsnedsättning. Kroppens förmåga att tillgodogöra sig energi och näring minskar samtidigt som förmågan att äta många gånger avtar och aptiten försämras. Dessa faktorer gör att sjuka äldre riskerar att utveckla ett briande näringillånd. För den som drabbas av undernäring försämras kroppens immunförsvar och risken för komplikationer såsom infektioner och trycksår ökar och rehabiliteringen försvåras. Muskelmassan minskar och därmed den funktionella förmågan. Följden blir ett minskat välbefinnande, en ökad vårdtyngd och inte min en minskad livskvalitet för den drabbade. Det finns dessutom specifika faktorer att ta hänsyn till vid olika sjukdomillånd t.ex. njursjukdom, diabetes och sårläkning. Maten måe därför vara en naturlig del av både den medicinska behandlingen och omvårdnaden av våra äldre. Tydliga rutiner och en klar ansvarsfördelning mellan olika yrkesgrupper behövs för att säkerälla ett gott nutritionsomhändertagande. Socialyrelsen skriver: Rätt mat och näring är en viktig patientsäkerhetsfråga. [ ] denna vård är lika viktig för omsorgagaren/patienten som läkemedel, andningsunderöd och andra terapeutiska insatser. (Socialyrelsen september 2011, Näring för god vård och omsorg 2011 s. 3) Antagen av omsorgsnämnden 2007 10 24 Reviderad och genomgången 2008 06 2010 02 2011 06 2013 01

Ansvar och yrkesfunktioner I de fall där vårdtagaren inte kan ta ansvar för hela eller delar av sin näringillförsel har kommunen ett ansvar för att behovet tillgodoses. Omsorgsnämnd Tar beslut om övergripande inriktning och policy för verksamhetens kvalitet. Omsorgsförvaltningen Ansvarar för att verksamheten bedrivs i överensämmelse med de mål och riktlinjer som faällts av omsorgsnämnden. Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) Har ett övergripande ansvar enligt hälso och sjukvårdslagen, för den verksamhet som kommunen bedriver. Är ansvarig för att nutritionsgruppen sammankallas en gång per år för att följa upp nutritionspolicyn. Läkare Har det medicinska huvudansvaret och ansvarar för utredning och ordination av behandling vilket bland annat omfattar utredning av malnutrition 1 och ordination av specialko. Ansvarar för att specialier kontaktas vid behov exempelvis dieti, logoped m.fl. Ansvarar för att relevanta uppgifter avseende vårdtagarens nutrition dokumenteras och vidarebefordras till näa vårdgivare. Har ansvar för att tillsammans med vårdtagare, närående och sjuksköterska ta beslut om fortsatt rategi om en vårdtagare inte längre vill/kan äta så mycket som han/hon behöver. Patientansvarig sjuksköterska Ansvarar för att verkälla läkarens ordination. Har det specifika omvårdnadsansvaret när det gäller vårdtagarens näringillånd och därmed ansvarig för att vårdplaner upprättas, uppföljning och dokumentation inom nutritionsområdet enligt HSL samt att ta de kontakter som behövs med t ex läkare och/eller dieti. Ansvarar för att alla vårdtagare genomgår en bedömning av näringillåndet en s.k. nutritionsscreening via Senior alert. Screeningen utförs vid ankom till boendet samt min en gång i halvåret. Vid risk för undernäring, trycksår eller fall följs rutiner gällande åtgärder och uppföljning i enlighet med Senior alert. 1 Malnutrition: För ort och eller för litet intag av något näringsämne

Ansvarar för ordination och uppföljning av A ko, E ko, konsiensanpassning, berikning, förärkta mellanmål och kotillägg eventuellt i samråd med läkare och dieti. Ansvarar för att relevanta uppgifter avseende vårdtagarens nutrition dokumenteras och i förekommande fall vidarebefordras till näa vårdgivare. Ansvarar för att vid behov aktualisera ett individuellt vårdmöte med vårdtagare, läkare och närående. Enhetschef särskilt boende Ansvarar för att nutritionspolicyn med medföljande rutiner och riktlinjer är väl kända hos personalen och att policyn och lokala riktlinjer tas upp i samband med introduktion av nyanälld personal. Ansvarar för att enhetens personal har den kompetens och de redskap som krävs för att bedriva nutritionsarbete och att kompetensutveckling sker i enlighet med verksamhetens krav. Ansvarar för att ett samordnat ankomsamtal hålls utifrån den boendes alla behov inklusive nutrition. Ansvarar för att personalhygien följs enligt de riktlinjer som tagits fram samt att egenkontroller utförs exempelvis regelbundna temperaturmätningar på maten. Ansvarar för att det finns ett koombud på varje avdelning och att koombudet deltar i matråd samt koutbildningar. Ansvarar för att vid vårdmöten aktualisera ko och nutritionsfrågor. Ansvarar för att koinformation sprids till all vårdpersonal via arbetsplaträffar. Möjliggör för att vårdtagarnas måltidsmiljö är imulerande och trivsam. Ansvarar för att rekommenderade tidpunkter hålls för de olika måltiderna. Ansvarar för att tillvarata vårdtagarnas och anhörigas synpunkter på maten. Ansvarar för att det finns en våg på varje enhet. Omvårdnadspersonal Ansvarar för att observera förändringar eller avvikande kointag och rapportera till berörd HSL personal och att informationen dokumenteras i kontaktpärmen. Kontaktmannen svarar för att vid ankom intervjua vårdtagaren om frågor som rör ko och måltidsvanor samt vikthioria och att informationen finns tillgänglig i kontaktpärmen. Svarar för att följa framtagna rutiner och riktlinjer avseende nutritionen. Svarar för att regelbundna viktkontroller görs enligt ordination från sjuksköterska. Svarar för att egenkontroller/mätningar görs enligt framtagna riktlinjer (Livsmedelslagen). Svarar för att rekommenderade tidpunkter hålls för de olika måltiderna. Svarar för att den enskildes måltidsmiljö är trivsam och att servering och uppläggning av maten sker på ett trevligt sätt och att vårdtagare i möjli8gae mån kan äta och ta mat själv.

Koombud Skall delta i koutbildningar som anordnas av kommunen och själv söka information och hålla sig uppdaterad inom området. Ansvara för att koinformation kommer ut till övrig vårdpersonal via arbetsplaträffar. Skall delta vid matråd. Skall vara lyhörd för synpunkter på maten och se till att de kommer fram till koenheten. Ansvarar för att hålla kopärmen uppdaterad. Nutritionsansvarig dieti (NAD) Samverka med MAS och koenhet för att rutiner och kvalitetssyem finns för ett gott nutritionsomhändertagande. Vara tillgänglig vid upphandling som rör ko och nutrition. Vara kontaktperson för nutritionsföretagens representanter. Ge råd, handfa öd och konkret ledning till olika yrkesgrupper runt mat, måltider och nutrition. Följa upp brukarundersökningar t.ex. öppna jämförelser och nattfaemätningar. Vara med och utforma dokument inom verksamheten som rör ko och nutrition t.ex. informationsmaterial, skrivelser, blanketter etc. Samverka med MAS vid patientsäkerhetsfrågor rörande nutrition t.ex. konsiensanpassning och specialkoer. Stå för omvärldsbevakning på området ko och nutrition. Medverka i patientsäkerhetsberättelsen. Samverka med idéburna organisationer t.ex. föreläsa för pensionärsorganisationer. Tillsammans med koenhet och köken verka för att måltiderna lever upp till ESSgruppens riktlinjer, svenska näringsrekommendationer och krav på specialkoer. Ansvara för kompetensutveckling inom nutritionsområdet. Arbeta som konsulterande specialikompetens mot annan legitimerad hälso och sjukvårdspersonal. Enhetschefer koservice Är verksamhetschef för tillagningskök och ansvarar därmed för att den levererade koen uppfyller svenska näringsrekommendationer (SNR), ESS gruppens krav samt övriga krav på specialkoer. Ansvarar för att kökspersonal har de kunskaper som krävs. Ansvarar för kopärmens innehåll och uppdatering. Ansvarar för att matråd genomförs två gånger per år samt vid behov. Ansvarar för att ta fram lämpligt sortiment av kotillägg och berikningar som skall finnas att beälla i samtliga kök. Näringsberäknar all mat.

Kökspersonal inom tillagningskök Svarar för att tillhandahålla beälld ko enligt faälld kvalitet, t ex gällande matens utseende, smak och näringsinnehåll. Svarar för att livsmedelshygien tillämpas enligt syem för egenkontroll för köken (Livsmedelslagen). Svarar för att sammankalla matråd två gånger per år samt vid behov. Arbeterapeut Ansvarar i samarbete med sjukgymna för anpassning av sittandet. Ansvarar för utprovning av lämpliga hjälpmedel som kan underlätta ätandet. Ansvarar för att ge personal information och kunskap om hur olika hjälpmedel används. Verkar för en anpassad och trivsam måltidsmiljö. Sjukgymna Ansvarar i samarbete med arbeterapeut för att skapa goda fysiska förutsättningar för individen att genomföra måltiden. Ansvarar för att ge personalen information och kunskap om hur individen bör sitta ergonomiskt för att kunna vara så delaktig som möjligt i matsituationen. Verkar för en anpassad och trivsam måltidsmiljö. Samtliga yrkeskategorier som medverkar på olika nivåer inom äldreomsorgen har ett gemensamt ansvar och skall arbeta för att gemensamt ge vårdtagaren ett gott nutritionsomhändertagande. Samverkan och kunskapsspridning Informationsöverföring Många personer behöver nutritionsbehandling under lång tid, ibland livslångt. Det är viktigt att all information kring vårdtagarens nutrition och pågående nutritionsbehandling rapporteras till näa vårdgivare. Informationen bör innehålla; Aktuell vikt och vikthioria Nutritionsproblem, åtgärder och effekter Beskrivning av vårdtagarens behov av ätödjande åtgärder Matråd För att imulera samarbete och bidra till kvalitetsutveckling i och emellan boende och tillagningskök, och för att öka föråelsen för varandras arbetsfält i verksamheten ska det

finnas matråd. Matrådet skall träffas min två gånger per år samt vid behov. Hur ora områden matrådet ska omfatta avgörs i verksamheten. I gruppen ingår förslagsvis enhetschef, sjuksköterska, koombud, kökspersonal och eventuellt enhetschef koservice och dieti. Ansvarig köksföreåndare sammankallar. Koordinationsblankett För att säkerälla att varje vårdtagare får en näringillförsel som är anpassad till individens sjukdomillånd och behov skall en koordinationsblankett fyllas i och vara till grund för kobeällning från levererande kök. Blanketten fylls i och signeras av ansvarig sjuksköterska. En sammanällning av samtliga koordinationsblanketter görs av omvårdnadspersonal och gäller sedan som beällning till levererande kök. Nutritionsgrupp En grupp beående av områdeschef, enhetschef koservice, MAS, köksföreåndare, koombud enhetschef säbo, dieti, SSK, arbeterapeut eller sjukgymna. Gruppen ansvarar för att följa upp nutritionspolicyn samt de riktlinjer som tagits fram. Gruppen träffas min en gång per år efter sammankallande från MAS. Dietiikonen I Fir Class finns en dietiikon med information som uppdateras löpande. Där finns bland annat: Policydokument Nationella riktlinjer Recept Upphandlingar Nattfaemätningar Information om livsmedelshygien Kvalitetskrav gällande mat och måltider Energi och näringsinnehållet i de måltider som levereras till kommunens särskilda boenden skall följa nationella kvalitetskrav och rekommendationer. Maten ska följa svenska näringsrekommendationer, SNR, samt följa ESS gruppens 2 indelning av koer i A ko och E ko. A ko (allmän ko för sjuka) är den grundko som skall gälla för vårdtagare inom kommunens särskilda boenden. E ko (energi och proteintät ko) ska tillgodose behovet av energi, protein och andra näringsämnen vid nedsatt aptit. Matens volym minskas med bibehållet näringsinnehåll. 2 Expertgrupp för samordning av sjukhuskoer utsedd av livsmedelsverket

Energi och näringsinnehåll i A ko och E ko enligt ESS gruppens rekommendation. Näringsämnen A ko E ko E% Protein 15 20 15 25 E% Fett 35 40 40 50 E % Kolhydrater 40 50 25 45 Kofiber Lägre än SNR Lägre än SNR Vitaminer Enligt SNR Enligt SNR Mineraler Enligt SNR Enligt SNR Energinivån grundar sig på 9 MJ (2100 kcal) Koer med annan konsiens Vid ordination av förändrad konsiens bör en noggrann utredning göras så att rätt konsiens ordineras. Denna utredning görs av patientansvarig sjuksköterska i samråd med läkare. En vårdtagares kokonsiens får aldrig ändras utan föregående ordination av ansvarig sjuksköterska eller läkare. I blekinges kommuner tillhandahålls följande konsienser: Hel och delad (normal konsiens) Grov paté (lättuggad) Timbalko Geléko Flytande ko Specialko Vid en del specifika sjukdomillånd behöver vårdtagaren specialko. Gäller ärendet en allvarlig allergi där vårdtagaren riskerar en anafylaktisk chock, samt glutenintolerans krävs en ordination från läkare. Vid t.ex. laktosintolerans eller tillfälliga skov räcker det med intyg från SSK. Intyget kan skickas via e po. Följande specialkoer erbjuds av köket: Glutenfri ko Laktosreducerad ko Mjölkproteinfri ko Proteinreducerad ko Dialysko Ko vid överkänslighet Diabetesko Fettreducerad ko Önskeko

Personer som av etniska, religiösa eller kulturella skäl inte kan äta den mat som serveras skall erbjudas ett alternativ, exempelvis vegetariskt alternativ som även skall kunna konsiensanpassas. Näringsberäknade matsedlar Att ha näringsvärdesberäknade matsedlar är en förutsättning för att säkerälla att de krav som ällts på näringsinnehåll uppfylls. Koenheten näringsberäknar matsedlarna utifrån A ko och e ko. De näringsberäknade recepten finns att hämta i Aivo och ligger till grund för matlagningen. Måltidsordning En bra måltidsfördelning är en förutsättning för att kunna tillgodogöra sig sitt energi och näringsbehov. Äldre har inte samma flexibilitet när det gäller näringsupptaget, därför blir fördelningen av måltiderna än viktigare när vi åldras. Fruko, middag och kvällsmat samt 2 3 mellanmål jämnt fördelade över dagen är det som rekommenderas för samtliga vårdtagare. Måltid Tider Energifördelning % Förfruko Vid önskemål/behov Fruko 08.00 09.00 15 20 E % Mellanmål 10.30 11.00 10 15 E % Lunch 12.30 13.00 20 25 E % Mellanmål 14.30 15.00 10 15 E % Kvällsmat 17.30 18.00 20 25 E % Kvällsmål 20.00 21.00 10 20 E % De viktiga mellanmålen Mellanmålen och frukoen år tillsammans för ca 50 % av det dagliga energiintaget. Dessa mål bör därför betraktas som lika viktiga som lunchen och kvällsmaten. Nattfaa Det är viktigt att nattfaan (tiden mellan sia kvällsmålet och föra morgonmålet) inte överiger 11 timmar. Äldre saknar reserverna att klara en lång nattfaa och börjar därför bryta ner de egna musklerna när faan blir för lång. Se Specificerat måltidsinnehåll i dokumentsamlingen för tips på vad som kan vara bra att servera.

Rutiner för att förebygga och behandla undernäring Undernäring är svårare att häva ju längre den går. Därför är det viktigt att vårdtagare som omotiverat går ner i vikt uppmärksammas på ett tidigt adium. Konsekvenser av undernäring är ökad risk för fall och trycksår, försämrat immunförsvar, ökad sjuklighet och förtidig död. Vanliga definitioner på undernäring är BMI under 22 eller viktförlu på 5 % den senae månaden alternativt 10 % de senae sex månaderna oavsett tidigare vikt. Steg 1. Nutritionsscreening Alla nyinflyttade vårdtagare inom kommunens särskilda boenden för äldre skall vid inflyttning genomgå en riskbedömning enligt Senior alert. Patientansvarig sjuksköterska ansvarar för att riskbedömningen utförs i samband med ankom eller inom en vecka efter att inflyttning skett. Vid elva poäng eller mindre i screeningen anses man ha förhöjd risk för undernäring. Resultatet av screeningen skall dokumenteras i patientjournalen under bedömning av matsmältnings, ämnesomsättnings och endokrina funktioner. Vårdtagare som inte bedöms ligga i riskzonen för undernäring skall erbjudas vägning tre gånger per år eller oftare efter individuell bedömning samt riskbedömas igen inom sex månader eller om allmäntillåndet förändras. Vikten skall dokumenteras i patientjournalen under mätvärde. Steg 2. Nutritionsutredning Om vårdtagaren enligt nutritionsscreeningen bedöms ligga i riskzonen för undernäring skall utredning av bakomliggande orsaker göras. I Senior alert finns blanketten Bakomliggande orsaker : T.ex. föreligger det dålig munhälsa, sorg eller t.ex. nedsatt absorptionsförmåga? I dokumentsamlingen finns dessutom Checklia för vidare nutritionsutredning. Checklian tar upp ytterligare punkter samt ett antal sjukdomar att vara uppmärksam på då dessa innebär en anpassad kohållning. Många sjukdomar gör att kroppen förbrukar mer energi och protein. Steg 3. Vårdplan/hälsoplan nutrition Utifrån screeningresultat och vidare utredning gör patientansvarig sjuksköterska en samlad bedömning. En vårdplan/hälsoplan för nutrition upprättas i samråd med läkare, kontaktman, vårdtagare och/eller anhöriga. I planen skall det framgå: Planerade/insatta åtgärder Mål/delmål för insatt nutritionsbehandling Tid för uppföljning/utvärdering I dokumentsamlingen finns Upptrappning vid undernäring. Den beskriver en egvis upptrappning av åtgärder.

Steg 4. Uppföljning Det enklae sättet att se om en vårdtagare får i sig tillräckligt med energi är genom att följa vikten. Hur ofta en vårdtagares vikt behöver kontrolleras varierar från fall till fall och avgörs av patientansvarig sjuksköterska. För att få en mer nyanserad bild av en vårdtagares kointag kan det vara lämpligt att göra en Mat och vätskeregirering. En sådan finns i dokumentsamlingen. Det är bra om matoch vätskeregireringen omfattar två på varandra följande dagar och det är bättre med en dag noggrann regirering än en vecka slarvig regirering. Lagar och förordningar SFS 2001:453 Socialtjänlagen (SoL) SFS 1982:763 Hälso och sjukvårdslagen (HSL) SFS 2010: 1369 Patientsäkerhetsförordningen SFS 2010:659 Patientsäkerhetslagen SFS 1992: 859 Läkemedelslagen SFS 2008:355 Patientdatalagen SOSFS 2005:28 Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria. SOSFS 2011:5 Socialyrelsens föreskrifter och allmänna råd om lex. Sarah SOSFS 2011:9 Socialyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssyem för syematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2005:27 Socialyrelsens föreskrifter om samverkan vid in och utskrivning av patienter i sluten vård. SFS 2006:804 Livsmedelslagen SFS 2006:813 Livsmedelsförordningen

Dokumentsamling

Beällningslia för kotillägg Ifylles och skickas/lämnas till köket, för 1 vecka i taget. Sort Antal Till vårdtagare Bassortiment: (Finns alltid i lager i köken.) OBS! Detta dokument utgör inte ordination. Ordination finns i resp vårdtagares koordination i kontaktpärmen. Ordinerad mängd anges här för kökets kontroll och planering över vilka mängder som ska tas hem. Resource komplett näring 1,5 choklad Resource komplett näring 1,5 vanilj Resource 2,0 jordgubb Resource 2,0 fiber skogsbär Fortimel Jucy apelsin Fortimel Jucy äpple Fortimel Jucy svartvinbär Annan/andra sorter ur upphandlat sortiment: (För andra sorter än bassortimentet se broschyr om upphandlat sortiment. De sorterna går också bra att beälla, men kan ta några dagar att få hem.) Sort: Sort: Sort: Sort: Sort: Sort: Sort: Ordinationer av kotillägg som finns på enheten: (ordinationer finns att hitta i Koordination i vårdtagarnas kontaktpärmar) Vårdtagare Ordinerade kotillägg (Sort/sorter och mängd/dag) Enhet: Datum:

Checklia för vidare nutritionsutredning Vårdtagarens namn: Födelsedata: Använd gärna följande punkter som underlag för att kartlägga eventuella nutritionsproblem. (se baksida för beskrivning av nedanående punkter) Sjukdomar Ökat/minskat energibehov? Ökat/minskat proteinbehov? Svårläkta sår? Njursjukdom? och hur ser i så fall värdena för urea, kalium och fosfat ut? Brisjukdom: Nutritionsrelaterad oeoporos? Nutritionsrelaterad anemi? Sarkopeni? (proteinbri) Allmäntillånd Nuvarande vikt och vikthioria Aptit Illamående/kräkningar Mag-tarmfunktion Hjälp vid måltid Förmåga att tugga Förmåga att svälja Munhålans kondition Aversioner Övrigt Ansvarig sjuksköterska: Datum:

KOSTBESTÄLLNING SÄRSKILT BOENDE Beällningen är en sammanällning över hela enheten och sker enligt den koordination sjuksköterskan gjort för var och en. Enhet: Datum: Antal vårdtagare (räkna ej in boende med sondmat) A-ko (Allmän ko) A-ko - A-ko - A-Ko - A-Ko Grov paté (= Lättuggad) E-ko Timbal E-ko Geléko E-ko Flytande E-ko (Energi- och Proterintät) E-ko - E-ko - MT-ko (Mag-tarmko) MT-ko - MT-ko + Diabetesko Diabetesko Diabetesko Övriga önskemål: Fruko Lunch Kvällsmat Övrigt Underskrift vårdpersonal: f

KOSTORDINATION SÄRSKILT BOENDE Namn: Födelsedata: Boende/enhet: Datum: Journalhandling Samtliga kotillägg nedan är upphandlade och kan tillhandahållas. De som är markerade ingår i kökens bassortiment. Välj dessa i föra hand. Ko Att tänka på vid: A ko Fruko / Förfruko E ko Mellanmål Laktosreducerad Glutenfri Lunch Diabetes Mjölkproteinfri Mellanmål Mag tarm Dialysko Middag Vegetarisk Proteinreducerad Kvällsmål Fereducerad Konsiens Hel och delad Grov paté (=Läuggad) Timbal Gelé (kall) Flytande KOSTTILLÄGG Komplett: Choklad Kaffe Vanilj Jordg. Aprikos Övriga smaker Antal/mängd Fortimel energy multi fiber 1,5kca Apelsin Fresubin Drink fiber 2 kcal Citron Resource komplett näring 1,5kca Resource fiber 2 kcal Skogsb. Resource 2 kcal Resource protein 1,25 kcal Skogsb. Resource dessert fruit 1,6 (pudding) Äpple/jordgubb. Meritene (pulver) Neutral Icke komplett: Apelsin Äpple Vinbär Jordg. Tropisk fr. Skogsbär Citr/flä Fr./bär Päron Resource addera 0,85 kcal Fortimel Juicy 0,85 kcal Sjukdomsspecifika: Chokl. Cappu. Vanilj Jordg. Aprikos Karamell Cubitan (sårläkning) Diasip (diabetes) Renilon 7,5 (Dialys) Renilon 4,0 (Njursvikt predialys) Övrigt: Calogen (fe) Calogen extra (fe + vit/min) Majsvälling (välling/berikningspulver) Resource energiberikning (kolhydrater) Resource inant protein (pulver) Katrinplommonjuice Thick and easy (förtjockningsmedel) Övrig specialko Önskemål/aversion Datum för utvärdering: Ansvarig sjuksköterska:

MAT OCH VÄTSKEREGISTRERING Ett sätt att följa och värdera en vårdtagares energi och näringsintag är genom att göra en mat och vätskeregirering. En jämförelse med uppskattat behov kan sedan göras och utifrån resultatet kan sedan en korrekt nutritionsbehandling ges. För att mat och vätskeregireringen skall ge en rättvis bild bör regireringen omfatta min två på varandra följande dagar. Ansvarig sjuksköterska bedömer och beslutar om en koregirering skall genomföras. Varje enskilt livsmedel som konsumeras, dvs. både mat och dryck antecknas. Det är viktigt att man enda antecknar den mängd av ett livsmedel som verkligen konsumeras. Därför måe reer på tallriken uppmärksammas. Försök beskriva mängder med hjälp av hushållsmått och yckeangivelser såsom 1 dl fil, 1 msk lingon, 1 skiva bröd osv. Utförande Anteckna allt som äts och dricks (även vatten) under t.ex. två dygn och regirera på medföljande formulär. Anteckna typ av måltid, klockslag, livsmedel/ maträtt samt ge en beskrivning av livsmedlet/maträtten t.ex. fetthalt på mjölk, o, korv och margarin mm, viken typ av bröd etc. (se ex på bifogat formulär) Anteckna varje enskilt livsmedel med mängd för sig t.ex. margarin, pålägg och bröd iället för att skriva en smörgås med o och Bregott. Glöm inte att regirera tillbehören till maten ex sås, sylt, socker mm. Anteckna den utvalda personens ålder, vikt, längd, kotyp och sjukdomsbild (kortfattat). Att göra en mat och vätskeregirering kräver tid och noggrannhet. Vänta inte med att skriva upp man glömmer lätt!

KOSTREGISTRERING EXEMPEL BOENDE: Solrosen ENHET: 1 Datum: 27/6 07 Namn: Eva Svensson Ålder: 82 Vikt: 86 kg Längd: 182 cm Kotyyp: E ko Sjukdomsbild: Parkinsons MÅLTIDSTYP TIDPUNKT LIVSMEDEL/ BESKRIVNING MÄNGD MATRÄTT/DRYCK Fruko 08.00 fil fetthalt 3% 2 dl naturell musli basmusli 2 msk sylt osötad 1 msk äpple 1 Mellanmål 10.30 banan Lunch 12.30 torskfilé panerad potatis kokt 2 vit sås saft ½ dl 1 glas Obs! Det är den mat/dryck som äts/dricks upp som ska regireras! Även det som konsumeras under natten ska skrivas upp!

KOSTREGISTRERING BOENDE: ENHET: Datum: Namn: Ålder: Vikt: Längd: Kotyyp: Sjukdomsbild: MÅLTIDSTYP TIDPUNKT LIVSMEDEL/ MATRÄTT/DRYCK BESKRIVNING MÄNGD Obs! Det är den mat/dryck som äts/dricks upp som ska regireras! Även det som konsumeras under natten ska skrivas upp!

Beräkning av energi och vätskebehov Energibehov Energibehovet är individuellt och beroende av flera faktorer, nedanående mall kan användas för att beräkna energibehovet. Ett generellt mått fås genom att multiplicera vårdtagarens vikt med 30 (alternativt målvikt om personen är underviktig/överviktig). Ex. 70 kg x 30 kcal = 2100 kcal Genomsnittligt energibehov i kalorier (kcal) per kg kroppsvikt och dag Basalmetabolism 20 Sängliggande 25 Uppegående 30 Återuppbyggnadsfas 35 Korrigeringar för beräknat energibehov Om vårdtagaren är mager + 10 % Om vårdtagaren är överviktig 10 % För varje grads temperaturegring + 10 % Vätskebehov Vatten är det viktigae näringsämnet som vi inte kan klara oss utan mer än några dagar. Med åldern kommer ofta en minskad förmåga att känna tör och en minskad förmåga hos njurarna att spara vatten. Följden kan bli allvarlig intorkning, speciellt i samband med sjukdom. All personal måe ha kunskap om vilka tecken på intorkning som förekommer. Förutom torra slemhinnor, svullen tunga, förhöjd kroppemperatur, minskad urinmängd, föroppning, illamående och kräkning kan också mental påverkan och förvirring, förekomma. Vätskebehov 30 ml/kg kroppsvikt och dygn Ökat vätskebehov vid feber och diarréer. Plussa på 250 ml vatten per dygn för varje grads temperaturegring.

Måltidsmiljö Halvtimmen innan maten levererats Bordet är dukat tidiga 30 minuter innan måltid. Allt som år på bordet tillhör kommande måltid. Duk eller bordablett samt servetter. Matningsskedar till de som får hjälp med matning. etc. Kontradukning! Trevlig bordsdekoration. Lämpliga kryddor. När maten levererats Koppla i uttaget till värmevagnen. Var noga med handtvätt etc. Måltidsdryck och andra kylvaror placeras på kylplattor. Undvik att servera näringsdryck till maten (är näan som en hel måltid i sig). Lugn och ro, eventuellt harmonisk musik på låg volym. Undvik arbetsprat, buller och oljud. Vänta med disk tills måltiden avslutats. Under måltiden Vårdtagarna ska, om möjligt, sitta på vanlig köksol. Måltiden presenteras muntligen. Begränsa antalet personal. Byte av personal under måltid bör ej ske. HSL personal etc. ska respektera tiderna för måltid. Vårdtagarna imuleras att göra det man kan själv, som till exempel att lägga upp mat. Bordet dukas av efter att alla ätit färdigt (om möjligt). Efterrätt serveras då föregående rätt är avdukad. Övrigt Ta kontakt med sjukgymna eller arbeterapeut om du misänker svårigheter att äta.

Specificerat måltidsinnehåll Fruko -Bryter nattfaan och har visat sig vara lätt att äta särskilt vid dålig aptit. Vid frukomålen finns följande att välja på; Kaffe och/eller te, socker och grädde Mjölk och/eller yoghurt/fil/välling Mjukt och/eller hårt bröd samt matfett och opålägg/köttpålägg Juice eller frukt Grönsaker Gröt, välling eller flingor Ägg (bör erbjudas min 3 gånger/vecka) Sill eller makrill Middag - Innehåller kött, fisk, fågel eller vegetariskt alternativ samt; Potatis, ris, paa eller motsvarande Grönsaker Bröd och matfett Måltidsdryck, t.ex. mjölk, lättöl, mineralvatten, saft Passande tillbehör t.ex. lingonsylt, rödbetor, inlagt gurka, senap, ketchup osv. Efterrätt ingår alltid i middagen för samtliga vårdtagare samt i kvällsmålet för de vårdtagare som har en E-ko. Kvällsmat - Bör komplettera middagsmålet och ska innehålla; Kött, fisk, fågel eller vegetariskt alternativ Potatis, ris, paa eller motsvarande Grönsaker Bröd och matfett, eventuellt köttpålägg eller o Måltidsdryck, t.ex. mjölk, lättöl, mineralvatten, saft Passande tillbehör t.ex. lingonsylt, rödbetor, inlagt gurka, senap, ketchup, osv. Efterrätt ingår i kvällsmålet för de vårdtagare som har E-ko, timbal, gelé och flytande ko.

Mellanmål Vid mellanmål och kvällsmål ska följande kunna erbjudas och varieras; Kaffe, te, choklad, juice, saft, mineralvatten, mjölk Smörgås, bulle, skorpa, kaka Glass, yoghurt, fil Nyponsoppa eller annan soppa Välling Frukt Förslag till vad som kan serveras för att bryta nattfaan Majsvälling Fruktdrink 1 Osmörgås med mjölk Naturell yoghurt Risgrynsgröt ½ banan Exempel på energirika mellanmål - Används vid risk för undernäring. Okaka med sylt Äggtoddy Kräm med grädde Avokadoröra med crème fraiche Fruktsallad med grädde eller glass Liten smörgås med mycket pålägg t.ex. äggröra med majonnäs Chokladpudding Fet yoghurt Chokladmjölk med vispgrädde Torkad frukt Nyponsoppa/blåbärssoppa med glass, grädde och biskvier Nötter Näringsdryck. Olika alternativ finns, sjuksköterskan ordinerar sort och mängd Berikning Berikning kan ske med naturliga råvaror (grädde, ägg olja, majsvälling) eller med berikningspulver från köket. Här rekommenderas Resource Meritene eller Resource proteinpulver vid proteinbri. Variera berikningen och prova dig fram. 1 Undvik nyponsoppa och blåbärssoppa av hänsyn till munhälsan.

Upptrappning vid undernäring A ko A ko Berikade mellanmål¹ E ko Berikade mellanmål E ko Berikade mellanmål + Enteral nutrition (sondnäring) ¹ Tips på berikade/energirika mellanmål finns i Specificerat måltidsinnehåll i dokumentsamlingen och i broschyren Läckra mellanmål under fliken Recept i dietiikonen på nätet.