Rädsla för att falla hos personer med Parkinsons sjukdom. STINA JONASSON

Relevanta dokument
Parkinsons sjukdom (PS) Rädsla för att falla. Rädsla för att falla alltid negativt?

Att åldras med funktionsnedsättning. framtida utmaningar. Att åldras med funktionsnedsättning. Att åldras med funktionsnedsättning

Workshop - Fall. Fysisk aktivitet och balansträning. Senior Alert

Physiotherapeutic perspectives on balance control after stroke: exercises, experiences and measures

ICF - KVÅ - ICHI. Dagens föreläsning. Vad pratar vi om? Nationellt fackspråk, vad är det?!! ICF / KVÅ / ICHI!

Kommunal utveckling. En arena för kommunal samverkan i Jönköpings län

ICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN

Projektredovisning. Bättre stöd till personer med kognitiva funktionshinder genom ICF. Susanne Barkvik Rita Ehrenfors

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?

International Classification of Functioning, Disability, and Health ICF

Välkommen till utbildning i IBIC- Individens Behov I Centrum

Fysioterapi vid Parkinson. Sanna Asp Leg. Sjukgymnast Specialistkompetens inom neurologi och Parkinson Fysioterapikliniken, Neurosektionen (R1:07)

Socialstyrelsen arbetar för medborgarnas bästa och vårt uppdrag är att värna hälsa, välfärd och allas lika tillgång till god vård och omsorg

Ny klassifikation av socialtjänstens insatser

Klassifikation av socialtjänstens insatser. Ann-Helene Almborg Klassifikationer och terminologi Regler och behörighet

Håll dig på benen. En föreläsning om fallprevention. Karin Green Leg Sjukgymnast

Dokumentation i barn- och skolhälsovården

ICF- Processtöd för specialiserad Psykiatri

Parkinsons sjukdom, Fysioterapi Specialistvård

Prel. Internt utbildningsprogram 411 PLATTFORM FÖR KVALIFICERAD VÅRD OCH REHABILITERING

Fysioterapi vid Parkinson s sjukdom Breiffni Leavy

Från funktionshinder till delaktighet ICF nytt tänkesätt och ett stöd för förändring

ICD-10 Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem

Kunskapsstöd för fysioterapeuter. Cecilia Fridén, FoU-chef

REHABILITERING AV PERSONER MED GRAV HÖRSELNEDSÄTTNING

Funktion(s)(förmåga) och funktionshinder hos vuxna med hörselnedsättning

ICF-CY implementering inom re-/ habilitering

Individens behov i centrum

Individens behov i centrum, IBIC för en behovsstyrd socialtjänst. Erik Wessman

Kan konditionsträning minska upplevelsen av hjärntrötthet efter stroke? Anna Bråndal leg fysioterapeut, Med dr Strokecenter Norrlands

SF 36 Dimensionerna och tolkning

ADL-förmåga hos en grupp äldre personer med hjärtsvikt

ICF för intyg. Vadå funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning?! Försäkringsmedicinskt forum Skaraborg

ICF Plattform för kvalificerad rehabilitering. Detta är ICF Om klassifikation, kodning, bedömning m.m.

Preliminärt internt utbildningsprogram september Preliminärt utbildningsprogram september 2014

Muskuloskeletal smärtrehabilitering

NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD?

IBIC. Begrepp och livsområden TRYGGHET OCH STÖD

Välkommen till introduktionsutbildning i IBIC Individens behov i centrum

C-UPPSATS. Rädsla för fall hos äldre personer: prevalens, könsskillnader, faktorer associerade till rädsla för fall, konsekvenser och mätmetoder

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 2

Man måste vila emellanåt

Effekt och upplevelse av Basal Kroppskännedom hos personer med stroke

Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom

Äldres behov i centrum. Erik Wessman

Fall och fallolyckor - risker och hur man kan förebygga

RUTIN FÖR. Otago. Fallförebygförebyggande träning. Medicinskt ansvarig för rehabilitering. Antaget

Standardvårdplan Fallprevention anpassad för VOF Helsingborg. Hälsohistoria. Har patient någon/några av följande diagnos/symtom:

Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF) Del 3 Mappningsregler

Coacha till fysisk aktivitet vid RA

Falls and dizziness in frail older people

Fall-och fallskadeprevention

STRUKTURERAD DOKUMENTATION MED GEMENSAM TERMINOLOGIför ökad kvalitet på omvårdnaden!

Det finns fortfarande mycket jag kan. Trots att jag har en demenssjukdom! Nya arbetssättet PDU hjälper oss att gemensamt fånga alla delar av det som

REHABMETODIK. Jan Lexell

Introduktionskurs 404. Bakgrund och syften med ICF* Den biopsykosociala arbetsmodellen. Klassifikation, kodning och bedömning

rdsstöd d för f r personer med vissa sjukdomar eller funktionsnedsättningar

Modern rehabilitering En process med många delar


Vägen till ökad fysisk aktivitet hos vuxna med medfött hjärtfel vilka faktorer har betydelse?

Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS)

Förebygga fall. Petra Pohl Med dr, leg fysioterapeut. Linghem % var 65+ år i Sverige % år 2060

Parrelationens betydelse vid Parkinsons sjukdom. Michaela Karlstedt Sjuksköterska, Doktorand Karolinska Institutet, NVS

Delaktighet på distans för personer med kommunikativa och kognitiva svårigheter

Upplevelser av daglig aktivitet för personer med psykisk funktionsnedsättning

Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal

Gångförmåga Självvald gånghastighet 10 meter Timed Up and Go (TUG) Functional Ambulation Categories FAC kommer under 2014

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Ulrika Ferm fil dr, logoped

Arbetslivsinriktad rehabilitering Metoder för återgång i arbete

Funktionshinder Aktivitet Delaktighet

INSTITUTIONEN FÖR NEUROVETENSKAP OCH FYSIOLOGI

Medicinsk underlag för f r bedömning av arbetsförm

Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller?

Stödjande miljöer för en åldrande befolkning

Mappning av BDA till ICF

Äldres sömn och omvårdnad för god sömn

Gemensamt språk och ICF

ICF/ICF-CY utbildningsmaterial Del 2- Kodning

Äldres behov i centrum ÄBIC

Patienters erfarenheter av strålbehandling. Kristina Olausson

Att göra rätt från början

Multipel skleros (MS), Fysioterapi Specialistvård

Språkstörningar hos vuxna

Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen

Kapitel 2 Fakta om demens

Arbete och hälsa USHER syndrom

Utbildningsplan för magisterprogrammet i klinisk medicinsk vetenskap

Bemötande i vården. Upplägg. Introduktion. Bemötandeärenden till patientnämndens kansli. Intervjuer med patienter som upplevt bristande bemötande

Delaktighet på distans för personer med kommunikativa och kognitiva svårigheter

BODY DYSMORPHIC DISORDER MODIFICATION OF THE Y-BOCS (BDD-YBOCS) (Adult version)

ICF/ICF-CY utbildningsmaterial. Del 2 kodning Version 2.0

Timing it right Stöd till anhöriga i en ny livssituation

Rätt behandling i rätt tid - tidiga förebyggande åtgärder i ett tvärvetenskapligt perspektiv

Bilaga 12. Etiska aspekter vid prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor. inom ett forskningsfält. Inledning. reviderad 2015

NRS-Light erfarenheter av ett projekt om multimodal rehabilitering i primärvård i Västerbotten och Östergötland

Fokus på den äldres behov och uppföljning med hög kvalitet för rätt beslutsunderlag

Socialstyrelsens författningssamling

Transkript:

Rädsla för att falla hos personer med Parkinsons sjukdom STINA JONASSON stina.jonasson@med.lu.se

Parkinsons sjukdom (PS) 22 000 personer i Sverige 2% av personer över 80 år Symtomdebut vid ca 60 år Symtom: långsamma rörelser, skakningar, stelhet, försämrad balans Depression, kognitiv påverkan, smärta, extrem trötthet, sömnproblem, förstoppning, m.m. Orsak okänd Behandling med läkemedel, kirurgiska ingrepp, rehabilitering (Pringsheim et al. 2014; Lökk et al. 2012; Jancovic 2008; Barone et al. 2009)

Rädsla för att falla Vanligt vid PS pga balansproblem? Definition: bestående bekymran för att falla som leder till undvikande av aktiviteter som individen fortfarande är kapabel att genomföra (Tinetti et al. 1993) Olika begrepp: - Fallrelaterad tilltro till den egna förmågan - Bekymran för att falla - Balansrelaterat självförtroende - Fallrelaterat aktivitetsundvikande (Tinetti et al. 1990; Tinetti & Powell 1993; Powell & Myers 1995; Yardley & Smith 2002.)

Rädsla för att falla alltid negativt? Befogad rädsla vid nedsatt balans skyddar mot fall? Hög fysiologisk fallrisk Hög fysiologisk fallrisk Låg rädsla för att falla Hög rädsla för att falla Färre fall! Fler fall! (Delbaere et al. 2010)

Rädsla för att falla vid PS Rädsla för att falla är vanligt (35-59%) - Med och utan tidigare fall - Vid mild och svår PS Rädslan ökar risken för att falla! Vanliga aktiviteter: gå på hala ytor, handa, stå på stol och sträcka sig efter något, gå 1 km, gå i folksamlingar Begränsningar i vardagen Försämrad livskvalitet Lindholm et al. 2015; Matinolli et al. 2009; Kader et al. 2016; Thordardottir et al. 2014; Bryant et al. 2015; Rahman et al. 2011; Adkin et al. 2003; Lohnes & Earhart, 2010; Dal Bello-Haas et al. 2011; Nilsson et al. 2010;

Tidigare studier för minskad fallrädsla Träningsstudier, exempel: Gå på lina 30 cm över marken. Individuell träning med instruktör, 6 v. Minskad rädsla! (Santos et al., 2016) Balans- och gångträning. Växlande gruppträning med ft och egen träning hemma, totalt 12 v. Minskad rädsla! (Shen & Mak, 2014) Utmanande balansövningar. Gruppträning med ft i 10 v. Ingen förändring. (Conradsson et al., 2015) Stina Jonasson, Sjöbo 21 mars 2017

Att förebygga/minska fallrädsla Oklart hur rädsla för att falla kan förebyggas/minskas Behov: Mäta rädsla för att falla på ett bra sätt Fördjupad förståelse för rädsla för att falla Stina Jonasson, Sjöbo 21 mars 2017

Övergripande syfte Öka kunskapen om hur rädsla för att falla bland personer med PS kan utvärderas Utöka och fördjupa förståelsen för rädsla för att falla i relation till såväl förklarande faktorer som personernas egna upplevelser Stina Jonasson, Sjöbo 21 mars 2017

Att mäta rädsla för att falla Enkel fråga: Är du rädd för att falla? (Ja/Nej) Självskattningsskalor: - Falls Efficacy Scale-International (FES-I) - Svenska versionen av Falls Efficacy Scale (FES(S)) - Activities-specific Balance Confidence scale (ABC) - Modified Survey of Activities and Fear of Falling in the Elderly (msaffe) Yardley et al. 2005; Hellström & Lindmark 1999; Powell & Myers 1995; Yardley & Smith 2002.

Självskattningsskalor FES(S): Skatta på en skala från 0 till 10 hur säker du är på att utföra följande aktiviteter utan att falla FES-I: Hur bekymrad är du för att falla ABC: Hur säker är du på att du inte tappar balansen eller vinglar till när msaffe: Låter du bli att göra vissa saker för att du riskerar att falla? Stina Jonasson, Sjöbo 21 mars 2017

Vilken skala bör användas? Innehåll Mätegenskaper Stina Jonasson, Sjöbo 21 mars 2017

Innehåll utifrån ICF ICF = Klassifikationen för funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa Fyra komponenter Kroppsfunktioner och kroppsstrukturer Aktiviteter och delaktighet Omgivningsfaktorer Personfaktorer Underliggande kapitel och kategorier på olika nivåer WHO, International Classification of Functioning, Disability and Health, 2001.

Delarbete 1 Länkningsstudien Fördjupa förståelsen för innehållet i fyra olika skattningsskalor för rädsla för att falla genom att länka dem till ICF. Övergripande fråga, svarskategorier och items/aktiviteter länkades till ICF-kategorier Inga deltagare Bladh et al. 2013.

Skalor i relation till ICF resultat Skillnad i övergripande fråga och svarskategorier: FES-I, FES(S) och ABC: Kroppsfunktioner msaffe: Aktiviteter och delaktighet Likheter i items: Fokus aktiviteter och delaktighet (främst förflyttningar, särskilt ABC) Skillnader i items: Endast FES-I och msaffe relaterade till samhällsgemenskap och socialt liv FES-I mest innehåll per item msaffe minst innehåll, störst spridning Bladh et al. 2013.

Mätegenskaper hos skattningsskalor Data completeness: Scaling assumptions: Targeting: Reliabilitet: andelen kompletta svar underliggande antaganden för att summera items till totalpoäng om distribuering av totalpoäng beskriver den faktiska graden av fallrädsla reproducerbarhet och grad av mätfel Hobart & Cano, 2009; Ware & Gandek, 1998.

Tidigare studier kring mätegenskaper Mätegenskaper beroende av undersökningsgruppen! Endast en studie har utvärderat FES(S) och msaffe Brister i studier på ABC Ingen studie har utvärderat FES-I Stina Jonasson, Sjöbo 21 mars 2017

Delarbete 2 Skalornas mätegenskaper Utvärdera mätegenskaperna hos de fyra skattningsskalorna för rädsla för att falla hos personer med PS. Postenkät vid två tidpunkter Deltagare: 102 personer (42% kvinnor) Medianålder 74 år Median sjukdomsduration 5 år 55% var rädda för att falla Analyser av skalornas mätegenskaper Jonasson et al. 2014.

Mätegenskaper resultat Data completeness: ABC betydligt mer inkompletta svar Scaling assumptions: OK! Targeting: OK! Reliabilitet: acceptabel, men FES(S) och ABC: fler individer med dålig överrensstämmelse mellan de två tidpunkterna FES-I enda skalan med tillräcklig reproducerbarhet för individuell användning Jonasson et al. 2014.

Förståelse för rädsla för att falla Tidigare studier kring förklarande faktorer fokus på Parkinsonrelaterade symtom - Personfaktorer (t ex generell tilltro till egen förmåga)? - Omgivningsfaktorer (t ex trygghetslarm, typ av bostad)? Saknas studier kring personernas egna upplevelser! Stina Jonasson, Sjöbo 21 mars 2017

Delarbete 3 Förklarande studien Identifiera förklarande faktorer till rädsla för att falla hos personer med PS genom att fokusera på både personfaktorer, omgivande faktorer, och Parkinsonrelaterade faktorer. Postenkät och hembesök Deltagare: 241 personer (39% kvinnor) Medianålder 70 år Median sjukdomsduration 8 år 46% var rädda för att falla Multivariabel ordinal regressionsanalys Jonasson et al. 2015

Förklarande faktorer resultat Flera faktorer kunde förklara rädslan för att falla: Gångsvårigheter i vardagen Blodtrycksfall vid uppresning (ortostatism) Motoriska symtom Ålder Extrem trötthet (fatigue) (Depressiva symtom) Modellens förklaringsgrad: 73% Jonasson et al. 2015

Delarbete 4 Intervjustudien Att utforska upplevelserna av rädsla för att falla hos personer med PS som rapporterat att de är rädda för att falla. Intervjuer kring rädsla för att falla Deltagare: 12 personer (50% kvinnor) Medianålder 70 år Strukturerad intervjuguide Kvalitativ innehållsanalys Median sjukdomsduration 9 år Jonasson et al., submitted.

Upplevelser av rädsla för att falla Rädsla för att falla som en störning i vardagslivet Sårbarhet, risker i vardagen, saknad efter normalt liv Rädsla för att falla som en varierande upplevelse Variation pga fall, Parkinsonsymtom, personer i omgivningen Att hantera rädsla för att falla genom att använda olika strategier Försiktighet, undvikande, stöd och hjälp, bortse från rädslan Jonasson et al., submitted.

Ja, jag tror att det [livet utan rädsla för att falla] hade varit annorlunda. Det tror jag det hade varit. Ja, det hade varit mycket lättare att leva då ju. Om man hade sluppit tänka på det. Jonasson et al., submitted.

Upplevelser av rädsla för att falla Rädsla för att falla som en störning i vardagslivet Sårbarhet, risker i vardagen, saknad efter normalt liv Rädsla för att falla som en varierande upplevelse Variation pga fall, Parkinsonsymtom, personer i omgivningen Att hantera rädsla för att falla genom att använda olika strategier Försiktighet, undvikande, stöd och hjälp, bortse från rädslan Jonasson et al., submitted.

När man känner sig pigg så är bekymren för att falla mindre, eller borta. Och är man deppig så kommer ju alla de mörka tankarna, och då ser man ju både det ena och det andra som är farligt. Jonasson et al., submitted.

Upplevelser av rädsla för att falla Rädsla för att falla som en störning i vardagslivet Sårbarhet, risker i vardagen, saknad efter normalt liv Rädsla för att falla som en varierande upplevelse Variation pga fall, Parkinsonsymtom, personer i omgivningen Att hantera rädsla för att falla genom att använda olika strategier Försiktighet, undvikande, stöd och hjälp, bortse från rädslan Jonasson et al., submitted.

Är det så att det är en ny affär som jag är i så tänker jag inte mycket på oron. Det är sådana aspekter som kopplas bort också. Och det tycker jag är bra. I affärer är det så mycket att se på ju. Då försvinner oron, för då har man något annat att tänka på. Jonasson et al., submitted.

Slutsatser och kliniska implikationer Rädsla för att falla är vanligt och viktigt att beakta! Likheter och olikheter i skalornas innehåll FES-I eller msaffe bäst mätegenskaper FES-I vid användning på individnivå men fler studier krävs! Val av skala bör baseras på innehåll, mätegenskaper samt vilken aspekt av rädsla för att falla som önskas mätas Stina Jonasson, Sjöbo 21 mars 2017

Slutsatser och kliniska implikationer Flera faktorer kunde förklara en rädsla för att falla Upplevelserna av rädsla för att falla var komplexa och påverkade livet på flera sätt Individuellt anpassade åtgärder Fokusera på flera aspekter, tex Parkinsonrelaterade symtom, aktiviteter och omgivningsfaktorer Stina Jonasson, Sjöbo 21 mars 2017

Att minska rädsla för att falla Gångrelaterade åtgärder! Olika underlag Inne & ute I hemmet & ute i samhället Trappgång Uppresning från golv Träning med gånghjälpmedel Träning i grupp / med personer i närheten Minimiera / kunna hantera gångsvårigheter, ortostatism, motoriska symtom och fatigue, speciellt i åldrande Stina Jonasson, Sjöbo 21 mars 2017

Delarbeten 1. Bladh S, Nilsson MH, Carlsson G, Lexell J. Content analysis of 4 fear of falling rating scales by linking to the International Classification of Functioning, disability and health. PM & R. 2013 Jul; 5(7):573-582 e1. 2. Jonasson SB, Nilsson MH, Lexell J. Psychometric properties of four fear of falling rating scales in people with Parkinson s disease. BMC Geriatrics. 2014 May 21; 14:66. 3. Jonasson SB, Ullén S, Iwarsson S, Lexell J, Nilsson MH. Concerns about falling in Parkinson s disease: Associations with disabilities and personal and environmental factors. Journal of Parkinson s disease. 2015; 5(2):341-349. 4. Jonasson SB, Nilsson MH, Lexell J, Carlsson G. Experiences of fear of falling in persons with Parkinson s disease a qualitative study. Inskickat till tidskrift. Stina Jonasson, Sjöbo 21 mars 2017

Tack för er uppmärksamhet! stina.jonasson@med.lu.se Medförfattare: Jan Lexell Maria H Nilsson Gunilla Carlsson Susann Ullén Susanne Iwarsson Finansiärer: Parkinsonfonden Forte CASE (LU) MultiPark (LU) Medicinska fakulteten (LU) Stina Jonasson, Sjöbo 21 mars 2017