SÄRSKILD SAMMANSTÄLLNING ENLIGT MILJÖBALKEN

Detaljplan för Brista kraftvärmeverk Utbyggnad av kraftvärmeverk, ny väg, ny bro och utökning av industrimark inom fastigheterna Norrsunda - Brista 2:11 m.fl. i Märsta, Sigtuna kommun, Stockholms län SÄRSKILD SAMMANSTÄLLNING ENLIGT MILJÖBALKEN Enligt Miljöbalken (6 kap 16 ) ska miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) och synpunkter från samråd beaktas innan detaljplanen antas. När en detaljplan har antagits ska kommunen i särskild sammanställning redovisa: - Hur miljöaspekter har integrerats i planen. - Hur miljökonsekvensbeskrivningen och synpunkter från samrådet har beaktats. - Skälen till att planen antagits i stället för de alternativ som har övervägts. - De åtgärder som avses vidtas för och övervakning av den betydande miljöpåverkan som planen medför. Den särskilda sammanställningen ska vara tillgänglig för samrådskretsen. Planarbetet inleddes med ett planprogram som var ute på programsamråd under tiden 2 juli till den 11 september 2009. Detaljplanen med tillhörande MKB var ute på samråd under tiden 30 oktober till den 27 november 2009. Under samrådstiden inkom 15 yttranden. Detaljplanen med tillhörande MKB var därefter utställd under tiden 10 mars till den 9 april 2010. Under utställningstiden inkom 15 yttranden. HUR MILJÖASPEKTERNA HAR INTEGRERATS I PLANEN Flera samråd har utförts med myndigheter och allmänhet under planprocessen. Många viktiga synpunkter har inkommit och planförslaget har reviderats eller justerats efter hand i enlighet med synpunkterna. Miljöaspekterna har haft stor betydelse för den slutliga utformningen av planen. Bestämmelser och upplysningar har tillkommit på plankartan, och plan- och genomförandebeskrivning har kompletterats. Nedan följer en redogörelse över inkomna synpunkter, samt hur planen har reviderats och hur miljöaspekterna har integrerats i planen. Parallellt med planprocessen har en miljöbalksprövning skett av kraftvärmeverkets anläggningars verksamhet. Miljöaspekterna därifrån har också integrerats i planprocessen. DNR BTN 2009/0259-214:M 1

HUR MKB OCH SYNPUNKTER FRÅN SAMRÅD OCH UTSTÄLLNING HAR BEAKTATS Vattenmiljö Revideringar Länsstyrelsen påpekade i samrådsskedet att det inte framgår av planhandling eller MKB hur vattenkvalitetsfrågorna kommer att hanteras för att undvika att miljökvalitetsnormerna överskrids. Länsstyrelsen skrev att det är en brist att enbart Rosersbergsbäcken behandlas som berörd recipient i samrådshandlingarna. Länsstyrelsen påpekade att också Märstaån och Mälaren - Skarven måste betecknas som recipienter eftersom de ligger nedströms Rosersbergsbäcken. Planhandlingarna måste kompletteras med redovisning av hur Märstaån och Mälaren påverkas av planen, och vilka dagvattenåtgärder som behöver regleras med bestämmelser i planen eller på annat sätt för att miljökvalitetsnormerna ska följas. Länsstyrelsen skrev även i samrådsskedet att det av planhandlingarna ska framgå hur man avser att omhänderta och rena dagvattnet, samt var och hur de föreslagna reningsåtgärderna och reningsdammarna avses placeras och utformas. Anläggningar som föreslås inom planområdet bör framgå av plankartan. Även de reningsdammar som avses för processvatten bör redovisas i planhandlingarna. I MKB och i planens genomförandebeskrivning bör krav på åtgärdsprogram och avseende miljöstörningar behandlas, samt uppgifter om hur dessa integreras i planprocessen och vid planens genomförande. Särskild vikt behöver då läggas vid dagvattenfrågorna. Efter samrådet kompletterades MKB:en under rubriken Vattenmiljö. En dagvattenutredning togs fram som redovisade principförslag på hur dagvatten ska hanteras inom planområdet med hänsyn till erforderliga fördröjningsvolymer och reningsbehov. Planbeskrivningen kompletterades med det som dagvattenutredningen redovisade. Förslaget till dagvattenhantering som utredningen visar förutsätts följas. Lokalt omhändertagande av dagvatten rekommenderas. Föroreningshalterna i dagvattnet bör inte överskrida de riktvärden för direktutsläpp i recipient framtagna av Region- och trafikplanekontoret. Dagvattenutredningen föreslår utsläppskrav på respektive verksamhet vilket kan regleras i exploateringsavtalen. Vidare bör det ställas krav i bygglovsskedet på verksamhetsutövaren och exploatören där dessa får redovisa en plan på hur dagvattensystemet lämpligen utformas för att klara acceptabla utsläppsnivåer samt ett kontrollprogram för detta. DNR BTN 2009/0259-214:M 2

Integrering i planen Ansvar för Mer detaljerade dagvattenutredningar ska tas fram i projekteringsskedet, utifrån vilka verksamheter som etableras i området. På plankartan finns bestämmelse om att dagvatten ska fördröjas inom kvartersmark så att avrinningskoefficienten ej överstiger 0,6 vid ett tioårsregn. Förorenat dagvatten ska renas i direkt anslutning till föroreningskälla. Förorenat dagvatten får ej avrinna från kvartersmark. Provtagningsprogram, skötselplan och kontrollprogram ska vara upprättade och godkända. Inom ett naturområde i norra delen av planområdet möjliggörs anläggandet av en damm i syfte att rena kondensatvatten. I planbeskrivningen redogörs för principförslag på hur dagvatten ska hanteras inom planområdet med hänsyn till erforderliga fördröjningsvolymer och reningsbehov. Det redogörs även för hur kondensatvattnet föreslås tas om hand. Fortum ska utföra kompensationsåtgärder för Rosersbergsbäcken/Skvalet i samband med planförslagets genomförande. Detta finns beskrivet i planbeskrivningen. I genomförandebeskrivningen står att avtal har tecknats mellan AB Fortum Värme och kommunen gällande restaurering av Rosersbergsbäcken/ Skvalet och anläggande av dagvattendammar i Steningedalen samt hantering av kondensatvatten från AB Fortum Värmes anläggningar. I enlighet med tillståndsprövning och avsiktsförklaring för verksamheten vid Bristaverket ska Fortum Värme upprätta och sköta kontroll och. Naturmiljö och vegetation Länsstyrelsen skrev i samrådsskedet att Skvalet enligt Skogsstyrelsen har höga naturvärden och att bäckravinen bör lämnas fri för att på sikt kunna utvecklas till en nyckelbiotop. Länsstyrelsen ifrågasatte om den remsa som lämnats mellan bäcken och föreslagen industrimark är tillräcklig för att säkerställa en skyddande vegetationsklädd naturmarkszon utmed bäcken, dels i Skvalet, och dels i fortsatta sträckningen åt nordväst. I MKB:en saknas en närmare redovisning av de befintliga förhållandena utmed bäcken, hur naturvärdena kan skyddas och vad planen får för konsekvenser. Planförslaget ger inte utrymme för utveckling av någon större sammanhängande buffertzon med bibehållen skog utmed naturvärdesobjektet. Länsstyrelsen vidhöll att behovet av skyddszon för bäcken och buffertzon för skogen bör redovisas i MKB:en och i lämplig omfattning regleras i planen. Länsstyrelsen framförde i utställningsskedet att remsan mellan den utökade kvartermarken och Rosersbergsbäcken fortfarande DNR BTN 2009/0259-214:M 3

Revideringar Integrering i planen är mycket smal. Utbyggnaden av kraftvärmeverket innebär att befintlig vegetation på norrsluttningen ner mot Rosersbergsbäcken/Skvalet kommer att försvinna. Konsekvenser och risker för påverkan på naturvärdena av omfattande markarbeten såsom schaktning och fyllning till följd av exploateringen behöver beskrivas bättre. Möjliga åtgärder för att begränsa negativa konsekvenser behöver behandlas i planen och en. Det bör tydlig framgå att naturmarken i området utanför kvartersgränsen inte får fyllas ut. Skogsstyrelsen gjorde bedömningen i utställningsskedet att Rosersbergsbäckens naturvärden eventuellt kan behållas med föreslagna kompensationsåtgärder. Det är av största vikt att en meandring skapas uppströms och att planerade skyddszoner behålls. (MKB:en kompletterades efter samrådet med en beskrivning av de befintliga förhållandena utmed bäcken.) Efter samrådet ändrades en 7 meter bred remsa av kvartersmarken, som ansluter till Steningedalens naturreservat i norr, från att medge industri till att medge natur på kvartersmark. Avståndet mellan kvartersmark för industri och Rosersbergsbäcken är cirka 25-35 meter. Vid exploatering bör de områden som bedömts utgöra kommunalt intressanta naturmiljöer så långt som möjligt bevaras. Spridningssamband med Steningedalen bör stärkas upp vid kvarvarande natur. De stråk med skog som planeras att bevaras bör ges tillräcklig bredd samt skyddande skogsbryn, för att livskraftiga bestånd av granskog ska klara vind- och solutsatta lägen. En så bred skyddszon som möjligt med skyddande skog bör bevaras kring det naturvärde som ligger i och intill bäcken Skvalet. Genom att ett skogsområde skyddar miljön kan områdets hydrologi och värden som är knutna till den fuktiga miljön bibehållas. Vid kulvertering av Rosersbergsbäcken bör faunapassage tillskapas för att bevara spridningsmöjlighet för de organismer som har sin livsmiljö i Rosersbergsbäcken och Skvalet. En markremsa på 7 meter har planlagts som natur på kvartersmark intill Steningedalens naturreservat där Rosersbergsbäcken och Skvalet ligger. I genomförandebeskrivningen står att AB Fortum Värme har skrivit ett avtal med Sigtuna kommun om kompensationsåtgärder. Åtgärderna innebär en restaurering av Rosersbergsbäcken/Skvalet och anläggande av dagvattendammar och våtmark i Steningedalen samt hantering av kondensatvatten från AB Fortum Värmes anläggningar. Befintliga vandringshinder kommer att åtgärdas för att främja DNR BTN 2009/0259-214:M 4

spridningsmöjligheten för organismer. Detta finns även beskrivet i planbeskrivningen. På plankartan finns bestämmelsen n 2 som säger att trädridåer ska bevaras/nyanläggas inomområdet, och anpassas till intilliggande verksamheter. Detta finns även väl beskrivet i planbeskrivningen. På plankartan finns bestämmelsen n 1 som säger att åkerholmar ska nyanläggas. Hur dessa bör utformas finns beskrivet i planbeskrivningen. Ansvar för Rättigheter och skyldigheter regleras i avtal upprättade mellan AB Fortum Värme samägt med Stockholm Stad och Sigtuna kommun. Kulturmiljö och Landskapsbild Revideringar Integrering i planen Länsstyrelsen skrev i utställningsskedet att fornlämningarna inom planområdet tydligt ska markeras även på plankartan. Detta ansågs vara särskilt viktigt i denna plan eftersom flera av fornlämningarna avses försöka bevaras inom kvartersmark. På plankartan ska även tydlig information om skydd enligt Kulturminneslagen finnas. Plankartan kompletterades efter utställningen med markeringar för kända fornlämningar samt förtydligande av texten under rubriken Upplysning. I samband med genomförande av geotekniska undersökningar inför detaljprojektering samt i samband med markarbeten i anläggningsskedet finns möjlighet att upptäcka eventuella okända fornlämningar inom anläggningsområdet. I de områden inom vilket redovisade fornlämningar finns, där det är aktuellt för byggnation, ska arkeologiska åtgärder i form av förundersökning av befintliga fornlämningar göras. Nya åkerholmar med träd och buskvegetation i anslutning till järnvägen och Norrsundavägen som kan bidra till att skärma av den planerade verksamheten i områdets södra del. Nya skogsridåer bör anordnas inom planområdet för att bryta upp industrianläggningarnas visuella inverkan på landskapsbilden. De bör vara minst 30 meter breda och utformas med ett blandat inslag av större träd och buskar för att uppnå visuell avskärmning. Vägbanken till den nya bron bör utformas för att i möjligaste mån efterlikna landskapets naturliga lutningar. Plantering på vägbankens slänter kan behövas för att bron ska samspela med landskapet och efterlikna omgivande bryn. Fornlämningarna har tydligt markerats på plankartan. Informerande text gällande Kulturminneslagen och skyldighet DNR BTN 2009/0259-214:M 5

Ansvar för att söka tillstånd hos Länsstyrelsen finns i både plan- och genomförandebeskrivning. På plankartan finns bestämmelsen n 2 som säger att trädridåer ska bevaras/nyanläggas inomområdet, och anpassas till intilliggande verksamheter. Detta finns även väl beskrivet i planbeskrivningen. På plankartan finns bestämmelsen n 1 som säger att åkerholmar ska nyanläggas. Hur dessa bör utformas finns beskrivet i planbeskrivningen. I planbeskrivningen står att plantering kan behövas på den nya vägbankens slänter för att bron ska samspela med och efterlikna omgivande bryn. Aktuell markägare/exploatör har ansvar att följa Kulturminneslagen och Miljöbalken. På plankartan finns upplysning om vad som gäller för fornlämningar och åkerholmar. Biotopskydd Revideringar Integrering i planen Ansvar för Länsstyrelsen skrev i samrådsskedet att åkerholmar omfattas av det generella biotopskyddet. I den mån åkerholmar helt eller delvis tas i anspråk för exploatering eller på annat sätt påverkas fordrar detta dispens hos Länsstyrelsen. De nya åkerholmarna bör efterlikna åkerholmar om de ska ha förutsättning att hysa en rik flora och fauna. De bör byggas upp med stenar och block av varierande storlek och planteras med träd och brynvegetation, kompletterat med död ved mm. Länsstyrelsen skrev i utställningsskedet att det behöver förtydligas, både som information på plankartan och i plan- och genomförandebeskrivning, att det krävs dispens från biotopskyddet för att bebygga eller på annat sätt göra ingrepp i de befintliga åkerholmarna. Plankartan kompletterades inför antagande med upplysningen att dispens från biotopskyddet krävs för att bebygga eller på annat sätt göra ingrepp i befintliga åkerholmar. Se under Kulturmiljö och Landskapsbild ovan. Se under Kulturmiljö och Landskapsbild ovan. Se under Kulturmiljö och Landskapsbild ovan. Vistelsemiljö, risk och säkerhet Länsstyrelsen skrev i samrådsskedet att farligt gods ibland transporteras nära Rosersbergsbäcken, vilket bör beaktas vid utredning av risker och planering av dagvattenåtgärder. Behov DNR BTN 2009/0259-214:M 6

Revideringar Integrering i planen Ansvar för av skydd mot utsläpp vid olycka med farligt gods eller annan olyckshändelse bör behandlas. Länsstyrelsen skrev i utställningsskedet att planen behöver kompletteras med särskild bestämmelse om skydd som hindrar ett eventuellt utsläpp från farligt godsolycka att nå Rosersbergsbäcken. Detta behöver också följas upp i genomförandebeskrivning och i följdbeslut i miljöbedömningen. Brandkåren Attunda framförde i samrådsskedet att den riskanalys som tagits fram bör utvidgas till att bedöma riskerna i ett vidare perspektiv som gäller hela planområdet och även inkluderar transporter till och från området. I värderingen ska samhällsrisken, behov av riskreducerande åtgärder samt dess effekt på samhällsrisken vara tydligt utläsbara. En kompletterande grov riskanalys som behandlade hela planområdet togs fram efter samrådet. Plankartan kompletterades efter utställningen med en riskskyddsbestämmelse som säger att skydd ska finnas som hindrar ett eventuellt utsläpp från farligt godolycka att nå Rosersbergsbäcken. Genomförandebeskrivningen har kompletterats med rubriken Olycksskydd farligt gods där planbestämmelsen uppmärksammas, och en principlösning till utformning av ett olycksskydd finns beskrivet. Separat riskanalys ska utföras vid etablering av ny industriverksamhet där risker förekommer. Riskanalys tas fram vid respektive tillståndsprövning. Vid bron över Rosersbergsbäcken/Skvalet ska erforderliga skyddsåtgärder upprättas i enlighet med framtagen dagvattenutredning; svackdiken, gatsten och brunn som kan stängas, vilket förhindrar att Skvalet förorenas vid ett katastrofscenario. På plankartan finns en riskskyddsbestämmelse som säger att skydd ska finnas som hindrar ett eventuellt utsläpp från farligt godolycka att nå Rosersbergsbäcken. I planbeskrivning och dagvattenutredning finns beskrivet principlösningar till för dagvattenhantering och olycksskydd. Även i genomförandebeskrivningen finns detta beskrivet under rubriken Olycksskydd farligt gods. Aktuell markägare/exploatör har att tillse att erfoderliga skyddsåtgärder utförs. DNR BTN 2009/0259-214:M 7

SKÄL TILL ATT PLANEN HAR DENNA UTFORMNING I STÄLLET FÖR DE ALTERNATIV SOM HAR ÖVERVÄGTS MKB:n för detaljplan Brista kraftvärmeverk har studerat ett nollalternativ och ett planförslag. Nollalterativet innebär att befintlig bebyggelse och infrastruktur samt befintliga verksamheter och dess miljöpåverkan bedöms kvarstå såsom i dagsläget. Planförslaget ger möjlighet att möta det ökade behovet av el och värme som en växande befolkning kräver. På ett effektivt sätt kan det ökade behovet av avfallshantering tillgodoses och mängden deponerat avfall minska. Möjligheten att elda avfall ger en tryggare bränsleförsörjning, då tillgången på trädbränsle varierar. Planförslagets tilltänkta industri, nytt avfallseldat kraftvärmeverk och en ny anläggning för biogasproduktion medför i sig indirekt att planförslaget sammantaget bedöms medföra övervägande positiva konsekvenser för miljön. Märsta 2010-06-31 Anna-Karin Bergvall Stadsbyggnadschef Christina Bolinder Planarkitekt DNR BTN 2009/0259-214:M 8