Curriculum Vitae Agneta Wennman-Larsen, född 1966

Relevanta dokument
Curriculum Vitae Agneta Wennman-Larsen, född 1966

Institutionen för klinisk neurovetenskap. Sektionen för försäkringsmedicin

Docent, Med Dr, leg sjuksköterska, biträdande projektledare

Uppdaterad Sid 1 / 5. Institutionen för klinisk neurovetenskap. Sektionen för försäkringsmedicin

Uppdaterad Sid: 1 / 6. Institutionen för klinisk neurovetenskap. Sektionen för försäkringsmedicin. Om forskningsprojektet

MULTIMODAL REHABILITERING VAD ÄR DET OCH VARFÖR?

Nationellt Register över Smärtrehabilitering NRS Swedish Quality Registry for Pain Rehabilitation SQRP

Projektet Läkares arbete med sjukskrivning, tre enkätstudier

Health café. Self help groups. Learning café. Focus on support to people with chronic diseases and their families

Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Maja Holm, Leg SSK, Med dr. Post doc, Sophiahemmet högskola

Riskfaktorer för och konsekvenser av sjukskrivning/aktivitets- och sjukersättning: en prospektiv tvillingstudie (STODS)

Hur mår personer som överlevt hjärtstopp?

Fertilitet efter cancer. Gabriela Armuand, ssk, med dr Postdoktor Linköpings universitet

STODS: the Swedish Twin project Of Disability pension and Sickness absence

Konsultsjuksköterska inom barncancervård. Ulrika Larsson Barncancercentrum Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg

Framtidens IBD-Vård. Annika Bergquist Verksamhetschef, professor Gastrocentrum Karolinska

Sjukfrånvaro, hälsa och livsvillkor. en forskargrupp vid Sektionen för försäkringsmedicin Institutionen för klinisk neurovetenskap

Könsfördelningen inom kataraktkirurgin. Mats Lundström

Forskning om sjukfrånvaro

Från epidemiologi till klinik SpAScania

The reception Unit Adjunkten - for newly arrived pupils

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [ ]

Cancersmärta ett folkhälsoproblem?

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM?

Sjukfrånvaro, hälsa och livsvillkor. en forskargrupp vid Sektionen för försäkringsmedicin Institutionen för klinisk neurovetenskap

Hur kan vi möta barn som närstående vad säger forskningen? Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Professor

Vägen till ökad fysisk aktivitet hos vuxna med medfött hjärtfel vilka faktorer har betydelse?

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics

Att vara tonåring när mamma eller pappa dör

Hälsorelaterad livskvalité (HRQL) för patienter som genomgår stamcellstransplantation (SCT)

Multidisciplinära konferenser i cancervården: funktioner och erfarenheter

STODS: the Swedish Twin project Of Disability pension and Sickness absence

Reflections from the perspective of Head of Research Skåne University Hospital. Professor Ingemar Petersson. Stab forskning och utbildning SUS

Läkares arbete med sjukskrivning, tre enkätstudier

Läkares arbete med sjukskrivning, tre enkätstudier

Bilaga 1. Artikelmatris

Vinster med ett palliativt förhållningssätt tidigt

Akutmedicin som medicinsk specialitet i Sverige, uddannelsesaspekter

Palliativ vård i livets slutskede. - högsta prioritet!

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Coacha till fysisk aktivitet vid RA

The CPF. A collaboration between Region Skåne and Lund University

Barn och unga i palliativ vård

STUDIEHANDLEDNING. Kursansvarig: Tony Falk Telefon:

Förslag på avhandlingar som behandlat palliativ vård, sorg mm.

Parrelationens betydelse vid Parkinsons sjukdom. Michaela Karlstedt Sjuksköterska, Doktorand Karolinska Institutet, NVS

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Fysisk aktivitet och hjärnan

Ungdomars psykiska hälsa - ett lokalt perspektiv

Närstående i palliativ vård

Process. Avhandlingens övergripande syfte. Att utforska ätsvårigheter och upplevelser hos

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Arbetsmiljö för doktorander

Arbetsterapi hos personer med multipel skleros

Läkares arbete med sjukskrivning, fyra omfattande enkätstudier

Curriculum Vitae. Lena Mårtensson, Docent arbetsterapi, leg.arbetsterapeut, född 1953

Curriculum Vitae Linnea Kjeldgård born in 1985

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd

Muskuloskeletal smärtrehabilitering

Vad tillför ett hälsofrämjande förhållningssätt

FaR-nätverk VC. 9 oktober

Arbetsmiljö för doktorander

Hälsofrämjande faktorer av betydelse för ett hållbart arbetsliv inom vård, omsorg och socialt arbete

Kursplan. AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)

INTERNATIONAL SPINAL CORD INJURY DATA SETS - QUALITY OF LIFE BASIC DATA SET Swedish version

Verksamhetsberättelse för Svenskt kvalitetsregister för gallstenskirurgi och ERCP. Publicerad

Curriculum Vitae Magnus Helgesson, född 1974

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman

Social challenges when implementing Information Systems in a Swedish healthcare organization

Att vara närstående och vårdare till en person med livshotande cancersjukdom

Sjukhuskuratorns arbete med barn som misstänks fara illa VERONICA SVÄRD, DOKTORAND I SOCIALT ARBETE, GÖTEBORGS UNIVERSITET

Verksamhetsanslag: Sophiahemmet Husläkarmottagning. Stipendium om kr tilldelas Hilmar Gerber och medarbetare

Kvalitet i specialiserad palliativ vård

Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling

Rundabordssamtal om vårdvetenskapens framtid i Stockholm. Strategiska forskningsområdet vårdvetenskap

Utvärdering av ADL-träning efter stroke

Palliativ vård av barn när, var, hur och vilka vårdar barnet och familjen?

The Salut Programme. A Child-Health-Promoting Intervention Programme in Västerbotten. Eva Eurenius, PhD, PT

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Vilka ska vi inte operera?

Utseende av ledamöter i Centrum för idrottsforskning (CIF)

Alla Tiders Kalmar län, Create the good society in Kalmar county Contributions from the Heritage Sector and the Time Travel method

The Swedish Family Care Competence Centre

Digitalisering för delaktighet och psykisk hälsa - DELAT BESLUTSFATTANDE

Från ord till handling. Artur Tenenbaum

Klicka här för att ändra format

Anmälan av avsiktsförklaring om samarbete mellan Merck Sharp & Dohme AB (MSD AB) och Stockholms läns landsting

Sjukhusinskrivningar Risker, orsaker och reflektioner

I utkanten av normen Vårdande och maskulinitet

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis

men dom tillmäter inte PSA så mycket inte, utan det är frågan om hur jag mår helt plötsligt Ulrika Rönningås

Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom

Skattning av postoperativ smärta och illamående och påverkan på återhämtning

Att följa, stimulera och bedöma språkutveckling en uppgift för barnhälsovården i Sverige. Ett förslag till allmän hälsokontroll av 4-åringar

Kursplan. AB1030 Att arbeta i projekt. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1. Working in projects

Personcentrerad vård. INGER EKMAN professor, centrumföreståndare GPCC. Gothenburg university centre for Person-Centred Care.

Personcentrerad vård Vad är det? Går det att mäta? Karin Sjögren Sjuksköterska, doktorand

Kvalitet i specialiserad palliativ vård

CHANGE WITH THE BRAIN IN MIND. Frukostseminarium 11 oktober 2018

Transkript:

Uppdaterad 170518 Curriculum Vitae Agneta Wennman-Larsen, född 1966 Akademisk utbildning 1986 Leg. Sjuksköterska, Vårdhögskolan i 1998 Pedagogik med inriktning mot vårdpedagogik/omvårdnad 60p, Lärarhögskolan i 2007 Medicine doktorsexamen, Inst. NVS, Sekt Omvårdnad, Karolinska Institutet i Stockholm Postdoktoral utbildning 2008-09-01 2012-06-04 Post doc vid Sektionen för Försäkringsmedicin, Inst Klinisk Neurovetenskap, Karolinska institutet. Stockholm Disputation år 2007 Inst. Neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet, Stockholm Docentur 2013 Docent i vårdvetenskap vid Sophiahemmet högskola, Stockholm Nuvarande anställning 2012- ff Lektor, Sophiahemmet Högskola, Stockholm 2017-ff projektsamordnare, Avdelningen för försäkringsmedicin, Inst. Klinisk Neurovetenskap, Karolinska institutet, Stockholm Tidigare anställningar 2011-2012 Lektor. Inst. Neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet, Stockholm 2007-2011 Adjunkt. Inst. Neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet, 2004-2006 Doktorandtjänst, Inst. Neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet, Stockholm 1998-2003 Forskningsassistent, Inst. Folkhälsovetenskap och Inst. Omvårdnad, Karolinska Institutet, 1991-2001 Sjuksköterska, Huddinge Universitetssjukhus. 1990-1991 Sjuksköterska, Dalens sjukhus. 1986-1990 Sjuksköterska, Huddinge sjukhus. Anslag Som huvudman under de senaste fem åren 2017 Men s experiences related to lifeprolonging treatment of metastatic castration refractory prostate cancer, Sophiahemmet stiftelser, 330.000 SEK 2016 Palliative chemotherapy when having castration refractory prostate cancer effects on quality of life, symptoms and wellbeing, Sophiahemmet foundations, 200.000 kr

2016 Men s experiences related to lifeprolonging treatment of metastatic castration refractory prostate cancer, Familjen Kampradsstiftelse, 2.200.000 kr 2014 Palliativ cytostatikabehandling vid kastraktionsrefraktär prostatacancer effekter på livskvalitet, symtom och välbefinnande, Sophiahemmet stiftelser, 350.000 kr 2013 Palliativ cytostatikabehandling vid kastraktionsrefraktär prostatacancer effekter på livskvalitet, symtom och välbefinnande, Sophiahemmet stiftelser, 200.000 kr 2013 Arbete eller sjukfrånvaro efter bröstcanceroperation - en prospektiv rikstäckande kohortstudie, Sophiahemmet stiftelser, 40.000 kr Som medsökande under de senaste fem åren 2016-2019 Arbete eller sjukfrånvaro efter allogen stamcellstransplantation. Radiumhemmets forskningsfonder. 400.000 SEK 2016-2020 Finansiering för en doktorand inom ramen för Forskarskolan i vårdvetenskap med projektet Sjukvårdspersonals bemötande av kvinnor med bröstcancer gällande (återgång i) arbete. Karolinska Institutet 2015-2017 Health care professional s encounters with breast cancer women regarding (retur nto) work issues: an intervention project, Swedish Research Council for Health, Working Life and Welfare, 5.431050 SEK 2013-2016 Life situation and return to work after breast cancer surgery - a prospective cohort study, Vetenskapsrådet, 900.000kr/år. 2010-2012 Life situation and return to work after breast cancer surgery - a prospective cohort study, Vetenskapsrådet, 750.000kr/år. 2009 Livssituation och återgång i arbete efter bröstcanceroperation - en prospektiv kohortstudie, Socialstyrelsens fonder, 80.000 kr. Forskarhandledning/utbildning Pågående: Huvudhandledare: Sandra Doveson, Karolinska Institutet, Inst. Klinisk neurovetenskap Bihandledare: Mirkka Söderman, Karolinska Institutet, Inst. Klinisk neurovetenskap Linda Eriksson, Karolinska Institutet, Inst. Neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Avslutat: Bihandledare till Marie Nilsson. Disputerade 130222 med avhandlingen Psychosocial situation and work after breast cancer surgery women s experiences. Medlem i betygsnämnd och vid halvtidskontroll 2014 Medlem i betygsnämnd vid Disputation Annika Thalén, Uppsala Universitet 2015 Medlem i halvtidsbedömargrupp för doktorand Lingjing Chen, Karolinska Institutet. 2017 Medlem i betygsnämnd vid Disputation Liselotte Årestedt, Linnéuniversitetet, Kalmar. Större förtroendeuppdrag 2015-2017, Medlem i the managing committee in the European COST Action IS1211, Cancer and Work Network (CANWON). 150529- ff, Ordförande i akademikerföreningen vid Sophiahemmet högskola.

110901-121231, Ledamot i styrgruppen Junior Faculty vid Karolinska Institutet, 041126-070605, Ledamot i vårdvetenskapsrådet vid Karolinska Universitetssjukhuset som representant för Medicinska föreningen, Doktorandsektionen, Karolinska Institutet, 030515-070605, Ledamot i styrelsen för Centrum för Vårdvetenskap, Karolinska Institutet i Stockholm som representant för Medicinska föreningen, Doktorandsektionen, Karolinska Institutet, Stockholm 020901-040930, Ordförande i Föräldraföreningen vid Njupkärrs skola, Tyresö, 970319-2000, Ledamot i valberedningen för Riksföreningen Kirurg och Medicin sjuksköterskor i Sverige. 970101-2000, Uppdrag av styrelsen för Riksföreningen Kirurg och Medicinsjuksköterskor i Sverige, arbetsgrupp för utredning av Riksföreningens framtida organisation. 960425-1999, Styrelseledamot i styrelsen, Specialistföreningen för Palliativ Omvårdnad inom Riksföreningen Kirurg och Medicinsjuksköterskor i Sverige. Publikationer Granskade originalartiklar 1. Olsson M, Nilsson MI, Fugl-Meyer K, Petersson L-M, Wennman-Larsen A, Kjeldgård L, & Alexanderson K. (2017). Life satisfaction of women in working ages shortly after breast cancer surgery. Qual life res. Mar;26(3):673-684. doi: 10.1007/s11136-016-1479-z. 2. Bondesson T, Petersson L-M, Wennman-Larsen A, Alexanderson K, Kjeldgård L, Nilsson M. (2016). A study to examine the influence of health professionals' advice and support on work capacity and sick leave after breast cancer surgery. Support Care Cancer. 24(10):4141-8. doi: 10.1007/s00520-016-3239-6. 3. Wennman-Larsen A, Nilsson MI, Saboonchi F, Olsson M, Alexanderson K, Fornander T, Sandelin K, Petersson L-M. (2016) Can breast cancer register data on recommended adjuvant treatment be used as a proxy for actually given treatment? Eur J Oncol Nurs. Jun;22:1-7. doi: 10.1016/j.ejon.2016.02.010. 4. Nilsson MI, Saboonchi F, Alexanderson K, Olsson M, Wennman-Larsen A, Petersson LM. (2016). Changes in importance of work and vocational satisfaction during the 2 years after breast cancer surgery and factors associated with this. J Cancer Surviv. Jun;10(3):564-72. doi: 10.1007/s11764-015-0502-7. 5. Saboonchi F, Petersson LM, Alexanderson K, Bränström R, Wennman-Larsen A. (2016) Expecting the best and being prepared for the worst: structure, profiles, and 2- year temporal stability of dispositional optimism in women with breast cancer. Psychooncology. Aug;25(8):957-63. doi: 10.1002/pon.4045. 6. Saboonchi F, Petersson LM, Wennman-Larsen A, Alexanderson K, Vaez M. (2015).Trajectories of anxiety among women with breast cancer: A proxy for adjustment from acute to transitional survivorship. J Psychosoc Oncol.;33(6):603-19. doi: 10.1080/07347332.2015.1082165. 7. Bränström R, Petersson L-M, Saboonchi F, Wennman-Larsen A, Alexanderson K. (2015). Physical activity in the wake of being diagnosed with breast cancer: Implications

for self-rated health and cancer-related symptoms. Eur J Oncol Nurs. Dec;19(6):680-5. doi: 10.1016/j.ejon.2015.04.008. 8. Wennman-Larsen A, Petersson L-M, Saboonchi F, Alexanderson A, and Vaez M. (2015). Consistency of breast and arm symptoms during the first two years after breast cancer surgery.onf. 42(2):145-155. 9. Saboonchi F, Petersson L-M, Wennman-Larsen A, Alexandersson K, Brännström R, Vaez M. (2014). Changes in caseness of anxiety and depression in breast cancer patients during the first year following surgery:patterns of transiency and severity of the distress response. Eur J Oncol Nurs.18(6):598-604. 10. Winterling J, Johansson E, Wennman-Larsen A, Petersson, L-M, Ljungman, P, Alexanderson, K. (2014) Occupational status among adult survivors following allogeneic stem cell transplantation. Bonemarrow Transplatation. Jun;49(6):836-42. 11. Nilsson MI, Petersson LM, Wennman-Larsen A, Olsson M, Vaez M, Alexanderson. (2013). Adjustment and social support at work early after breast cancer surgery and its associations with sickness absence. Psychooncology. 22(12):2755-62. 12. Saboonchi F, Wennman-Larsen A, Alexanderson K, Petersson, L-M. (2013). Examination of the construct validity of the Swedish version of Hospital Anxiety and Depression Scale in breast cancer patients. Qual Life Res. 22(10):2849-56. 13. Wennman-Larsen A, Alexanderson, K Olsson, M Nilsson, MI, Petersson L-M. (2013). Sickness absence in relation to breast and arm symptoms shortly after breast cancer surgery. Breast. 22(5):767-72. 14. Petersson L-M, Nilsson M, Alexanderson K, Olsson M, Wennman-Larsen A. (2013). How Do Women Value Work Shortly After Breast Cancer Surgery and Are Their Valuations Associated With Being on Sick Leave? J Occup Rehab 23(3): 391-399. 15. Wennman-Larsen A, Olsson M, Alexanderson K, Nilsson, M. I. Petersson, L-M. (2013). Arm morbidity and sick leave among working women shortly after breast cancer surgery. Eur J Oncol Nurs 17:101-6. 16. Nilsson MI, Olsson M, Wennman-Larsen A, Petersson L-M, Alexanderson K. (2013). Women's reflections and actions regarding working after breast cancer surgery - a focus group study. Psychooncology 22(7): 1639-1644. 17. Nilsson M, Olsson M, Wennman-Larsen A, Petersson L-M, Alexanderson K. (2011). Return to work after breast cancer: women's experiences of encounters with different stakeholders. Eur J Oncol Nurs 15(3): 267-274. 18. Petersson, L-M, Wennman-Larsen A, Nilsson M, Olsson M, Alexanderson K. (2011). Work situation and sickness absence in the initial period after breast cancer surgery. Acta Oncol 50(2): 282-288. 19. Ostlund U, Wennman-Larsen A, Persson C, Gustavsson P, Wengström Y. (2010). Mental health in significant others of patients dying from lung cancer. Psychooncology 19(1): 29-37. 20. Persson C, Ostlund U, Wennman-Larsen A, Wengström Y, Gustavsson P. (2008). Health-related quality of life in significant others of patients dying from lung cancer. Palliat Med 22(3): 239-247. 21. Persson C, Wennman-Larsen A, Sundin K, Gustavsson P. (2008). Assessing informal caregivers' experiences: a qualitative and psychometric evaluation of the Caregiver Reaction Assessment Scale. Eur J Cancer Care (Engl) 17(2): 189-199.

22. Wennman-Larsen A, Persson C, Östlund U, Wengstrom Y, Gustavsson J.P. (2008). Development in quality of relationship between the significant other and the lung cancer patient as perceived by the significant other. Eur J Oncol Nurs, 12(5): p. 430-5. 23. Östlund U, Wennman-Larsen A, Gustavsson P, Wengstrom Y. (2007) What symptom and functional dimensions can be predictors for global ratings of overall quality of life in lung cancer patients? Support Care Cancer, 15(10): p. 1199-205. 2007. 24. Wennman-Larsen A, Tishelman C, Wengstrom Y, Gustavsson P. (2007) Factors influencing agreement in symptom ratings by lung cancer patients and their significant others. J Pain Sympt Manage, 33(2): p. 146-155. PMID: 17280920. 25. Wennman-Larsen A, Tishelman C. (2002). Advanced home care for cancer patients at the end of life: a qualitative study of hopes and expectations of family caregivers. Scand J Caring Sci, 16(3): p. 240-7. PMID: 12191035. Böcker och bokkapitel Carlsson C, och Wennman-Larsen A, 2014. Ideellt engagemang och närståendes insatser. In Ehrenberg A och Wallin L (red), Omvårdnadens grunder; ansvar och utveckling (2nd ed) (s. 213-240). Studentlitteratur. Carlsson C, och Wennman-Larsen A, 2009. Ideellt engagemang och närståendes insatser. In Ehrenberg A och Wallin L (red), Omvårdnadens grunder; ansvar och utveckling (s. 213-240). Studentlitteratur. Vårdprogram/riktlinjer Regionala cancercentrum i samverkan. 2016, Nationellt vårdprogram palliativ vård. http://www.cancercentrum.se/globalassets/vara-uppdrag/rehabiliteringpalliativ-vard/nvp-palliativ-vard.pdf