Förslag på avhandlingar som behandlat palliativ vård, sorg mm.

Svensk doktors och licentiatavhandlingar inom palliativ vård från 2002 och framåt. Författare Titel Universitet År

1 Svensk doktors och licentiatavhandlingar inom palliativ vård från 2002 och framåt Författare Titel Universitet År Bergdahl Elisabeth Hur sjuksköterskor kan skapa goda vårdrelationer inom avancerad palliative

Existentiell kris varför behöver den beforskas?

Existentiell kris varför behöver den beforskas? tema Peter Strang Professor i palliativ medicin, Karolinska Institutet, Överläkare vid Stockholm sjukhems palliativa sektion. E-post: peter.strang@ki.se.

Palliativt forskningscentrum vid Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus i Stockholm

Palliativt forskningscentrum vid Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus i Stockholm Joakim Öhlén 1 Britt-Marie Ternestedt 2 1 Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus, Box

Bilaga 1. Artikelmatris

1/5 Bilaga 1. Artikelmatris Ben Natan, M. & Garfinkel, D. End of life needs as perceived by terminally ill older adult patients, family and staff 2010 Att jämföra den betydelse som olika behov i slutet

Andlig vård Andliga behov bland buddhistiska cancerpatienter. Buddhism. Buddhism i Thailand

Andlig vård Andliga behov bland buddhistiska cancerpatienter Pranee Lundberg Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Uppsala Universitet Buddhism Enligt karma bestäms detta liv av det förra livet.

Palliativ vård av barn när, var, hur och vilka vårdar barnet och familjen?

Palliativ vård av barn när, var, hur och vilka vårdar barnet och familjen? Medverkande från: Ersta Sköndal Bräcke högskola Lilla Erstagården Sjukhusansluten Avancerad Barnsjukvård i Hemmet (SABH) Astrid

Hur kan vi möta barn som närstående vad säger forskningen? Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Professor

Hur kan vi möta barn som närstående vad säger forskningen? Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Professor Ulrika.kreicbergs@esh.se Barn som närstående Hälso- och sjukvårdslag: 2 g Hälso- och sjukvården

OLIKA STRATEGIER VID VÅRD AV PERSONER MED DEMENS

OLIKA STRATEGIER VID 1 2 3 4 5 6 7 8 Athlin E (1988) Nursing based on an interaction applied to patients with eating problems and suffering from Parkinson s disease and dementia. Umeå: University Medical

Nyhetsbrev februari 2011 nr 87 årgång 10

Nyhetsbrev februari 2011 nr 87 årgång 10 Tredje versionen av handboken FAS UT är helt omarbetad och innehåller 40 kapitel med mer än 200 av de vanligaste läkemedelssubstanserna som används i sjukvården.

Palliativt forskningscentrum vid Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus i Stockholm

Palliativt forskningscentrum vid Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus i Stockholm Joakim Öhlén 1 Britt-Marie Ternestedt 2 1 Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus, Box

Temalista Sophiahemmet Högskola; Vård i livets slutskede VT 2005

Temalista Sophiahemmet Högskola; Vård i livets slutskede VT 2005 Impr. EKBLAD, Solvig Emilsson, Maria Handbok i kulturmötesfrågor vid vård i livets slutskede Stockholm : Hälso- och sjukvårdsnämnden, Stockholms

Barn och unga i palliativ vård

Barn och unga i palliativ vård Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Gålöstiftelsens professur i palliativ vård av barn och unga Ulrika.Kreicbergs@esh.se WHO s DEFINITION AV PALLIATIV VÅRD AV BARN Palliativ

Palliativ vård II. 7,5 poäng HT 2011

Palliativ vård II 7,5 poäng HT 2011 Kursen Palliativ vård II, 7,5 poäng, består av föreläsningar och seminarier. För att få ut mesta möjliga av föreläsningarna och seminarierna förutsätts Du ha läst motsvarande

Health café. Self help groups. Learning café. Focus on support to people with chronic diseases and their families

Health café Resources Meeting places Live library Storytellers Self help groups Heart s house Volunteers Health coaches Learning café Recovery Health café project Focus on support to people with chronic

Implementering av Liverpool Care Pathway (LCP) vid vård i livets slutskede på äldreboenden

Implementering av Liverpool Care Pathway (LCP) vid vård i livets slutskede på äldreboenden Margareta Brännström sjuksköterska, med.dr., lektor, fo.ass. Samfinansierad Forskning - Vård (SFO-V), Karolinska

Att vara tonåring när mamma eller pappa dör

Att vara tonåring när mamma eller pappa dör Anette Alvariza Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården Att möta och uppmärksamma patienters behov av existentiellt stöd vid livets slut Annica Charoub Specialistsjuksköterska palliativ vård

Artikelöversikt Bilaga 1

Publik.år Land 1998 Författare Titel Syfte Metod Urval Bailey K Wilkinson S Patients view on nuses communication skills: a pilot study. Att undersöka patienters uppfattningar om sjuksköterskors kommunikativa

www.nusjukvarden.se/nubiblioteket facebook.se/nubiblioteket @nubiblioteket Mitsumoto H. Amyotrophic Lateral Sclerosis : A Guide for Patients and Families [monograph on the Internet]. New York: Demos Health;

Palliativ vård i livets slutskede. - högsta prioritet!

Palliativ vård i livets slutskede - högsta prioritet! Carl-Magnus Edenbrandt Docent, Leg.läkare Institutionen för kliniska vetenskaper Lunds Universitet Ordförande Svensk Förening för Palliativ Medicin

Den palliativa vårdens utveckling och utmaningar

Den palliativa vårdens utveckling och utmaningar Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet Hur såg rötterna ut? medeltiden: kloster tog hand om sjuka - tid,

Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten

Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten Gabriella Frisk, Onkolog, Sektionschef Sektionen för cancerrehabilitering, Onkologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Agenda Bakgrund

Distriktsläkare, Verksamhetschef, LAH Linköping, Universitetssjukhuset, 581 85 Linköping. E-post: gunnar.carlgren@lio.se.

LAH Linköping 50 år! tema Gunnar Carlgren Distriktsläkare, Verksamhetschef, LAH Linköping, Universitetssjukhuset, 581 85 Linköping. E-post: gunnar.carlgren@lio.se. LAH Linköping startade 1962 som landets

STUDIEHANDLEDNING. Kursansvarig: Tony Falk Telefon: 0708-350142 e-mail: tony.falk@fhs.gu.se

STUDIEHANDLEDNING Integrativ vård 7,5 högskolepoäng Kurskod OM3310 Kursen ges som valbar kurs inom institutionens sjuksköterskeprogram Vårterminen 2011 Kursansvarig: Tony Falk Telefon: 0708-350142 e-mail:

Prioritering av fundamentala behov - att bevare värdigheten hos den sjuka och beroende människan

Sjunde nationella prioriterings-konferensen 2013 Prioritering av fundamentala behov - att bevare värdigheten hos den sjuka och beroende människan Birgit H. Rasmussen, Professor Inst för omvårdnad, Umeå

Fackböcker sid 1-5 Berättelser och Skönlitteratur sid 5-7 Broschyrer annat material sid 7 Avhandlingar sid 7-9 Tidskrifter sid 9

1(9) Litteratur om palliativ vård på svenska Listan gör inte anspråk på att var heltäckande och är heller inte någon rekommendation från SPN - utan får ses som exempel på böcker om palliativ vård Fackböcker

Specialistsjuksköterska med inriktning mot avancerad vård i hemmet

Specialistsjuksköterska med inriktning mot avancerad vård i hemmet Margareta Karlsson 1 Ann-Charlott Wikström 2 1 RN, MSc, Omvårdnad, hälsa och kultur, Avdelningen för vårdvetenskap på avancerad nivå,

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Multiprofessionellt utbildningsprogram för närstående till hjärtsviktspatienter Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Självständigt arbete 15 hp

Självständigt arbete 15 hp Anhörigas erfarenheter av vård i livets slutskede En systematisk litteraturstudie Författare: Johanna Carlsson & Ida Johansson Termin: VT-14 Ämne: Vårdvetenskap Nivå: Grundnivå

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter Maria Larsson onkologisjuksköterska, docent i omvårdnad Karlstads universitet, Institutionen för hälsovetenskaper Utgångsläge den stora utmaningen! Fördubbling

Konsultsjuksköterska inom barncancervård. Ulrika Larsson Barncancercentrum Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg

Konsultsjuksköterska inom barncancervård Ulrika Larsson Barncancercentrum Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg Konsultsjuksköterskor Tidig kontakt med familjen Information Samordna psykosoc

Anmälan av avsiktsförklaring om samarbete mellan Merck Sharp & Dohme AB (MSD AB) och Stockholms läns landsting

1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2014-06-04 LS 1403-0357 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstingsstyrelsen 1 4-06- 1 7 0 0 0 1 6 ' Anmälan av avsiktsförklaring om samarbete mellan Merck Sharp & Dohme AB

Palliativ vård, palliativt förhållningssätt

Palliativ vård, palliativt förhållningssätt Tillbakablick, dagsläge och framtida utmaningar Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet Hur såg rötterna ut? medeltiden:

Hospicevård i Göteborg

Hospicevård i Göteborg HOSPICEVÅRD i GÖTEBORG 1. Hospice för vem? 2. Vad är hospice? 3. Hospicevårdens hörnstenar 4. Hospice Hur söker man plats? 5. Hospicevård i Göteborg Var finns den? 1. Hospice för

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25]

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] 1 I slutet av 1990-talet fick jag möjlighet att samordna ett projekt för personer

Parrelationens betydelse vid Parkinsons sjukdom. Michaela Karlstedt Sjuksköterska, Doktorand Karolinska Institutet, NVS

Parrelationens betydelse vid Parkinsons sjukdom Michaela Karlstedt Sjuksköterska, Doktorand Karolinska Institutet, NVS Motoriska och icke-motoriska symtom Lukt och smak 55% Yrsel 65% Svälja 37% Saliv 43%

Brytpunktsamtal - var, (vad?),när och varför? Bertil Axelsson Carl Johan Fürst

Brytpunktsamtal - var, (vad?),när och varför? Bertil Axelsson Carl Johan Fürst Presentation av oss Upplägg och syfte Gemensam reflektion kring brytpunktssamtal Palliativregistret och studier??? Diskutera

Efterlevandesamtal. Yvonne Hajradinovic Tarja Dahlin Lindhe. PKC Palliativt kompetenscentrum i Östergötlandtland

Efterlevandesamtal Närståendestöd efter vårdtidenv Yvonne Hajradinovic Tarja Dahlin Lindhe Många berörs rs av sorg & dödd 80% (=72 000) dör d r den långsamma l dödend den (SOU 2001:6) > 90 000 individer

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd

Bilaga 2 - Artikelgranskning enligt Polit Beck & Hungler (2001) Bendz M (2003) The first year of rehabilitation after a stroke from two perspectives. Scandinavian Caring Sciences, Sverige Innehåller 11

Institutionen för hälsovetenskap Kurskod AOP600. Avancerad omvårdnad vid psykisk ohälsa, 7.5 högskolepoäng

KURSPLAN Kursens mål Efter genomgången kurs ska studenten självständigt kunna: Kunskap och förståelse redovisa ett urval av pedagogiska teorier, modeller och metoder med relevans för psykiatrisk personcentrerad

Multisjuklighet. Definitioner, epidemiologi och konsekvenser. Mats Thorslund. Aging Research Center Karolinska Institutet/Stockholms universitet

Multisjuklighet Definitioner, epidemiologi och konsekvenser Mats Thorslund Aging Research Center Karolinska Institutet/Stockholms universitet Läkardagarna i Örebro 20-21 april 2010 Starting points More

Författare Titel Syfte Metod Urval. Publikationsår. kvalitet. Land Databas 2007 Storbrita nnien Cinahl

Tabell 3. Artikelöversikt Bilaga III:1 2007 Storbrita nnien Ablett, J R. & Jones, R S P. Resilience and well-being in palliative care staff: A qualitative study of hospice nurses experience of work Att

Verksamhetsanslag: Sophiahemmet Husläkarmottagning. Stipendium om kr tilldelas Hilmar Gerber och medarbetare

Verksamhetsanslag: Sophiahemmet Husläkarmottagning Stipendium om 50 000 kr tilldelas Hilmar Gerber och medarbetare Verksamhetsanslag: Geriatrisk omvårdnad Stipendium om 100 000 kr tilldelas Pernilla Hillerås

Program, 1:a Nationella Konferensen i Palliativ vård, Dag 1. 12 april 2010

1 programöversikt Program, 1:a Nationella Konferensen i Palliativ vård, Dag 1. 12 april 2010 10.00 10.30 Invigning Carl Johan Fürst, Överläkare Stockholms Sjukhem, Professor, Karolinska Institutet, Ordförande

EN LITTERATURSTUDIE OM SJUKSKÖTERSKORS BEMÖTANDE GENTEMOT OCH RELATION TILL CANCERPATIENTER I ETT PALLIATIVT SKEDE. 46-55 p Hälsa och samhälle

Hälsa och samhälle SISTA RESAN EN LITTERATURSTUDIE OM SJUKSKÖTERSKORS BEMÖTANDE GENTEMOT OCH RELATION TILL CANCERPATIENTER I ETT PALLIATIVT SKEDE LINDA MALLIN EMMY NORDSTRÖM Examensarbete i omvårdnad Malmö

Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling

Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling Varför är jag så trött? Att vara trött är ofta en normal reaktion på något du gjort som krävt mycket energi. Trötthet i samband med cancersjukdom och dess

1 bilaga. Förvaltningens förslag till beslut

Socialförvaltningen Strategiska enheten Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2014-08-11 Handläggare Krister Eriksson Telefon: 08-508 25 567 Till Socialnämnden Remiss - Rekommendation att teckna avtal med Stockholms

SFPM 20 år. Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet och Stockholm Stockholms Sjukhem

SFPM 20 år Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet och Stockholm Stockholms Sjukhem Hur svensk palliativ medicin startade Varför är vetenskapen viktig för en specialitet?

Patientdiskussion: Neurologisk sjukdom

Patientdiskussion: Neurologisk sjukdom Hélène Pessah-Rasmussen överläkare, docent VO neurologi och rehabiliteringsmedicin Skånes universitetssjukhus 160316 Behovet av palliativ vård i livets slutskede

Forskande personal på arbetsterapeutprogrammet ÖU - vi ryms flera

Forskande personal på arbetsterapeutprogrammet ÖU - vi ryms flera. Ann-Britt Ivarsson Professor i arbetsterapi Occupational performance in individuals with severe mental disorders (doktorsavhandling) Forskningsområden

Bringing user experience to health care improvement: the concepts, methods and practices of experience-based design. Oxford; Radcliffe Publishing

Mer läsning om erfarenhetsbaserad co-design Observera att allt material är på engelska Material om hur man går tillväga med erfarenhetsbaserad co-design Bate SP och Robert G (2007) Bringing user experience

God vård i livets slutskede i Simrishamns kommun

Projektet: God vård i livets slutskede i Simrishamns kommun 2017-05-16 God vård i livets slutskede i Simrishamns kommun 1 PROJEKTPLAN: God vård i livets slutskede i Simrishamns kommun Övergripande målsättning:

KURSPLAN. tillämpa och reflektera utifrån hälsopedagogik, analysera och reflektera kring det professionella samtalet.

Sida 1(6) KURSPLAN VÅ3052 Folkhälsa och folkhälsoarbete, 15 högskolepoäng, avancerad nivå, Public Health and Public Health Care, 15 Higher Education Credits *, Advanced Level Mål Delkurs 1: Distriktssköterskans

Patienters erfarenheter av att leva i livets slut

Patienters erfarenheter av att leva i livets slut En litteraturstudie Katarina Lindström Anna-Stina Roslin Instutitionen för Omvårdnad Vårterminen 2013 Kurs: Omvårdnad, självständigt arbete, 15 hp Handledare:

Cancersmärta ett folkhälsoproblem?

Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Åsa Assmundson Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap Master of Public Health MPH 2005:31 Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap

När patienten känner meningslöshet om hoppets

När patienten känner meningslöshet om hoppets och meningens betydelse. USK, SOCIONOM, MED.DR. ASIH STOCKHOLM SÖDRA/LÅNGBRO PARK. Vad är hopp och vad är mening? Hopp Riktat framåt, tidsperspektivet kan

Anhörigas upplevelse av hjärtstopp och återupplivning

Åsa Axelsson Göteborg universitet Sahlgrenska Universitetssjukhuset Anhörigas upplevelse av hjärtstopp och återupplivning Ingen intressekonflikt Hjärtstopp Behandling Förlust Förutsättningar Alltid plötsligt

Examensarbete. Närståendes upplevelser av palliativ vård i hemmet. Next of kin s experience of palliative home care. En litteraturöversikt

Examensarbete Närståendes upplevelser av palliativ vård i hemmet En litteraturöversikt Next of kin s experience of palliative home care A literature review Författare: Veronica Isaksson och Sofia Karlsson

Patienter med avancerad cancer och deras uppfattning av trygghet i samband med vård i hemmet

Patienter med avancerad cancer och deras uppfattning av trygghet i samband med vård i hemmet A sense of feeling secure with being cared for at home as experienced by caretakers diagnosed with cancer Carina

Att leva med knappa ekonomiska resurser

Att leva med knappa ekonomiska resurser Anneli Marttila och Bo Burström Under 1990-talet blev långvarigt biståndstagande alltmer vanligt. För att studera människors erfarenheter av hur det är att leva

Falls and dizziness in frail older people

Falls and dizziness in frail older people Predictors, experience and effect of an intervention Ulrika Olsson Möller Leg sjukgymnast, doktorand Mars 2013 Andelen äldre kommer att öka Våra mest sjuka äldre

Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Maja Holm, Leg SSK, Med dr. Post doc, Sophiahemmet högskola

Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Maja Holm, Leg SSK, Med dr. Post doc, Sophiahemmet högskola maja.holm@shh.se Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Vad betyder egentligen

DOKTORSAVHANDLINGAR FRÅN INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH HÄLSA SAHLGRENSKA AKADEMIN VID GÖTEBORGS UNIVERSITET, GÖTEBORG

DOKTORSAVHANDLINGAR FRÅN INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH HÄLSA SAHLGRENSKA AKADEMIN VID GÖTEBORGS UNIVERSITET, GÖTEBORG Doktorsavhandlingar Skärsäter, I. (2002). The importance of social support for

Att främja hälsa vid psykisk sjukdom

Att främja hälsa vid psykisk sjukdom Henrika Jormfeldt, PhD Petra Svedberg, PhD Hur främjas individens hälsa? Intervention Vad är hälsofrämjande arbete? Resultat Vad är hälsa? Grunden för det hälsopromotiva

Fertilitet efter cancer. Gabriela Armuand, ssk, med dr Postdoktor Linköpings universitet

Fertilitet efter cancer Gabriela Armuand, ssk, med dr Postdoktor Linköpings universitet Gabriela Armuand 2017-08-30 Inga intressekonflikter Lärandemål KUNSKAP OM Risken för infertilitet Barnönskan och

Institutionen för hälsovetenskap Kurskod PVB901. Fastställandedatum Utbildningsnivå Avancerad nivå Reviderad senast

KURSPLAN Institutionen för hälsovetenskap Kurskod PVB901 Psykiatrisk vård - olika perspektiv, 15 högskolepoäng Psychiatric care - different perspectives, 15 HE credits Fastställandedatum 2009-05-20 Utbildningsnivå

Förskriva hälsa Utveckling av Tobaksavvänjning på Recept i primärvården i utsatta områden i Stockholm

Förskriva hälsa Utveckling av Tobaksavvänjning på Recept i primärvården i utsatta områden i Stockholm Pilotstudie LUFT Umeå 2 oktober 2014 Tanja Tomson, projektledare Olivia Biermann, koordinator Jess

Hur mår personer som överlevt hjärtstopp?

Hur mår personer som överlevt hjärtstopp? Johan Israelsson, Arbetsgruppen vård efter hjärtstopp Svenska rådet för HLR johan.israelsson@regionkalmar.se Inga ekonomiska intressekonflikter Svenska rådet för

Ny lag - Nytt läge. Ny start för anhörigstödet! Lennarth Johansson

Ny lag - Nytt läge Ny start för anhörigstödet! Lennarth Johansson 5 kap. 10 SoL Personer som vårdar eller stödjer närstående Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar

BEROENDE AV VÅRD - EN STRÄVSAM VANDRING MOT VILA

ERSTA SKÖNDAL HÖGSKOLA Institutionen för vårdvetenskap Magisteruppsats D-nivå, 10 poäng Vårterminen 2004 BEROENDE AV VÅRD - EN STRÄVSAM VANDRING MOT VILA Intervjuer med patienter i palliativ vård Care

Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället

SNAC KONFERENS 28 april 2011 Stockholm Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället Laura Fratiglioni Multisjuklighet: ett svårfångat begrepp Fratiglioni L et al. Multipla hälsoproblem bland

Trötthet hos patienter i livets slutskede

Trötthet hos patienter i livets slutskede Sjuksköterska, med.dr. AHS-Viool, Skellefteå Inst. f. Omvårdnad, Umeå Universitet Stockholms Sjukhem/Karolinska Institutet Trötthet orkeslöshet kraftlöshet osv.

Symtomlindring och palliativ omvårdnad av patienter med cancer Cancer Symptom Management and Palliative Care

1 av 5 Kursplan Inrättad: 2009-06-30 Symtomlindring och palliativ omvårdnad av patienter med cancer Cancer Symptom Management and Palliative Care Högskolepoäng: 7.5 Kurskod: 3OM089 Ansvarig enhet: Inst

Palliativ vård vid olika diagnoser

Palliativ vård vid olika diagnoser likheter och olikheter Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet 2013-04-17 Professor P Strang Cancer den fruktade diagnosen

Patienträttigheter: Kontaktsjuksköterskans roll Cecilia Olsson

Patienträttigheter: Kontaktsjuksköterskans roll Cecilia Olsson Ordförande Sjuksköterskor i cancervård Onkologisjuksköterska,universitetslektor i omvårdnad Institutionen för hälsovetenskaper, Karlstads

Vård av patienter vid livets slut Vad sjuksköterskor anser har betydelse för att lindra patienters lidande i palliativ vård

Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Sjuksköterskeprogrammet Sektionen för omvårdnad Examensarbete C-nivå 10p Vårterminen 2008 Vård av patienter vid livets slut Vad sjuksköterskor

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa.

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa. Margareta Kristenson Professor/Överläkare i Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Linköpings Universitet/Region Östergötland Nationell

VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE

Sida 1 (9) 2016-01-19 MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 2 (9) Innehåll Inledning... 3 Definition... 3 Palliativ vård

Vinster med ett palliativt förhållningssätt tidigt

Vinster med ett palliativt förhållningssätt tidigt Bertil Axelsson Lungcancervård Shin J, Temel J. Integrating palliative care: When and how? Curr Opin Pulm Med 2013, 19:344 349 Upprepad genomgång av Smärtor

Smärta hos äldre vad kan undersköterskan göra?

Smärta hos äldre vad kan undersköterskan göra? Peter Strang Vetenskaplig ledare Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län Professor, överläkare Karolinska Institutet och Stockholms Sjukhem Vad är smärta?

Hälsofrämjande faktorer av betydelse för ett hållbart arbetsliv inom vård, omsorg och socialt arbete

Hälsofrämjande faktorer av betydelse för ett hållbart arbetsliv inom vård, omsorg och socialt arbete Projektgrupp ViS (Vårdforskning i samverkan): Borås, Göteborg, Halmstad, HHJ, Högskolan väst, Skövde

Innovation at Karolinska University Hospital. The Center for Innovation

Innovation at Karolinska University Hospital The Center for Innovation Karolinska University Hospital One of the largest in Europe One hospital two sites 16 000 employees 1.5 million patient visits/year

Kandidatnivå Anhörigas erfarenheter av palliativ vård i hemmet en litteraturöversikt

Examensarbete Kandidatnivå Anhörigas erfarenheter av palliativ vård i hemmet en litteraturöversikt Relatives experiences of palliative home care a literature review Författare: Elin Sundberg & Maria Zetterström

Kurskod: OM1730 Utbildningsområde: Vårdområdet Huvudområde: Omvårdnadsvetenskap Högskolepoäng: 7,5

1(5) Kursplan Institutionen för hälsovetenskaper Omvårdnadsvetenskap C, Klinisk omvårdnad V:Specifik omvårdnad vid geriatrisk sjukdom och palliativ vård, 7,5 högskolepoäng Nursing Science, Clinical Care

Uppföljning efter Intensivvård Indata Utdata Hur använder jag den information som jag får ut?

Uppföljning efter Intensivvård Indata Utdata Hur använder jag den information som jag får ut? Lotti Orwelius Intensivvård under utveckling Intensivvård är en vårdnivå inte en vårdplats Definition: avancerad

Omvårdnadsvetenskap B, Palliativ vård, 30 högskolepoäng Nursing Science, Palliative Care, Intermediate Course, 30 Credits

1(5) Denna kursplan har ersatts av en nyare version. Den nya versionen gäller fr.o.m. Höstterminen 2014 Kursplan Institutionen för hälsovetenskaper Omvårdnadsvetenskap B, Palliativ vård, 30 högskolepoäng

Läkemedelsverkets Farmakovigilansdag

Swedish Medical Products Agency s Patient- and Consumer Advisory Board Brita Sjöström May 29, 2018 Patientrådet@mpa.se https://lakemedelsverket.se/patient-konsument-rad The vision of the Swedish Medical

KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014. Björn Ställberg Gagnef vårdcentral

KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014 Björn Ställberg Gagnef vårdcentral Nationella programrådet Astma och KOL Identifierade insatsområden Nationella programrådet Astma och KOLinsatsområden för KOL Diagnostik,

Palliativ vård ett förhållningssätt

Palliativ vård ett förhållningssätt Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet Hur såg rötterna ut? medeltiden: kloster tog hand om sjuka - tid, värme, mat, medkänsla

Social challenges when implementing Information Systems in a Swedish healthcare organization

Social challenges when implementing Information Systems in a Swedish healthcare organization Lina Nilsson, PhD i Tillämpad Hälsoteknik lina.nilsson@bth.se Så Lina, vem är du? Vad vet vi om implementeringen

partners. Att beskriva makarnas copingstrategier och avgöra vilka av dessa som bäst förutser makarnas depression.

Bilaga II:1 Publikationsår Land 2002 2005 1996a Författare Titel Syfte Metod Urval Bohachick, Psychosocial Att undersöka den Kvalitativ studie där P., Reeder, S., impact of heart psykosociala inverkan

Palliativ vård som forsknings- och kunskapsområde, 4 hp Palliative care, 4 ECTS. Forskarutbildning. Forskarnivå. Godkänd, Underkänd

Kursplan FO10012 Program Forskarutbildning Program hp 240/120 Utbildningsnivå Forskarnivå Kursens hp 4 Betygsskala Beslutande organ Godkänd, Underkänd Akademiskt kollegium Datum för fastställande 2018-12-05

Antal barn som mister en förälder alla dödsorsaker resp cancer/år ATT SOM TONÅRING HA MIST EN FÖRÄLDER I CANCER.

ATT SOM TONÅRING HA MIST EN FÖRÄLDER I CANCER Tove Bylund-Grenklo Dr Med Vet, Beteendevetare 22 november 2017 GRANSKADE ORIGINALARTIKLAR ur TONÅRSSTUDIEN Grenklo TB, Kreicbergs U, Valdimarsdóttir UA, Nyberg

Bättre demensvård med SveDem - Svenska Demensregistret

Bättre demensvård med SveDem - Svenska Demensregistret Maria Eriksdotter, registerhållare SveDem Geriatriska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge SveDem Initierades av Swedish Brain Power

Närståendes upplevelser av den vårdande rollen En litteraturstudie. Next of Kin s experience of the caring role A literature study

Åsa-Mi Dähne och Ellinor Hådén Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp, Institutionen för vårdvetenskap Vetenskaplig metod och examensarbete, 22 hp, VKG1XX, HT 2011 Grundnivå Handledare: Caroline Krook Examinator:

Palliativ vård i hemmet

Palliativ vård i hemmet Närståendes upplevelser FÖRFATTARE KURS Ann-Sofie Uppman Examensarbete i omvårdnad OM5250 OMFATTNING HANDLEDARE EXAMINATOR 15 högskolepoäng Elisabeth Kenne Sarenmalm Ingela Henoch

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Svensk sjuksköterskeförening Handläggare Inger Torpenberg Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes och Tillstyrkes (inition) och eventuella

Närståendes upplevelser av att vårda en anhörig i livets slutskede i hemmet

Mahboba Darwishi och Huda Mussa Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp, Institutionen för vårdvetenskap Självständigt arbete i vårdvetenskap, 15 hp, VKG11X, VT 2015 Grundnivå Handledare: Ragnhild Hedman Examinator:

Vad tycker egentligen användarna om välfärdsteknologi?

Vad tycker egentligen användarna om välfärdsteknologi? - Erfarenheter från brukare 65+ och personal Madeleine Blusi Leg ssk, Fil Dr Omvårdnadsvetenskap Forskare e-hälsa & rural health Vetenskaplig ledare,

MULTIMODAL REHABILITERING VAD ÄR DET OCH VARFÖR?

MULTIMODAL REHABILITERING VAD ÄR DET OCH VARFÖR? Iréne Linddahl Hälsohögskolan Jönköping MULTIMODAL REHABILITERING Ett bio-psyko-socialt synsätt Ett antal välplanerade och synkroniserade åtgärder under