BEROENDE AV VÅRD - EN STRÄVSAM VANDRING MOT VILA
|
|
- Anita Larsson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 ERSTA SKÖNDAL HÖGSKOLA Institutionen för vårdvetenskap Magisteruppsats D-nivå, 10 poäng Vårterminen 2004 BEROENDE AV VÅRD - EN STRÄVSAM VANDRING MOT VILA Intervjuer med patienter i palliativ vård Care dependency a struggle towards rest Interview with patients in palliative care Författare Monika Eriksson Leg. Sjuksköterska Handledare Birgitta Andershed Lektor Examinator Jennifer Bullington Docent
2 SAMMANFATTNING Studiens syfte har varit att belysa svårt sjuka och döende personers upplevelse av att vara beroende av vård i ett palliativt skede samt vad de uppgav som underlättade och försvårade beroendet. Öppna intervjuer gjordes med nio patienter, fem patienter vårdades på hospice och fyra i hemmet. Analysen skedde med en fenomenologisk-hermeneutisk metod som utarbetats i samarbete mellan Tromsö och Umeå universitet (Lindseth & Norberg 2004). Resultatet visade att leva med ett ökat beroende av palliativ vård var strävsamt och påverkade livet på olika områden med ibland motstridiga känslor. Ett huvudtema och tre teman framkom. Huvudtemat visade att de sjuka med tiden ibland upplevde en vila i sitt beroende. Vila innebar att tillåta sig vara beroende av vård och att känna en trygghet i att vårdarna önskade och kunde ge den hjälp som behövdes. Det blev då möjlighet att hämta ny kraft och energi för att orka leva vidare trots sjukdomens begränsningar. Första temat var ett förändrat förhållande till sig själv och andra. De sjuka kände inte igen sig själva, upplevde en oro över att vara en börda för vårdarna samt kände tacksamhet och tacksamhetsskuld. Det andra temat visade sig vara en strävan att anpassa sig till situationen, vilket innebar försök att få vården på egna villkor samtidigt som de sjuka många gånger accepterade och anpassade sig till vårdarnas oförmåga och en förändrad vardag. Hinder och möjligheter på vägen mot vila i beroendet var det sista temat. Den egna personligheten och den egna inställningen, samhörigheten med andra samt vårdkulturens utformning kunde underlätta eller försvåra att vara beroende av vård. Samhörigheten med andra ökade möjligheten att bli sedd som den person man alltid varit och minskade känslan av utanförskap. De sjuka upplevde sig som delaktiga i ett sammanhang och i det pågående livet. Nyckelord: beroende, beroende av vård, palliativ vård och vård i livets slutskede
3 REFERENSER Alvesson, M. & Sköldberg, K. (1994). Tolkning och reflektion. Vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur. Andershed, B. (1998). Att vara nära anhörig i livets slut. Delaktighet i ljuset delaktighet i mörkret. Akademisk avhandling. Socialmedicinskt fakultet. Uppsala: Uppsala universitet. Backman, K. & Hentinen, M. (1999). Model for the self-care of home-dwelling elderly. Journal of Advanced Nursing 30(3): Beck-Friis, B., & Strang, P. (red) (2002). Palliativ medicin. (2:a uppl.). Stockholm: Liber förlag. Bengtsson, J. (2001). Sammanflätningar fenomenologi från Husserl till Merleau-Ponty (3:e rev. upp.) Göteborg: Diadalos. Benzein, E. (1999). Traces of hope. Akademisk avhandling. Medicinskt fakultet, institutet för omvårdnad.umeå: Umeå universitet. Brilowski, G. & Wendler, M. C. (2005). An Evolutionary Concept Analysis of Caring. Journal of Advanced Nursing 50(6): Carlsson, M., Berg, S. & Wenestam, C-G. (1991). The Oldest Old: Patterns of Adjustment and Dependence. Scandinavian Journal Caring Sciences 5(2): Clark, D. & Seymour, J. (1999). Reflections on palliative care. Buckingham: Open University Press. Dahlberg, K. (2002). Vårdlidande det onödiga lidandet. Vård i Norden 63(22):4-8. Dahlberg, K., Drew, N. & Nyström, M. (2001). Reflective Lifeworld Research. Lund: Student litteratur. Dahlberg, K., Segesten, K., Nyström, M., Suserud, B-O., & Fagerberg, I. (2003). Att förstå vårdvetenskap. Lund: Studentlitteratur. Ellefsen, B. (2002). Dependency as Disadvantage Patient s Experiences. Scandinavian Journal Caring Sciences 1: Eriksson, K. (1994). Den lidande människan. Arlöv: Liber. Europarådets (2003).Rekommendationer Rec (2003) 24 av medlemsstaternas ministerkommitté till medlemsstaterna om organisation av palliativ vård. Stockholm:Sandviken. Ewing, G., Rogers, M., Barclay, S., McCabe, J., Martin, A. & Todd, C. (2004). Recruiting Patients Into a Primary Care Based Study of Palliative Care: Why is it so Difficult? Palliative Medicine 18:
4 Filiberti, A., Ripamonti, C., Totis, A., Ventafridda, V., De Conno, F., Contiero, P. & Tamburini, M. (2001). Characteristics of Terminal Cancer Patients Who Committed Suicide During a Home Palliative Care Program. Journal of Pain and Symptom Management 22(1): Flanagan, J. & Holmes, S. (1999). Facing the Issue of Dependence: Some Implications from the Literature for the Hospice and Hospice Nurses. Journal of Advanced nursing 29(3): Forsman, B. (1997). Forskningsetik en introduktion. Lund: Studentlitteratur. Friedrichsen, M. (2002). Crossing the border. Different ways cancer patents, family members and physicians experience information in the transition to the late palliative phase. Akademisk avhandling. Institutet för biomedicine och kirurgisk palliative forskning. Linköping: Linköpings universitet. SFS 1982:736 Hälso- och sjukvårdslagen, HSL. Stockholm: Socialdepartementet. Gaut, A. D. (1993). Caring. A Vision of Wholeness for Nursing. Journal of Holistic Nursing 11 (2): Kaséns, A. (2002). Den vårdande relationen. Akademisk avhandling. Åbo: Åbo universitet. Kirkevold, M. (2000). Omvårdnadsteorier - analys och utvärdering. (2:a upplag.). Lund: Studentlitteratur. Klemm, D. E. (1983). The Hermeneutical Theory of Paul Ricoerur. A Constructive Analysis. London och Toronto: University Presses. Klingberg, C. (1997). Myter och idéer om sjuksköterskan och omvårdnaden. I A. Sarvimäki (Red.), Reflektioner kring omvårdnad från huvudsatser, bisatser till slutsatser (s.43-64). Stockholm: Vårdförbundet SHSTF. Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Leininger, M. (2001). Culture Care Diversity and Universality Theory: Philosophic, Epistemic, and other Dimensions of the Theory. I M. M. Leininger (Red.), Culture Care Diversity and Universality: a Theory of Nursing (s 5-68). Mississauga: Jones and Bartlett Publishers Canada. Lindseth, A. & Norberg, A. (2004). A Phenomenological Hermeneutical Method for Researching Lived Experience. Scandinavic Journal of Caring Sciences 18: Lomborg, K., Bjørn, A., Dahl, R. & Kirkevold, M. (2005). Body Care Experienced by People Hospitalized with Severe Respiratory. Journal of Advanced Nursing, 50(3): Lustbader, W. (1995). The Dilemmas of Dependency. Journal of Case Management 4(4):
5 Miller, A. (1984). Nurse/Patient Dependency a Review of Different Approaches with Particular Reference to Studies of the Dependency of Elderly Patients. Journal of Advanced Nursing 9(9): Mayeroff, M. (1971). On caring. New York: Harper & Row Publisher. Merleau-Ponty, M. (1962). Phenomenology of perception. London: Routledge. Moore, L. W. & Miller, M. (1999). Initiating Research with Doubly Vulnerable. Journal of Advanced Nursing 30(5): Norstedts ordbok. (2001). Finland: WS Bookwell. O Conner, N. (1993). Paterson and Zderad: Humanistic Nursing Therory. Calif.:Sage, Newbury park. Rasmussen, B.H. (1999). In pursuit of a meaningful living amidst dying: Nursing practice in a hospice. Akademisk avhandling. Medicinskt fakultet, institutionen för omvårdnad. Umeå:Umeå universitet. Ricoeur, P. (1976). Interpretation Theory: Discourse and the Surplus of Meaning. Texas: Christian University Press. Riksdagens skrivelse 2004/5:166. Vård i livets slutskede Rinell Hermansson, A. (1990). Det sista året. Omsorg och vård vid livets slut. Akademisk Avhandling. Uppsala: Uppsala universitet. Sahlberg Blom, E. (2001). Autonomi, beroende, livskvalitet. Levets sista månad för 56 cancerpatienter. Akademisk avhandling. Medicinskt fakultet. Uppsala: Uppsala univetsitet. Silfverberg, G. (2003). Det oundvikliga beroendet. Om informell omsorg.. I Lars Sandman & Simon Woods (Red.). God palliativ vård etiska och filosofiska aspekter. (s ). Lund: Studentlitteratur. Socialstyrelsen (2004). God vård i livets slut. En kunskapsöversikt om vård och omsorg om äldre. Stockholm: Socialstyrelsen. SOU 2001:6. Döden angår oss alla Värdig vård vid livets slut, slutbetänkande från kommittén om vård i livets slutskede. Stockholm: Socialdepartementet. Strandberg, G. (2002). Beroende av vård. Innebörden av fenomenet som det visar sig genom patienters, deras anhörigas och vårdares berättelser. Akademisk avhandling. Omvårdnads fakulteten. Umeå: Umeå universitet. Strandberg, G., Norberg, A. & Jansson, L. (2000). An Exemplar of a Positive Perspective of Being Dependent on Care. Scholarly Inquiry for Nursing Practice 14(4):
6 Strandberg, G., Norberg, A. & Jansson, L. (2001). Being Overwhelmed by the Feeling of Having a Home and Family. One Aspect of the Meaning of Being Dependent on Care: A Study of One Patient and Two of His Nurses. Journal of Advanced Nursing 35(5): Strandberg, G., Åström, G. & Norberg, A. (2002). Struggling to Be/Show Oneself Valuable and Worthy to Get Care: One Aspect of the Meaning of Being Dependent on Care a Study of One Patient, His Wife ant Two of His Professional Nurses. Scandinavian Journal of Caring Sciences 16(1): Strandberg, G., Norberg, A & Jansson, L. (2003). Meaing of Dependency on Care as Narrated by Ten Patients. Research and Theory for Nursing Practice, 17(1): Ternestedt, B-M. (1998). Livet pågår! Om vård av döende. FoU:53. Lund: Studentlitteratur. Ternestedt, B-M., Andershed, B., Eriksson, M. & Johansson, I. (2002). A Good Death. Development of a Nursing Model of Care. Journal of hospice and Palliative Nursing 4(3): Vård i livets slut. (2004). Organisatoriskt vårdprogram i Skaraborg. Tagit av hälso- o sjukvården, primärvården och kommunförbundet i Skaraborg. Walter, T. (1994). The Revival of Death. London: Routledge. WHO Expert Committee. (1990). Cancer Pain Relief and Palliative Care. Technical report series, no Geneva: World Health Organization. Ödman, P-J. (1994). Tolkning förståelse vetande. Hermeneutik i teori och praktiken. Stockholm: Nordstedts förlag. Öhlén, J. (2001). Lindrat lidande. Att vara i en fristad berättelse från palliativ vård. Akademisk avhandling, Göteborgs universitet. Nora: Nya Doxa.
Temalista Sophiahemmet Högskola; Vård i livets slutskede VT 2005
Temalista Sophiahemmet Högskola; Vård i livets slutskede VT 2005 Impr. EKBLAD, Solvig Emilsson, Maria Handbok i kulturmötesfrågor vid vård i livets slutskede Stockholm : Hälso- och sjukvårdsnämnden, Stockholms
Bilaga 1. Artikelmatris
1/5 Bilaga 1. Artikelmatris Ben Natan, M. & Garfinkel, D. End of life needs as perceived by terminally ill older adult patients, family and staff 2010 Att jämföra den betydelse som olika behov i slutet
Förslag på avhandlingar som behandlat palliativ vård, sorg mm.
Förslag på avhandlingar som behandlat palliativ vård, sorg mm. Andershed B (1998) Att vara nära anhörig i livets slut. Uppsala. Uppsala Universitet Akad. Avh. Andrae M (1994) Facing death: physicians difficulties
Artikelöversikt Bilaga 1
Publik.år Land 1998 Författare Titel Syfte Metod Urval Bailey K Wilkinson S Patients view on nuses communication skills: a pilot study. Att undersöka patienters uppfattningar om sjuksköterskors kommunikativa
OLIKA STRATEGIER VID VÅRD AV PERSONER MED DEMENS
OLIKA STRATEGIER VID 1 2 3 4 5 6 7 8 Athlin E (1988) Nursing based on an interaction applied to patients with eating problems and suffering from Parkinson s disease and dementia. Umeå: University Medical
Omvårdnadsvetenskap B, Palliativ vård, 30 högskolepoäng Nursing Science, Palliative Care, Intermediate Course, 30 Credits
1(5) Denna kursplan har ersatts av en nyare version. Den nya versionen gäller fr.o.m. Höstterminen 2014 Kursplan Institutionen för hälsovetenskaper Omvårdnadsvetenskap B, Palliativ vård, 30 högskolepoäng
Kursplan. Kurskod VRA421 Dnr 195/ Beslutsdatum Omvårdnad grundläggande yrkesspecifika studier i vårdmiljö
Kursplan Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete Kurskod VRA421 Dnr 195/2001-510 Beslutsdatum 2001-09-11 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Omvårdnad grundläggande yrkesspecifika studier
Kursplan. Kurskod VOB431 Dnr 9/2001-510 Beslutsdatum 2001-01-24. Vårdvetenskap/Omvårdnad vetenskapsteori och forskningsmetod
Kursplan Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete Kurskod VOB431 Dnr 9/2001-510 Beslutsdatum 2001-01-24 Engelsk benämning Ämne Vårdvetenskap/Omvårdnad vetenskapsteori och forskningsmetod Caring
Specialistsjuksköterska med inriktning mot avancerad vård i hemmet
Specialistsjuksköterska med inriktning mot avancerad vård i hemmet Margareta Karlsson 1 Ann-Charlott Wikström 2 1 RN, MSc, Omvårdnad, hälsa och kultur, Avdelningen för vårdvetenskap på avancerad nivå,
Sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i palliativt skede inom den slutna vården - en fenomenologisk hermeneutisk studie
MAGISTERUPPSATS I VÅRDVETENSKAP MED INRIKTNING MOT OMVÅRDNAD VID INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP 2007:8 Sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i palliativt skede inom den slutna vården - en
www.nusjukvarden.se/nubiblioteket facebook.se/nubiblioteket @nubiblioteket Mitsumoto H. Amyotrophic Lateral Sclerosis : A Guide for Patients and Families [monograph on the Internet]. New York: Demos Health;
Tema 2 Implementering
Tema 2 Implementering Författare: Helena Karlström & Tinny Wang Kurs: SJSE17 Sjuksköterskans profession och vetenskap 2 Termin 4 Skriftlig rapport Våren 2016 Lunds universitet Medicinska fakulteten Nämnden
ELSA S L U T E T Frågor & Litteratur
ELSA S L U T E T Frågor & Litteratur Frågor om ELSA om akutmottagningen och vårdcentralen > VARFÖR ställer läkaren på akutmottagningen inga frågor till Elsa? > HUR hade fortsättningen på Elsas väg genom
I utkanten av normen Vårdande och maskulinitet
I utkanten av normen Vårdande och maskulinitet Jonas Sandberg, docent Avdelningen för Omvårdnad, Jönköping University och Palliativt Forskningscentrum, Ersta Sköndal Högskola DEN ÄLDRE MANNENS HISTORIK
Bakom rutinerna Kunskap och omvårdnadspraxis i mänskliga gränssituationer. Inger James. /smash/search.
Bakom rutinerna Kunskap och omvårdnadspraxis i mänskliga gränssituationer Inger James http://www.diva-portal.org /smash/search.jsf Kontext Gränssituationer Kirurgisk vårdavdelning Olika gemenskaper Huvudsyftet
När patienten känner meningslöshet om hoppets
När patienten känner meningslöshet om hoppets och meningens betydelse. USK, SOCIONOM, MED.DR. ASIH STOCKHOLM SÖDRA/LÅNGBRO PARK. Vad är hopp och vad är mening? Hopp Riktat framåt, tidsperspektivet kan
Kurskod: OM1730 Utbildningsområde: Vårdområdet Huvudområde: Omvårdnadsvetenskap Högskolepoäng: 7,5
1(5) Kursplan Institutionen för hälsovetenskaper Omvårdnadsvetenskap C, Klinisk omvårdnad V:Specifik omvårdnad vid geriatrisk sjukdom och palliativ vård, 7,5 högskolepoäng Nursing Science, Clinical Care
Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd
Bilaga 2 - Artikelgranskning enligt Polit Beck & Hungler (2001) Bendz M (2003) The first year of rehabilitation after a stroke from two perspectives. Scandinavian Caring Sciences, Sverige Innehåller 11
Att vara tonåring när mamma eller pappa dör
Att vara tonåring när mamma eller pappa dör Anette Alvariza Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta
Kursplan. Institutionen för vårdvetenskap
Kursplan Institutionen för vårdvetenskap Familjehälsovård med inriktning mot barnhälsovård och skolhälsovård, 15 högskolepoäng Family Health Care with focus on Child Health Care and School Health Service,
Vårda vårdarna! Anna-Karin Edberg Professor omvårdnad, Forskningschef Högskolan Kristianstad
Vårda vårdarna! Anna-Karin Edberg Professor omvårdnad, Forskningschef Högskolan Kristianstad Positive care experiences are dependent on individual staff action Dawn Brooker Vad döljer sig bakom tidningsrubrikerna?
Institutionen för hälsovetenskap Kurskod AOP600. Avancerad omvårdnad vid psykisk ohälsa, 7.5 högskolepoäng
KURSPLAN Kursens mål Efter genomgången kurs ska studenten självständigt kunna: Kunskap och förståelse redovisa ett urval av pedagogiska teorier, modeller och metoder med relevans för psykiatrisk personcentrerad
Närstående i palliativ vård
Närstående i palliativ vård Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård Leg Specialistsjuksköterska i Cancervård, Diplomerad i Palliativ vård, Institutionen för vårdvetenskap, Palliativt forskningscentrum,
Hur åstadkommer vi ett gemensamt engagemang mellan akademin och hälso- och sjukvården kring studenternas examensarbeten?
Hur åstadkommer vi ett gemensamt engagemang mellan akademin och hälso- och sjukvården kring studenternas examensarbeten? Linda Berg, Elisabeth Björk Brämberg, Margret Lepp, Eva Lidén, Irma Lindström, Helle
ÄLDRE PERSONER MED LÅNGVARIG SMÄRTA - OMVÅRDNAD
ÄLDRE PERSONER MED LÅNGVARIG SMÄRTA - OMVÅRDNAD Catharina Gillsjö, PhD, FNP, RN Lektor i omvårdnad Högskolan i Skövde Bild 1 AVHANDLING Gillsjö, C. (2012). Older adults' conceptions of home and experiences
Avancerade specialistsjuksköterskors erfarenheter efter examen vem ifrågasätter kompetensen?
Avancerade specialistsjuksköterskors erfarenheter efter examen vem ifrågasätter kompetensen? Eva Jangland, Klinisk lektor, specialistsjuksköterska, medicine doktor 1 Pia Yngman Uhlin, Forskning och utvecklingsledare,
Personcentrerad vård Mötet mellan två experter!
Personcentrerad vård Mötet mellan två experter! Ingrid Larsson Leg. Sjuksköterska Fil. dr i Hälsa och vårdvetenskap Högskolan i Halmstad FoU Spenshult Sjuksköterskans sex kärnkompetenser Personcentrerad
Sjuksköterskans profession och vetenskap, SJSF 17 Delkurs II, 7,5 hp
Sjuksköterskans profession och vetenskap, SJSF 17 Delkurs II, 7,5 hp Våren 2017 Kursansvarig: Siv Wictorin Nilsson Examinator: Jimmie Kristensson 1 Introduktion Varmt välkommen till kurs SJSF 17: Sjuksköterskans
SJSD13, II Profession, etik och handledning 10 hp Kursbok för termin 2 (1 hp), vt 2014
SJSD13, II Profession, etik och handledning 10 hp Kursbok för termin 2 (1 hp), vt 2014 Ansvariga för kursen: Marianne Ahlner Elmqvist och Petra Lilja Andersson Introduktion Välkommen till PEH-kursens andra
SJSD13, II Profession, etik och handledning 10 hp Kursbok för termin 2 (1 hp), ht 2014
SJSD13, II Profession, etik och handledning 10 hp Kursbok för termin 2 (1 hp), ht 2014 Ansvariga för kursen: Marianne Ahlner Elmqvist och Petra Lilja Andersson Introduktion Välkommen till PEH-kursens andra
RSJD10. Radiografi I: Röntgensjuksköterskans profession, 19 högskolepoäng. Delkurs 1: Profession och omvårdnad, 4,5 hp
RSJD10 Radiografi I: Röntgensjuksköterskans profession, 19 högskolepoäng Delkurs 1: Profession och omvårdnad, 4,5 hp Kursansvarig: Jenny Gårdling Examinator: Bodil Andersson Innehåll Introduktion... 3
Studier anhörigas erfarenheter av mötet med psykiatrisk vård
Studier anhörigas erfarenheter av mötet med psykiatrisk vård Nationell psykoskonferens i Göteborg 2018-05-17 Mats Ewertzon Lektor/fil.dr. Ersta Sköndal Bräcke högskola Ersta Sköndal Bräcke högskola Campus
Omvårdnadsvetenskap B, Palliativ vård, 30 högskolepoäng Nursing Science, Palliative Care, Intermediate Course, 30 Credits
1(5) Kursplan Institutionen för hälsovetenskaper Omvårdnadsvetenskap B, Palliativ vård, 30 högskolepoäng Nursing Science, Palliative Care, Intermediate Course, 30 Credits Kurskod: OM1423 Utbildningsområde:
Författare Titel Syfte Metod Urval. Publikationsår. kvalitet. Land Databas 2007 Storbrita nnien Cinahl
Tabell 3. Artikelöversikt Bilaga III:1 2007 Storbrita nnien Ablett, J R. & Jones, R S P. Resilience and well-being in palliative care staff: A qualitative study of hospice nurses experience of work Att
Verktyg för att överbrygga hinder för transkulturella vårdrelationer
Verktyg för att överbrygga hinder för transkulturella vårdrelationer Erfarenheter från hälso- och sjukvårdspersonal inom barncancervården Pernilla Pergert, Leg. sjuksköterska, Med Dr. Barncancerforskningsenheten,
Åstorps kommun. Granskning av samverkan kring palliativ vård/vård i livets slutskede. Revisionsrapport 2010:8
Granskning av samverkan kring palliativ vård/vård i livets KPMG AB 2011-03-03 Antal sidor: 9 Antal bilagor:1 Innehåll 1. Inledning 1 1.1 Bakgrund 1 1.2 Syfte 1 1.3 Genomförande och metod 1 1.4 Bemanning
Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet
Stödjande miljöer för personer med minnesnedsättning och förvirringssymtom Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet
Palliativ vård - behovet
God palliativ vård Exempel från specialiserad hemsjukvård, särskilt boende och betydelsen av gott ledarskap Elisabeth Bergdahl Sjuksköterska, Med dr. FoU nu / SLL Universitetet Nordland Norge elisabeth.bergdahl@sll.se
Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter
Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter Maria Larsson onkologisjuksköterska, docent i omvårdnad Karlstads universitet, Institutionen för hälsovetenskaper Utgångsläge den stora utmaningen! Fördubbling
Grundkurs i ledarskap under påfrestande förhållanden. Kursens benämning. Delkurs 1: Introduktion till ledarskap under påfrestande förhållanden (7,5hp)
1 (5) Delkurs 1: Introduktion till ledarskap under påfrestande förhållanden (7,5hp) Alvesson, M. & Spicer, A. (2012). Ledarskapsmetaforer: att förstå ledarskap i verkligheten. Lund: Studentlitteratur.
Patienträttigheter: Kontaktsjuksköterskans roll Cecilia Olsson
Patienträttigheter: Kontaktsjuksköterskans roll Cecilia Olsson Ordförande Sjuksköterskor i cancervård Onkologisjuksköterska,universitetslektor i omvårdnad Institutionen för hälsovetenskaper, Karlstads
Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se
Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? Välkomna till seminarium! Program 12.45 13.00 Registrering 13.00 14.00 Ett palliativt förhållningssätt 14.00 14.30 FIKA 14.30 15.30 Symtom och vård i
Deltagarbaserad forskning, 7.5 högskolepoäng
Deltagarbaserad forskning, 7.5 högskolepoäng Participatory Research Doktorandkurs/praktikerkurs vid Mälardalens högskola, Eskilstuna Hur forska i samverkan och samproduktion mellan högskola och samhälle?
Palliativt forskningscentrum vid Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus i Stockholm
Palliativt forskningscentrum vid Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus i Stockholm Joakim Öhlén 1 Britt-Marie Ternestedt 2 1 Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus, Box
Introduktion till ämnet kvalitetsutveckling. av Åsa Muntlin
Introduktion till ämnet kvalitetsutveckling av Åsa Muntlin Vad är kvalitet? Värde, egenskap, sort Kvalitet förknippas som något positivt och önskvärt En definition av vårdkvalitet Att fullt ut svara mot
Anhörigas möte med vården: Betydelsefullt bemötande från vårdpersonal
Anhörigas möte med vården: Betydelsefullt bemötande från vårdpersonal Sjuksköterskedagarna Lust & kunskap 2018-11-20 Mats Ewertzon Lektor/fil.dr. Ersta Sköndal Bräcke högskola Ersta Sköndal Bräcke högskola
Palliativt forskningscentrum vid Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus i Stockholm
Palliativt forskningscentrum vid Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus i Stockholm Joakim Öhlén 1 Britt-Marie Ternestedt 2 1 Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus, Box
Studieguide. Fristående kurs Avancerad nivå Ladokkod VKAMPV (Ersta Sköndal högskola) Ladokkod 62FL01 (Högskolan i Borås)
Studieguide Den levda kroppen i det vårdande sammanhanget betydelsen av Merleau-Pontys filosofi för vårdvetenskap, 7,5 hp The lived body in the context of care the significance of Merleau- Ponty s philosophy
Palliativ vård i hemmet
Palliativ vård i hemmet Närståendes upplevelser FÖRFATTARE KURS Ann-Sofie Uppman Examensarbete i omvårdnad OM5250 OMFATTNING HANDLEDARE EXAMINATOR 15 högskolepoäng Elisabeth Kenne Sarenmalm Ingela Henoch
Kommunikation och bemötande. Empati
Kommunikation och bemötande Det är viktigt att föra en kontinuerlig dialog med den döende patienten för att kunna respektera patientens autonomi och integritet. Känner man till personens föreställningar,
Patientens och sjuksköterskans upplevelse av vårdrelation inom palliativ vård
Caroline Rickardsson, Vanessa Munoz Sjuksköterskeprogrammet 180hp. Institutionen för vårdvetenskap Vetenskapligt fördjupningsarbete i omvårdnad 15hp. V61, Vt 2012 Grundnivå Handledare: Christina Rehn-Ulaner
Vetenskaplig teori och metod Research Theories and Methodes
Sida 1 av 5 Kursplan Inrättad: 2009-05-31 Vetenskaplig teori och metod Research Theories and Methodes Högskolepoäng: 12.0 Kurskod: 3OM150 Ansvarig enhet: Inst för omvårdnad SCB-ämne: Omvårdnad/omvårdnadsvetenskap
All vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden.
Etik All vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden. Etiska principer Göra gott Att göra gott ska styra arbete och bemötande i hälso och sjukvården. Vi ska förebygga skada och minska de
Palliativ vård ett förhållningssätt
Palliativ vård ett förhållningssätt Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet Hur såg rötterna ut? medeltiden: kloster tog hand om sjuka - tid, värme, mat, medkänsla
STUDIEHANDLEDNING. Kursansvarig: Tony Falk Telefon: 0708-350142 e-mail: tony.falk@fhs.gu.se
STUDIEHANDLEDNING Integrativ vård 7,5 högskolepoäng Kurskod OM3310 Kursen ges som valbar kurs inom institutionens sjuksköterskeprogram Vårterminen 2011 Kursansvarig: Tony Falk Telefon: 0708-350142 e-mail:
Brytpunktssamtal. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet, Stockholm
Brytpunktssamtal Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet, Stockholm Ämnen: Brytpunktsbedömning Brytpunktssamtal Definition Utmaningar
SJSD13, III Profession, etik och handledning 10 hp Studieguide fo r termin 3 (1 hp), ht 2018
SJSD13, III Profession, etik och handledning 10 hp Studieguide fo r termin 3 (1 hp), ht 2018 Ansvariga för kursen: Kajsa Landgren och Angelika Fex Vid frågor om Ladok-rapportering kontaktas i första hand
Artikelmatris Bilaga 2
Artikelmatris Bilaga 2 Författare, årtal, artikelns titel, tidskrift & land Ablett, JR. & Jones, RSP. (2006). Resilience and Well-being Palliative Care Staff: A Qualitative Study of Hospice Nurses Experience
Palliativ vård som forsknings- och kunskapsområde, 4 hp Palliative care, 4 ECTS. Forskarutbildning. Forskarnivå. Godkänd, Underkänd
Kursplan FO10012 Program Forskarutbildning Program hp 240/120 Utbildningsnivå Forskarnivå Kursens hp 4 Betygsskala Beslutande organ Godkänd, Underkänd Akademiskt kollegium Datum för fastställande 2018-12-05
Faktorer som främjar förändring under rehabilitering hos patienter med långvarig smärta
Faktorer som främjar förändring under rehabilitering hos patienter med långvarig smärta Monika Löfgren, leg sjukgymnast, docent, KI DS Andrea Hållstam, leg sjuksköterska, doktorand, KI SÖS Varför förändring?
Institutionen för ekonomi och IT Kurskod OLB300. Organisation and Leadership, Intermediate Level, 7.5 HE credits
KURSPLAN Institutionen för ekonomi och IT Kurskod OLB300 Organisation och ledarskap, 7.5 högskolepoäng Organisation and Leadership, Intermediate Level, 7.5 HE credits Fastställandedatum 2007-01-18 Utbildningsnivå
Evaluering i psykoterapihandledning
Evaluering i psykoterapihandledning Margaretha Wiström Ericastiftelsen 2012-11-08 Evaluering Formativ evaluering under pågående handledning Summativ evaluering - slutevaluering Formativ evaluering under
När mamma eller pappa dör
När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal
Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård
Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård - vägledning, nationella riktlinjer och indikatorer Preliminär version 2012 Bakgrund Vård i livets slutskede Socialstyrelsens rapport, 2006 En nationell cancerstrategi
SAHLGRENSKA AKADEMIN. Avancerad nivå/second Cycle. AXX, Avancerad nivå, kurs som inte kan klassificeras
SAHLGRENSKA AKADEMIN OM7310, Avancerade vårdhandlingar vid onkologiska tillstånd, 15,0 högskolepoäng Advanced nursing interventions in oncological conditions, 15.0 higher education credits Avancerad nivå/second
STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25]
STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] 1 I slutet av 1990-talet fick jag möjlighet att samordna ett projekt för personer
Hur kan vi möta barn som närstående vad säger forskningen? Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Professor
Hur kan vi möta barn som närstående vad säger forskningen? Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Professor Ulrika.kreicbergs@esh.se Barn som närstående Hälso- och sjukvårdslag: 2 g Hälso- och sjukvården
Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Vårdmiljö som möjlighet för hälsa Helle Wijk Leg Sjuksköterska Docent Helle Wijk Leg. Sjuksköterska Docent Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Vårdmiljö Objektivt Mätbart Färg Ljus Avstånd Nivåskillnader
Nationella kunskapsstödet i palliativ vård 17 oktober 2013
Nationella kunskapsstödet i palliativ vård 17 oktober 2013 Katarina Sedig 1 Palliativ vård enligt Socialstyrelsen Hälso- och sjukvård i syfte att lindra lidande och främja livskvaliteten för patienter
Kompetensbeskrivning. För legitimerad sjuksköterska med specialisering inom palliativ omvårdnad
Sektionen Sjuksköterskor för palliativ omvårdnad (SFPO) & Svensk sjuksköterskeförening Kompetensbeskrivning För legitimerad sjuksköterska med specialisering inom palliativ omvårdnad Förord Sektionen Sjuksköterskor
Modell för omvårdnad Institutionen för omvårdnad, Umeå universitet. Fastställd vid prefektens beslutsmöte 2015-01-29
Modell för omvårdnad Institutionen för omvårdnad, Umeå universitet Fastställd vid prefektens beslutsmöte 2015-01-29 1 Modell för omvårdnad En modell för omvårdnad (Figur 1), används och utvecklas successivt
MEVN11 Kvalitativa forskningsmetoder II. Allmänna uppgifter. Mål. 7,5 högskolepoäng Nivå A1F
KURSPLAN Dnr 1(5) Nämnden för rehabiliteringsutbildning, NRU MEVN11 Kvalitativa forskningsmetoder II 7,5 högskolepoäng Nivå A1F Allmänna uppgifter Huvudområde Arbetsterapi, omvårdnad och sjukgymnastik
Den palliativa vårdens utveckling och utmaningar
Den palliativa vårdens utveckling och utmaningar Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet Hur såg rötterna ut? medeltiden: kloster tog hand om sjuka - tid,
Studiehandledning. Institutionen för pedagogik och didaktik. Kursens syfte
1(6) Studiehandledning Individens meningsskapande i utmanande existentiella livssituationer, 7,5 hp The individual s creation of meaning in the face of challenging existential life situations, 7,5 ECTS
Palliativ vård i livets slutskede. - högsta prioritet!
Palliativ vård i livets slutskede - högsta prioritet! Carl-Magnus Edenbrandt Docent, Leg.läkare Institutionen för kliniska vetenskaper Lunds Universitet Ordförande Svensk Förening för Palliativ Medicin
KURSPLAN. tillämpa och reflektera utifrån hälsopedagogik, analysera och reflektera kring det professionella samtalet.
Sida 1(6) KURSPLAN VÅ3052 Folkhälsa och folkhälsoarbete, 15 högskolepoäng, avancerad nivå, Public Health and Public Health Care, 15 Higher Education Credits *, Advanced Level Mål Delkurs 1: Distriktssköterskans
Vägledning för en god palliativ vård
Vägledning för en god palliativ vård -om grundläggande förutsättningar för utveckling av en god palliativ vård Definition av god palliativ vård WHO:s definition av palliativ vård och de fyra hörnstenarna:
Palliativ vård 7,0 högskolepoäng Grundnivå Johan Stålvant
Palliativ vård 7,0 högskolepoäng Grundnivå Johan Stålvant 2016 06-13 Varför är palliativ vård viktigt? Världen har en åldrande befolkning. Cancer ökar kraftigt (från 14 miljoner 25 miljoner inom 20 år).
IT stödd rapportering av symtom i palliativ vård i livets slutskede
IT stödd rapportering av symtom i palliativ vård i livets slutskede Leili Lind, PhD Inst för medicinsk teknik, Linköpings universitet & SICS East Swedish ICT Bakgrund: Svårigheter och behov Avancerad cancer:
Att uppleva hälsa vid livets slut En litteraturstudie
EXAMENSARBETE - KANDIDATNIVÅ VÅRDVETENSKAP MED INRIKTNING MOT OMVÅRDNAD VID AKADEMIN FÖR VÅRD, ARBETSLIV OCH VÄLFÄRD K2016:19 Att uppleva hälsa vid livets slut En litteraturstudie Linn Hansson Lena Lorensson
Utbildningsplan för masterprogram i vårdvetenskap palliativ vård, 120 hp
1 (5) Utbildningsplan för masterprogram i vårdvetenskap palliativ vård, 120 hp Programme Syllabus for Master [120 credits] in Health Care Sciences Palliativ Care 1. Kod, omfattning och fastställande Programkod
Omvårdnad AV, Palliativ vård och omvårdnad, 7,5 hp
1 (5) Kursplan för: Omvårdnad AV, Palliativ vård och omvårdnad, 7,5 hp Nursing Science MA, Palliative Care and Nursing, 7,5 Higher Education Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå
Vårdbegränsningar regler, etik och dokumentation
Vårdbegränsningar regler, etik och dokumentation Marit Med dr, överläkare, adj. lektor LAH Linköping IKE, LiU Upplägg idag Allmän orientering Etik Lagar, föreskrifter, riktlinjer Praktiska synpunkter Dokumentation
Kollegial lojalitet vs barns och elevers rättigheter. En studie om etiska dilemman i förskola och skolan
Kollegial lojalitet vs barns och elevers rättigheter. En studie om etiska dilemman i förskola och skolan Katarina Norberg Centrum för skolledarutveckling Varför ett etiskt ledarskap? Dagens utmaningar
Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje
Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje Bakgrund Vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten ska ges sakkunnig och omsorgsfull
MUNICIPAL CARE FOR OLDER PEOPLE. Elisabeth Häggström
MUNICIPAL CARE FOR OLDER PEOPLE - experiences narrated by caregivers and relatives Elisabeth Häggström Stockholm 2005 Neurotec Department, Division of Gerontological Caring Science, Karolinska Institutet,
Vägen till ökad fysisk aktivitet hos vuxna med medfött hjärtfel vilka faktorer har betydelse?
Vägen till ökad fysisk aktivitet hos vuxna med medfött hjärtfel vilka faktorer har betydelse? Annika Bay Leg.ssk Universitetsadjunkt/Doktorand Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin Institutionen
Palliativ vård, palliativt förhållningssätt
Palliativ vård, palliativt förhållningssätt Tillbakablick, dagsläge och framtida utmaningar Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet Hur såg rötterna ut? medeltiden:
Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom
Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Anita Johansson Med. dr. Hälso- och vårdvetenskap FoU-enheten Skaraborg Sjukhus Nka Anörigkonferens, Göteborg
LITTERATURLISTA. Psyk-VIPS - att dokumentera psykiatrisk omvårdnad enligt VIPS-modellen. Björkdahl. Studentlitteratur. 1999.
1 LITTERATURLISTA Denna lista innehåller tips om böcker och artiklar (vetenskapliga och icke vetenskapliga) relevanta för journalföring av omvårdnad. För att kunna journalföra omvårdnad behöver vi veta
Närståendes upplevelser av den vårdande rollen En litteraturstudie. Next of Kin s experience of the caring role A literature study
Åsa-Mi Dähne och Ellinor Hådén Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp, Institutionen för vårdvetenskap Vetenskaplig metod och examensarbete, 22 hp, VKG1XX, HT 2011 Grundnivå Handledare: Caroline Krook Examinator:
Patienters upplevelse av att få information efter ett hjärtstopp.
Sahlgrenska akademin Forskningsplan Patienters upplevelse av att få information efter ett hjärtstopp. BAKGRUND Enligt Svenska hjärt- lungräddningsregistret (Herlitz, 2012) har antalet personer som överlevt
Introduktion TILL NATIONELL VÅRDPLAN FÖR PALLIATIV VÅRD-NVP
Introduktion TILL NATIONELL VÅRDPLAN FÖR PALLIATIV VÅRD-NVP Inledning Nationell Vårdplan för Palliativ Vård, NVP, är ett personcentrerat stöd för att identifiera, bedöma och åtgärda en enskild patients
SFPM 20 år. Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet och Stockholm Stockholms Sjukhem
SFPM 20 år Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet och Stockholm Stockholms Sjukhem Hur svensk palliativ medicin startade Varför är vetenskapen viktig för en specialitet?
SJSE18 Ledarskapets teori och praktik inom omvårdnad 6,5 hp,
SJSE18 Ledarskapets teori och praktik inom omvårdnad 6,5 hp, Kursansvarig: Anneli Sundberg Examinator: Jan-Åke Hansson Introduktion Välkommen till kursen SJE18. Innehållet i denna kurs kommer att innefatta
Genusmedveten stresskurs i en ungdomsvänlig miljö
Genusmedveten stresskurs i en ungdomsvänlig miljö Maria Strömbäck Med dr, leg fysioterapeut Mo=agning unga vuxna, FoU-enheten Psykiatriska kliniken, NUS, Umeå maria.stromback@vll.se Föreläsningens innehåll
Cancersmärta ett folkhälsoproblem?
Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Åsa Assmundson Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap Master of Public Health MPH 2005:31 Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap
VP5020, Högskolepedagogik, 15,0 högskolepoäng Higher Education Pedagogics, 15.0 higher education credits
SAHLGRENSKA AKADEMIN VP5020, Högskolepedagogik, 15,0 högskolepoäng Higher Education Pedagogics, 15.0 higher education credits Avancerad nivå/second Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Programkommittén
Palliativ vård och omsorg på Tre Stiftelsers boenden
Palliativ vård och omsorg på Tre Stiftelsers boenden tema Håkan Johansson 1 Maria Engman 2 1 Enhetschef samt ledare för det Palliativa rådet på Tre Stiftelser. E-post: hakan.johansson@ trestiftelser.se.
Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård
Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar