Vetenskapsmetodik Statistik och vetenskapsmetodik Gustaf Öqvist Seimyr

Vetenskapsmetodik Statistik och vetenskapsmetodik Gustaf Öqvist Seimyr

Dagens moment Hur var det nu med svanarna? Vad är forskning? Hur forskar man? Diskussion av exjobbsämne 2

Att lära genom att observera Att dra slutsatser genom att generalisera enstaka iakttagelser till en slutsats kallas induktion Avsikten med induktion är att den ska leda oss till en slutsats som säger mer än premisserna Användningen av induktion innebär att man måste släppa kravet på visshet för att uppnå kunskap som är betydelsefull Inom vetenskapen ställer man ytterligare krav på induktionsmetoden - dels att observationer gjorts under kontrollerade former, dels att man gör ett så stort antal representativa observationer som möjligt 3

Metoder > Induktion Om ett stort antal A observerats under en lång rad olika förhållanden, och om alla dessa A utan undantag haft egenskapen B, så har samtliga A egenskapen B Premiss: A är svanar Premiss: B är vita Slutsats: Alla svanar är vita Fördelen är att resonemanget baserar sig på faktiska observationer Nackdelen är att det inte säger någonting om framtiden Resonemanget är inte heller logiskt giltigt 4

Metoder > Deduktion När man med hjälp av logiska slutledningsregler härleder något kallas det deduktion Om premisserna är sanna måste slutsatsen också vara det, de logiska slutledningsreglerna anses omedelbart uppenbara Med deduktion kan vi bara härleda det som redan finns i våra antaganden, definitioner och begrepp Modus ponens: Om p, så q p Alltså: q Modus tollens: Om p, så q Inte q Alltså: Inte p 5

Metoder > Implikation Med hjälp av implikation kan vi härleda oss från att givet att premiss P är sann så måste också Q vara sann Är däremot premissen P falsk, då kan Q bara både sann och falsk P Q P Q Sant Sant Sant Sant Falskt Falskt Falskt Sant Sant Falskt Falskt Sant 6

Metoder > Deduktion Om P så Q P = Alla svanar är vita Q = Nästa svan jag ser är vit P Q P Q Sant Sant Sant Sant Falskt Falskt Falskt Sant Sant Falskt Falskt Sant Detta är vad man är ute efter Problemet är att detta också är ok (bara för att nästa svan är vit kan vi inte härleda oss till att alla är det) 7

Falsifierbarhet Innebär att man kan beskriva ett sammanhang där ett givet påstående är falsk För att en teori ska anses vara vetenskaplig måste den gå att falsifiera Detta innebär att det måste finnas ett logiskt observationspåstående som är oförenligt med hypotesen Ju mer omfattande en teori är, ju mer den säger om världen, desto svårare är den att falsifiera En hypotes som både är falsifierbar och praktiskt genomförbar att testa kallas för testbar 8

Metoder > Falsifikation Om P så Q P = Alla svanar är vita Q = Det finns inte någon svan med annan färg än vit P Q P Q Falskt Sant Sant Falskt Falskt Sant Sant Sant Sant Sant Falskt Falskt Detta är vad man nu är ute efter Eftersom denna härledning inte är giltig kan vi vara helt säkra på att falsifieringen av q också falsifierar p 9

Hypotetisk deduktiv metod Metoden innebär: Att formulera en eller flera hypoteser Att härleda konsekvenser som logiskt måste följa av hypotesen eller hypoteserna Att undersöka om dessa konsekvenser stämmer överens med verkligheten Om man hittar konsekvenser som inte överensstämmer måste hypotesen förkastas 10

Men finns det svarta svanar då? 11

Vad är forskning? Forskning är ett systematiskt sökande efter kunskap om eller förståelse för hur något är uppbyggt eller fungerar Allt forskningsarbete utgår från en eller flera frågor problem eller funderingar som initieras av forskaren Att samla in information är inte forskning - den måste analyseras, utvärderas och relateras till tidigare resultat och teorier Den vetenskapliga forskningens mål är att finna fakta som kan användas för att lösa problem som leder nya kunskaper Detta kallas för forskningens kunskapskrav 12

Indelning av forskning efter mål Forskning bedrivs idag inte enbart på universitet utan även inom landsting, forskningsinstitut och företag Allt fler bedriver arbete av vetenskaplig karaktär, men vad är skillnaden mellan de olika tillvägagångssätten? Grundforskning Tillämpad forskning Utvärdering Utvecklingsarbete Forskningsanknytning 13

Grundforskning Grundforskning är ett systematiskt och metodiskt sökande efter ny kunskap utan någon bestämd tillämpning i sikte Grundforskning kallas ibland nyfikenhetsbaserad då den omedelbara nytta inte är styrande Grundforskning kan vara autonom, det klassiska exemplet brukar vara Einsteins arbete mer relativitetsteorin Grundforskning kan vara riktad, då förväntas resultatet få betydelse för olika samhällsområden, ett exempel är HUGO projektet 14

Tillämpad forskning Inom tillämpad forskning är syftet i första hand inte att öka kunskapen inom ett område utan att resultat ska kunna tillämpas Den tillämpade forsningen är lika systematisk och metodisk som grundforskningen men målet är tydligare Det är vanligt att resultat man funnit inom grundforskning sedan vidareutvecklas inom tillämpad forskning Tillämpad forskning bedrivs vanligtvis inom företag och på forskningsinstitut, eller som uppdragsforskning på universitet 15

Utvecklingsarbete Utvecklingsarbete handlar om att utnyttja forskningsresultat och vetenskaplig kunskap Det man strävar efter är att åstadkomma nya eller förbättrade produkter, processer och system Utvecklingsarbete innehåller alltid en utvärdering som visar om man lyckats i vad man vill göra eller inte Utvecklingsarbete kan bedrivas som ett systematiskt och metodiskt sökande efter ny kunskap, men det behöver inte göra det 16

Utvärdering En utvärdering beskriver, värderar och förklarar befintliga förhållanden, insatser och processer Avsikten är att man utifrån resultaten ska kunna bedöma om något man har gjort är av värde Skillnaden mellan ett forskningsprojekt och ett utvärderingsprojekt är att dessa inte handlar om att söka ny kunskap utan om att värdera befintliga förhållande Däremot är det nödvändigt att utvärderingen vilar på en vetenskaplig grund så att resultaten ska bli tillförlitliga 17

Forskningsanknytning Forskningsanknytning är en sammanfattande benämning på åtgärder som stärker sambandet mellan forskning, utveckling och utbildning Forskningsanknytning är väsentligt för den akademiska utbildningen - den ska ju vila på vetenskaplig grund Exakt vad som menas med forskningsanknytning är dock inte särskilt väldefinierat alla gånger 18

Forskningsprocessen Problem Syfte Metod Insamling Bearbetning Analys Resultat 19

Steg 1: Från problem till syfte Problem Syfte Metod Insamling Bearbetning Analys Resultat 20

Vad är problemet? Med problemformulering menas att precisera syftet med ett arbete så klart att det går definiera undersökningsbara frågeställningar För att formulera en frågeställning måste man veta vad som är problemet - detta identifierar man utifrån intresse, angelägenhetsgrad, kunskapsnivå samt hypoteser För att genomföra ett projekt ett projekt räcker det inte med intresse och angelägenhet, det måste också finnas resurser (tid, pengar, folk) Problemformuleringen är kärnan i varje forskningsprocess ett väldefinierat problem är ett till hälften löst problem 21

Probleminventering Den första fasen i problemformuleringen är en probleminventering Om problemet studerats tidigare gäller det att ta reda på i vilken omfattning det gjorts och hur det gjorts Har problemet inte studerats tidigare måste man fråga sig varför det inte studerats, kanske någon annan ändå varit intresserad av det? Det gäller att leta reda på denna kunskap - finner den gör man i vetenskapliga bibliotek och i vetenskapliga databaser Allt vetenskapligt arbete börjar med att man tar del av tidigare dokumentation av forskningsfältet 22

Litteraturgranskning Att lära sig hitta och läsa vetenskapliga artiklar och rapporter är viktigt, genom litteratursökning och kritisk granskning får man hjälp med att: formulera en forskningsbar frågeställning hitta luckor och brister i den aktuella kunskapsmassan använda rätt definitioner av olika begrepp se vilken metodik som använts tidigare Vetenskaplig publicering är den dokumentation som sker kontinuerligt under forskningens gång: i form av papers, konferensrapporter, artiklar eller böcker Därför är det viktigt att så tidigt som möjligt börja träna sig i att inte bara konsumera information utan att kritiskt granska det man läser 23

Typer av artiklar Originalartiklar Är redogörelser från empiriska studier där resultatet från ett forskningsarbete för första gången beskrivs Översiktsartiklar Kritiska utvärderingar av studier som redan har blivit publicerade. Genom att organisera, integrera och utvärdera dessa, visar författaren framåtskridandet av samtida forskning och kan peka ut problemområden och trender Teoretiska artiklar Redogörelser där författaren från existerande forskning söker nya teorier. Vanligtvis presenterar författaren en ny teori, alternativt analyserar en existerande teori 24

Vad karaktäriserar en vetenskaplig artikel? Tillförlitlig publicering Det ska vara rätt form på rapporteringen dvs. artiklar ska följa de vedertagna krav som ställs på en vetenskaplig publicering. Det är bra om tidskriften bara accepterar orginalartiklar Vetenskaplig granskning Tidskrifter som strävar efter vetenskaplig status har ett råd av granskare Tillgänglighet För en vetenskaplig artikel är det också viktigt att den är tillgänglig för forskare utan restriktioner och kan återfinnas i databaser eller kataloger genom bokhandel, bibliotek eller elektroniska källor. 25

Hur hittar man vetenskapliga artiklar? För att kunna hitta det som är publicerat i tidskrifter har effektiva indexerings- och abstractsystem utvecklats, i form av allt från tryckta index till datorbaserade sökverktyg Dessa har uppmuntrat och underhållit det höga utnyttjandet av tidskrifter som ett medium för vetenskaplig kommunikation Vanliga sökverktyg för forskning inom medicin, hälso- och sjukvård och omvårdnad är bland annat databaserna: PubMed, Embase, AMED, ERIC, CINAHL, som man hittar på Universitetsbibliotekets hemsida För att få hjälp med att hitta det som är mest adekvat för ens egen forskning har speciella databaser byggts upp som underlättar den kvantitativa analysen, så kallad citeringsanalys 26

Några exempel PubMed http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/ Scirus http://www.scirus.com Google Scholar http://scholar.google.com/ 27

Formulerandet av problemet När man inventerat problemet och genomfört en litteraturstudie är det dags att bestämma sig för hur man ska gå tillväga Det första man gör är vanligtvis att avgränsa sig, vad var redan gjort och vad kan jag rimligtvis kunna få gjort? Ju klarare problemenen formulerats desto klarare och mer konkret blir syftet med det aktuella projektet och frågor som rör datainsamlingen kan formuleras Det slutgiltiga formulerandet av syftet styr hur det metodologiskt ska angripas och vilken forskningsansats man sedan väljer 28

Steg 2: Från syfte till metod Problem Syfte Metod Insamling Bearbetning Analys Resultat 29

Frågan bestämmer perspektivet Allt forskningsarbete utgår från en väldefinierad frågeställning Forskaren måste hela tiden besvara frågor om hur någonting förhåller sig i verkligheten Varje forskningsbart problem kan belysas ur två perspektiv, kvalitativt eller kvantitativt Fördelar och nackdelar med de två perspektiven måste vägas mot vad man vill veta, vad är syftet? 30

Olika frågor ger olika svar En kvantitativ eller kvalitativ uppläggningen inriktning ger helt olika svar Vill man veta vilka upplevelser människor får då de äter choklad, något kvalitativt? Vill veta hur många människor som äter choklad varje dag, något kvantitativt? Det är viktigt att vara medveten om att det upplägg man väljer att arbeta med begränsar vad kan få för resultat 31

Tillnärmelseperspektiv Det är vanligt att tala om att man närmar sig ett problem inifrån respektive utifrån Oavsett vilket perspektiv man har är målet att relatera teori och verklighet till varandra Vid kvalitativa studier väljer man gärna ett inifrånperspektiv och talar om närhet till det som undersöks Vid kvantitativa studier väljer man gärna ett utifrånperspektiv och talar om distans till det som undersöks Vid kvalitativa studier är det utsagan som står i centrum, vid kvantitativa studier är det mätningen som står i centrum 32

Kvalitativt och kvantitativt Kvalitativt Kvalitativt Forskaren är subjektiv och har ofta mycket kontakt med försökspersonen Forskningen är flexibel och frågeställningarna fördjupas successivt Resultaten grundar sig på ett litet antal individer och ett stort antal variabler Resultaten går på djupet och frågeställningarna gäller specifika kontexter Den primära tankeprocessen är induktiv Kvantitativt Kvantitativt Forskaren är objektiv och har ofta kortvarig eller ingen kontakt med försökspersonen Forskningen är strukturerad med frågeställningar som entydigt formulerats Resultaten grundar sig på ett stort antal individer och få variabler Resultaten är generella och variablerna entydiga, valida och reliabla Den primära tankeprocessen är deduktiv 33

Vetenskapens synsätt Empirism Ny kunskap nås genom att observera verkligheten och dra slutsatser från dessa observationer (Induktion) kvalitativt Atomism Allt kan härledas ner till de minsta beståndsdelarna Holism Helheten förstås genom att noga beskriva de enskilda små delarna kvantitativt Rationalism Ny kunskap nås genom att utifrån logiska antaganden eller sanningar resonera oss fram till nya sanningar (Deduktion) 34

Gemensamt för kvalitativt och kvantitativt Både kvalitativ och kvantitativ forskning måste präglas av objektivitet för att vara trovärdig De ställningstaganden som görs och de slutsatser som dras ska vila på en saklig argumentation Forskaren ska redogöra för de teorier som präglar forskningen och argumentationen ska kunna förstås av andra forskare Forskningen ska genomföras systematiskt och ha som mål att vinna ny användbar kunskap 35

Olika typer av studier Vetenskapliga studier klassificeras utifrån hur mycket man vet inom ett problemområde innan studien startar De olika klassificeringarna är: Pilotstudie Formativ undersökning Explorativ undersökning Deskriptiv undersökning Hypotesprövande undersökning 36

Pilotstudie Syftar till att i liten skala pröva ut ett instrument, till exempel ett frågeformulär, eller hur en undersökning rent praktiskt ska genomföras En pilotstudie kontrollerar att forskningsprocessens olika delar fungerar som det är tänkt i forskningsplanen En kvalitativ pilotstudie kan ha för avsikt att identifiera egenskaper och innebörder i olika processer En kvantitativ pilotstudie kan innebära kvalitativa intervjuer som syftar till att ta fram ett en enkät 37

Formativ undersökning Syftar till att utforska ett nytt område och närmare precisera frågeställningar och hypoteser I ett kvalitativt perspektiv kan en formativ undersökning göras för att ta reda på om det via intervjuer går att få en djupare förståelse för ett fenomen I ett kvantitativt perspektiv kan en formativ undersökning användas till att klargöra undersökningens syfte, ställa upp hypoteser eller finslipa detaljer i uppläggningen 38

Explorativ undersökning En undersökning som har explorativt syfte försöker hitta förklaringar till händelseförlopp eller relationer mellan fenomen En explorativ undersökning syftar till att ta reda på orsakssamband och nå så mycket kunskap som möjligt inom ett bestämt område En explorativ studie kan till exempel undersöka olika faktorers inverkan på upplevd livskvalitet De explorativa undersökningarna kan vara experimentella (man skapar sig full kontroll) eller kvasiexperimentella (man accepterar vissa okontrollerade faktorer) 39

Deskriptiv undersökning En deskriptiv undersökning syftar till att beskriva eller kategoriser egenskaper hos något Vid deskriptiva undersökningar finns redan en viss mängd kunskap, därför avgränsas vissa aspekter av de fenomen man är intresserad av Deskriptiva undersökningarna är normalt kvalitativa, oftast används bara en teknik för att samla in information Ett exempel skulle kunna vara en kontinuerlig kartläggning av hälsotillståndet varje år där ett slumpmässigt urval besvara en enkät Dessa studier kallas ibland tvärsnittsstudier 40

Hypotesprövande undersökning Inom ett område där både kunskapsmängd och teorier utvecklats kommer undersökningar att få ett hypotesprövande syfte Dessa undersökningar förutsätter att det finns tillräcklig kunskap från ett område, så att det från teorin går att härleda antagenden om förhållanden i verkligheten Har man genomfört en undersökning som visar att en viss medicin minskar blodtrycket på män, och den gjordes bara på män, så kan vi ställa upp och testa en hypotes om att medicinen också har samma effekt på kvinnor De hypotesprövande undersökningarna är normalt kvantitativa 41

Steg 3: Från metod till insamling Problem Syfte Metod Insamling Bearbetning Analys Resultat 42

Experimentell design Kvalitativt Kvantitativt Val av förhållningssätt Kvalitet Validitet Val av metod Population Variabler Validitet Reliabilitet 43

Kvalitativ ansats Det första man måste bestämma sig för är ett förhållningssätt till det man ska observera Har man en fenomenologisk utgångspunkt det vill säga beskriver sitt arbetssätt som fördomsfritt, reflexivt och neutralt i relation till objektet? Har man en hermeneutisk utgångspunkt det vill säga beskriver sitt arbetssätt inom ramen för tolkningsteorin där förförståelse, tolkning och mening är centrala begrepp? Valet av perspektiv påverkar designen och denna påverkar i sin tur de fortsatta stegen i forskningsprocessen 44

Kvalitetssäkring I kvalitativa studier handlar resultaten om att gestalta något nytt så att nya innebörder uppstår Innebördsrikedomen utgör tillsammans med dess struktur och teoritillskott grunden för resultatkvaliteten Med struktur avses överskådlighet och reduktion av komplexitet Med teoritillskott avses hur väl man kunnat relatera till tidigare teori och kunskapsmassa 45

Validitetssäkring Om det finns en överensstämmelse mellan verklighet och tolkning talar man om validitet Att tolkningen är förankrad i det empiriska underlaget är ett centralt kriterium i all kvalitativ forskning 46

Kvantitativ ansats Erfarenheter Litteratur Frågeställning Teori Analys Hypotes Empiri 47

Hypotestestning Formulera en hypotes H1: Det finns en skillnad i hastighet mellan att gå och åka buss Formulera en nollhypotes som motsäger hypotesen H0: Det finns ingen skillnad i hastighet mellan att gå och åka buss Testa nollhypotesen på ett representativt urval Om H0 är sann, då är H1 falsk - Vi förkastar hypotesen Om H0 är falsk, då är H1 sann - Vi behåller hypotesen 48

Kvantitativ metod Kvantitativ forskning kan delas in i deskriptiv och experimentell Deskriptiva projekt beskriver en viss population vid ett visst tillfälle, ibland gör man dem vid upprepade tillfällen på olika grupper För att analysera individuella förändringar kan longitudinella undersökningar göras där man följer en grupp under en period Experimentella projekt studerar orsakssamband, till exempel om rökning ger upphov till lungcancer Experimentella studier kan vara direkt experimentella, eller så kan t.ex. randomisera individer till en experimentgrupp och en kontrollgrupp 49

Vanliga experimentella designer Att testa samma personer flera gånger under olika förutsättningar Försök 1 Försök 2 P1 Gå Buss P2 Buss Gå Px Att testa olika personer under olika förutsättningar Grupp 1 (Gå) Grupp 2 (Buss) P1 x P2 x Px 50

Planeringsfas Oberoende av vilken sorts studie man gör är resultatet helt beroende av planeringsfasen Planeringsfasen innebär att man beslutar vilken population man ska ha och vilka variabler som ska ingå, vad man ska testa och hur Population Definition Inklusions- och exklusionskriterier Urval av individer Studiens storlek Variabler Undersökningsvariabler Definitioner av variabler Validitet och reliabilitet Insamlingsmetoder Bearbetningsmetoder Analysmetoder 51

Population Forskaren väljer indirekt sin population i valet av syfte med studien Definitionen av populationen avgör för vilka som resultaten ska kunna generaliseras för Dels måste man sätta ett inklusionskriterier för vilka som ska vara med, men också exklusionskriterier för vilka som inte får vara med Ofta kan man inte undersöka alla individer i en population, man måste göra ett urval Den bästa formen av urval är den helt slumpmässiga, men det är vanligt att man använder frivilliga försökspersoner 52

Hur stort urval ska man göra? Hur många personer man måste testa på och hur många försök som man bör göra avgörs av med vilken säkerhet man vill utesluta slumpen Hög säkerhet Fler personer Om man kan kontrollera för individuella variationer, dvs. testa samma person flera gånger räcker det med betydligt färre försökspersoner Hög variation Fler personer Ju fler faktorer (tester eller grupper) man vill ha med i ett experiment, desto fler personer måste man testa på Hög täckning Fler personer 53

Variabler När syfte och eventuella hypoteser definierats samt population och urval gjorts är det dags att beskriva de variabler som ska ingå En variabel betecknar en egenskap som varierar för varje individ. Det kan vara kroppslängd, blodsockernivån, blodgruppstillhörighet eller svaret på en enkätfråga De olika variablerna kommer att få olika egenskaper efter vad de beskriver, man kallar detta deras variabelnivåer När man sedan skall räkna statistik beror valet av metod på vilken slags variabel det är 54

Variabelnivåer Mer information Nominalnivå (Klassificering) Ordinalnivå (Rangordning) Intervallnivå (Rangordning + differens) Kvotnivå (Rangordning + differens + kvot) Katt / Hund / Fågel Bra / Bättre / Bäst 1 -------------------- 100 Längd, vikt, etc. Mindre komplexitet 55

Kausalitet När man studerar samband mellan två variabler talar man om förklaringsvariabeln (oberoende) och utfallsvariabeln (beroende) [förklaringsvariabeln] påverkar [utfallsvariabeln] I vissa fall är det självklart vad som är vad, om man undersöker sambandet mellan kön och rökning så är kön förklaringsvariabeln och rökning utfallsvariabeln Observerad samvariation mellan två variabler är ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor för kausalitet. 56

Exempel på uppställning Person Färdsätt (FV) Tid (UV) 1 Buss 6:20 1 Gå 12:30 2 Buss 5:45 2 Gå 9:10 57

Validitet Validitet avser ett instruments förmåga att mäta det som det faktiskt är avsett att mäta Kriterievaliditet Hur väl överensstämmer en mätmetod uppställda kriterier Innehållsvaliditet Hur väl en mätmetod täcker av sitt område Begreppsvaliditet Hur väl överenstämmer en mätmetod med andra som metoder mäter samma eller relaterade sak 58

Reliabilitet Reliabiliteteten är graden av överensstämmelse mellan mätningar gjorda med samma metod eller instrument Ett sätt att göra det på är att testa samma instrument vid flera tillfällen, en hög grad av överensstämmelse tyder på hög reliabilitet Om det är personer som ska svara (de kan ju ändra sig under tiden) brukar man slumpmässigt dela in frågorna i två grupper I vissa sammanhang låter man flera människor genomföra bedömningar av mätningar och skattningar Antal överensstämmande Antal överensstämmande + antal ej överensstämmande 59

Validitet / Reliabilitet Låg validitet Hög reliabilitet Hög validitet Låg reliabilitet Låg validitet Låg reliabilitet Hög validitet Hög reliabilitet 60

Steg 4: Från insamling till bearbetning Problem Syfte Metod Insamling Bearbetning Analys Resultat 61

Insamlingsmetoder Kvalitativa Kvantitativa Intervjuer Fokusgrupper Observation Fallstudier Texter Litteraturstudier Mätningar Enkätundersökningar Registerstudier Bortfall 62

Kvalitativa insamlingsmetoder Gemensamt för alla kvalitativa insamlingsmetoder är att de är mycket tidskrävande Det är språket som är det viktiga, vare sig det är talat eller skrivet språk brukar man kalla det diskurs Diskursen måste transkriberas vilket innebär att det skrivs ner ordagrant sedan bearbetas så att man får en meningskoncentrering Detta innebär att långa meningar förs samman till kortare uttalanden så att den väsentliga innebörden kan omvandlas till några få ord 63

Intervjuer För att en intervju ska ge ett bra resultat måste syfte och problemområde vara väl klarlagda Den kvalitativa intervjun är ett ämnesinriktat samtal där två personer talar om ett ämne som båda är intresserad av Intervjun är fokuserad på vissa teman för att min beskriva meningen med och förstå meningen i det som är centralt i den intervjuades livsvärld Intervjuer kan ha en mer eller mindre strukturerad form, de kan också vara mer eller mindre standardiserade En mycket strukturerad och standardiserad intervju är kvantitativ 64

Fokusgrupper Fokusgrupper består av grupper av människor som är involverade i samma situation I en fokusgrupp har projektledaren i förväg ofta haft möjlighet att analysera den situation som är utgångspunkten Fokusgrupper används framför allt för att samla in information om känslor, reaktioner och åsikter 65

Observationer En observation kan genomföras direkt, indirekt och genom deltagande, en observation kan också vara strukturerad och ostrukturerad Oavsett vilken typ av observation det gäller måste man följande tre frågor vara besvarade i förväg: Vad ska observeras? Hur ska observationen registreras? Hur ska observatören förhålla sig? Det är viktigt att observationsstudier är noggrant planerade och att data registreras systematiskt i ett observationsschema En indirekt observation, det vill säga mätning, är kvantitativ 66

Fallstudier I en fallstudie studerar man noga en person, en grupp eller en social enhet En fallstudie innebär att man följer eller deltar i ett händelseförlopp Studien kan vara mer eller mindre omfattande i både tid och omfattning Genom fallstudier kan man få inblick i förhållanden som tidigare oklara eller uppfattats som annorlunda 67

Texter Skrivna texter är ofta mer konsekventa muntliga berättelser Att undersöka berättelser från texter kan innebära att man undersöker hur berättelsen fokuserar på: hur händelser representeras hur berättelsen byggs upp med kulturella element hur berättelsen organiseras som en social aktivitet vad berättaren gör med hjälp av berättelsen Ett särfall av att analysera texter kan sägas vara litteraturstudier där man systematiskt undersöker artiklar 68

Kvantitativa insamlingsmetoder När man i en kvantitativ studie har formulerat sin projektplan så är en tredjedel av arbetet klart Av syftet ska det framgå vilken information som ska samlas in och därmed också vilken data som ska samlas in De kvantitativa insamlingsmetoderna karaktäriseras av: Standardisering Struktur Kvantifiering Kvantitet 69

Mätningar Mätningar ska göras så kontrollerat som möjligt och så likartat som möjligt (t.ex. instruktionen ska vara samma till alla som deltar) Innan man använder en mätmetod måste man säkerställa att den kan ge tillförlitliga siffror inom det område man är intresserad av Mätningar och tillvägagångssätt ska dokumenteras, så långt det är möjligt är det bäst att spara all rådata Säkerställ att de mätmetoder som används har en tillräcklig validitet och reliabilitet för vad som ska mätas Förstå vad instrumenten ger för resultat och varför! 70

Enkätundersökningar Det första man måste avgöra är vilka frågor som ska ingå och varför Finns det redan validerade formulär för det man vill komma åt bör man använda dessa Att utarbeta enkäter är en hel vetenskap i sig, det finns många forskningsprojekt som handlar om just det Det gäller inte bara att formuläret ser bra ut och att frågorna verkar riktiga, det måste testas utifrån validitet och reliabilitet Fördelen med enkäter är dock att de oftast går ganska snabbt och fylla i och med rätt ställda frågor ge mycket information 71

Register Utöver mätningar och enkäter finns det en stor källa av kvantitativ information i register Sjukjournaler är till exempel en väl använd källa Även vid användning av register måste man dock komma ihåg att de kan ha bristande validitet och reliabilitet Kontrollen på material från register måste vara lika noggrann som om man själv samlat in det 72

Bortfall Vissa vill ibland inte delta i en undersökning, externt bortfall, och vissa svarar på vissa frågor, internt bortfall För att vara säker på att de som fallit bort inte påverkat utfallet av studien bör man göra en bortfallsanalys Finns det någon snedvridning i de som fallit bort, till exempel bara unga kvinnor eller en annan grupp? Det är viktigt att man uppmärksammar bortfallet i en studie och inte bara säger något som att det påverkade nog inte resultaten Bortfall har nämligen en tendens att göra just det 73

Steg 5: Från bearbetning till analys Problem Syfte Metod Insamling Bearbetning Analys Resultat 74

Bearbetningsmetoder Kvalitativa Kvantitativa Textbearbetning med utgångspunkt från ett synsätt, t.ex. Databearbetning med syfte att strukturera och få ordning på materialet, t.ex. Fenomenologi Hermeneutik Grounded Theory Direct Action Etc. Konvertering Kontroll Beskrivning Sammanställning Visualisering 75

Analysmetoder Kvalitativa Kvantitativa Analys genomförs kontinuerligt med hjälp av bland annat: Analys genomförs när allt material är insamlat med hjälp av bland annat: Informationsanalys Begreppsanalys Innehållsanalys Kategorisering Medelvärde Standardavvikelse Signifikanstest 76

Steg 6: Från analys till resultat Problem Syfte Metod Insamling Bearbetning Analys Resultat 77

Resultatutvärdering När ett projekt är färdigt måste man fråga sig vad resultaten betyder? De måste sättas in i sitt sammanhang: Har frågeställningen besvarats? Vilka slutsatser kan man dra och vilka blir konsekvenserna? Hur har den teoretiska utgångspunkten besvarats? Vilka nya frågeställningar har uppstått under arbetet? Vilka brister visade sig i de metoder som användes? Hur överensstämmer resultaten med andra studier? Fick vi svar på något vi inte frågade om? 78

Att generalisera resultaten De data som samlats in måste ses i ett bredare perspektiv, avsikten är att ge en uppfattning om det går att generalisera bortom den population som har studerats. En förutsättning för detta är att: Studien är upplagd så att de frågor som från början ställdes kan besvaras på ett metodologiskt sätt Variablerna har en hög grad av validitet och reliabilitet Alla felkällor när det gäller urvalet och dess representativitet är eliminerade Bakomliggande variablers inverkan har kontrollerats Effekter av eventuellt bortfall analyserats 79

Den självklara slutsatsen är självklar först när man dragit sin slutsats (Hernes, 1979) 80