Ideellt studentengagemang

UPPSALA UNIVERSITET Företagsekonomiska institutionen Kandidatuppsats VT9 Handledare: Christina Hultbom Ideellt studentengagemang - Vad är det som motiverar till detta? Författare: Ida Lindgren Murat Sabotic

Sammanfattning Det som motiverar en människa behöver inte motivera en annan, det finns många olika faktorer som påverkar en människas motivation. I denna uppsats undersöktes vad som motiverade teknologer och naturvetare vid Uppsala universitet att engagera sig ideellt inom Uppsala teknolog- och naturvetarkår. Teorin som har använts är inre och yttre motivation, samt fyra behovsteorier; Maslows behovspyramid, Herzbergs tvåfaktorsteori, McClellands behovsteori och Alderfers ERG-teori. Utifrån denna teori togs 13 stycken nyckelord fram till en analysmodell, vilken sedan låg till grund för påståendena i enkäten. Metoden som användes i undersökningen var kvantitativ och resultatet visade att inre motivation hade mycket större påverkan än yttre motivation för ideellt engagemang. Studenterna engagerade sig främst för att; arbetet de utförde var roligt och stimulerande, de fick utvecklas som människor och de ville utvidga sitt sociala umgänge.

Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Problemformulering... 4 1.2 Syfte... 4 1.3 De tre ideella projekten... 4 1.3.1 Forsränningen... 1.3.2 Uppsala teknolog- och naturvetarkårs arbetsmarknadsmässa... 1.3.3 Mottagningsverksamheten för ingenjörer och datavetare... 6 1.4 Tidigare forskning... 6 2 Teoretisk bakgrund motivation... 8 2.1 Inre och yttre motivation... 8 2.2 Behovsteorier... 8 2.3 Analysmodell... 2.3.1 Analysmodellens 13 nyckelord... 11 3 Metod... 14 3.1 Val av metod... 14 3.2 Urval av intervjupersoner... 14 3.3 Operationalisering... 3.4 Utformning av enkäten... 16 3. Datainsamling... 16 3.6 Analysmetod... 17 4 Resultat... 19 4.1 Huvudfrågorna i enkäten... 19 4.1.1 Inre motivation... 19 4.1.2 Yttre motivation... 21 4.2 Den öppna frågan... 22 Analys... 23.1 Inre motivation... 23

.2 Yttre motivation... 2.3 Jämförande med tidigare forskning... 26 6 Slutsats... 27 7 Framtida forskning och uppsatser... 28 8 Referensförteckning... 29 9 Bilagor... 31 9.1 Bilaga 1 Enkät... 31 9.2 Bilaga 2 Operationalisering - Två påståenden till respektive nyckelord... 34 9.3 Bilaga 3 Resultat från varje fråga i undersökningen... 36 9.4 Bilaga 4 Påståendena ordnade efter resultat... 48 9. Bilaga Påståendena ordnade efter resultat - Man... 49 9.6 Bilaga 6 Påståendena ordnade efter resultat - Kvinna...

1 Inledning Under 197-talet skedde en nästan explosiv utveckling för den offentliga sektorns ansvar för människors välfärd. Senare, i slutet av 198-talet, sattes fokus på betydelsen av frivilliga organisationer eftersom de utgjorde ett bra komplement till den offentliga sektorns ansvar för människors välfärd. Dessa organisationer skiljer sig från den offentliga sektorn, eftersom de inte är skapade av myndigheter utan är bildade av människor med liknande idéer eller intressen. Dessutom uppkommer inte frivilliga organisationer för att generera vinst i form av ekonomisk tillväxt (Handbok i frivilligt arbete, sid 18). I Sverige finns det många frivilliga organisationer, både de som är stora och som de flesta människor känner till, som till exempel Röda Korset och Rädda Barnen, men även mindre och mer okända organisationer som många människor aldrig har hört talas om. Oavsett storlek är frivilliga organisationer viktiga eftersom merparten av dem strävar efter att skapa en bättre värld, ett bättre samhälle eller en mer stimulerande miljö för människor att vistas i. De som studerar på universitet eller högskola i Sverige kommer med största sannolikhet att någon gång under sin studietid komma i kontakt med någon frivillig organisation. I Uppsala studerar drygt 4 studenter varje år, vilket motsvarar cirka 21 heltidsstudenter (Uppsala Universitet 9). Många av dessa engagerar sig i olika studentorganisationer och föreningar under studietiden. Studentlivet i Uppsala är utbrett, vilket leder till att studenterna ägnar sin tid åt mycket mer än att bara studera. De engagerar sig bland annat i nationer, föreningar, studentkåren eller större projekt som anordnas av och till studenter i staden. Oftast är engagemangen ideella 1 och studenterna kan lägga ned många timmar av sin tid på detta. Väldigt få studier har gjorts om vad som motiverar studenter att utföra arbete för någon ideell organisation under en period av sin studietid. Detta gör området ännu mer intressant att undersöka. 1 Hädanefter kommer ideellt att syfta på frivilligt. 3

1.1 Problemformulering Uppsatsen kommer att undersöka varför studenter engagerar sig ideellt i större projekt i Uppsala. Vad är det som motiverar dem att lägga ned många timmar i veckan för att genomföra ett sådant projekt? Det finns många ideella projekt som studenter kan engagera sig i under studenttiden, de som har valts att behandlas i denna uppsats är tre ideella studentprojekt som anordnas av den ideella föreningen Uppsala teknolog- och naturvetarkår i Uppsala: Forsränningen, Uppsala teknolog- och naturvetarkårs arbetsmarknadsmässa och mottagningsverksamheten för ingenjörer och datavetare. De studenter som har valts att tillfrågas är de teknologer och naturvetare som kommer att slutföra sitt ideella arbete i något av de tre projekten ovan under året 9. 1.2 Syfte Syftet är att ta reda på vad som motiverar teknologer och naturvetare vid Uppsala universitet att under studietiden engagera sig ideellt i något av de tre större studentprojekten i Uppsala. 1.3 De tre ideella projekten Medlemmarna i de tre projekten tillsätts för ett år och ersätts av andra studenter året efter. Varje projekt har alltid en ordförande, en vice ordförande och en ekonomiskt ansvarig. Sedan kan övriga ansvarsområden variera lite, det kan vara allt ifrån att ta hand om sponsring och projektets webbsida till att sköta marknadsföring och inhandla och tillaga mat. Arbetet som utförs i projekten är oftast individuella. Efter att studenterna har blivit valda för att få arbeta med respektive projekt har de projektmöte minst en gång i veckan och i övrigt arbetar de med sina individuella uppgifter. Alla dessa projekt är vinstdrivande trots att studenterna jobbar ideellt. Vinsten går till Uppsala teknolog- och naturvetarkår, vilket ger möjligheten att ha andra arvoderade studenter som får betalt för att jobba med viktiga frågor. Studiebevakning och relationer med arbetsmarknaden är några exempel på vad kåren jobbar med. 4

1.3.1 Forsränningen I Uppsala är sista april en dag med höga förväntningar och många traditionella festligheter. En av dessa spektakulära, händelserika och något ovanliga studentaktiviteter är forsränningen i Fyrisån. Studenterna bygger flottar under en vecka som de sedan ränner på genom Uppsala. Traditionen skapades i mitten på 7-talet av Uppsalateknologerna. Många Uppsalabor tittar på detta evenemang varje år, dessutom är det många från övriga Sverige som kommer till Uppsala just denna dag för att bevittna denna händelse och även i vissa fall delta själva. Detta engagemang bedrivs av Forsränningskommittén, vanligtvis kallad Forskå, som består av 22 personer som alla arbetar ideellt för att detta ska kunna genomföras varje år. Verksamheten har en omsättning på cirka, miljoner kronor per år och går med omkring,1 miljoner i vinst varje år. I slutfasen av projektet arbetar de involverade omkring timmar per dag i ungefär dagar. Det de gör är att ordna en plats där flottarna kan byggas och även se till att flottarna håller ett visst säkerhetsmått. Samtidigt pågår stora festligheter på byggplasten, både dag och natt. Sista april, då ränningen sker, ser de bland annat till att reklamen som ska finnas längs med Fyrisån sätts upp, de garanterar även bra säkerhet för alla studenter som deltar i forsränningen och ser till att ån blir tömd på alla rester av flottarna. 1.3.2 Uppsala teknolog- och naturvetarkårs arbetsmarknadsmässa Arbetsmarknadsmässor för studenter i Uppsala finns det gott om. Den största av dessa är Uppsala teknolog- och naturvetarkårs arbetsmarknadsmässa som varje år besöks av runt 8 företag. Denna mässa anordnas av studenter för studenter. Det är 14 studenter som anordnar mässan och den gruppen kallas vardagligt för Utnarmkå. De arbetar med allt från att rekrytera företag till mässan till att göra det så trevligt som möjligt för de besökande när de är på mässan. Verksamheten har en omsättning på runt 1,6 miljoner kronor per år och går med en vinst på cirka,8 miljoner kronor per år. Detta projekt har inte direkt någon slutfas som de övriga projekten. En månad innan mässan äger rum trappar de istället upp antalet timmar de arbetar varje dag. Arbetet de utför då är allt ifrån att utbilda volontärer till att se till att mässan marknadsförs till studenter. Alla företag som ska delta i mässan kommer dagen innan till den lokal där den ska hållas. De ansvariga ser då till att företagen blir väl bemötta, samt löser alla de problem som kan tänkas uppstå. Detta upprepar sig även dagen mässan infaller.

1.3.3 Mottagningsverksamheten för ingenjörer och datavetare Varje höst börjar drygt 7 nya studenter på ingenjörsutbildningarna och datavetenskapsutbildningen vid Uppsala universitet (Uppsala universitet, 9). Under terminens första två veckor får de nya studenterna på ett roligt och annorlunda sätt, som ger minnen för livet, knyta nya vänskapsband inför studietiden i Uppsala. För detta ändamål finns mottagningen för ingenjörer och datavetare. En grupp på studenter har det huvudsakliga ansvaret för att denna verksamhet genomförs varje år och att den bedrivs på ett korrekt sätt. Till sin hjälp har de 13 personer under sig som ansvarar för den så kallade fadderverksamheten som finns inom mottagningsverksamheten. Verksamheten har en omsättning på cirka,7 miljoner kronor per år och gör en vinst med cirka,2 miljoner kronor per år. Denna verksamhet är uppdelad i två grupper, Rekå och Fadderkå. Rekå har det huvudsakliga ansvaret för projektet, medan Fadderkå ansvarar för alla faddrar som deltar i mottagningen. När mottagningen börjar går Rekå in i ett sorts rollspel där de spelar en uppgjord karaktär under återstående tid av mottagningen. Fadderkå är däremot sig själva, de ska vara väldigt vänliga och kramiga mot de nya studenterna. Efter vårterminens slut har dessa två grupper en veckas intensivt arbete med att förbereda sig inför höstterminen. Rekå övar bland annat in sina karaktärer och de två grupperna diskuterar olika sorter av problem som kan uppstå under mottagningen. Slutfasen av projektet kan delas upp i två perioder; en vecka utan de nya studenterna och två veckor tillsammans med de nya studenterna. Veckan innan de nya studenterna anländer till universitetet vigs åt att fixa det sista arbetet som behövs uträttas. Under de andra två veckorna spelar Rekå sin karaktär dygnet runt. Fadderkå är kontaktpersoner för faddrarna och ser bland annat till att de nya studenterna har någonstans att bo. Under dessa två veckor är det Rekås och Fadderkås uppgift att underhålla de nya studenterna med allt från lekar på dagarna till att ordna olika festligheter på kvällarna. 1.4 Tidigare forskning År 1998 gavs artikeln How Undergraduates Are Affected by Service Participation ut (Astin och Sax). Den byggde på en enkätundersökning som drygt 7 universitetsstudenter på 42 6

olika institutioner i USA svarade på via e-post. En relevant fråga som ställdes för denna uppsats var: Varför väljer studenter på universitetet att engagera sig i olika typer av ideell verksamhet? Nedan visas en tabell av resultatet, i vilken alla anledningar till varför studenter valde att göra detta presenteras. % Anger anledning Anledning som Mycket viktig För att hjälpa andra människor 91,2 För att känna personlig tillfredsställelse 66,9 För att förbättra mitt närområde 62, För att förbättra samhället i sin helhet 6,6 För att utveckla nya färdigheter 43,2 För att arbeta med folk som skiljer sig från mig 38,1 För att förbättra mina akademiska kunskaper 37,6 För att fullborda mitt civila eller sociala ansvar 29,6 För att förbättra mitt CV 13,3 Procenten överskrider, eftersom många svarande angav flera än en anledning Tabell 1 Resultat från den amerikanska undersökningen, fritt översatt från engelska. Det överlägset vanligaste skälet studenterna angav var att de ville hjälpa andra människor. Sedan var det ganska jämt mellan de följande tre anledningarna. Den anledning som hamnade sist var mer än hälften så stor som anledningen som hamnade näst sist, så det var en väldigt impopulär anledning att ange jämfört med de övriga. Eftersom artikeln är över tio år gammal och studien är utförd i en annan världsdel, är det spännande att se om resultatet från denna studie skiljer sig från resultatet som presenteras i denna uppsats eller om båda resultaten kommer att likna varandra. Det som inte får glömmas bort är att metoden som användes i uppsatsen är annorlunda än den som används i denna studie. Det stod inte exakt hur denna studie hade utförts, till exempel hur enkäten var utformad. Samtidigt arbetade de tillfrågade i studien med andra ideella engagemang än de som deltog i denna uppsats undersökning. 7

2 Teoretisk bakgrund motivation Det som motiverar en människa behöver inte motivera en annan. Det finns många olika faktorer som påverkar en människas motivation. Människan kan motiveras av både inre och yttre motivation, samtidigt kan någon form av behov motivera människan att agera på ett visst sätt. I det här avsnittet kommer inre och yttre motivation, samt delar av fyra välkända behovsteorier som ligger till grund för inre och yttre motivation presenteras. 2.1 Inre och yttre motivation Teoretiker skiljer på inre och yttre motivation. Inre motivation kommer från en persons innersta önskan att uträtta någonting, vilket oftast kan förverkligas av personen själv. Det kan vara nöjet eller värdet som är associerat med den givna aktiviteten (Staw 1989 s. 39). Till exempel kan en person vara väldigt produktiv i sitt arbete bara för att denna gillar att arbeta eller för att ett bra utfört arbete ger tillfredsställelse i sig självt (Staw 1989 s. 4). Dessutom kan bekräftelse från kollegor eller känslan av att ha presterat på topp vara ett exempel på inre motivation. Det kan även handla om fritidsintressen som en person är villig att lägga ner åtskilliga timmar på att utöva eftersom det ger en inre tillfredsställelse. Yttre motivation uppkommer däremot på grund av något mål som är oberoende av jobbet eller aktiviteten i sig självt och som ger tillfredsställelse för personen (Staw 1989 s. 37). Oftast uppkommer denna motivation från omgivningen, vanligtvis från personer högre upp i hierarkin på en arbetsplats. Det som personen strävar efter kan vara högre lön, bonusar eller befordran (Bratton 7 s. 2). 2.2 Behovsteorier De fyra välkända behovsterorierna inom organisationsbeteende, Maslows behovspyramid, Herzbergs tvåfaktorsteori, McClellands behovsteori och Alderfers ERG-teori, handlar alla om att förstå vilka behov en människa har och på så sätt kunna motivera dem på bästa sätt. De fyra teorierna skiljer sig åt i antal basbehov, vissa har flera medan andra har färre. Ibland syftar vissa av basbehoven i de olika teorierna på samma sak men de har olika namn. Dessutom menar en av teoretikerna, Maslow, att vissa basbehov måste vara uppfyllda innan ett annat basbehov kan vara motiverande. Detta håller dock de övriga tre inte med om. De anser att alla basbehov kan vara motiverande samtidigt och oberoende av varandra. 8

Det finns fem uppsättningar av mål som Maslow kallar basbehov. Han menar att människan motiveras av en önskan att antingen uppfylla dessa behov eller fortsätta att underhålla de redan uppfyllda behoven (Maslow 1989 s. 34). Två av dessa behov, fysiologiska behov och säkerhetsbehov, kommer inte att nämnas här, eftersom de anses irrelevanta för denna uppsats. De övriga tre basbehoven illustreras av den så kallade behovspyramiden som kan ses nedan. Figur 1 Maslows behovspyramid, endast de tre översta lagren, fritt översatt från engelska. Det mest grundläggande av de tre basbehoven som tas upp här visas i basen av pyramiden. Behoven blir mer komplexa högre upp i pyramiden. Teorin går ut på att människan inte kan motiveras av ett basbehov i pyramiden om inte alla behov under detta är uppfyllda och tillfredställda. Herzbergs teori består av två sorters faktorer som påverkar hur tillfredställda människor känner sig när de arbetar. Faktorerna är motivationsfaktorer, som ger positiv inneboende tillfredsställelse, och hygienfaktorer, som är yttre faktorer som inte själv går att påverka. Herzberg har identifierat sex motivationsfaktorer som påverkar motivation på en arbetsplats (Jacobsen & Thorsvik 2). Om någon eller några av dessa faktorer är uppnådda menar han att det kommer leda till ett ökat prestationsbehov. Nedan visas en figur av dessa motivationsfaktorer (Jacobsen & Thorsvik 2). Motivationsfaktorer Prestation Erkännande Arbetet i sig Ansvar Befordran Utveckling 9

McClelland har definierat sex grundläggande behov som motiverar människor, fem av dem presenteras här 2 : prestation, makt, tillhörighet, självständighet och självförverkligande. Som tidigare nämnts är dessa behov inte rangordnade på något sätt, dock menar han att människor skiljer sig åt till vilken grad de upplever de tre behoven prestation, tillhörighet och makt. Vidare anser han att människor uppnår mest när de har ett högt prestationsbehov. De personer som har ett högt prestationsbehov har en tendens att sätta upp mål som är väldigt höga, de söker även återkoppling på det som de har presterat och vanligtvis är de upptagna med att försöka prestera något (Bratton 7 s. 23). Den sista behovsteorin, Alderfers ERG-teori, föreslår att människans behov kan delas in i tre kategorier: existens-, relations- och utvecklingsbehov. Det är bara de två sista som är av intresse för den här uppsatsen. Relationsbehovet utgår från social och yttre uppskattning, till exempel samhörighet med familj och vänner, och även uppskattning från vänner och medarbetare. Medan utvecklingsbehovet syftar på inre uppskattning och självförverkligande, till exempel lusten att vara kreativ, produktiv och att arbeta med och avsluta meningsfulla uppgifter. Alderfers menar att dessa behov kan variera från individ till individ. En del av behovsteorierna använder sig av behovsnamn som är väldigt breda, vilket medför att de täcker in många olika motivationsfaktorer. På så sätt har de fyra teorierna många motivationsbehov som är lika varandra. 2.3 Analysmodell Nedan visas den analysmodell som har tagits fram för denna uppsats, varav en förklarande och motiverande text följer om varför den ser ut som den gör. Inre motivation Prestation Ansvar Relationsbehov Arbetet i sig Utveckling Tillhörighet Självständighet Självförverkligande Yttre motivation Prestation Ansvar Relationsbehov Erkännande Makt 2 Det sjätte behovet, säkerhet, är oväsentligt för vad denna uppsats ska undersöka.

Utifrån teorin ovan skapades en egen teorimodell anpassad för att på bästa sätt kunna besvara uppsatsens syfte. Den utgår från inre och yttre motivation, eftersom det utgör grunden för vad som motiverar en människa att agera på ett visst sätt. På grund av att de flesta behovsteorierna använde sig av behovsnamn som var väldigt breda och därmed täckte in många olika motivationsfaktorer hade alla de fyra teorierna många motivationsbehov som var likadana som de övriga teorierna. Därför valdes 13 stycken nyckelord ut som tillsammans utgjorde de relevanta basbehov som kunde hittas i behovsteorierna. Dessa nyckelord placerades antingen under inre eller yttre motivation beroende på var de hörde hemma. För att placera in dessa nyckelord i de två kategorierna användes Herzbergs tvåfaktorsteori för att förstå hur placeringen skulle ske. Nyckelorden som kunde ge en personlig tillfredsställelse placerades under inre motivation. De nyckelorden som hade påverkan av omständigheter utanför placerades under yttre motivation. Tre av dessa nyckelord, prestation, ansvar, relationsbehov, kunde passa in under både inre och yttre motivation. Dessa kunde ses som både personlig tillfredställelse men också ett sätt att påverka yttre omständigheter. De 13 nyckelorden rangordnades inte på något speciellt sätt, alla kunde ses som motiverande oberoende av varandra. Modellen valdes att göras på detta sätt eftersom hypotesen var att alla nyckelord i sig kunde vara motiverande för studenterna i undersökningen. Inga speciella nyckelord behövde vara uppfyllda för att de övriga skulle vara motiverande. 2.3.1 Analysmodellens 13 nyckelord Syftet med dessa nyckelord var att undersöka om studenterna som deltog i denna studie motiverades av något eller flera av dessa nyckelord när de valde att arbeta ideellt i ett projekt. Här beskrivs vad de 13 nyckelorden i analysmodellen betyder i detta sammanhang. Utifrån de 13 nyckelorden skapades sedan frågorna till enkäten. Inre motivationsnyckelord Alla åtta nyckelord som är placerade under inre motivation, innebär att en person motiveras av att försöka uppfylla dessa eftersom det ger någon sorts tillfredställelse för personen själv. Det är viktigt att komma ihåg att dessa nyckelord inte är något en person strävar efter att uppnå för att tillfredställa någon annan. 11

Prestation innebar att undersöka om studenterna i undersökningen motiverades av att försöka prestera någonting. Det kunde till exempel vara att de ville kunna prestera resultat på flera sätt än ett och därför valde att både studera och arbeta ideellt under en period. Ansvar undersökte om studenterna i studien motiverades av att ha något sorts ansvar, till exempel om de ville ha ett större ansvar än tidigare eller om de ville ha en annan typ av ansvar än vad de hade i dagsläget. Relationsbehovet skulle bland annat mäta i vilken utsträckning en person motiverades av att utveckla sina personliga relationer till andra människor. Nyckelordet arbetet i sig användes för att se hur viktiga arbetsuppgifterna en person utför var för motivationen. Det kunde vara allt ifrån om det resulterade i någonting viktigt eller om arbetet bara var roligt att utföra. Med utveckling gick det att ta reda på i hur pass stor utsträckning studenterna motiverades av att arbetet de utförde medförde någon form av utveckling, till exempel olika sorter av personlig utveckling. Tillhörighet innebar att personer kände ett behov och motiverades av att tillhöra någon speciell grupp eller bara att de bara ville känna gemenskap med andra människor. Det var även önskvärt att undersöka om det var motiverande för studenterna att klara av att utföra de uppgifter de hade blivit tilldelade. Detta täcktes in under nyckelordet självständighet. Det sista nyckelordet under inre motivation var självförverkligande. Här efterfrågades om studenterna hade något sorts mål som de är motiverade av att uppfylla. Yttre motivationsnyckelord En människa motiveras av att försöka uppfylla yttre nyckelord eftersom de strävar efter att uppfylla ett visst mål som är oberoende av arbetet i sig självt men ändå tillfredställande. 12

Prestation skulle undersöka om studenterna i undersökningen arbetade ideellt för att de trodde att det skulle hjälpa dem på något sätt i framtiden. Detta kunde till exempel vara att personen kunde få ett visst arbete på grund av det den tidigare presterat under studietiden. Med nyckelordet ansvar efterfrågades om studenterna drevs av att visa för andra att de var kapabla att ha och att ta större ansvar. Relationsbehov skulle ta reda på om studenterna motiverades av att arbeta ideellt för att skapa nya och flera kontakter med personer som de tror kommer att gynna dem själva i slutändan. Vissa människor drivs av att utföra ett arbete för att de ska få någon sorts uppskattning och bekräftelse från omgivningen. För att se om detta stämde i det här fallet fanns nyckelordet erkännande med i analysmodellen. Det sista nyckelordet som fanns med under yttre motivation är makt. Detta skulle undersöka om studenterna var delaktiga i ideella projekt för att få någon sorts makt, till exempel kanske de antingen ville utöva makt över andra personer som var med i samma projekt eller så skulle de kunna vilja få möjligheten att bestämma över andra utanför detta projekt. 13

3 Metod 3.1 Val av metod I denna uppsats genomfördes en kvantitativ enkätstudie. Eftersom syftet var att dra generella slutsatser var det önskvärt med ett högt deltagande av intervjupersoner. För att lyckas med detta under en begränsad tid och även ta minimalt med tid av intervjupersonerna föll valet på att göra en kvantitativ enkätstudie. En djupare förståelse hade kunnat fås genom en kvalitativ studie. Samtidigt hade inte helheten kunnat täckas in eftersom det hade varit svårt att intervjua tillräckligt många för att dra generella slutsatser. 3.2 Urval av intervjupersoner De personer som valdes ut för att delta i denna undersökning var teknologer och naturvetare vid Uppsala universitet som under 9 slutför sitt arbete i något av de tre ideella projekten Forsränningen, Uppsala teknolog- och naturvetarkårs arbetsmarknadsmässa samt mottagningsverksamheten för ingenjörer och datavetare. Valet att bara undersöka de personer som presenterades ovan och inte de personer som utförde samma arbete året innan, motiveras med att de som arbetar med ett pågående ideellt projekt kunde besvara frågorna i undersökningen annorlunda än de studenter som redan har slutfört arbetet i ett ideellt projekt tidigare år. Detta eftersom studenter som arbetar ideellt i dagsläget kan ha en annan syn på det som undersöks än studenter som tidigare år redan har slutfört sitt ideella arbete. De som redan är färdiga med sitt projekt är troligtvis färgade av hur resultatet av projektet utföll, vilket bemötande de fick och hur det sociala umgänget påverkats i efterhand. Alla dessa exempel är sådana faktorer som inte i förväg påverkat varför en person har sökt sig till ett engagemang. Dessutom var det mycket lättare att garantera en hög svarsfrekvens i undersökningen om de utvalda studiepersonerna var aktiva i dagsläget, då det blev enklare att genomföra studien eftersom alla personer var samlade på samma ort. Att valet föll på att undersöka teknologer och naturvetare berodde på att dessa studenter hade fler stora ideella projekt att engagera sig i under studenttiden än övriga studenter i staden. Samtidigt omsätter de tre projekten som valdes ut ungefär 2,8 miljoner kronor tillsammans varje år. Det är alltså väldigt mycket pengar som går via dessa engagerade, vilket gjorde det 14

intressant att veta varför studenterna engagerade sig ideellt, eftersom deras frivilliga arbete omsätter mycket pengar och de inte får någon ersättning för det arbete de uträttar. Tillsammans utgjorde de utvalda studiepersonerna 69 stycken studenter, både män och kvinnor. 3 3.3 Operationalisering Utifrån de 13 nyckelorden i teorimodellen togs två påståenden per nyckelord fram. Dessa påståenden var direkt kopplade till det specifika nyckelordet 4. Att det var exakt två påståenden per nyckelord var för att enkäten inte skulle bli så lång och tidskrävande att intervjupersonerna skulle tröttna på att fylla i den. Samtidigt var det önskvärt att ha fler än ett påstående per nyckelord för att kunna vara säkrare på att inte ha missat ett påstående som skulle kunna vara motiverande för att en student valde att utföra ideellt arbete. Valet att ha lika antal påståenden per nyckelord grundade sig i att det kunde bli ett missvisande resultat annars. Detta beror förvisso på hur resultatet sammanställs, det ansågs vara enklast och säkrast att göra på det här sättet. Påståendena (och svarsalternativen) kontrollerades sedan mot en checklista som fanns i boken Att fråga för att garantera att de var utformade på ett korrekt och accepterat sätt (Langlet & Wärneryd 1983 s. 69). En av uppsatsförfattarna har tidigare varit engagerad i två av de tre projekt som har undersökts i denna uppsats. Detta skulle kunna ses som ett etiskt problem om denna person till exempel hade påverkat påståendena i enkäten i sådan grad att de i slutändan var utformande på ett sätt som avspeglade dennes syn på vad som kunde motivera en student att arbeta ideellt. Om så var fallet hade det varit lätt att missa att ta med flera viktiga påståenden för att dessa inte kändes viktiga och relevanta just för honom. Det här undveks i möjligaste mån genom att båda uppsatsförfattarna tillsammans spånade fram flera påståenden till varje nyckelord och därefter valde ut de påståenden som kändes viktigast. Därefter testades enkäten på fyra personer som tidigare har varit engagerade inom den ideella föreningen Uppsala teknolog- och naturvetarkår, samt en person som aldrig förut har varit engagerad. Det här gjordes för att få en bild av hur enkäten uppfattades av andra 3 22 studenter från Forsränningen, 14 studenter från Uppsala teknolog- och naturvetarkårens arbetsmarknadsmässa och 33 studenter från mottagningsverksamheten för ingenjörer och datavetare 4 Alla nyckelord med respektive påståenden finns att beskåda i Bilaga 2. Det är en bok som bland annat tar upp hur påståenden och svarsalternativ i en enkät ska utformas på bästa sätt.

personer. Förstod de till exempel hur de skulle besvara enkäten och verkade påståendena som de skulle svara på vettiga och begripliga. Det gjorde de och då bestämdes det att enkäten var färdig för att delas ut till de utvalda intervjupersonerna. 3.4 Utformning av enkäten Enkäten utformades till en stängd enkät, där respondenterna fick kryssa för svarsalternativ istället för att skriva löpande text. Detta eftersom det dels var mycket lättare att hantera informationen som samlades in och för att de tillfrågade personerna skulle finna det enklare att besvara frågorna (Jacobsen 2 s. 146). Trots att det var en stängd enkät var svarsalternativen så pass breda att de flesta åsikter kunde täckas in. Den sista frågan i enkäten var dock öppen så att intervjupersonerna hade möjligheten att tillägga någonting om de ansåg att enkäten hade missat att ta upp något. Det finns flera olika typer av enkätundersökningar och vilken som används beror på hur den delas ut till de tillfrågade. Den som valdes ut till den här undersökningen var självadministrerande besöksenkät, vilket innebär att respondenterna uppsöks och fyller i sina svar. 3. Datainsamling Datainsamlingen valdes av flera anledningar att göras genom att dela ut enkäter. För det första var intervjupersonerna lättillgängliga, de bodde och vistades på samma ort som uppsatsen skrevs på, vilket gjorde att enkäterna personligen kunde delas ut och samlas in igen samma dag. För det andra, eftersom enkäterna kunde ges till intervjupersonerna personligen, gav det högre svarsfrekvens än om enkäterna istället till exempel hade blivit skickade med e-post till dem. Anledningen till att intervjuer valdes bort helt var för att intervjupersonerna var så pass många att tiden inte hade räckt till för att intervjua alla. När data skulle samlas in besöktes möten som de fyra grupperna 6 i de tre projekten hade. Först förklarades syftet med enkäten och därefter delades den ut och samlades besvarad in igen under samma möte. Det uppkom ett problem med forsränningsgruppen eftersom enkäten blev färdigställd samtidigt som de var i slutfasen av sitt projekt och hade som mest att göra. Därför delades enkäten ut till gruppens två ledare vilka lovade att ge den till de övriga 6 Utnarmkå, Rekå, Fadderkå och Forskå 16

gruppmedlemmarna. Dessa enkäter gavs tillbaka besvarade efter några dagar av en av gruppledarna. När alla besvarade enkäter var insamlade överfördes data manuellt till en databas. Personerna som besvarade enkäten satt ofta i grupper och var aldrig helt själva, vilket kan ha resulterat i att de påverkade varandra när de angav sina svar. Det kan ha gjort att de inte svarade helt sanningsenligt med vad de själva ansåg. Dock tros detta knappt ha förekommit eftersom frågorna som ställdes var så pass neutrala att alla borde ha vågat svara vad de ansåg. Enkäten besvarades av 8 personer ur det totala urvalet av 69 personer. En av personerna besvarade inte enkäten eftersom han var halvtidsarvoderad och därmed inte ideellt arbetande. De övriga tio personerna deltog inte på mötena när enkäten delades ut. Den totala svarsfrekvensen blev 84 %. Forskå och Utnarmkå hade lägre svarsfrekvens, 73 % respektive 71 %. Detta berodde dels på att Forskå var mitt uppe i slutskedet av sitt projekt när denna enkät delades ut, till skillnad från de andra grupperna. Det medförde att alla i Forskå inte hade tid att besvara enkäten och vissa personer gick inte heller att få tag på. Även personerna i Utnarmkå var lite utspridda och svåra att få tag på. I de övriga två grupperna, som sköter mottagningen, var det däremot högre svarsfrekvens, Rekå hade % och Fadderkå 92 %. I dessa grupper var de flesta av dem på samma ställe vilket gjorde att svarsfrekvensen hos dessa var väldigt hög. 3.6 Analysmetod Resultatet av de 26 frågorna har sammanställts med ett så kallat aritmetiskt medelvärde (Blom & Holmquist 1998 s. 34). Varje svarsalternativ i enkäten tilldelades en siffra enligt följande modell: Stämmer inte alls -1. Stämmer dåligt -. Varken eller. Stämmer bra +. Stämmer helt +1. Vet ej Betraktas som att frågan inte har besvarats 17

Siffrorna valdes att gå från -1. till +1. därför att det blev enklare att tyda graferna, vilket resulterade i att det blev lätt att se vilka påståenden som hade betydelse för vad som motiverade studenter till att arbeta ideellt under studietiden. Att svarsalternativet Vej ej betraktades som att frågan inte hade besvarats var för att det inte skulle påverka övriga svarsalternativ. Varje påstående sammanställdes genom att alla Stämmer inte alls-ikryssningar på det påståendet multiplicerades med -1., Stämmer dåligt multiplicerades med -., Varken eller multiplicerades med. och så vidare. Sedan adderades samtliga svar på påståendet och därefter dividerades det nya svaret med antalet svarande på just den frågan. På detta sätt gick det att se vad intervjupersonerna tyckte i genomsnitt på varje påstående. Varje nyckelord hade två påståenden och för att kunna få ett genomsnittsvärde på dem adderades resultaten av de två påståenden på sättet ovan och sen dividerades svaret med två. 18

4 Resultat Undersökningen visade att det var mest populärt att arbeta ideellt bland dem som hade påbörjat sin utbildning höstterminen 7. Denna grupp var nästan dubbelt så stor som de två näst största grupperna, som påbörjade sin utbildning hösten 6 eller hösten 8. Studenterna som var födda år 1986 var flest av dem som arbetade ideellt. De var 19 stycken. Det var i princip lika många män som kvinnor som engagerade sig i denna undersökning. Kvinnorna var några fler, två stycken för att vara exakt. Undersökningen visade att bara sex av de 8 personerna som besvarade enkäten aldrig tidigare hade arbetat ideellt, medan de övriga hade denna erfarenhet, både inom och utanför Uppsala teknolog- och naturvetarkår. 4.1 Huvudfrågorna i enkäten Grafen nedan visar resultatet av hur viktiga respektive nyckelord var, vad gäller såväl inre som yttre motivation, för vad som motiverade en student att arbeta ideellt under studietiden. Bokstaven före varje nyckelord står för antingen inre motivation (I) eller yttre motivation (Y). Stämmer helt Svar på varje nyckelord Varken eller Stämmer inte alls Nyckelord Figur 2 Det genomsnittliga svaret på de 13 nyckelorden. 4.1.1 Inre motivation Prestation hade en väldigt liten betydelse, påståendet 7 jag vill visa för mig själv att jag klarar av att studera samtidigt som jag engagerar mig hamnade marginellt under Varken eller medan påståendet om att ha många bollar i luften klättrade uppåt halvvägs till Stämmer bra. 7 För exakta formuleringar till alla påståenden, se bilaga 2. 19

Ansvar tyckte intervjupersonerna nästan Stämmer bra på dem. Nyckelordets påståenden om att ha ett ansvar som påverkar många människor och ha ett större ansvar än tidigare hamnade precis under Stämmer bra. Relationsbehov kom över Stämmer bra, påståendet att utvidga sitt sociala umgänge tyckte de tillfrågade att det nästan Stämmer helt, medan påståendet om att ha ett behov av att ha människor runt sig inte var lika starkt och kom under Stämmer bra. Arbetet i sig var det nyckelord som fick bästa överensstämmelsen med vad studenterna i undersökningen tyckte. Påståendet det är roligt och stimulerande var det som stämde bäst, hela 2 av de 8 tillfrågade tyckte att det påståendet Stämmer helt. Påståendet om att förbättra Uppsalastudenternas situation var inte fullt så starkt och de tillfrågade tyckte att det nästan Stämde bra på dem. Det näst bästa nyckelordet var Utveckling. 4 av de tillfrågade tyckte att påståendet jag vill utvecklas som människa Stämmer helt in på dem. Även här, liksom i förgående nyckelord, fick inte det andra påståendet, samarbeta med andra människor, lika stark respons. De tillfrågade tyckte att den nästan Stämmer bra på dem. Tillhörighet tyckte de tillfrågade stämde lite bättre än Varken eller. Påståendet om grupptillhörighet var de nästan helt likgiltiga för och det hamnade strax över Varken eller, medan det andra påståendet, att känna gemenskap, vann större gillande och det kom strax över Stämmer bra. Självständighet tyckte intervjupersonerna nästan Stämmer bra på dem. Första påståendet under nyckelordet, att klara individuella uppgifter, stämde nästan bra på dem medan det andra påståendet, att kunna vara med i projektet, tyckte de tillfrågade lite bättre om men inte så mycket att det stämde bra. Självförverkligande var det nyckelord som stämde minst under inre motivation. De tillfrågade uttryckte likgiltighet och placerade nyckelordet nära Varken eller. Påståendena skilde sig dock en del inom detta nyckelord. Påståendet om att projektet kommer att hjälpa till att förverkliga drömmar stämde lite mer än Varken eller, medan påståendet jag har haft det som mål att vara med i ett projekt som detta nästan stämde dåligt.

Nedan presenteras sammanfattningen av resultatet för påståendena för inre motivation. Stämmer helt Svar på varje nyckelord Varken eller 1 2 3 4 6 7 8 9 11 12 13 14 16 Stämmer inte alls Påstående Figur 3 Resultatet för samtliga påståenden under inre motivation. 4.1.2 Yttre motivation Prestation var nyckelordet som de tillfrågade tyckte stämde bäst under yttre motivation, dock inte mycket mer än aningen mindre än Stämmer bra. Påståendena om att det var en merit för framtiden och en merit för framtida arbetsgivare tyckte de stämde nästan lika bra, det andra påståendet var aningen bättre. Ansvar tyckte intervjupersonerna stämde mer än bara Varken eller. Första påståendet, kapabel att ta ett större ansvar, stämde lite mer än Varken eller, medan påståendet visa för framtida arbetsgivare att jag kan och vågar ta ett större ansvar stämde lite mindre än Stämmer bra. Relationsbehov hade väldigt liten betydelse för de tillfrågade, den hamnade aningen högre än Varken eller. Påståendet om att utvidga sitt sociala umgänge för framtiden stämde en aning mer än Varken eller medan andra påståendet, knyta kontakter för framtiden, stämde lite bättre än det första. Erkännande var det näst sämsta nyckelordet att stämma in på de tillfrågade, lite mittemellan Varken eller och Stämmer dåligt. Påståendena att få hög status och att omgivningen ska se en som duktig och ambitiös stämde lika dåligt. 21

Det sämsta nyckelordet att stämma in på de intervjuade var Makt, som stämde lite sämre än Stämmer dåligt. Båda påståendena, att bestämma över andra och ha makt över andra, stämde nästan lika dåligt, den sistnämnda var lite sämre. Nedan presenteras sammanfattningen av resultatet för påståendena för yttre motivation. Stämmer helt Svar på varje nyckelord Varken eller 17 18 19 21 22 23 24 2 26 Stämmer inte alls Påstående Figur 4 Resultatet för samtliga påståenden under yttre motivation 4.2 Den öppna frågan På sista frågan i enkäten angav vissa av studenterna ytterligare faktorer som hade motiverat dem till att arbeta ideellt under en period av sin tid som student. Det var lite blandade saker som togs upp där, det mest förekommande var att de ville kramas och för att de både hade hört och sett hur kul tidigare engagerade hade haft det och vilket bra arbete de hade utfört. I slutet av Bilaga 3 återfinns alla övriga anledningar som nämndes på den sista frågan i enkäten. 22

Analys Under detta kapitel kommer resultatet från föregående kapitel att analyseras. Analysen kommer att vara uppdelad i inre och yttre motivation och vidare kommer den att delas upp i nyckelord..1 Inre motivation Trots att påståendena under prestation handlade om att utföra flera saker samtidigt tyckte de tillfrågade att påståendena 1 och 2 stämde in olika på dem. Det första påståendet, visa för mig själv att jag klarar av att studera samtidigt som jag engagerar mig, skulle kunna ha betytt väldigt lite för de engagerade som därmed inte tyckte att det stämde. Andra påståendet med bollar i luften var lite mer diffust och kunde tolkas som att det handlade om mer än att bara studera och engagera sig och därför stämde det bättre. Båda påståendena under ansvar hade samma betydelse för varför de tillfrågade engagerade sig. Alla de tillfrågade hade någon form av ansvar vilket verkade ha någon betydelse för att engagera sig. Nyckelordet kom på fjärde plats totalt sett vilket bekräftade att ansvar hade en viss betydelse för engagemang. Detta var inte konstigt, eftersom ansvar utgjorde en stor del av det ideella arbetet. De tillfrågade hade någon form av relationsbehov. Nyckelordet var det tredje bästa totalt sett. Behovet av att ha många vänner men även att vara lite av en medelpunkt spelade roll för att engagera sig. De svarande har mycket kontakt med andra människor samtidigt som de står i centrum när projektet ska slutföras, vilket verkade vara ett starkt incitament för att engagera sig. Det påstående som stämde in överlägset bäst på de tillfrågade var att arbetet de utförde var roligt och stimulerande. Detta fick upp nyckelordet arbetet i sig på första plats. Arbetsuppgifterna som studenter ska utföra i ideella projekt måste med andra ord vara upplagda så att de blir roliga att jobba med samtidigt som de är stimulerande. Det andra påståendet, att förbättra situationen för studenter i Uppsala i helhet, verkade inte vara fullt så viktigt. Det skulle kunna ha varit så att mottagningsgrupperna tyckte att det stämde bra eller helt då de hjälper nya studenter att komma igång med studierna och skapa kontakter med andra studenter. Övriga grupper tyckte inte det eftersom de inte direkt såg den förbättrade 23

studiesituationen. Samtidigt kanske de studenter som arbetar med arbetsmarknadsmässa vill underlätta för studenter att till exempel söka examensjobb eller framtida arbeten. De kanske inte såg detta som att förbättra situationen för studenter i Uppsala, snarare att bara hjälpa dem inför framtiden. Det beror kanske på hur påståendet tolkas. Utveckling var det näst bästa nyckelordet. Att arbeta med engagemang skulle vara utvecklande för de inblandade. De ville också lära sig att jobba ihop med andra människor som kanske inte var av samma karaktär som de tidigare hade arbetat med. Båda dessa påståenden stämde väl överrens med vad de tillfrågade jobbar med. Deras uppgifter är så pass omfattande att de lär sig mycket och samtidigt jobbar de med olika typer av människor som de inte har jobbat med tidigare. Att detta nyckelord stämde så bra överrens med vad studenterna ansåg skulle kunna bero på att de är just studenter. En människa som väljer att studera på universitet eller högskola är troligtvis en sådan som gillar och ser det som en utmaning att utvecklas, både vad gäller personlig utveckling och kunskapsinlärning. Tillhörighet hade en viss betydelse för att engagera sig. Trots att påståendena var lika varandra, att tillhöra en grupp och att känna gemenskap, så varierade svaren mycket mellan dessa. Det första påståendet, att tillhöra en grupp, skulle kunna ha varit lite tabubelagt och många vågade kanske inte svara ärligt på det påståendet. Att säga sig vara ute efter gemenskap kändes mer neutralt och blev därmed det populäraste av dessa två påståenden, och kom lite över Stämmer bra. Självständighet såg ut att ha en viss betydelse för att engagera sig. De tillfrågade ville jobba självständigt och med varierande typer av projekt som dessa. De engagerade har individuella uppgifter och jobbar självständigt hela tiden, dock hade det en liten betydelse för varför de engagerade sig. Att detta nyckelord inte var så populärt kan helt enkelt ha berott på att det fanns andra, mer motiverade påståenden som stämde in mycket bättre på de tillfrågade. Nyckelordet som hade sämst påverkan för engagemang inom inre motivation var självförverkligande. Svaren skiljde sig dock mellan de två påståendena under detta nyckelord. De engagerade ville tydligen förverkliga sina drömmar, eftersom det första påståendet stämde in något på dem. Att vara med i ett projekt av den omfattning, som dessa tre, har inte varit någon dröm för de engagerade och påståendet stämde dåligt in på dem. Det verkade som att 24

de försökte förverkliga sina drömmar på något sätt och för att göra detta såg det ut som att det behövde ha varit ideellt engagerade..2 Yttre motivation Det bästa nyckelordet under yttre motivation var prestation. Totalt sett kom det på en femteplats. Att det var en merit för framtiden att ha varit ideellt arbetande hade betydelse för att studenterna valde att engagera sig. Att visa att man kan göra flera saker samtidigt för arbetsgivaren stämde till och med lite bättre än föregående påstående. Dock kändes det i förväg troligt att detta skulle ha varit mer motiverande för studenter som valde att engagera sig ideellt än det var. Kanske vågade de tillfrågade inte erkänna att merit ändå hade någon betydelse för engagemang. Att de inte skulle kunna ha gjort det känns dock långsökt, så vi får helt enkelt tro att det här inte var ett speciellt motiverande nyckelord. Ansvar hade en liten betydelse för varför de tillfrågade engagerade sig. Trots att frågorna behandlade samma sak och var uttryckta på nästan samma sätt fick de väldigt olika svar. Det ansvar, under yttre motivation, som de tillfrågade var ute efter såg ut att vara till för att visa upp för framtidens arbetsgivare och ingen annan, i övrigt verkade inte ansvar vara intressant. Relationsbehovet inom yttre motivation hade väldigt liten påverkan till varför de valde att engagera sig. Att utvidga sociala umgängen eller knyta nya kontakter verkade inte ha spelat någon roll vid valet att engagera sig. Det som gick att se här var att kontaktknytande hade lite större påverkan än socialt umgänge. Många av de engagerade jobbar mot företag och det var kanske därför de tyckte att detta påstående stämde mer in på dem. Erkännande hade ingen betydelse för att de tillfrågade valde att engagera sig. Att få hög status och att andra ska tycka att de är duktiga och ambitiösa stämde inte så bra på de tillfrågade. Trots att många av dessa grupper får väldigt stor uppmärksamhet av engagemanget, speciellt mottagningsgrupperna, stämde erkännande inte in på de tillfrågade. Dock kunde det kanske ha varit så att det var jobbigt att erkänna att det var lockande med status, så att fler tonade ner betydelsen av dessa påståenden. Sämsta nyckelordet att stämma in på de intervjuade var makt. Samtliga grupper har någon form av makt då de utför sina uppgifter och vissa har till och med makt inom grupper. Makt är 2

något som förekommer inom grupperna men trots det tyckte de tillfrågade att maktpåståendena inte var något som stämde in på dem när de valde att engagera sig..3 Jämförande med tidigare forskning Artikeln How Undergraduates Are Affected by Service Participation som gavs ut 1998 undersökte bland annat varför studenter på universitetet väljer att engagera sig i olika typer av ideell verksamhet (Astin och Sax). De flesta av anledningarna som fanns att välja på kom från inre motivation men en del passade bra in på såväl inre som yttre.. Studien från 1998 visade att det främst var just inre motivation som motiverade studenterna till att arbeta ideellt. Anledningen som i studien från 1998 var mest populär var för att hjälpa andra människor. I vår studie svarade flest studenter att de gjorde detta för att det var roligt och stimulerande. Om påståendet för att hjälpa andra människor hade funnits med i vår enkät skulle det ha passat in under nyckelordet arbetet i sig, där även det är roligt och stimulerande hör hemma. Nu fanns istället påståendet för att förbättra situationen för studenter i Uppsala i sin helhet, vilket av ovan nämnda anledningar inte gav samma respons. Nyckelordet arbetet i sig kom på första plats i vår studie. Det känns möjligt att dessa två favoritpåståenden kan ha varit olika sidor av samma mynt. I vår studie kom anledningen att utvecklas som människa på andra plats. Den liknande anledningen i studien som utfördes 1998 för att utveckla nya färdigheter kom där på en femte plats. Båda anledningar innebar i stort sett samma sak men de var formulerade på olika sätt. Det innebar att denna anledning var väldigt motiverande, eftersom både studierna gav liknande svar. Det gäller att komma ihåg att det inte har framgått hur enkäten var utformad som besvarades i artikeln How Undergraduates Are Affected by Service Participation. Hur många olika anledningar det fanns att välja på när studenterna skulle ange vad som motiverade dem kunde ha påverkat hur utfallet blev i studien från 1998 jämfört med den här studien. Dessutom missade den studien kanske att ta upp något annat viktigt eller viktigare skäl till varför studenter engagerade sig. 26

6 Slutsats Det som motiverade teknologer och naturvetare vid Uppsala universitet att under studietiden engagera sig ideellt i något av de tre ideella projekten, Forsränningen, Uppsala teknolog- och naturvetarkårs arbetsmarknadsmässa och mottagningsverksamheten för ingenjörer och datavetare, uppkom främst från inre motivation. Det enda nyckelordet från inre motivation som inte ansågs stämma in var självförverkligande. De tre viktigaste anledningarna till varför studenter valde att engagera sig ideellt, samt vilka inre motivationsnycklord de tillhörde var: att arbetet de utförde var roligt och stimulerande Arbetet i sig att de fick utvecklas som människor Utveckling att de ville utvidga sitt sociala umgänge Relationsbehov Yttre motivation hade inte så stor påverkan för om studenterna valde att engagera sig. Två av nyckelorden under yttre motivation, erkännande och makt, stämde inte alls överens med varför studenterna valde att engagera sig. Det viktigaste nyckelordet från yttre motivationen för att engagera sig var prestation. Den hamnade på en delad femteplats totalt i rangordningen av vad som motiverade studenter till att arbeta ideellt under studenttiden. De enda påståendena under yttre motivation som kunde motivera studenter till att engagera sig var för att det kunde vara en bra merit att ha för framtiden eller för att visa upp för framtida arbetsgivare. De anledningar, som studien som gjordes 1998, kom fram till kändes överlag att de innehöll mer motivationsanledningar som gick ut på att förbättra olika saker, som till exempel samhället i sin helhet och situationen för andra människor. Studien i denna uppsats kom snarare fram till att studenterna motiverades av att på något sätt tillfredställa sina egna behov. 27