Södertörns brandförsvarsförbund



Relevanta dokument
Rutiner och vägledning i rehabiliteringsprocessen

9 januari 2003 NR. 1/2003. Arbetsgivarens rehabiliteringsutredning sid 2

Rutiner och vägledning. i rehabiliteringsprocessen

HANDLEDNING I REHABILITERINGSFRÅGOR FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN

Rutiner och vägledning. i rehabiliteringsprocessen

REHABILITERINGS- POLICY

Rutiner och vägledning i rehabiliteringsprocessen

Laholms kommuns rehabiliteringspolicy

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun

Bestämmelser för rehabiliteringsarbetet Antagen av kommunstyrelsen 25 februari 2009, 53.

Rehabilitering och arbetsanpassning - rutin

REHABILITERINGSPOLICY

Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering

Rehabiliteringspolicy

Uppdaterad Rehabilitering. Råd, stöd och riktlinjer i rehabiliteringsarbetet

Handlingsplan rehabilitering. Dokumentansvarig: Personalenheten Beslutat: , KF 112

Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering

Vägledning vid rehabiliteringsarbete

Rehabiliteringspolicy

ARBETSGIVARENS REHABILITERINGSANSVAR

Rehabiliteringspolicy

1. Rehabiliteringsrutiner

RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING

REHABILITERINGSPOLICY

CHECKLISTA REHABILITERING

Riktlinje för och anpassnings- och rehabiliteringsarbete vid Malmö universitet

1. Inledning. 2. Definitioner

REHABILITERINGSPOLICY

FÖRBUNDSINFO. Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar ur ett rättsligt perspektiv

Inledning. Facklig företrädare medverkar i rehabiliteringsprocessen på medarbetarens initiativ.

Vad händer om jag blir sjuk?

Vägledning kring sjukfrånvaro, arbetsanpassning

VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) KOMMUN. Rehabilitering Regler och riktlinjer

Rehabiliteringsriktlinjer. Tibro kommun

Rehabiliteringsprocessen Handbok för Pajala kommun

Karlsborgs kommun. Riktlinjer för rehabilitering i. Bilaga 74 KF Diarienummer: Antagen:

Processbeskrivning för rehabilitering

Riktlinjer för arbetslivsinriktad rehabilitering

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Riktlinjer vid rehabilitering. Universitetsförvaltningen,

Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 )

RIKTLINJER VID ANPASSNING OCH REHABILITERING

178: Revidering av riktlinje för anpassning och arbetslivsinriktad rehabilitering Delges:

PERSONALHANDBOK NORRA VÄSTMANLANDS KOMMUNALTEKNIKFÖRBUND

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 )

REHABILITERINGSPOLICY

Personalhandläggare Eva-May Malmström Fastställd Rutiner vid medarbetares sjukfrånvaro och arbetslivsinriktade rehabilitering

en handbok om rehabilitering

ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 15 B POLICY FÖR ANPASSNINGS- OCH REHABILITERINGSARBETE. Antagen av kommunfullmäktige , 112

Rutiner för Arbetsanpassning och rehabilitering

Information till alla medarbetare vid sjukskrivning och rehabilitering

Arbetsgivarens perspektiv på sjukskrivning

Rehabilitering inom Alvesta Kommun

Rehabiliteringspolicy

Rutin för rehabilitering och arbetsanpassning i Munkedals kommun

ARBETSGIVARENS REHABILITERINGSANSVAR FRÅN ARBETSMILJÖ- OCH ANSTÄLLNINGSSYNPUNKT

Riktlinjer för arbetslivsinriktad rehabilitering i Västerviks kommun

Riktlinjer för anpassning och rehabilitering

Riktlinjer för arbetsanpassning och arbetslivsinriktad rehabilitering

Arbetsanpassningsoch rehabiliteringsprocessen Förtydligande

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Ks Ändring Ändring

Arbetsgivarens perspektiv på sjukskrivning

Lagar och föreskrifter Ansvaret för rehabilitering regleras i lagar och föreskrifter:

REVIDERAD 2012 Riktlinjer för arbetsanpassning och rehabilitering

Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv

Arbetslivsinriktad rehabilitering - riktlinje

Rutin. Rehabilitering och arbetsanpassning

Gemensam rehabiliteringsprocess i Stockholms stad

Inledning. Rehabilitering arbetslivsinriktad - övergripande rutin

Rutiner vid sjukfrånvaro/rehabilitering

FÖRSÄKRINGSMEDICIN. Åsa Gärdeman Palmquist Förhandlare, Linköpings kommun

Rehabilitering. Rutiner och riktlinjer vid Lunds Universitet. Mars 2015/EE

Älvsbyns kommuns riktlinjer för arbetslivsinriktad

Södertörns brandförsvarsförbund. Mål och policy för systematiskt arbetsmiljöarbete vid

Vad händer OM JAG BLIR SJUK? Information om vilka regler som gäller vid sjukskrivning och rehabilitering.

Rehabilitering för läkare en handlingsplan. Sveriges läkarförbund

ARBETSANPASSNING OCH REHABILITERING. Lagstiftning och föreskrifter. Mittuniversitetet Personalavdelningen

Riktlinjer för arbetsanpassning och rehabilitering. Stockholms läns landstings rehabiliteringsprocess för tidig återgång i arbete

Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv

RUTINER FÖR REHABILITERING

Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige. Tilläggsyrkandet bifölls efter tillstyrkan av Jan-Olof Blomster.

Riktlinjer för rehabilitering i Hallsbergs kommun

Riktlinjer för rehabilitering

Min förhoppning med dessa riktlinjer är att de ska bli ett bra stöd för chefer och medarbetare. Giltighetstid 3 år Dokumentansvarig Anne Karlenius

Åter till arbetet. nya regler vid rehabilitering

1:2 Systematiskt arbetsmiljöarbete inom Utbildnings och fritidsnämndens verksamhetsområden

Fastställt av kommunfullmäktige , 20. Olofströms kommun. Rehabiliteringsprogram

Rehabiliteringsrutin Fastställd av rektor

REHABILITERINGSRUTINER. Övertorneå kommun

Rehabiliteringsutredning - plan för återgång i arbete

Rehabiliteringskedja o Juni 2008 Regler rehabiliteringskedja

Landstinget Dalarnas. Rehabiliteringsoch. anpassningsarbete

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Sjukskrivning. och. rehabilitering

Rehabiliteringsmöte. 1. Orsak till kallat rehabiliteringsmöte (kryssa i) 2. Informera om rehabiliteringen. 3. Orsak till sjukfrånvaron

Rehabiliteringskedjan

Rutiner för arbete med rehabilitering

Riktlinjer mot alkohol och droger på arbetsplatsen

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM

Transkript:

Södertörns brandförsvarsförbund Policy Rehabilitering Dnr: 2013-109 Datum: 2013-09-13 Rehabilitering innebär att en medarbetare får hjälp med att återvinna sin arbetsförmåga och ges möjlighet att återuppta yrkesarbete. Regeln om arbetsanpassning och rehabilitering i arbetsmiljölagen innebär att arbetsgivaren är skyldig att organisera arbetsanpassningen och rehabiliteringsarbetet på ett lämpligt sätt. Arbetsgivaren har ansvaret för att påbörja och genomföra rehabiliteringsarbetet, enligt arbetsmiljölagen. Södertörns brandförsvarsförbund ska arbeta aktivt med rehabilitering och arbetsanpassning för att på bästa sätt främja återgång i arbete för sjukskriven medarbetare. Genom ett gott samarbete med företagshälsovård, Försäkringskassan och den sjukskrivna ska tiden för rehabilitering vara så kort som möjligt. På en arbetsplats ska finnas policy och mål kompetens och kontaktpersoner tydlig ansvarsfördelning Samt rutiner för tidiga kontakter med sjukskrivna undersökning av rehabiliteringsbehov m m kontakter med myndigheter och företagshälsovård kontroll, uppföljning och utvärdering samverkan med medarbetare och fackliga organisationer Sjukfrånvaro Berörd närmsta chef ska vidta följande åtgärder vid sjukfrånvaro: 1. Då en medarbetare sjukskriver sig, ska ansvarig chef inom en vecka ta kontakt för att få en ökad kunskap om de förhållanden på arbetsplatsen, som eventuellt kan ha Södertörns brandförsvarsförbund Box 563 Tfn: 08-721 22 00 www.sbff.se Org.nr.: 222000-0737 136 25 Haninge Fax: 08-721 22 23 brandforsvaret@sbff.se

orsakat olycksfall eller ohälsa. Ansvarig chef har också möjlighet att diskutera hur arbetssituationen kan anpassas och underlätta återgång till arbetet. 2. Ansvarig chef ska därefter ta initiativ till att en regelbunden kontakt mellan den sjukskrivne och arbetsplatsen upprättas. Detta är särskilt viktigt om sjukdomstiden beräknas bli lång. 3. Beror sjukfrånvaron på arbetsskada, ska rutinen för arbetsskada följas. 4. Läkarintyg, som den sjukskrivne ska lämna från och med åttonde sjukdagen, ska lämnas till ansvarig chef. 5. Den långtidssjukskrivne ska regelbundet inbjudas till arbetsplatsen. Detta kan ske i samband arbetsplatsträff, informationsmöte, utbildningstillfälle eller en vanlig kafferast. Arbetsgivarens rehabiliteringsprocess - checklista Föreligger rehabiliteringsskyldighet? Om en eller flera av punkterna nedan är uppfyllda inträder arbetsgivarens rehabiliteringsskyldighet enligt arbetsmiljölagen. Sjukskrivning i 14 sammanhängande kalenderdagar eller längre Upprepad korttidsfrånvaro Den anställde begär det själv eller arbetsgivaren initierar Samtal om rehabiliteringsbehov När någon av orsakerna under ovanstående rubrik föreligger kallar närmsta chef medarbetaren till ett samtal för att klarlägga medarbetarens behov av speciella insatser. Vid behov kan chefens chef och eller personalfunktion delta i mötet. Rehabiliteringsbehov föreligger inte Om ansvarig chef och medarbetaren vid samtal kommer fram till att det inte föreligger något behov av speciella insatser kan medarbetaren återgå i arbete och då avslutas arbetsgivarens rehabiliteringsansvar. Observera att avslutet är formellt och minnesanteckningar/protokoll förvaras i personakt med kopia till medarbetare.

Bedömning hos företagshälsovården Om ansvarig chef och medarbetaren vid samtal kommer fram till att ett behov av rehabiliteringsinsatser föreligger bokar chefen en tid hos företagshälsovården, som gör en bedömning. Eventuellt behandlande läkare bör kontaktas av medarbetaren så att företagshälsovården kan få tillgång till journalanteckningar. Rehabiliteringsmöte När företagshälsovården gjort sin bedömning kallar Försäkringskassan till ett rehabiliteringsmöte där medarbetaren, närmsta chefen, produktionsledare, ev. skyddsarbetsplatsombud, företagshälsovård och Försäkringskassan kan närvara. Försäkringskassans representant för minnesanteckningar vid rehabiliteringsmötet. Medarbetaren kan avsäga sig sitt skyddsombuds stöd om han/hon så önskar och ta med sig ett annat personligt stöd. Detta ska i så fall noteras. Utifrån den medicinska diagnosen och de närvarandes kompetensområde bestämmer man vilka rehabiliteringsåtgärder som ska vidtas för återgång tillbaka till arbete. Försäkringskassan ansvarar för samordning av rehabiliteringsutredningen (avstämningsmöte) och arbetsgivaren ansvarar för rehabiliteringen. Rehabiliteringsplan Vilka åtgärder som ska vidtas dokumenteras i en rehabiliteringsplan tydligt angivna och tidsbestämda. I planen anges även uppföljningsmöten. Denna rehabiliteringsplan är personligt upplagd och utgår ifrån personlig förutsättning som råder för medarbetaren. Genomförande av rehabiliteringsplanen Insatserna startar och under genomförandet hålls uppföljningsmöten. Eventuella korrigeringar kan då göras om så behövs. Arbetsträning är en vanlig rehabiliteringsåtgärd efter en längre tids sjukfrånvaro som innebär att du är på arbetsplatsen och gör det du kan men utan krav på prestation. Du kan arbetsträna med dina vanliga arbetsuppgifter i högst 3 månader. Vid successiv återgång i arbetet rekommenderas medarbetaren att föra dagbok över återgången för att lättare återge återgången vid uppföljningsmötena. Andra insatser/åtgärder kan vara anpassning av arbetsplatsen, arbetshjälpmedel, ändrade arbetsuppgifter/arbetstider, utbildning och omplacering. Medarbetaren medverkar inte i sin rehabilitering Om medarbetaren, utan godtagbara skäl, inte medverkar i sin rehabilitering eller avbryter rehabiliteringen i förtid anses rehabiliteringen vara avslutad. Exempel på att medarbetaren inte medverkar kan vara att hon/han inte kommer till avtalade möten, vägrar gå till anvisad företagshälsovård eller avbryter arbetsträning.

Återgång i arbete Har medarbetaren arbetsförmåga av betydenhet ska medarbetaren återgå till sitt arbete. Vid nedsatt arbetsförmåga prövar man enligt följande: 1. Anpassning av arbetsuppgifterna till eventuell arbetsnedsättning 2. Omfördelning av arbetsuppgifterna 3. Placering i annat arbete inom arbetsplatsen 4. Placering i annat arbete inom verksamhetsområdet 5. Placering i annat arbete inom förbundet 6. Anställningen avslutas Samtliga punkter kan kombineras med utbildningsinsatser av rimlig längd och omfattning. Arbetstagaren kan begära, vid behov av Försäkringskassan, ett arbetsgivarutlåtande av arbetsgivaren som beskriver vilka arbetsuppgifter som arbetstagaren haft och ev. vilka omplaceringar eller arbetsträningar som genomförts hos arbetsgivaren. Rehabiliteringen avslutas Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar ska avslutas på ett formellt sätt. Detta görs lämpligen genom att ansvarig chef kallar samtliga parter till ett nytt möte. Vid detta möte går arbetsgivaren igenom vilka åtgärder som vidtagits samt redogör för hur dessa utfallit, vilket utmynnar i ett ställningstagande huruvida medarbetaren har arbetsförmåga av betydenhet eller inte. Detta dokumenteras i form av minnesanteckningar alternativt protokoll som en detaljerad beskrivning av alla åtgärder som vidtagits. Prova annat arbete Lagen om rätt till ledighet för att på grund av sjukdom prova annat arbete syftar till att underlätta för sjukskrivna att återgå till ett arbete. Har medarbetaren på grund av sin sjukdom haft nedsatt arbetsförmåga i förhållande till sitt vanliga arbete under en period om minst 90 dagar och ingått ett anställningsavtal med annan arbetsgivare från dag 91 till och med dag 180 får medarbetaren rätt till ledighet att prova annat arbete. Ledigheten och sjukperiod får tillsammans uppgå till högst tolv månader. Medarbetaren ska anmäla att denne vill utnyttja sin rätt till ledighet senast två veckor före ledighetens början och ange hur lång tid ledigheten är planerad. Lagen är tvingande till medarbetarens förmån. Ledigheten är inte semesterlönegrundande. Avbryter medarbetaren ledigheten ska arbetsgivarens underrättas snarast och kan då skjuta på återgången högst en månad efter det att arbetsgivaren tagit emot underrättelsen. Om medarbetaren avser att återgå i arbete efter planerad ledighet ska medarbetaren meddela arbetsgivaren senast en månad före ledighetens utgång.

Återgång är inte möjlig Saknar medarbetaren arbetsförmåga av betydenhet och återgång i arbete därmed inte är möjlig, kan arbetsgivaren överväga uppsägning på grund av arbetsbrist. Omplacering och uppsägning Innan arbetsgivaren säger upp arbetstagare av personliga skäl måste arbetsgivaren först undersöka om det finns någon omplaceringsmöjlighet enligt 7 andra stycket LAS. En omplaceringsutredning genomförs som talar om vilka vakanta tjänster som finns och vilka pensionsavgångar som är anmälda till arbetsgivaren. När omplaceringsutredningens resultat är sammanställt, ska ansvarig chef kalla samman medarbetare och fackligt ombud till möte och redovisa resultat av utredningen. Skulle det finnas ett erbjudande om omplacering har medarbetaren en viss betänketid på sig att ta ställning till erbjudandet. Om ingen omplaceringsutredning gjorts föreligger heller ingen saklig grund för uppsägning. Vid en uppsägning ska varsel skickas till berörd facklig organisation och en underrättelse lämnas personligen till berörd medarbetare. Den fackliga organisationen kan begära överläggning om saklig grund, inom en vecka då arbetsgivaren ska delta. Kvarstår uppsägning efter avslutad överläggning lämnas uppsägningen skriftligt och personligen till medarbetaren (30 LAS). Tystnadsplikt För den som deltar i rehabiliteringsverksamhet gäller tystnadsplikt enligt offentlighet och sekretesslagen. För att den som deltar i sådan verksamhet ska kunna göra det på ett meningsfullt sätt bör hon/han få all den information som behövs för uppgiften. Mottagandet av adekvat information sker med ansvar som följer av tystnadsplikten. Det är viktigt att informationsutbytet som gäller den enskildes personliga förhållanden bara avser uppgifter som har betydelse för det problem som ska lösas. Kommunikation Personalansvarig chef ansvarar för att denna policy kommuniceras till underställd personal och att arbetsledare säkerställer att medarbetare har läst och förstått denna policy. Dokumentets historia Upprättad/ reviderad: 2013-09-13 Upprättad/ reviderad av: HHN Kontrollerad av 1: LU Kontrollerad av 2: AE Godkänd av: Direktionen 2013-09-13, 46 Ersätter: 2009-11-03