Samhällsansvar och hållbar utveckling ø r e s u n d s b r o k o n s o r t i e t 2 0 0 9
Innehåll Inledning 1 Om företaget Ägarförhållande 2 Vårt uppdrag 2 Vår vision och affärsidé 2 Våra intressenter 3 Vårt samhällsansvar Därför byggdes bron 4 Trafikutvecklingen och prispolitiken 4 Den gemensamma arbets- och bostadsmarknaden 5 Trafiksäkerhet och tillgänglighet 6 Sponsring bygger broar mellan människor 8 Professionell kundservice 9 Arbetsvillkor för medarbetarna 10 Arbetsmiljö för medarbetare och samarbetspartners 12 Fokusområden arbetsmiljö 13 Säkerhet och hälsa 14 Regler för upphandling 16 Vårt miljöansvar Miljöpolitik 17 Fokusområden miljö 17 Utveckling av miljöpåverkan 19 Utveckling av miljöpåverkan i siffror 23 Peberholm en spännande natur 27 Bilaga 1: Miljövillkor 30 Bilaga 2: Data 31
Samhällsansvar och hållbar utveckling Vår uppgift är att äga och driva Øresundsbron. Men vi har större ambitioner än så. Vi är en del av samhället, vilket bland annat innebär att vi vill ta vår del av ansvaret för utvecklingen i Öresundsregionen och en hållbar utveckling för både miljön och integrationen. Detta är ett försök att ge en bild av hur vi i Øresundsbro Konsortiet försöker leva upp till det ansvar vi alla har för att samhället ska fungera på ett humant, rättvist och hållbart sätt och hur vi försöker följa våra ledstjärnor att vara hjälpsamma och brobyggande. Tidigare har vi årligen publicerat en miljöredovisning, vilket sedan 2008 varit ett krav för statliga företag i Sverige (hållbarhetsredovisning). Under 2009 har motsvarande krav på rapport om Corporate Social Responsibility (CSR) införts i Danmark. Vi har därför valt att sammanställa denna redovisning i en ny rapport under namnet Samhällsansvar och hållbar utveckling. Ambitionsnivån är i första skedet att uppfylla de baskrav som lagstiftningen anger och redovisa var vi står i dag. Efterhand ska vi bygga vidare med tydliga mätbara målsättningar och uppföljning på dessa. Den här rapporten är ett komplement till årsredovisningen 2009 och publiceras separat. Caroline Ullman-Hammer Verkställande direktör Øresundsbro Konsortiet 1
OM FÖRETAGET Ägarförhållande Øresundsbro Konsortiet är ett dansk-svenskt företag, som ägs till lika delar av A/S Øresund och Svensk- Danska Broförbindelsen SVEDAB AB. A/S Øresund ägs till 100 procent av Sund & Bælt Holding A/S som i sin tur ägs av den danska staten. SVEDAB AB ägs av den svenska staten. Ägarna svarar solidariskt för Øresundsbro Konsortiets förpliktelser. Ägarförhållandena och verksamhetsföremålet för Øresundsbro Konsortiet finns närmare beskrivna i det dansk-svenska regeringsavtalet från 1991 samt i det konsortialavtal som har ingåtts mellan SVEDAB AB och A/S Øresund och som har godkänts av de båda staterna. Vårt uppdrag Vårt direkta uppdrag är att äga och driva Øresundsbron. Målsättningen är att lånen för bron ska vara betalda inom 30 år från brons öppnande. Merparten av intäkterna ska komma från biltrafiken. Intäkterna från järnvägstrafiken påverkas inte av trafikvolymen utan räknas upp årligen med prisindex. Vårt viktigaste uppdrag är därför att säkerställa en fortsatt långsiktig och affärsmässigt sund verksamhet, byggd på goda intäkter från biltrafiken och understödd av kostnadseffektiv marknadsföring, drift, underhåll och finansiering. Vårt indirekta uppdrag är att fortsätta bidra till för verkligandet av den vision som var drivkraften bakom de politiska besluten om den fasta förbindelsen över Öresund. Fortsatt integration är en viktig förutsättning för ökad trafik på bron och en god vinstutveckling, som gör att vi kan betala tillbaka byggkostnaderna för förbindelsen och landanslutningarna. Vi ska medverka till en positiv utveckling av den totala trafiken både tåg och bil över Øresundsbron. Väg och järnväg är inte konkurrenter utan alternativa ressätt i den integrationsprocess vi eftersträvar och understödjer. Vår vision och affärsidé Vår vision är att Öresundsregionen blir ett kraftcentrum som gör den attraktivare att besöka och att leva och arbeta i. Vår affärsidé är att Øresundsbron dagligen ska bygga nya broar ekonomiskt, kulturellt och mentalt. Bron ska vara den bästa vägen till målet på andra sidan Öresund. 2
Våra intressenter Ett företag som Øresundsbron har många intressenter. En genomgång av de olika intressenterna kan åskådliggöra Øresundsbrons hållning i olika frågor. Ägarna, den danska och den svenska staten, står som garant för företagets lån och vill att lånen ska betalas inom rimlig tid. Men ägarna vill också att det ekonomiska och kulturella samarbetet mellan Sverige och Danmark ska öka. Øresundsbrons hållning är att det inte är optimalt att maximera intjäningen på kort sikt utan bättre att låta trafiken och intäkterna öka på lång sikt genom ett aktivt arbeta för att underlätta rörligheten över Öresund, bland annat genom differentierade priser som säkrar en långsiktig ökning av brons marknad. Kunderna vill ha så mycket för sina pengar som möjligt, det vill säga god service och säkerhet till rimligt pris. Den inställningen är särskilt uttalad i den största kundgruppen pendlarna. Øresundsbrons hållning är att priserna är anpassade till marknaden och de krav som ställs på företaget, särskilt självfinansieringskravet. Medarbetarna vill ha en trygg och säker arbetsplats med goda arbetsvillkor. Øresundsbrons hållning är att engagerade, ansvarstagande medarbetare är den bästa garantin för bra kundservice och i förlängningen lägre kostnader och högre intäkter. Myndigheterna har legitima krav på att Øresundsbron följer lagar och avtal om säkerhet, arbetsmiljö, miljöskydd, arbetsmarknadvillkor etc. Øresundsbrons hållning är att om reglerna skiljer sig mellan Danmark och Sverige är ambitionen att företaget ska utgå från de hårdaste kraven och försöka leva upp till dem. Politikerna har inte samma fokus regionalt och nationellt. Øresundsbrons hållning är att försöka få regionala och nationella politiker att ha samma synsätt, eftersom regionens utveckling har positiva effekter för hela Sverige och hela Danmark. 3
VÅRT SAMHÄLLSANSVAR Därför byggdes bron Øresundsbron byggdes för att förbättra förbindelserna mellan Skandinavien och den europeiska kontinenten, men också för att förbättra det ekono miska och kulturella samarbetet mellan Danmark och Sverige. Bron skulle utgöra starten på Öresundsregionen, vilket framgår av skriften En region blir till, som publicerades av regeringarna i Sverige och Danmark i maj 1999. Där skriver man bland annat i förordet: Om bara ett år är den fasta förbindelsen över Öresund klar. Möjligheternas bro bidrar redan till att riva gränser och främja integrationen, inte bara i Malmö-Köpenhamnsområdet utan i hela Öresundsregionen. Sedan ett drygt år pågår nämligen ett intensivt regeringssamarbete med att blottlägga hinder och problem för rörlighet och integration över Sundet, i syfte att främja sammansmältning och dynamisk utveckling i regionen. Det är en historisk möjlighet att föra Öresundsregionen till täten av regionala kraftcentra för företagande i Europa. Regionen ligger geografiskt rätt placerad nära tillväxtmarknaderna i Östeuropa, den nordiska marknaden och Östersjöområdet. Det framgår alltså väldigt tydligt att ägarna hade större förväntningar på Øresundsbron än att den bara skulle vara en transportkorridor för bilar och tåg. Den skulle öppna för en sammansmältning av den danska och den svenska delen av regionen. Trafikutvecklingen och prispolitiken Integration i Öresundsregionen har också varit riktmärket för Øresundsbrons prispolitik alla fasta kunder får rabatt på sin resa över bron. Bilpendlarna betalar cirka 25 procent av kontantpriset och BroPass-kunderna betalar cirka 50 procent. Företagskunderna får rabatt i förhållande till hur många resor de gör på ett år. Prispolitiken har medverkat till en kraftig trafikökning mellan 2001 och 2009, från cirka 8.000 bilar per dygn till cirka 19.500. Under samma period har pendlarnas andel av personbilstrafiken ökat från 5 till 41,5 procent. 4
Den gemensamma arbets- och bostadsmarknaden Pendlingen över Øresundsbron är ett uttryck för den gemensamma arbets- och bostadsmarknaden som har uppstått i Öresundsregionen. Under 2009 pendlade cirka 20.000 personer med tåg och bil över Øresundsbron varje dag. Pendlingen går i nio fall av tio från Sverige till Danmark. Dels pendlar svenskar till jobb i Danmark därför att Danmark under de senaste åren har haft brist på arbetskraft. Från 2005 till 2007 ökade antalet nya svenskar på den danska arbetsmarknaden från 1.391 till 6.667. Under 2009 var antalet bara 2.930 som en följd av den ekonomiska avmattningen. Dels har många danskar flyttat till Sverige för att få en billigare bostad, men de flesta fortsätter att arbeta i Danmark och pendlar över Øresundsbron. Nettoinflyttningen från Sjælland till Skåne nådde en topp under 2006 med 2.800 personer. Under 2009 var siffran 200 personer. Befolkningen har en positiv inställning till regionen. I en undersökning, som Øresundsbron genomförde hösten 2009, svarade 71 procent av befolkningen i Skåne och 62 procent av befolkningen på Sjælland att regionen redan är en realitet eller blir verklighet senast inom fyra år. 5
Trafiksäkerhet och tillgänglighet Øresundsbron ska vara en säker motorvägsoch järnvägsförbindelse, minst lika säker som motsvarande anläggningar på land i Danmark och Sverige. Därför har bron ett mycket avancerat över vak ningssystem som gör det möjligt för trafikledarna att ingripa när farliga situationer uppstår på motor vägen. Tågtrafiken övervakas av tågledningscentralerna i Malmö och Köpenhamn. Om det trots detta sker en olycka har Sverige och Danmark byggt upp en beredskapsorganisation, som snabbt kan rycka ut från båda sidor av sundet. Denna beredskap övas regelbundet, bland annat genom en övning i full skala vart fjärde år, för att insatspersonalen ska kunna hålla sig ajour med förhållandena på Øresundsbron och för att successivt kunna förbättra organisationen. Få olyckor med allvarlig personskada och ingen döds olycka har inträffat på Øresundsbrons motorväg. Inga olyckor med allvarlig personskada har inträffat på järnvägen. Olycksfrekvens på motorvägen 2005 2006 2007 2008 2009 Olyckor med allvarlig personskada per 10 milj körda kilometer sedan bron öppnades 0,09 0,07 0,09 0,07 0,06 6
Øresundsbron har en mycket viktig samhällsfunktion eftersom tiotusentals människor är beroende av att förbindelsen fungerar 24 timmar om dygnet. Ett längre avbrott får mycket stora konsekvenser för samhället på båda sidor av sundet. Det kan till exempel hända efter en stor olycka eller vid brister i tekniken. Därför prioriteras trafiksäkerheten på bron samt underhållet av anläggningen mycket högt. Under 2009 har Köpenhamnspolisen inlett ett sam arbete med Øresundsbron som gör det möjligt att använda övervakningskamerorna för hastighetskontroller i tunneln, som är den mest känsliga delen av förbindelsen. Efter det omfattande strömavbrottet i både Danmark och Sverige i september 2003 beslutade Øresundsbron att bygga en nödströmsanläggning som garanterar en säker evakuering av tunneln och att åtminstone motorvägstrafiken kan hållas igång vid ett totalt strömavbrott. Tillgängligheten på Øresundsbrons motorväg ligger på en mycket hög nivå. Under de senaste fem åren har trafiken på motorvägen varit avstängd mellan 8,5 och 27,2 timmar per år. De vanligaste orsakerna är trafikolyckor och kraftig vind. Vägtrafikstopp (timmar) på Øresundsbron 2005 2009 2005 2006 2007 2008 2009 Trafikolycka 4,3 0,6 7,3 8,7 10,3 Kraftig vind 10,3 7,0 1,6 Tekniskt fel 0,3 1,0 2,5 1,3 0,9 Annan orsak (isnedfall) 1,3 (isnedfall) 6,9 (test) 10,4 (övning) 3,4 4,1 Totalt 16,2 8,5 27,2 13,4 16,9 7
Sponsring bygger broar mellan människor Øresundsbron satsar varje år en del av marknadsföringsbudgeten på sponsring av olika projekt. Målet är att skapa allianser med utgångspunkt i Öresundsregionen och som klart och tydligt kommunicerar Øresundsbrons varumärke och värdegrund. Långsiktigt handlar det om att skapa mer trafik, med den kortsiktiga strategin är att understödja det dagliga arbetet nämligen att bygga broar. Sponsorsamarbetena ska bidra positivt till att: stärka vårt varumärke och därmed komma ett steg närmare vår vision. öka kunskapen om Öresundsregionen och dess möjligheter. Två exempel visar hur sponsorpolicyn fungerar i praktiken: Øresundsbron stödjer ekonomiskt Öresundskomiteens projekt Folklig förankring i Öresundsregionen. För att främja integrationen och den folkliga förankringen har Öresundskomiteen valt att avsätta 200.000 DKK om året till små samarbetsprojekt. Sedan 2002 har Öresundkomiteen delat ut cirka 900.000 DKK till mer än 60 små samarbets projekt över sundet. Øresundsbron har tagit initiativ för att även socialt utsatta barn i Öresundsregionen ska få ett rikare liv. I samarbete med Red Barnet i Danmark och Makalösa Föräldrar i Sverige driver Øresundsbron Öresundsprojektet. Det ska ge dessa barn möjlighet till kulturella upplevelser och naturaktiviteter på den andra sidan Öresund, långt bort från den invanda miljön. Projektet bidrar till aktiviteter som understödjer barns utveckling och färdigheter, en långsiktig investering i vår viktigaste resurs, nämligen barnen. 8
Professionell kundservice Det är Øresundsbrons ambition att kunder ska bli behandlade på ett professionellt sätt i kontakterna med företaget. Det betyder att alla medarbetare har ett ansvar för att kommunikationen är rak och tydlig. Den nya organisationen med en leveransavdelning som har all kontakt med kunderna innebär att det blir lättare att uppfylla det målet. Øresundsbrons kundpolicy syftar till att sätta kunden i centrum med hjälp av tillgänglighet, trovärdighet och sunt förnuft: Tillgänglighet Våra kunder ska erbjudas en säker och trygg överfart med hög tillgänglighet. Våra säkerhetssystem och -rutiner ska bidra till kundens tillfreds ställelse och i minsta möjliga mån orsaka besvär. De insatser som görs för att förbättra flödet ska alltid beskrivas utifrån konsekvenser för såväl kund som trafiksäkerhet och ekonomi. Trovärdighet Kunderna ska kunna lita på våra system och på vår service. Kunden är välkommen i alla kontakter med oss och tas om hand på ett professionellt och vänligt sätt. Sunt förnuft Vi vill kombinera en effektiv kundhantering med sunt förnuft En rationell hantering är nödvändig och ska stå i samklang med en bra kundservice. Klagomål och reklamationer ser vi som en möjlighet att förbättra servicen till våra kunder. Att behandla danska och svenska kunder lika har varit en utmaning under år 2009 eftersom den svenska kronan har fallit kraftigt i värde gentemot den danska kronan. Øresundsbron har i sin prissättning valt att höja priserna i SEK för kontantbetalande kunder i takt med kursutvecklingen. Svenska avtalskunder (Pendlare, BroPassoch Business-kunder) har dock inte fått så stor prishöjning som motiveras av den svenska kronans försvagning, eftersom Øresundsbron vill understödja den regionala trafiken. Avtalskunderna står för 77 procent av trafiken över bron. Kundernas tillfredsställelse med Øresundsbron ligger på en hög nivå. Andelen kunder som var nöjda med sin senaste resa över bron framgår av tabellen: Tillfredsställelse med Øresundsbron 2005 2006 2007 2008 2009 Procent 95 95 94 94 96 9
Arbetsvillkor för medarbetarna Engagerade och kompetenta medarbetare är avgörande för att Øresundsbron ska lyckas nå sina mål. Det kräver att medarbetarna får utveckla sig i sitt arbete och att man har respekt för varandra i vardagen. Øresundsbrons personalpolitik kan sammanfattas på följande sätt: Humanistisk grundsyn Øresundsbrons förhållningssätt till sina anställda bygger på en humanistisk grundsyn, där vi visar respekt för mångfald och olikheter, och där vi skapar en öppen och tillitsfull företagskultur. Arbetsmiljö Friska medarbetare är en förutsättning för Øresundsbrons framgång. Genom tidiga insatser, en god förebyggande företagshälsovård, flexibla lösningar för friskvård och bra försäkringar vill vi skapa de bästa förutsättningarna för våra medarbetares hälsa. Helhetssyn Den enskilde medarbetaren på Øresundsbron är en del av företagets utveckling och framgång. Därför måste varje anställd känna sitt ansvar för helheten. Gemensam plattform Affärsplanen är den gemensamma plattformen för vårt arbete och det är de långsiktiga målen som tydligt visar vägen. Utveckling Øresundsbron är en arbetsplats där medarbetarna kontinuerligt utvecklas utifrån företagets och individuella behov. Medarbetarna deltar i både interna och externa utbildningar, kurser etc. Øresundsbro Konsortiet arrangerar dessutom regelbundet utbildning för utvalda grupper av anställda. 10
Personalsammansättning 31.12.2007 31.12.2008 31.12.2009 Tendens 2007 2009 Antal Varav Antal Varav Antal Varav Antal Varav kvinnor kvinnor kvinnor kvinnor % % % % Tillsvidareanställning (fastanställda) Sverige 114 60 117 60 117 59 Danmark 67 45 60 42 61 39 Summa 181 54 177 54 178 52 Tillsvidareanställd personal med deltidstjänstgöring redovisade som heltidstjänster (ingår i totala antalet ovan) Sverige 11 86 9 100 4 100 Danmark 8 89 5 100 4 100 Summa 19 88 14 100 8 100 Timanställda redovisade som heltidstjänster Totalt 17 62 16 64 15 59 Øresundsbro Konsortiets jämställdhetsplan används vid rekrytering och lönesättning. Ingen ska särbehandlas på grund av kön och inte heller på grund av religion, ålder, handikapp, sexuell läggning, nationalitet, politisk övertygelse eller social och etnisk bakgrund. Konsortiet strävar efter en balans mellan medarbetare som talar svenska och danska. Att möte bägge språken på alla företagets arbetsplatser bidrar till att ytterligare förstärka upplevelsen av integration mellan länderna. Det mångkulturella samhället och åldersfördelningen ska också avspeglas i personalsammansättningen. Medarbetarnas inflytande och medbestämmande utövas i Kontaktgruppen, där representanter för de anställda och företagets ledning sammanträder regelbundet. Øresundsbron uppmuntrar medarbetare att säga ifrån om man oroar sig för att företaget är på väg att bryta mot lagen eller på annat sätt skaffa sig dåligt rykte. 11
Arbetsmiljö för medarbetare och samarbetspartners Øresundsbron ska vara en sund och säker arbetsplats. En högt prioriterad arbetsmiljösäkerhet ska se till att olyckor undviks och att ingen som arbetar för Øresundsbro Konsortiet utses för fysisk eller psykisk överbelastning. Ledning och medarbetare ska uppnå detta genom att: utnyttja det positiva i att två kulturer möts i konsortiet använda den bästa expertisen på arbetsmiljöområdet arbeta för att förebygga arbetsmiljöproblem och genomföra förbättringar när behov finns utveckla en handlingskraftig och effektiv arbetsmiljöorganisation ge arbetsmiljöorganisationen nödvändiga resurser, befogenheter, utbildningar och kompetenser för att effektivt och enkelt kunna vägleda kollegerna i arbetsmiljöfrågor delegera arbetsmiljöansvar göra alla medarbetare och samarbetspartner medvetna om att de har ett ansvar för arbetsmiljön inte bara sin egen utan också kollegernas minimera och, om möjligt, helt undvika icke ändamålsenliga arbetsprocesser och användningen av farliga ämnen och material samarbeta på alla organisationsnivåer för att skapa bästa möjliga arbetsmiljö Arbetsmiljöpolicyn tas fram av ledningen i samarbete med huvudskyddskommittén. Policyn ska efterlevas av alla vid igångsättning och uppföljning av konsortiets aktiviteter. Därutöver finns en arbetsmiljökoordinator och en arbetsmiljöorganisation som kan ge råd och utföra kontroller i alla arbetsmiljö sammanhang. Arbetsmiljöorganisationen strävar efter att uppfylla de högsta kraven enligt svensk och dansk arbetsmiljölagstiftning. 12
Fokusområden arbetsmiljö Øresundsbron har ett högt prioriterat arbetsmiljöarbete och arbetar vidare på att förbättra den redan goda arbetsmiljön. Den proaktiva insatsen betyder att Øresundsbron har relativt få arbetmiljörelaterade olyckor och incidenter och den danska arbetsmiljöinspektionens screening år 2007 resultarade i en grön smiley för Øresundsbrons arbetsmiljöinsats. Under 2009 har Øresundsbron främst arbetat för att: hålla det totala antalet arbetsmiljörelaterade olyckor, tillbud och psykosociala incidenter på samma låga nivå som hittills Under 2010 ska Øresundsbron främst arbeta för att: minska det totala antalet olyckor och incidenter, bland annat genom att vidareutbilda front linepersonalen i kundbemötande samt hot- och våldshantering genomföra arbetsplatsbedömningar i hela organisationen hålla fast vid samma höga ambitionsnivå i arbetsmiljöorganisationen justera arbetsmiljöorganisationen så att den passar Øresundsbro Konsortiets ändrade driftsorganisation, eftersom arbetsmiljöorganisationen ska avspegla företagsstrukturen hålla fast vid samma höga ambitionsnivå i den nya arbetsmiljöorganisationen vidareutveckla arbetsmiljöledningssystemet med utgångspunkt från standarden OHSAS 18001 så att det vid varje tidpunkt är ajour med vårt sätt att arbeta och innehåller de element som ska till för att det delegerade arbetsmiljöarbetet ska vara effektivt 13
Säkerhet och hälsa Sedan bron öppnade år 2000 har ingen arbetsrelaterad olycka med dödlig utgång eller varaktiga men inträffat, och allmänt sett har Øresundsbron mycket få arbetsolyckor. Se tabellen. Øresundsbro Konsortiets prioritering av arbets miljöarbetet är en huvudorsakerna till den låga olycks frekvensen. Øresundsbron gör en stor insats för att förebygga arbetsolyckor även hos samarbetspartners, vanligen entreprenörer, som utför olika typer av arbeten på förbindelsen. Alla arbetsmiljörelaterade händelser av fysisk och psykisk karaktär registreras. Psykosociala incidenter i betalstationen utgör den största delen, till exempel kunder som hotar medarbetare. Alla olyckor och incidenter analyseras tillsammans med de berörda medarbetarna för att undvika liknande situationer i framtiden. 14
Under 2009 hade Konsortiets anställda åtta arbetsolyckor, men ingen av dem medförde frånvaro utöver dagen för skadan. Det är en minskning av Konsortiets totala antal olyckor med 33 procent jämfört med 2008 och allmänt sett är det en stor minskning av antalet olyckor under de senaste fem åren, även om personalstyrkan är någorlunda konstant. Det inträffade 21 tillbud och psykosociala incidenter under 2009, vilket är på samma nivå som 2008. Under de senaste fem åren har det dock skett en avsevärd minskning av dessa händelser. Øresundsbrons anställda hade en relativt låg sjukfrånvaro med 3,6 procent under 2009, vilket är en ökning med 0,5 procentenheter jämfört med 2008. Olyckor och tillbud tendens 2005 2006 2007 2008 2009 2005 2009 Olyckor Antal olyckor, Øresundsbron Med frånvaro 1 4 0 1 0 Antal frånvarotimmar 37 96 0 80 0 Utan frånvaro 14 8 14 11 8 Antal olyckor, samarbetspartners Med frånvaro 1 3 0 0 0 Antal frånvarotimmar 37 138 0 0 0 Utan frånvaro 2 2 6 5 0 Tillbud och psykosociala incidenter Øresundsbron 33 22 37 20 21 Samarbetspartners 10 3 2 0 0 Sjukfrånvaro i procent av antalet arbetstimmar Øresundsbron 3,6 4,7 4,7 3,1 3,6 15
Regler för upphandling Øresundsbro Konsortiet ägs av den danska och svenska staten och lyder bland annat under de regler för offentlig upphandling som gäller i EU, Danmark och Sverige. Men de offentliga reglerna ger Konsortiet vissa friheter inom regelverket. Företagets ledning anser det rimligt att sådana friheter inte fullt ut vidareförs till de personer som i praktiken ska genomföra inköpen. Därför gäller att Øresundsbrons inköp ska göras enligt reglerna i en särskild inköpshandbok. Obligatoriska punkter i det förfrågningsunderlag som Øresundsbron lämnar till anbudsgivare är en begäran om bekräftelse att de följer följande konventioner: ILO:s åtta grundläggande konventioner om mänskliga rättigheter i arbetslivet. FN:s barnkonvention, artikel 32 Det arbetarskydd och den arbetsmiljölagstiftning som gäller i tillverkningslandet samt den arbetsrätt, inklusive regler om minimilön, och det socialförsäkringsskydd som gäller i tillverkningslandet. Enligt Øresundsbrons inköpspolitik ska företaget köpa produkter och tjänster hos företag som som minimikrav alltid följer gällande danska och svenska regler för miljö och arbetsmiljö. Med hänsyn tagen till pris och kvalitet föredras produkter och tjänster som under sin livscykel påverkar miljön så lite som möjligt. En viss mer kostnad accepteras om den miljö- och energimässiga belastningen blir mindre. Varken nationella, regionala eller lokala leverantörer har förtur. Men upphandlingsarbetet ställer också krav på Øresundsbron i beställarrollen att göra en realistisk bedömning av vilka leverantörer som kan klara uppdraget och att följa upp och stötta leverantörerna under arbetets gång. Øresundsbron är en arbetsplats där underhållsarbeten och reparationer nästan alltid måste underordna sig trafikflödet. 16
VÅRT MILJÖANSVAR Miljöpolitik Vi har alla ett ansvar för utvecklingen av den globala miljön och särskilt klimatutvecklingen. Øresundsbron har omsatt detta ansvar i en miljöpolitik, som kan sammanfattas så här: Vi ska successivt minska miljöpåverkan från den dagliga driften och administrationen av förbindelsen. Vi ska ta hänsyn till miljön när tekniska anläggningar installeras och underhålls. Vi ska medverka till att minska miljöpåverkan från trafiken på förbindelsen. Vi ska vara öppna och informativa om våra miljöförhållanden. Miljöarbetet utgår från konsortiets miljöpolicy. Ett miljöledningssystem, med utgångspunkt i de relevanta kraven för ISO14001, ska säkerställa att största möjliga hänsyn tas till miljön i det dagliga arbetet. Vi ska följa miljölagstiftningen, skydda våra naturvärden och vara uppmärksamma på miljön i vår omgivning. Fokusområden miljö Øresundsbron arbetar löpande med att förbättra alla företagets miljövillkor, men varje år har Øresundsbron fokus på utvalda områden där det görs en särskild insats. Under 2009 har Øresundsbron främst arbetat med att: bygga upp miljöledningssystemet undersöka möjligheten till att ytterligare reducera den totala elförbrukningen Under 2010 kommer Øresundsbron att främst arbeta med att: implementera miljöledningsystemet i hela företaget implementera aktiviteter med sikte på ytterligare minskning av den totala elförbrukningen, till exempel ett pilotprojekt med LED-belysning i en del av vägtunneln 17
18
Utveckling av miljöpåverkan I det följande redovisas utvecklingen av Øresundsbrons miljöförhållanden och därefter relevanta nyckeltal för de senaste fem åren på sid 23 26. Trafikbelastningen Motorvägstrafiken och antalet tågpassagerare har ökat kraftigt under de senaste fem åren och mängden gods som transporteras med tåg har också ökat under perioden. En uppskattning av den totala trafikbelastningen mätt i ton och i antalet persontransporter på både järnväg och motorväg framgår av tabellen på sid 23. Trafikbelastningen har ökat utnder hela driftsperioden och särskilt person transporterna har ökat kraftigt cirka 40 procent under de senaste fem åren, samtidigt som den totala transporterade vikten har ökat med cirka 20 procent. Utsläpp från trafiken Utsläppen från motorvägs- och tågtrafiken på Øresundsbron sedan 2005 visas i tabellen på sid 23. Siffrorna inkluderar utsläpp från produktion av ström till tågdriften. Utsläppen har ökat under driftsperioden, särskilt som en följd av den ökade motorvägstrafiken. Utsläppen har generellt inte ökat i samma grad som trafiken på grund av den tekniska utvecklingen av fordonsparken. 2005 på grund av elbesparande aktiviteter som görs löpande. Under dessa år har fokus varit att reducera energiförbrukningen till vägbelysningen i vägtunneln: Under 2007 blev armaturerna utbytta mot mer energisnåla modeller, under 2008 blev natt belysningen i vägtunneln reducerad och under 2009 och 2010 undersöks möjligheterna till LED-belysning. Förbrukningen av bensin och diesel till aktiviteter för driften av förbindelsen varierar från år till år beroende på aktivitetsnivån och typen av aktiviteter. Utsläpp av växthusgasen koldioxid har beräknats sedan 2007. Koldioxid släpps ut vid förbrukning av icke förnybara bränslen och driften av Øresundsbron ger upphov till ett direkt koldioxidutsläpp i samband med den egna förbränningen av bensin, diesel och gas till bilar maskiner och uppvärmning. Øresundsbron ger upphov till ett indirekt koldioxidutsläpp i samband med förbränning av icke förnybara bränslen för produktion av el och fjärrvärme. Den största energi förbrukningen, ström på förbindelsen, ger inte upphov till lika stort koldioxidutsläpp eftersom en del av denna ström köps i Sverige där man i hög grad använder energikällor med lågt koldioxidutsläpp som vattenkraft och kärnkraft. Det totala utsläppet av koldioxid har ökat sedan 2007 på grund av att en större del av strömmen till förbindelsen köptes i Danmark i stället för i Sverige under 2008 och 2009. Energi Øresundsbron använder mest energi till ström på förbindelsen och i betalstationen på Lernacken. Denna förbrukning har sjunkit med 14 procent sedan 19
I diagrammet visas den totala energiför brukningen omräknad i gigawattimmar i förhållande till det totala antalet fordon på motorvägen och i förhållande till det totala antalet personer som transporteras över förbindelsen via både motorväg och järnväg. Som framgår har det varit en minskning av den relativa energiförbrukningen under perioden. Det beror dels på att en del av energi förbrukningen inte ökar med ökande trafik, dels på en ambition att generellt reducera energi förbrukningen. Vatten och förbrukningsmaterial Den totala vattenförbrukningen har minskat kraftigt de senaste fyra åren. Det beror främst på att vattenförbrukningen 2006 var osedvanligt hög på grund av ett brott på en vattenledning. Detta brott reparerades 2007 och 2008 var vattenförbrukningen åter nere på nivån från 2005. Vattenförbrukningen vid tunnelrengöring, slamsugning och andra aktiviteter på förbindelsen varierar mycket från år till år beroende på aktivitetsnivån. Øresundsbro Konsortiet använder relativt små mängder förbrukningsmaterial. Det enskilt största är salt (NaCl) till halkbekämpning om vintern. Förbrukningen varierar mycket från år till år beroende på vädret. Den näst största posten är papper: Skrivaroch kopieringspapper för användning på kontoren, trycksaker som till exempel rapporter, brochyrer, foldrar etc. och emballage till de BroBizzar, som fasta kunder använder. Förbrukningen av BroBizzar samt pappersförbrukningen för att emballera dem och förbrukningen av trycksaker redovisades för första gången under 2009. Øresundsbron försöker löpande spara kontorspapper genom att arbeta mer elektroniskt och det har lett till en minskning av förbrukningen av kontorspapper under de senaste fem åren. Relativ energiförbrukning. Den totala energiförbrukningen i GWh redovisad per miljoner fordon och per miljoner transporterade personer 3,500 3,000 2,500 2,000 1,500 1,000 0,500 0,000 2005 2006 2007 2008 2009 GWh per milj fordon GWh per milj personer 20
Rengöringsmedel används för att tvätta tunnel, räcken etc. Det används också för allmän städning av kontor, matsalar och övriga administrativa lokaler. Vidare används vax, olja och fett till smörjning och liknande. Förbrukningen av rengöringsmedel, vax, olja och fett varierar mycket från år till år beroende på behovet. Det används också mycket små mängder kylmedel till kylanläggningar. Avfall Mängden avfall varierar mycket över åren beroende på aktiviteterna på förbindelsen. Den enskilt största delen utgörs av spillvatten från pumpsumpar på förbindelsen. Detta körs till en miljöstation i Danmark eller Sverige. Till återvinning körs också en del papper och papp, särskilt från administrationskontoren. Avfall som går till förbränning är primärt avfall från kontoren, det vill säga kontors- och matsalsavfall, men även en del avfall från förbindelsen går att förbränna. Slam från fett-/oljeavskiljare kommer från matsalen på Lernacken och utgör också en av de stora avfallsposterna. Mängderna farligt avfall började mätas först 2007, men det har under alla år transporterats på ett ansvarsfullt sätt till miljöstationer i Danmark eller Sverige. Största delen av det farliga avfallet kommer från förbindelsen och utgörs primärt av batterier och ljuskällor, endast små mängder härrör från administrationen. Mängden elektronikavfall började mätas först 2008, men även det har alltid på ett ansvarsfullt sätt transporterats till miljöstationer i Danmark eller Sverige. Elektronikavfallet kommer både från förbindelsen och administrationen. Vattenflaskor av plast slängdes tidigare i Danmark tillsammans med det brännbara avfallet, men från 2009 ingår de i företagets returflasksystem liksom i Sverige. 21
Avledning av främmande ämnen Regnvatten leds från bron och Peberholm ut i Öresund. Då sköljs ämnen bort från vägbanan, konstruktionen, bilarnas däck och trafikens avgaser. Vid brofästet på Lernacken i Sverige samlades under åren 2000 2007 regnvatten upp från en liten del av brons yta tre gånger per år. Resultatet av dessa prover visade att även om den ökade trafiken sedan 2000 inneburit en ökad utsköljning av främmande ämnen, så är denna fortsatt marginell och utan betydelse för miljön i Öresund. Därför var Øresundsbro Konsortiet och Malmö Stad överens om att upphöra med de löpande mätningarna från och med 2008. Om dygns genomsnittet överstiger 24.000 bilpassager tas mätningarna upp igen. Utsköljningen av främmande ämnen från Øresundsbron ligger i nivå med eller lite lägre än utsköljningen från andra trafikerade vägsträckor. Ett undantag är dock zink, som sköljs ut i stora mängder från Øresundsbron på grund av de förzinkade ytorna på bland annat belysningsstolpar och vägräcken. Buller Sedan förbindelsen öppnade har det gjorts flera omfattande mätningar och beräkningar av buller från trafiken på bron och vid brofästet på Lernacken. Detaljerade bullerberäkningar visar att biltrafiken kan öka till 30.000 fordon per dygn (drygt 10 miljoner fordon per år), och tågtrafiken till 360 turer per dygn (det vill säga 130.000 tåg per år) utan att rådande bullergränser överskrids. Utifrån de här beräkningarna kan det konstateras att trafikmängden under 2009 inte ledde till att de uppställda bullergränserna överskreds. Övrig påverkan Under den första perioden efter brons invigning i juli 2000 hände det vid flera tillfällen att flockar av flyttfåglar kolliderade med bron i dimmigt väder. Efter en närmare undersökning beslutade Øresundsbron att släcka belysningen i dimmigt väder och sedan har bara ett enskilt fall observerats (våren 2006). Inte heller under 2009 har något fall av flockar med flyttfåglar som kolliderar med bron observerats. Pylonbelysningen har totalt varit släckt under cirka fyra timmar under höstperioden 2009 på grund av dimma. Det har inte inträffat några miljöolyckor på Øresundsbron sedan invigningen år 2000. Varje år blir dock ett fåtal större djur överkörda på förbindelsen, vanligen rävar och grävlingar. Det hittas också varje år döda fåglar på förbindelsen, sannolikt påkörda. 22
Utveckling av miljöpåverkan i siffror av avfall samt avledning av regnvatten. De viktigaste påverkansfaktorerna framgår av tabellerna nedan. Totalt sett är miljöpåverkan som följd av drift- och underhållsaktiviteter någorlunda konstant över åren, men sett i förhållande till trafikbelastningen har de minskat något. Øresundsbro Konsortiet redogör primärt för den miljöpåverkan som är en följd av drift och underhåll av förbindelsen, samt naturutvecklingen på den konstgjorda ön Peberholm. Påverkan från drift och underhåll består framförallt av resursförbrukning (energi, vatten och förbrukningsmaterial), produktion Trafikbelastning Tendens 2005 2006 2007 2008 2009 2005 2009 Motorväg Motorcyklar 29.900 32.400 38.600 35.000 33.900 Personbilar 4.500.000 5.200.000 6.143.000 6.503.000 6.572.000 110.000 144.000 170.000 161.000 164.000 56.500 55.600 56.000 48.000 42.600 Bilar 6 9 m Bussar Lastbilar Fordon totalt 269.000 307.000 338.000 341.000 297.000 4.960.000 5.740.000 6.746.000 7.088.000 7.109.500 Järnväg* Godståg 6.950 6.850 7.200 7.400 7.300 Ton gods 3.690.000 3.700.000 4.030.000 4.890.000 4.250.000 Passagerartåg Tjänstetåg Passagerare 49.600 49.400 47.000 49.500 56.800 inkl. i ovanst. inkl. i ovanst. 1.400 3.000 3.300 6.620.000 7.790.000 9.760.000 10.780.000 11.180.000 Samlad belastning Transporterad vikt (miljoner ton) 33,3 35,0 37,7 39,3 39,8 Persontransport (miljoner personer) 18,3 21,0 24,5 29,6 26,0 106 88 81 * Beräkningsmetoden är ändrad något, vilket betyder mindre ändringar i historiska data Utsläpp från trafiken (ton) NOx Kolväten (CH) 89 92 10 11 13 20 26 120 123 157 152 124 CO² 25.300 28 200 32.100 30.500 29.700 SO² 7 6,6 6,6 6,7 6,7 CO 23
Miljöbelastning Tendens 2005 2006 2007 2008 2009 2005 2009 Energi (GWh) 14,29 15,37 12,93 12,3 12,34 El (Lernacken och förbindelsen) 11,06 11,45 9,81 9,54 9,49 El (Vester Søgade) 0,35 0,39 0,36 0,24 0,41 Bensin 0,51 1,39 0,76 0,40 0,44 Diesel 1,29 1,01 0,88 0,69 0,85 Naturgas 0,65 0,70 0,74 0,83 0,77 0 0 0 0,05 0 0,44 0,43 0,38 0,38 0,38 LPG-flaskgas Fjärrvärme Relativ energiförbrukning GWh energi per milj fordon 2,88 2,68 1,92 1,71 1,74 GWh energi per milj personer 0,78 0,73 0,53 0,41 0,47 Koldioxidutsläpp (ton)* 2005 2470 3473 Direkt totalt 535 435 467 Varav bensin 178 94 103 Varav diesel 208 163 207 Varav gas 150 178 157 Indirekt totalt 1470 2035 3006 Varav fjärrvärme 56 55 58 Varav dansk el 208 1186 2453 Varav svensk el 1206 794 495 * Pä grund av nya nyckeltal är hela koldioxidberäkningen reviderad från 2007. Vatten (kubikmeter) 5.405 44.388 13.380 4.752 4.706 Lernacken 3.170 42.200 13.365 3.777 3.841 Kastrup halvö* Medtaget av samarbetspartners Vester Søgade 64 642 179 356 245 1.426 834 180 2 0 745 712 656 617 620 * Under 2009 blev Øresundsbron medveten om en vattenmätare som registrerar vattenförbrukningen på Kastrup halvö, främst till tunneltvättning. Denna vattenförbrukning är medtagen för de senaste fem åren. 24
Miljöbelastning Tendens 2005 2006 2007 2008 2009 2005 2009 Förbrukningsmaterial (ton) 914 540 193 235 855 Vägsalt fast 900 525 172 227 513 Vägsalt saltlag inkl. i ovanst. inkl. i ovanst. inkl. i ovanst. inkl. i ovanst. 315 Papper kontorspapper 11,4 11,3 16,5 6,5 8,10 Papper trycksaker Ej redovisat 8,70 Papper emballage Brobizz Ej redovisat 4,07 Brobizz Ej redovisat 3,11 Rengöringsmedel 2,80 2,86 4,06 1,25 2,87 0 0,24 0 0 0,26 0,06 0,05 0,05 0,15 0,07 0 0,074 0,002 0,038 Avfall (ton) 117 375 149 87 361 Avfall till förbränning 15,4 17,3 19,5 12,5 14,81 15 22,4 17,3 15,3 16,33 Ej redovisat 25,00 Vax Olja/fett Kylmedel (HFC) Papper och papp till återanvändning Vägmaterial till deponering Byggavfall till sortering Annat avfall till sortering 0,5 7,6 0,3 2,0 2,00 0 4,4 6,3 0 5,02 Slam från fett-/oljeavskiljare till specialbehandling 18,4 23,7 11,7 11,7 11,70 Spillvatten från pumpsump till specialbehandling 68,3 300 75,1 39,8 281 Elektronikavfall till specialbehandling Ej redovisat 0,8 2,56 Farligt avfall (kabelvax, batterier, lysrör, olja etc.) till specialbehandling Ej redovisat 4,5 2,66 25 18,4
Utsköljning med regnvatten (kg) 2002 2007* lägst Högst Krom 0,24 0,58 Koppar 3,1 7,7 Zink 140 540 Kadmium 0,0022 0,24 Kvicksilver <0,001 <0,002 Bly 0,23 1,1 PAH-16 <0,01 0,19 Kemisk syreförbrukning, COD 8.900 24.000 Kväve 250 960 Fosfor 8,4 64,0 * Mätningarna har upphört enligt avtal med Malmö Stad eftersom utsköljningen är marginell. 26
Peberholm en spännande natur Den konstgjorda ön Peberholm, som förbinder bro och tunnel, är uppbyggd av sand, lera, sten, och kalk, som hämtades upp från botten av Öresund under muddringen för förbindelsen. Det förekommer ingen sådd, plantering eller naturvård på ön så växter och djurs invandring och utveckling sker utan mänsklig påverkan. Från att ha varit en steril ö har Peberholm med åren utvecklats till en spännande natur och är nu en hemvist för många sällsynta arter. För att följa utvecklingen genomförs årligen inventeringar av djur- och växtlivet. Under 2009 införde Øresundsbron en uppdelning av ön i en röd och en grön zon, som gör det enklare för dem som rör sig på Peberholm att ta hänsyn till naturvärden respektive tekniska anläggningar. Flera av de nyfunna arterna är intressanta. Den mycket sällsynta strandvedel är en ärtväxt som i Danmark bara finns i Storebæltregionen och i Sverige bara finns i norra Bohuslän och vid Klintehamn på Gotland. Praktnejlika är mycket sällsynt i Danmark och Sverige. Bägge arterna är fridlysta i Sverige. Pimpinellros har sina närmaste växtplatser vid Limfjorden och i Bohuslän och är mycket sällsynt i Sverige. Den ingår i en grupp av tidigare funna arter som har en utpräglat västjylländsk utbredning på klitter och hedar, såsom krypvide och hedmåra. En, som också hittades på Peberholm under 2009, är också knuten till hedar och har i Danmark en övervägande jylländsk utbredning. Sedan etableringen av Peberholm har nu 490 arter registrerats, varav flera är sällsynta. Lunds Botaniska Förening genomförde under 2009 fyra botaniska exkursioner som uppföljning på tidigare inventeringar. Dansk Botanisk Forening deltog i tre av dessa exkursioner. Under 2009 registrerades 288 växtarter, varav 13 var nya på ön. Bara en inventering genomfördes före midsommar, varför flera av vårens och försommarens arter förmodligen har blivit förbisedda. Vegetationen under 2009 var dessutom påverkad av att våren var mycket torr, vilket resulterade i att några växter vissnade bort. 27
Peberholm 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Antal växtarter 299 293 284 337 306 288 Antal häckfågelarter 8 13 9 15 11 14 24 20 Listor över alla växt- och djurarter som har observerats på Peberholm finns på hemsidans miljöavsnitt. Zoologisk Museum i Köpenhamn har under perioden 2006-2008 registrerat 345 skalbaggearter och 421 fjärilsarter. Den grönfläckiga kålfjärilen, som var talrik på Peberholm under perioden 2003-2006, har inte observerats sedan dess och beståndet har nu försvunnit. Biologisk Institut vid Köpenhamns Universitet registrerade under 2007 18 olika arter av bin, varav flera är ovanliga. Totalt observerades 20 häckande fågelarter under 2009 och även om det är färre arter än under 2008 så ökar många av arterna i antal jämfört med 2008 och det är totalt sett en ökad häckning under 2008 och 2009 jämfört med tidigare år. Efterhand har vegetationen ökat på Peberholm vilket kan göra det svårare att observera fåglarna, men som också gynnar många arter. Dock hänger en tillbakagång under senare år av tofsvipa och större strandpipare sannolikt ihop med den ökade vegetationen. Under 2009 genomfördes inventeringen av häckfåglar 2-3 veckor senare än 2008 och det kan betyda att några arter var färdiga med att häcka och därför inte blev observerade. 28
Under 2009 observerades ett häckande par av skärpiplärka, en art som inte har observerats sedan 2003. Kolonierna av skrattmås och fiskmås ökar fortfarande och under 2009 var de de mest före kommande häckande arterna på Peberholm. Det tidigare stora beståndet av silvertärna har minskat en del, men Kentsk tärna, som observerades första gången 2008 har ökat markant under 2009. Småtärna, som har observerats varje år sedan 2002, observerades inte under 2009, men den häckade på Saltholm alldeles i närheten. Under 2007 2009 har Amphi Consult för Øresundsbro Konsortiet genomfört en undersökning av den sällsynta grönfläckiga paddan på Peberholm. Det kunde konstateras att den grönfläckiga paddan lekte i många av Peberholms vattenhål under 2007, 2008 och 2009. De säkraste resultaten är från 2008 då undersökningen visade att beståndet av grönfläckig padda på Peberholm med cirka 2.500 vuxna individer är ett av Nordens största. Under 2009 konstaterades att beståndet fortfarande är relativt stort. Under sommaren 2008 hittades också en vanlig padda på ön. 29
Bilaga 1: Miljövillkor Summering av gällande myndighetsvillkor för drift av Øresundsbron Vattendomstolens Dom nr. DVA 37/95 Till halkbekämpning ska användas NaCl eller ett miljömässigt likvärdigt medel Status: Ok Vattendomstolens Dom nr. DVA 37/95 Koncessionsnämndens beslut nr. 193/98 Fisket undersöks fram till 1 juli 2003. Redogörelser för dessa undersökningar ska skickas till Miljö domstolen senast 1 juli 2004 Status: Avslutat Trafikministeriets och Miljø- og Energi ministeriets avgörande från januari 1995 Driften av Öresundsförbindelsen får inte medföra påtagligt ökade koncentrationer av tungmetaller och miljöfrämmande ämnen i djur och växter. Invandring av rävar och råttor till Saltholm ska undvikas Det får inte skapas något landfäste mellan den konstgjorda ön och Saltholm. Staus: Ok Koncessionsnämndens beslut nr. 110/95 Driften av förbindelsen ska i huvudsak stämma överens med vad Øresundsbro Konsortiet har uppgivit i ansökan. Mindre ändringar kan godkännas av tillsynsmyndigheten. Buller från förbindelsen får maximalt uppnå följande värden vid närmaste bostad: Dygnekvivalent ljudnivå 45 db(a) Maximal ljudnivå nattetid (19 07): 70 db(a) Om dessa värden överskrids ska Øresundsbro Konsortiet vidta åtgärder för att avhjälpa detta. Øresundsbro Konsortiet ska utarbeta ett kontroll program till tillsynsmyndigheten Status: Ok Tillstånd från 1. september 1997 av Københavns Amt för avledning av spillvatten från utlopp I1, I2, I3 och P4 på den konstgjorda ön Krav om maximalt utgående flöde (50 800 l/sek) Krav att avledningen sker genom oljeavskiljare och sandfång som ska kontrolleras och tömmas vid behov (minst två gånger årligen) Tillstånd från 16 april 1998 av Københavns Amt för avledning av spillvatten från utlopp P1, P2 og P3 på halvön vid Kastrup Krav om maximalt utgående flöde (1.120 1.560 l/sek) Krav på att avledningen sker genom oljeavskiljare och sandfång (P1 dock endast sandfång) som ska kontrolleras och tömmas vid behov (minst två gånger årligen) Krav på driftrapport Status: Ok Miljödomstolens dom 21 januari 2000 Undersökningar av Lernackens installationskanal ska genomföras varje år under perioden 2000 till 30 juni 2003 (bottenfauna i april maj, avlagringar av oorganiskt material i april maj och september oktober). Øresundsbro Konsortiet ska senast 30 juni 2004 redogöra för undersökningarna till Miljödomstolen. Status: Avslutat Länsstyrelsens beslut 29 juni 2000 Fastställande av kontrollprogram för 1999 2003 för anläggningsperioden. En miljörapport ska sändas till miljönämnden senast 1 mars varje år. Status: Avslutat Miljönämnden i Malmö Stads beslut 29 juni 2000 Fastställande av kontrollprogram för driftfasen. En miljörapport ska sändas till miljönämnden senast 1 mars varje år. Status: Ok Länsstyrelsens beslut 18 september 2000 Fastställande av kontrollprogram för Lernackens installationskanal 2000 2003. Rapport om kontrollprogrammet ska skickas till Länsstyrelsen och Malmö kommun senast 1 mars följande år. Status: Avslutat Tårnby kommun, byggnadstillstånd från december 2005 Villkor för inrättande och drift av reservkraftstation på Peberholm. Status: Ok Krav på driftrapport Status: Ok 30
Bilaga 2: Data I denna bilaga redovisas varifrån olika uppgifter kommer och hur de är kvalitetssäkrade. Integration Befolkningens uppfattning om utvecklingen i Öresundsregionen mäts årligen genom en opinionsundersökning som genomförs av Øresundsbrons analysavdelning. Dessutom följer analysavdelningen löpande utvecklingen på bostads- och arbetsmarknaden samt i näringslivet i regionen genom att samla in, analysera och sammanställa uppgifter från Statistiska Centralbyrån, Danmarks statistik, Örestat, Skat Øresund etc. Kundtillfredsställelse En kundundersökning genomförs två gånger varje år av Øresundsbrons analysavdelning där kunderna får svara på frågor om service och säkerhet på Øresundsbron. Tillgänglighet Avbrott i trafiken på Øresundsbron registreras löpande i interna system med uppgift om tid och orsak. Säkerhet Alla olyckor och incidenter registreras i interna system så snart de har inträffat. Personalstyrka och hälsa Trafikbelastning Trafiken på järnvägen rapporteras av järnvägsföretagen och trafiken på motorvägen registreras i det interna systemet. Utsläpp från trafiken Beräkning av utsläpp från trafiken baseras på Konsortiets registrering av antal och typer av fordon, inklusive ström till tågtrafik som passerar Øresundsbron under året. För varje typ av fordon multipliceras antalet fordon med Øresundsbrons längd och ett genomsnittsvärde för fordonets utsläpp per körd kilometer. Energiförbrukning Bensin- och dieselförbrukningen är summan av dels bränsle inköpt till Konsortiets egna maskiner och fordon, dels bränsle till samarbetspartners maskiner och fordon. Denna förbrukning rapporteras varje år till Konsortiet. Förbrukningen av LPG-gas beräknas också med hjälp av den årliga rapporteringen från samarbetspartners, som använder LPG-gas vid arbeten för Konsortiet under året. Naturgas rapporteras genom rutinmässig avläsning av fasta mätare. Elförbrukning redovisas dels genom avläsning av mätare, dels genom redovisning från leverantörer. Personalrelaterade data, till exempel antal, sammmansättning och sjukfrånvaro registreras efterhand i interna system. 31
Fjärrvärme via klimatanläggningen, som omfattar alla hyresgäster i fastigheten på Vester Søgade 10, redovisas ett år i efterskott av hyresvärden på grundval av fastighetens totala energiförbrukning fördelat på antalet hyrda kavdratmeter så att Øresundsbron för 2009 får en redovisning av fjärrvärme som har förbrukats under 2008. Därför är förbrukningen under 2009 redovisad som en uppskattning, som motsvarar förbrukningen under 2008. Förbrukningen av fjärrvärme på Vester Søgade är i stort sett densamma varje år och förbrukningen utgör bara en liten del av den totala energiförbrukningen. Koldioxid från direkta och indirekta energikällor Utsläpp från de olika energikällorna beräknas med hjälp av nyckeltal från de olika energileverantörerna eller nyckeltal från den danska energistyrelsen. Vatten Fasta vattenmätare vid Lernacken och Kastrup halvö avläses vid årsskiftet. Dessutom tar några få samarbetspartners med sig vatten som rapporteras årligen till Konsortiet. Vattenförbrukningen på Vester Søgade redovisas ett år i efterskott av hyresvärden på samma sätt som beskrivits ovan för fjärrvärme. Därför är förbrukningen under 2009 redovisad som en uppskattning som motsvarar förbrukningen under 2008. Förbrukningen av vatten på Vester Søgade varierar mycket lite från år till år och den utgör en mindre del av den totala vattenförbrukningen. Förbrukningsmaterial Salt och papper redovisas som summan av de totala mängder som köps in från Konsortiets fasta leverantörer under året. Rengöringsmedel, olja/fett etc. redovisas som summan av de årligen rapporterade mängderna från leverantörer och andra samarbetspartners samt de mängder Konsortiet själv har köpt in under årets lopp. Kylmedel redovisas med hjälp av de registrerade mängder som har fyllts på i kylanläggningar under året. Vid utgivningen av rapporten fanns ännu inte siffror för kylmedelsförbrukningen under 2009. Därför är den uppskattad med hjälp av siffror för de två föregående åren. Avfall Avfallsmängden är summan av Konsortiets egna registreringar, redovisningar från mottagningsanläggningar och årliga rapporter från samarbetspartners om avfall som har genererats på förbindelsen i samband med arbeten för Konsortiet. Avledning med regnvatten Under 2000-2007 mättes avledningen med regn vatten från förbindelsen tre gånger om året. Fåglar och växter på Peberholm Varje vår till höst genomförs inventeringar av djur- och växtlivet på Peberholm och resultaten av dessa levereras årligen till Øresundsbro Konsortiet av experter som deltar i inventeringarna. Kvalitetssäkring av data Alla data värderas genom att de jämförs med data från föregående år, sammanvägt med nivån och typen av aktiviteter under året. Vid alla väsentliga avvikelser från det väntade följer Konsortiet upp förhållandena för att försäkra sig om att data är korrekta. 32