M I LJÖREDOVISNING Ø R E S U N D S B R O K O N S O R T I E T

Transkript

1 MILJÖREDOVISNING Ø R E S U N D S B R O K O N S O R T I E T a1

2 Øresundsbro Konsortiet är ett svensk-danskt företag skapat genom avtalet från 23 mars 1991 mellan regeringarna i Danmark och Sverige, vilket har stadfästs av danska Folketinget och Sveriges Riksdag. I regeringsavtalet är verksamhetsföremålet för Øresundsbro Konsortiet närmare fastställt, baserat på principen att Øresundsbro Konsortiet självständigt svarar för ägandet och driften av Øresundsbron. Øresundsbro Konsortiet ägs till lika delar av de för ändamålet av staterna bildade bolagen A/S Øresund och Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB AB, vilka bolag tillika svarar för landanslutningarna på respektive sida av Øresundsbron. Samverkan mellan ägarbolagen vad gäller upprätthållande av ägarfunktionen över Øresundsbro Konsortiet fastställs i ett konsortialavtal som har godkänts av regeringarna i de två staterna. Ägarbolagen svarar solidariskt för Øresundsbro Konsortiets förpliktelser.

3 Innehåll Drift och underhåll 4 Aktiviteter 5 Energi 6 Vatten 7 Förbrukningsmaterial 8 Avfall 9 Arbets- och miljöolyckor 10 Trafiken 11 Utsläpp 12 Buller 13 Avfall 13 Säkerhet 14 Annan påverkan 15 Bortledning av regnvatten 16 Fåglar på bron 17 Pepparholm 18 Havsområdet kring Pepparholm 18 Havsområdet längs förbindelsen 19 Lernackens installationskanal 20 Fisk 20 Mål för miljöinsatsen Miljövillkor 22 Gällande myndighetsvillkor för drift av Øresundsbron 22 Øresundsbro Konsortiets egna miljökrav 24

4 Inledning Øresundsbro Konsortiet ger årligen ut en miljöredovisning om det pågående miljöarbetet och den direkta och indirekta miljöpåverkan som beror på Øresundsbro Konsortiets verksamhet. Miljöredovisningen omfattar den 16 kilometer långa förbindelsen mellan Sverige och Danmark samt driftcentret vid Lernacken i Malmö och huvudkontoret på Vester Søgade i Köpenhamn. Miljöredovisningen beskriver påverkan på miljön 2003 till följd av: Drift- och underhållsaktiviteter Tåg- och motorvägstrafik Annan påverkan Miljöpåverkan jämförs med tidigare år och resultatet för 2003 bedöms i förhållande till målsättningarna. Vidare anges målsättningar för miljöarbetet under

5 Ledningens miljöberättelse Øresundsbro Konsortiets överordnade mål är att leverera transporttjänster och service på ett sätt som garanterar en hög grad av kundtillfredsställelse med hänsyn till lagar och förordningar, företagets driftsresultat, arbetsmiljön, trafiksäkerheten och den yttre miljön. Miljön, arbetsmiljön och säkerhetsstyrningen är integrerade delar av företagets ledningssystem. Både internt i företaget och externt hos entreprenörer och leverantörer som arbetar med förbindelsen ska företagets miljökrav uppfyllas blev Øresundsbro Konsortiets kvalitetssystem OPUS certifierat enligt ISO 9001:2000-standarden, och under det kommande året ska det skapas förutsättningar för att ta steget mot certifiering av vårt arbetsmiljö- och miljöledningssystem som är integrerat i OPUS. Genom att löpande samla in fakta om verksamhetens miljöpåverkan får Øresundsbro Konsortiet en överblick som gör det möjligt att inrikta sig på väsentlig miljöpåverkan utifrån konkreta miljömål. De flesta miljömål som är uppställda för 2003 bedöms vara uppfyllda, och arbetet med de definierade insatsområdena för 2003 har gett värdefull erfarenhet. Resultaten för drift- och underhållsarbetet visar att avfallsproduktion och vattenförbrukning ska bli föremål för särskilda insatser även under Samtidigt kommer vi att arbeta för att hålla övrig miljöpåverkan från drift och underhåll på en oförändrad nivå. Trots ett stort förebyggande arbete har vi tyvärr inte helt kunnat undvika arbetsolyckor Även om omfattningen är låg jämfört med andra företag i Sverige och Danmark behåller vi striktast möjliga målsättning på det här området, det vill säga noll arbetsolyckor. Vår önskan är att Øresundsbron och dess närmaste omgivningar fungerar som en integrerad och värdefull del av Öresundsregionens miljö, såväl ovan som under vattenytan. Täta bestånd av fastväxande alger och blåmusslor, som skapar grogrund för fisk och sjöfågel, har etablerat sig på bropelarna under vattenlinjen. Ovanför vattenlinjen har vi försökt skapa förutsättning för pilgrimsfalken att häcka genom att sätta upp bohyllor på några bropelare. Vidare fortsätter vi att i vissa situationer ha pylonbelysningen släckt under fåglarnas flyttningstid eftersom vi anser att detta minimerar risken att fåglar kolliderar med bron. Djur och växter fortsätter att etablera sig på Pepparholm, och bland de nytillkomna är det flera säregna arter som funnit en fredad tillvaro på ön. Av hänsyn till naturen har vi 2003 infört särskilda regler för trafik på Pepparholm i samband med drift och underhåll. Under 2004 fortsätter vi att samla kunskap som kan användas till att göra bästa möjliga insats för miljön men som också kan ge värdefull information om miljöpåverkan vid etablering av andra stora marina anläggningar. Våra miljömål för 2004 syftar alltså till att vi ska få veta ännu mer om förbindelsens påverkan på de närmaste omgivningarna, däribland de marinbiologiska förhållandena, bottnens utformning och fågellivet. Vänliga hälsningar Sven Landelius Vd, Øresundsbron 3

6 DRIFT OCH UNDERHÅLL Mål för 2003 Implementering av miljöledning enligt ISO Resultat Miljömålet är uppfyllt. Den grundläggande målsättningen är att miljöpåverkan löpande ska kontrolleras och minimeras. Under 2003 införlivades miljöledning i enlighet med ISO i Øresundsbro Konsortiets kvalitetssystem OPUS, som under hösten 2003 blev certifierat enligt ISO 9001:2000. Miljöledningen är i första hand inriktad på den påverkan som beror på företagets egna driftoch underhållsaktiviteter. Den säkrar bland annat att det årligen sätts upp miljömål som minskar miljöpåverkan av drift- och underhållsaktiviteterna, att det utarbetas handlingsplaner för att nå dessa mål och att resultaten mäts och utvärderas. Miljöledningen är integrerad i en rad arbetsprocesser, i kvalitets-, miljöoch säkerhetspolicyn och i de överordnade företagsstrategierna, med syfte att säkra en systematisk och löpande bedömning av miljöpåverkan från våra driftoch underhållsaktiviteter. De viktigaste påverkansfaktorerna i samband med drift och underhåll är resursanvändning (energi, vatten och förbrukningsmaterial), avfallsproduktion och olyckor. År 2003 har kontoret på Vester Søgade i Köpenhamn tagits med i redovisningen, men data härifrån anges separat då det saknas jämförelser med tidigare år. 4

7 Aktiviteter Utöver den vanliga drift- och underhållsverksamheten präglades 2003 av en rad större och mindre byggnadsarbeten. Lernacken Driftcenter utökades mellan mars 2002 och juli 2003 med en ny kontorsbyggnad på kvadratmeter norr om betalstationen. Vidare gjordes mindre ändringar i den befintliga byggnaden söder om betalstationen. Sedan juli 2003 har det dessutom utförts beläggningsarbeten runt byggnaderna. Arbetstimmar Antal arbetstimmar På Pepparholm uppfördes en mindre lagerbyggnad vid brofästet, och två tillträdestrappor till järnvägsdäcket på bron har inrättats. På själva bron pågår försök med nya svängningsdämpare på snedkablarna. Vidare har det arbetats med förbättringar av räddnings- och servicedörrarna i tunneln. 5

8 Energi Den energi som används består främst av el och i mindre omfattning av drivmedel och gas. De största förbrukningskällorna för el är belysning och ventilation i tunneln. Bensin används i första hand till intern trafik och tillsyn i samband med underhållsaktiviteter. Flera av de maskiner som används vid drift och underhåll är dieseldrivna. Driftcentret på Lernacken värms upp med gas. Kontoret på Vester Søgade använder energi i form av el och fjärrvärme. Energi (GWh) El 12,7 11,6 10,6 Bensin 0,5 0,5 0,5 Diesel 0,6 0,6 0,8 Gas 0,6 0,6 0,6 14,3 13,2 12,5 Vester Søgade 0,7 Trots utbyggnaden av driftcentret på Lernacken, som bland annat har medfört en större dieselförbrukning, har den totala energiförbrukningen 2003 minskat jämfört med Detta beror på en lägre elförbrukning, i första hand till följd av en optimering av belysning och ventilation i tunneln. 6

9 Vatten Mål för 2003 En analys av vattenförbrukningen på Lernacken Driftcenter och en bedömning av möjligheterna att minska denna. Resultat Miljömålet är uppfyllt. Vatten används till rengöring av tunnel och vägbana samt i matsalen på Lernacken Driftcenter. Analysen av vattenförbrukningen på Lernacken Driftcenter 2003 avslöjade att även utställningscentret på Lernacken ingår i den redovisade förbrukningen. Det är inte möjligt att avgöra utställningscentrets andel av den totala vattenförbrukningen. Initiativ har tagits för att reda ut detta i samarbete med Malmö stad, så att den redovisade förbrukningen i fortsättningen bara ska gälla Øresundsbro Konsortiets verksamhet. När detta är genomfört går det att bedöma behovet av ytterligare åtgärder för att minska vattenförbrukningen. Vatten (m 3 ) Lernacken Tunnel- och vägrengöring Övriga aktiviteter Vester Søgade 975 En bidragande orsak till den ökade vattenförbrukningen 2003 är utbyggnaden av Lernacken Driftcenter. 7

10 Förbrukningsmaterial Det som huvudsakligen förbrukats i samband med drift och underhåll 2003 är vägsalt, papper samt rengörings- och smörjmedel. Förbrukningen av byggnadsmaterial i samband med utbyggnaden på Lernacken och övriga byggnadsarbeten är inte inräknade. Den ökade förbrukningen beror på en ökad rengöringsinsats i tunneln. Smörjmedel används främst till järnvägsväxlarna, och där är förbrukningen oförändrad. Härtill kommer mindre förbrukning av olika ämnen i mängder långt under 100 kilo. Förbrukningen av vägsalt är densamma som förra året. Under 2003 var det liksom 2002 relativt få dagar med halt väglag. Förbrukningsmaterial (ton) Papper används av administrationen på Lernacken Driftcenter och Vester Søgade. Siffrorna i de tidigare miljöredovisningarna har baserats på återvinningsmängden, och dessa redovisas nu under avfall. Rengöringsmedel används framför allt vid rengöring av tunneln och i mindre omfattning till kontorsstädning Vägsalt ca. 250 Makadam 24 0 Papper 3,2 Rengöringsmedel 1,6 2,5 3,0 Smörjmedel 0,2 0,2 0,2 Vester Søgade Papper 5,2 Rengöringsmedel 0,3 8

11 Avfall Mål för 2003 Reducera mängden avfall orsakat av drift och underhåll Resultat Miljömålet kan inte bedömas bland annat på grund av osäkerhet i fråga om pappers- och kartongavfall. Största delen av det brännbara avfallet från 2003 kommer från utbyggnaden av driftcentret (11 ton), samtidigt som mängden från administrationen har minskat till mindre än 1 ton till följd av att av sorteringen av kontorsavfall har skärpts. För pappers- och kartongavfall är siffran uppskattad och baserad på antalet tömningar av pappersbehållarna. Den förbättrade sorteringen av avfall från administrationen och kartong från utbyggnaden av driftscentret är de viktigaste orsakerna till den ökade mängden, men fördelningen på de enskilda källorna har inte registrerats. Utbyggnaden av driftcentret har medfört en stor mängd byggnadsavfall (betong, asfalt, gips, jordoch trädgårdsavfall m.m.). Avfallet från driftcentret lämnas till behandling hos Sysav i Malmö. Annat avfall består av lampor och ljusrör från tunneln (ca 0,3 ton) samt använda ventilationsfilter från tunneln (0,6 ton). Slam från fettavskiljning i matsalen på Lernacken (ca 18 ton) samlas i tankbil och behandlas av Sysav i Malmö. Slam från oljeavskiljare och sandfång i de pumpsumpar som tunnelns pumpsystem dränerar till lämnas också till Sysav (ca 21 ton). Vidare har 12 ton spillvatten letts bort under 2003 i samband med utbyggnaden av Lernacken Driftcenter. Mängderna från större byggnadsarbeten som utbyggnaden av driftcentret bör inte tas med i bedömningen av om miljömålet är uppfyllt. Osäkerheten om fördelning och beräkningen av pappers- och kartongavfall betyder emellertid att det inte är möjligt att bedöma om miljömålet är uppfyllt för de egentliga drifts- och underhållsaktiviteterna. Därför behövs det också 2004 fokuseras särskilt på avfallshanteringen på Lernacken Driftcenter. På Vester Søgade är mängden av brännbart avfall avgjort större än vad som förväntas av en ren kontorsverksamhet. Detta antas bero på den bristande sorteringen av pappersavfall från kontoren, och detta område kommer därför att följas upp under Avfall (ton) Brännbart avfall Papper och kartong ca. 14 ca. 49 Byggnadsavfall 927 Annat avfall 1 Slam Spillvatten 0 12 Vester Søgade Brännbart avfall 6 Papper och kartong 7 Köksavfall 9 9

12 Arbets- och miljöolyckor Mål för arbetsolyckor. Resultat Miljömålet är inte uppfyllt. Arbets- och miljöolyckor Antal arbetsolyckor Antal miljöolyckor Mål för miljöolyckor. Resultat Miljömålet är uppfyllt. Under 2003 skedde två arbetsolyckor, som medförde frånvaro på sammanlagt 116 arbetstimmar. Ingen av de två olyckorna medförde allvarlig personskada. Olyckorna har analyserats, och på grundval av detta har det vidtagits åtgärder för att undvika liknande händelser i framtiden. 10

13 TRAFIKEN Øresundsbro Konsortiets målsättning är att kontrollera den miljöpåverkan som orsakas av trafiken på Øresundsbron. Generellt går det inte att direkt begränsa påverkan utan att göra ingrepp i trafiken, men i vissa fall kan inverkan på den omgivande miljön ändå begränsas. Motorvägstrafiken har ökat sedan 2001, medan tågtrafiken ligger på samma nivå. Antalet passagerartåg har minskat något, men antalet passagerare har ökat från 4,9 miljoner 2001 till 5,7 miljoner Trafiktal Fordon (milj.) 3,0 3,4 3,8 Godståg Passagerartåg Passagerare (milj.) 4,9 5,4 5,7 Trafiken påverkar miljön framförallt i form av utsläpp, buller, avfall och olyckor. 11

14 Utsläpp Utsläppen från bil- och tågtrafiken på Øresundsbron framgår av tabellen. Utsläppen har ökat sedan 2001, främst på grund av att biltrafiken har ökat och att andelen dieselgodståg har blivit något högre. En ökad andel katalysatorer har samtidigt medfört att utsläppen av kolväten och CO har minskat en aning och att utsläppen av NO X ligger på ungefär samma nivå trots att trafiken har ökat. Minskningen av SO 2 beror på att kvaliteten på motorbränslet ständigt förbättras. Utsläpp (ton) NO X Kolväten CO CO SO 2 5,4 6,3 6,0 Øresundsbro Konsortiets möjlighet att påverka utsläppen är mycket liten, men insatsen för att minska hastigheten på förbindelsen bedöms ha en positiv effekt på utsläppen. 12

15 Buller Sedan förbindelsen öppnade har det gjorts flera omfattande mätningar och bullerberäkningar för trafiken på bron och vid brofästet på Lernacken. Det har under 2003 företagits noggranna beräkningar för att åskådliggöra effekten av en ökad trafikmängd i förhållande till de rådande bullerkraven. Beräkningarna visar att biltrafiken kan öka till fordon per dygn (över 10 miljoner fordon per år), samtidigt som tågtrafiken ökar till 360 turer per dygn (alltså tåg per år) utan att de rådande bullerkraven överskrids. Avfall Avfall som slängs eller tappas från fordon på förbindelsen städas kontinuerligt bort och vägbanan rengörs regelbundet med sopmaskin. Mängden avfall som kommer från trafiken har inte förändrats jämfört med föregående år. Avfallet lämnas till behandling hos Sysav i Malmö. En mindre mängd vägavfall från städning av tunneln lämnas dock i Tårnby kommun. Avfall (ton)

16 Säkerhet Mål för 2003 Ackumulerat antal olyckor med allvarliga personskador mindre än 0,15 per 10 miljoner körda kilometer. Resultat Miljömålet är uppfyllt. Mål för 2003 Ackumulerat antal olyckor med dödlig utgång mindre än 0,25 per 100 miljoner körda kilometer. Säkerhet Motorväg Olyckor med allvarliga personskador sedan öppnandet (per 10 miljoner körda kilometer) 0,26 0,15 0,10 Järnväg Allvarliga säkerhetsincidenter Resultat Miljömålet är uppfyllt. Säkerheten för trafikanter och tågpassagerare som använder Öresundsförbindelsen är hög. Inga trafikolyckor med dödlig utgång har inträffat på Øresundsbron. Motorvägsanläggningen övervakas 24 timmar om dygnet från Trafikcentret på Lernacken. Genom de variabla skyltarna på förbindelsen kan säkerheten för trafikanterna omedelbart skärpas om det händer någonting som påverkar trafiken. Aktiv halkbekämpning, ett system som effektivt varnar för vind- och väderförändringar och en hög säkerhetsnivå vid avspärrningar bidrar också till detta. Den totala olycksfrekvensen för Øresundsbrons driftperiod sjönk under 2003, och det skedde inga olyckor med allvarliga personskador under året. Järnvägen är utrustad med moderna säkerhetssystem däribland ATC (automatisk tågkontroll) och sträckningsradio. Det har inte inträffat några olyckor eller allvarliga incidenter under perioden

17 ANNAN PÅVERKAN Øresundsbron påverkar miljön på olika sätt och det finns i stort sett ingen möjlighet att minska denna påverkan. Øresundsbro Konsortiets målsättning är att kartlägga denna påverkan och dess orsaker och att minimera påverkan när det är möjligt och relevant. De största påverkansfaktorerna, som inte direkt kan kopplas till drift- eller underhållsverksamhet eller trafik, är bortledning av regnvatten från bron, fågelkollisioner, invandring av djur och växter till Pepparholm, förändringar av havsbotten mellan Pepparholm och Saltholm, i Lernackens installationskanal och andra vattenområden samt påverkan på fisk i Öresund. 15

18 Bortledning av regnvatten Regnvatten leds från Öresundsförbindelsen ut i Öresund. I samband med detta spolas det ut ämnen från vägbanan och bilarnas däck. I tabellen redovisas de mängder av ämnen som sköljts ut med regnvattnet mellan 2001 och 2003, baserat på fyra årliga mätningar. För flera ämnen är avledningen under 2003 mindre än tidigare. Tendensen visar att det särskilt är de ämnen som härstammar från trafiken (avgaser och bilarnas däck) som visar en minskning. Minskningen av bly kan alltså förklaras av den stadigt ökande användningen av blyfri bensin. För PAH-16 kan minskningen spegla en ökad användning av däck utan HA-olja. Bortledning av regnvatten Ämnen (kg) Krom 0,93 0,44 0,24 Koppar 7,4 6,5 5,8 Zink Kadmium 0,045 0,0022 0,022 Kvicksilver 0,020 <0,002 <0,001 Bly 1,2 0,56 0,29 PAH-16 0,030 0,019 <0,02 Kemisk syreförbrukning, COD Kväve Fosfor Olja <10 För alla ämnen gäller att de uppmätta nivåerna är låga, och därför är det svårt att dra entydiga slutsatser om tendenserna. De fortsatta provtagningarna ger förhoppningsvis bättre underlag till detta. I förhållande till övriga dagvattenutsläpp från Sverige och Danmark till Öresund rör det sig om ytterst marginella mängder, som inte har någon betydelse för miljön i Öresund. Mängderna är jämförbara med motsvarande motorvägssträckor i Sverige och Danmark, men mängden av zink är fortfarande något högre på grund av fortsatt utsöndring från förzinkade ytor på brons räcken och belysningsstolpar. 16

19 Fåglar på bron Mål för 2003 Undersöka möjligheten att minska risken att fåglar kolliderar med bron genom att släcka pylonbelysningen vid dimma och dålig sikt. Resultat Miljömålet är uppfyllt. Effekten ska verifieras. I oktober 2000 kolliderade ett stort antal flyttfåglar med bron vid dålig sikt och Øresundsbro Konsortiet har sedan dess registrerat antalet döda fåglar på förbindelsen. Øresundsbro Konsortiet beslöt 2002 att försöka minska kollisionsrisken under flyttningstiden genom att släcka pylonbelysningen vid dålig sikt. Hösten 2002 förekom inte dålig sikt i tillräcklig omfattning för att bedöma effekten. Under hösten 2003 släcktes pylonbelysningen i två omgångar, den 14 september (ca två timmar) och 5 november (ca 19 timmar). Vid inget av dessa tillfällen kunde det konstateras döda fåglar och under hela hösten hittades liksom föregående år bara enstaka fåglar. Underlaget är fortfarande otillräckligt för konkreta slutsatser om effekten av pylonbelysningen, men såväl insamling av döda fåglar som släckning av pylonbelysningen fortsätter Mål för 2003 Tänkbara häckningsplatser för pilgrimsfalk sätts upp på Øresundsbron. Målet är att ett häckande par etablerar sig under Resultat Fågelbohyllor är uppsatta, men något häckande falkpar har inte slagit sig ner. Under hösten och vintern 2002/2003 observerades pilgrimsfalk ofta på bron. Pilgrimsfalken slår sig gärna ned i höga byggnadsverk, och därför fattades beslutet att sätta upp fågelbohyllor på vissa bropelare sattes det upp fyra fågelbohyllor för pilgrimsfalk på bropelarnas yttersidor. Det lyckades dock inte att få pilgrimsfalken att häcka under Pilgrimsfalken syns dock fortfarande ofta på bron, och med denna åtgärd hoppas vi att den någon gång kommer att etablera sig som häckfågel på Øresundsbron. Fåglar på bron Fynd av döda flyttfåglar september december 8 okt Döda fåglar

20 Pepparholm Under 2003 har djur- och växtlivet på den konstgjorda ön Pepparholm undersökts. Ön får utvecklas utan någon form av naturvård, sådd eller plantering. Skånes botaniska förening har under sommaren 2003 genomfört fyra inventeringar av Pepparholm som uppföljning till tidigare inventeringar registrerades 279 växtarter, och sedan Pepparholms tillblivelse har totalt 349 växtarter registrerats. Flera av arterna är sällsynta i Sverige och Danmark. Grönfläckig kålfjäril, som är ovanlig i Sverige och Danmark, etablerade sig på Pepparholm I maj 2003 gjordes en inventering av häckfåglar i samarbete med Köpenhamns Amt och Köpenhamns flygplats. Också i samband med växtinventeringarna observerades häckande fåglar registrerades 8 12 arter av häckfåglar, vilket är i samma storleksordning som förra året. Skärpiplärkan observerades inte 2003, men kan ändå fortfarande häcka på Pepparholm. Kolonin av häckande dvärgtärnor har vuxit kraftigt sedan 2002, och utgör med par en av Danmarks största. Också antalet häckande havstärnor och skärfläckor har ökat betydligt. Under de senaste vintrarna har större rovfåglar observerats kring Pepparholm, ofta nära motorvägen och järnvägen. I början av 2004 blev en havsörn dödad efter att ha blivit påkörd när den dök efter en tappad fisk på vägbanan. Även om detta är en enstaka händelse bedöms risken för påkörningar och krockar minska om det sätts upp sittpinnar för rovfåglar längs norra strandlinjen på Pepparholm. Pepparholm Växter Häckfåglar Havsområdet kring Pepparholm När byggnadsarbetena var avslutade bestämdes det att Köpenhamns Amt tillsammans med Øresundsbro Konsortiet ska följa upp myndligheternas villkor att det inte får skapas landfäste mellan Pepparholm och Saltholm gjorde Köpenhamns Amt tillsammans med Øresundsbro Konsortiet en första inspektion av vattendjupet mellan Pepparholm och Saltholm. På vissa ställen fanns tecken på att djupet hade minskat, och därför görs en mera grundlig undersökning

21 Havsområdet längs förbindelsen Målsättning Etablering av marint djur- och växtliv på havsbotten längs förbindelsen samt på bropelare och pyloner undersöks och bedöms. Resultat Delvis uppfyllt. Undersökningarna är inte avslutade. Øresundsbro Konsortiet gjorde under 2003 en undersökning av etableringen av djur och växter på tio bropelare, och resultat från fyra är klara. Resultaten visar att ett lager av fastsittande djur och växter har bildats på bropelarna. Det är huvudsakligen små blåmusslor som sitter med en täthet av upp till individer per kvadratmeter, men också havstulpaner och små kräftdjur finns i riklig mängd. Dessutom finns en vegetation av fastsittande grönalger och rödalger. Lagret är upp till cirka tio centimeter tjockt och i genomsnitt tre centimeter. Den första metern under vattenytan är inte så kraftigt beväxt på grund av vågrörelser och består mest av fastsittande grönalger. Djupare ner finns en del rödalger mellan blåmusslorna. En försiktig uppskattning är att bropelarna och pylonerna tillsammans utgör boplats för cirka 70 ton blåmusslor. Undersökningarna av bropelarna fortsätter och förväntas vara avslutade Dessutom ska omfattningen av kompletterande undersökningar av havsbottnen längs förbindelsen fastställas. 19

22 Lernackens installationskanal Målsättning Undersöka behovet av att justera södra kanten av Lernacken installationskanal så att avlagringar undviks, och utarbeta en handlingsplan i enlighet med detta. Resultat Miljömålet är uppfyllt. Lernackens installationskanal skapades 1996 för att ge åtkomlighet när bropelarna närmast Lernacken skulle installeras. Den skulle ha fyllts igen efter användningen, men i stället ansökte Øresundsbro Konsortiet 1999 om tillstånd att bibehålla kanalen, eftersom det redan då hade skett en betydlig återetablering av havsbotten. Miljödomstolen gav 2000 ett temporärt tillstånd att bibehålla kanalen fram till 1 juli 2004, och ställde samtidigt villkor om årliga undersökningar av miljöförhållandena i kanalen. Mot bakgrund av dessa undersökningar kommer miljödomstolen att fatta beslut om vad som ska hända med kanalen efter 1 juli Øresundsbro Konsortiet avser ansöka om ett bibehållande av kanalen. Varje år under perioden 2000 till 2003 har bottenfauna och sediment i Lernackens installationskanal inspekterats. Undersökningarna 2003 bekräftar observationerna från tidigare år: dels att det sker en drift av sand till kanalbotten, dels att det längs den södra kanalkanten avlagras organiskt material vilket i perioder kan leda till syrebrist. Denna ansamling är dock av begränsad omfattning och påverkar inte tillståndet i Lernackens installationskanal som helhet. Faunan i kanalen skiljer sig fortfarande inte från det omgivande området gjordes det dessutom en mätning av den södra kanalkanten och det kan konstateras att denna på vissa ställen stupar brant. Øresundsbro Konsortiets bedömning är att den miljömässiga vinsten som kan uppnås strax nedanför slänten om kanalen jämnas ut inte uppväger den skada som i så fall uppstår på områdena ovanför kanalslänten. Fisk Fiskeriverket har 2003 avslutat det kontrollprogram som trädde i kraft 1992 med syfte att följa effekter på fisklivet i Öresund till följd av byggandet och driften av Öresundsförbindelsen. Undersökningarna 2003 har i första hand gällt fiskarnas reaktion på buller, vibrationer och ljus från förbindelsen. Dessa undersökningar har ännu inte sammanställts. Miljödomstolen tar 2004 ställning till förbindelsens påverkan på det allmänna fisket baserat på Fiskeriverkets samtliga undersökningar. 20

23 MÅL FÖR MILJÖINSATSEN 2004 För att kunna bedöma uppfyllandet av den övergripande målsättningen att optimera miljöinsatsen och ständigt minimera miljöpåverkan, har företaget satt upp konkreta mål för miljöarbetet. Också för 2004 har det satts upp en rad mål som vid årets slut kommer att göra det möjligt att bedöma om miljöinsatsen har varit effektiv. En rad av målen har förts vidare från tidigare år och syftar till att upprätthålla status quo. Drift och underhåll 1. 0 miljöolyckor arbetsolyckor Skapa underlag för beslut om certifiering av arbetsmiljö- och miljöledningssystemet. 9. Ackumulerat antal järnvägsolyckor med dödsfall färre än 0,025 per 100 miljoner kilometer. Övrig påverkan 10. Tillsyn och underhåll av häckningsplatser för pilgrimsfalk. Målet är att ett häckande par etablerar sig under Installation av sittpinnar för övervintrande rovfåglar på Pepparholm. 12. Inventering av djur- och växtlivet på Pepparholm. 13. Etablering av marint djur- och växtliv på havsbottnen längs förbindelsen samt på bropelare och pyloner undersöks och bedöms. 4. Optimering av avfallshanteringen med syfte att åstadkomma bättre sortering och en minskning av den totala mängden avfall. 5. Registrering och analys av den faktiska vattenförbrukningen på Lernacken Driftcenter i syfte att göra en handlingsplan för att minska denna. 6. Förbrukningen av energi, vatten och papper ska maximalt uppgå till nuvarande nivå; undantag kan göras om det är nödvändigt med hänsyn till säkerhet, arbetsmiljö eller andra miljöförhållanden. Trafik 7. Ackumulerat antal vägolyckor med allvarlig personskada mindre än 0,15 per 10 miljoner körda kilometer. 8. Ackumulerat antal vägolyckor med dödlig utgång mindre än 0,25 per 100 miljoner körda kilometer. 21

24 MILJÖVILLKOR Gällande myndighetsvillkor för drift av Øresundsbron Vattendomstolens dom nr DV 37/95 Till halkbekämpning ska användas NaCl eller ett miljömässigt likvärdigt medel. Vattendomstolens dom nr DVA 37/95 Koncessionsnämndens beslut nr 193/98 Fisket undersöks fram till 1 juli Redogörelser för dessa undersökningar ska skickas till Miljödomstolen senast 1 juli Trafikministeriets och Miljø- og Energiministeriets beslut från januari 1995 Driften av Öresundsförbindelsen får inte medföra påtagligt ökade koncentrationer av tungmetaller och främmande ämnen i djur och växter. Invandring av rävar och råttor till Saltholm ska undvikas. Det får inte skapas något landfäste mellan den konstgjorda ön och Saltholm. Koncessionsnämndens beslut nr 110/95 Driften av förbindelsen ska i huvudsak stämma överens med vad Øresundsbro Konsortiet har uppgivit i ansökan. Mindre ändringar kan godkännas av tillsynsmyndigheten. Buller från förbindelsen får maximalt uppnå följande värden vid närmaste bostad: Dygnekvivalent ljudnivå 45 db (A) Maximal ljudnivå nattetid (19 07): 70 db (A) Om dessa värden överskrids ska Øresundsbro Konsortiet vidta åtgärder för att avhjälpa detta. Øresundsbro Konsortiet ska utarbeta ett kontrollprogram till tillsynsmyndigheten. Tillstånd från 1 september 1997 från Köpenhamns Amt till avledning av spillvatten från avlopp I1, I2, I3 och P4 på den konstgjorda ön Krav på maximalt utgående flöde ( liter/sekund). Krav att avledningen sker genom oljeavskiljare och sandfång som ska kontrolleras och tömmas vid behov (minst två gånger årligen). Krav på driftsrapport. Tillstånd från 16 april 1998 från Köpenhamns Amt om avledning av spillvatten från avlopp P1, P2 och P3 på halvön vid Kastrup Krav på maximalt utgående flöde ( liter/sekund). Krav på att avledningen sker genom oljeavskiljare och sandfång (P1 dock endast sandfång) som ska kontrolleras och tömmas efter behov (minst två gånger årligen) Krav på driftsrapport. 22

25 Miljödomstolens dom 21 januari Undersökningar av Lernackens installationskanal ska genomföras varje år under perioden 2000 till 30 juni 2003 (bottenfauna i april maj, avlagringar av oorganiskt och organiskt material i april maj och september oktober). Øresundsbro Konsortiet ska senast 30 juni 2004 redogöra för undersökningarna till Miljödomstolen. Länsstyrelsens beslut 18 september 2000 Fastställande av kontrollprogram för Lernackens installationskanal Rapport om kontrollprogrammet ska skickas till länsstyrelsen och Malmö stad senast 1 mars följande år. Lärnsstyrelsens beslut 29 juni 2000 Malmö stads miljönämnd beslut 29 juni 2000 Fastställande av kontrollprogram för anläggningsperioden. En miljörapport ska sändas till miljönämnden senast 31 mars varje år. Malmö stads miljönämnds beslut 29 juni 2000 Fastställande av kontrollprogram för driftsfasen. En miljörapport ska skickas till miljönämnden senast 1 mars varje år. 23

26 Øresundsbro Konsortiets egna miljökrav Den miljöpåverkan som orsakas av drift och underhåll av förbindelsen ska kartläggas och kontrolleras. Onödig miljöpåverkan ska undvikas. Allmänheten ska informeras om Øresundsbrons miljöförhållanden i en årlig miljöredovisning. Det ställs krav på entreprenörer om miljöledning och miljöplaner som ska godkännas av Øresundsbro Konsortiet. För driftsfasen etableras ett miljöledningssystem som uppfyller alla relevanta krav i ISO

27 Utgiven av Øresundsbro Konsortiet Mars 2004 Design Foto b:graphic Miklos Szabo, Steen Brogaard, Pierre Mens, Søren Madsen, Stig-Åke Jönsson och Drago Prvulovic Tryck Arco Grafisk A/S

28 Øresundsbro Konsortiet Vester Søgade 10 DK-1601 København V Danmark Tel Fax Øresundsbro Konsortiet Kalkbrottsgatan 141 Box 4278 SE Malmö Sverige Tel +46 (0) Fax +46 (0) info@oeresundsbron.com