ø r e s u n d s b r o k o n s o r t i e t

Transkript

1 miljöredovisning ø r e s u n d s b r o k o n s o r t i e t

2 Øresundsbro Konsortiets huvuduppgift är att äga och driva Øresundsbron. I uppgiften ingår bland annat att säkra tillräckliga intäkter och att på ett balanserat och ansvarsfullt sätt förvalta de lån som har upptagits för att finansiera förbindelsen så att lånen kan betalas tillbaka inom rimlig tid. Øresundsbro Konsortiet är ett dansk-svenskt företag, som ägs till lika delar av A/S Øresund och Svensk- Danska Broförbindelsen (SVEDAB AB). SVEDAB AB ägs av den svenska staten genom Vägverket och Banverket (50 procent vardera). A/S Øresund ägs till 100 procent av Sund og Bælt Holding A/S som i sin tur ägs av den danska staten. Ägarbolagen svarar solidariskt för Øresundsbro Konsortiets förpliktelser. Ägarförhållandena och verksamhetsföremålet för Øresundsbro Konsortiet finns närmare beskrivna i det dansk-svenska regeringsavtalet från 1991 samt i det konsortialavtal som har ingåtts mellan SVEDAB AB och A/S Øresund och som har godkänts av de båda staterna. Med regeringsavtalet som grund har Øresundsbro Konsortiet formulerat sin vision, sin mission och sin affärsidé: Vår vision är att Öresundsregionen skall bli ett nytt europeiskt kraftcentrum. Både kulturellt och ekonomiskt. Vår mission är att dagligen bygga nya ekonomiska, kulturella och mentala broar i Öresundsregionen. Vår affärsidé är att, med tydlig fokus på service, erbjuda det bästa transportalternativet över Öresund.

3 Innehåll Introduktion 2 Ledningens miljöberättelse 3 Förbindelsens miljöbelastning 5 Drift och underhåll 6 Energi 7 Vatten och förbrukningsmaterial 7 Avfall 8 Bortledning av regnvatten 8 Olyckor 8 Trafiken 10 Utsläpp 10 Buller 11 Avfall 11 Säkerhet 13 Motorväg 13 Järnväg 14 Arbetsolyckor 14 Annan påverkan 15 Fågelkollisioner 15 Pilgrimsfalk 16 Peberholm 17 Havsområdet mellan Peberholm och Saltholm 18 Betongytor under vattenytan och skyddsöar 20 Lernackens installationskanal 21 Fisk 21 Miljöledning 22 Miljömålsättningar 23 Specifika miljömål för Miljövillkor 26 Sammanfattning av gällande myndighetsvillkor för drift av Øresundsbron 26 Sammanfattning av Øresundsbro Konsortiets egna miljökrav 28

4 Introduktion Det här är Øresundsbro Konsortiets femte miljöredovisning sedan Miljöredovisningen innehåller information om miljöarbetet och den direkta och indirekta miljöpåverkan som följer av Øresundsbro Konsortiets verksamhet, vilken omfattar den 16 km långa förbindelsen mellan Danmark och Sverige, Lernacken Driftcenter och huvudkontoret på Vester Søgade (Köpenhamn). Miljöredovisningen beskriver påverkan på miljön under 2005 till följd av: Drift- och underhållsaktiviteter Tåg- och motorvägstrafiken Annan påverkan Miljöpåverkan jämförs med tidigare år och resultatet för 2005 bedöms i förhållande till målsättningarna. Vidare anges miljömål för Øresundsbro Konsortiets aktiviteter under

5 Ledningens miljöberättelse Miljöarbetet under 2005 har präglats av arbetet med två stora ärenden varav det ena fortfarande är under behandling i den svenska miljödomstolen. Ärendet som handlade om Lernackens installationskanal, som Øresundsbro Konsortiet under 2004 ansökte om att få behålla, avslutades i mars 2005 med att miljödomstolen biföll Øresundsbro Konsortiets ansökan och alltså gav tillstånd till att Lernackens installationskanal ska få behållas. Vi är självfallet nöjda med beslutet, som är baserat på mycket omfattande dokumentation av utvecklingen för kanalens miljötillstånd och på synpunkter från relevanta myndigheter och intressenter. Fiskeriverket överlämnade i april sin redogörelse för Öresundsförbindelsens effekter på fisk och fiske. Fiskeriverket bedömde att det fanns skador på invandringen av ålyngel till Östersjön, på torsken i Östersjön samt lokala skador på fiskvandringen, fisket och fiskbeståndet i de muddrade områdena. Som kompensation för detta föreslog Fiskeriverket att Øresundsbro Konsortiet skulle åläggas att betala en årlig avgift på SEK. Fiskeriverket ställde också krav på utsättning av ålyngel i Östersjön, samt krav på att brons belysning ska släckas. Vi har av det skälet genomfört en mycket grundlig granskning av det material som föreligger. Med hjälp från sakkunniga har vi kommit fram till slutsatsen att de resultat som föreligger inte visar några skador på fisken eller fisket. Vi har därför avvisat den föreslagna avgiften och övriga förelägganden. Miljödomstolen fattar beslut under Under 2005 var vi försiktiga med att fastställa ambitiösa miljömål av hänsyn till att ovan nämnda ärenden var prioriterade. De miljömål som angavs för 2005 är uppfyllda, med undantag av miljömålet om 0 arbetsolyckor. Vi lyckades hantera vår vattenförbrukning och det finns inga tecken på att naturen på Peberholm har lidit skada. Arbetet med att lösa vår avfallshantering på betalstationen har lett till ett beslut om att under 2006 inrätta en miljöstation för avfallshantering. Vi har under 2005 fortsatt det löpande arbetet med att förbättra vårt miljöledningssystem och säkerställa att vi kan nå en certifieringsbar nivå, dock utan 3

6 att ha som mål att vi ska miljöcertifieras. Samtidigt vill vi med våra övergripande målsättningar säkerställa att övrig miljöpåverkan från drift och underhåll åtminstone ligger kvar på en oförändrad nivå i förhållande till trafikbelastningen. Djur- och växtlivet på Peberholm fortsätter att väcka uppmärksamhet. Nu har mer än 400 växtarter hittats på ön samtidigt som antalet häckande fågelarter ökar. Den grönfläckiga paddan finns fortfarande i Peberholms diken. Det var dock varken växter, fåglar eller paddor som väckte störst uppmärksamhet under 2005, utan upptäckten av en giftig spindel som gav upphov till flera reportage i tidningar och på TV på båda sidor sundet. Undersökningar av tidigare muddrade områden kring Øresundsbron avslutades under 2005 och visade att de här områdena har återetablerats med ett naturligt djur- och växtliv som motsvarar det i omkringliggande områden. Vi kan också glädja oss åt att djur- och växtlivet på skyddsöarna och bropelarna nu mer än väl kompenserar för den förlust som etableringen medförde. Så långt kan vi därmed konstatera att efter 5 års drift har etableringen av Øresundsbron inte har varit till skada för miljön om vi ska uttrycka oss lite återhållsamt. Med vänliga hälsningar Sven Landelius VD, Øresundsbron 4

7 Förbindelsens miljöbelastning Miljöpåverkan från drift- och underhållsaktiviteter samt från trafiken ska granskas i förhållande till aktivitetsnivån, framför allt den totala trafikbelastningen. En ökning av trafiken på motorvägen innebär t ex ökad kundservice med ökad förbrukning av resurser och slitaget på vägen och järnvägen är större vid större belastning. Behovet av drift- och underhållsaktiviteter kommer därför att öka, liksom miljöbelastningen från själva trafiken, i takt med att trafikbelastningen ökar. Det är dock inte alla aktiviteter som direkt kan relateras till trafikbelastningen, exempelvis är belysningen i tunneln och på motorvägen densamma oberoende av trafiktätheten. En ökad trafiktäthet ger i det här fallet lägre miljöbelastning per transporterat ton. Trafikbelastningen skapar därför möjlighet att beräkna Øresundsbrons miljöeffektivitet mätt som miljöbelastning per transporterat ton. Den totala aktivitetsnivån på Øresundsbron anges nedan, dels i form av en beräknad total trafikbelastning i ton, dels i form av det totala antalet arbetstimmar för företagets medarbetare och leverantörer på själva kust-kust förbindelsen (dvs exklusive kontoren på Vester Søgade och Lernacken Driftscenter. Den totala trafikbelastningen över Øresundsbron har ökat under hela perioden och ökningen mellan 2004 och 2005 var cirka 8 procent. Däremot är antalet arbetstimmar på själva förbindelsen relativt oförändrat, vilket sannolikt ska ses i ljuset av att under de första åren har uppföljande garantiarbeten och eftersyn utförts på förbindelsen, samt anpassningar av anläggningen i enlighet med erfarenheterna från driftperioden. Aktivitetsnivå Trafikbelastning (ton) Antal arbetstimmar (exkl kontor)

8 DRIFT OCH UNDERHÅLL Utöver allmänna drift- och underhållsaktiviteter präglades 2005 av omfattande reparationer av de defekter och fel som upptäcktes i samband med de omfattande garantibesiktningarna under Bland annat utfördes reparationer på grund av rostbildning på bultfästen på brons räcken, skador på pylonernas kabelfästen (som en följd av föregående års kabelsvängningar) samt cirka 20 sprickor i betongen. Två högspänningstransformatorer gick sönder och måste bytas ut. De viktigaste påverkansfaktorerna i samband med drift och underhåll är resursanvändning (energi, vatten och förbrukningsmaterial), produktion av avfall, avledning av regnvatten samt olyckor. En sammanställning av de viktigaste påverkansfaktorerna redovisas i tabellen på sidan 9. Total sett är miljöpåverkan från drift- och underhållsaktiviteter relativt konstant. I förhållande till trafikbelastningen har den sjunkit en aning. Mål för 2005 Vattenförbrukningen ska minskas till minst samma nivå som under Resultat Miljömålet uppfyllt. 0 miljöolyckor under Miljömålet uppfyllt. 6

9 Energi De viktigaste källorna till elförbrukningen är belysning och ventilation i tunneln, som är relativt oförändrade. I samband med utbyte av högspänningstransformatorer användes dieselgeneratorer som ersättning. Detta har, tillsammans med flera reparationsarbeten under havsytan, lett till att dieselförbrukningen ökat jämfört med föregående år. Den totala energiförbrukningen ligger på samma nivå som under tidigare år och ökningen jämfört med 2004 är mindre än ökningen av trafikbelastningen. Bedömningen är dock att det finns möjlighet att ytterligare effektivisera energiförbrukningen och vi kommer under 2006 att försöka minska elförbrukningen för belysningen i tunneln. Vatten och förbrukningsmaterial Miljömålet för 2005 att vattenförbrukningen som minst ska minskas till 2003 års nivå uppfylldes. Detta trots att vattenförbrukningen på Lernackens betalstation faktiskt har ökat jämfört med I förhållande till trafikbelastningen har det därmed skett en markant effektivisering av företagets vattenförbrukning. motorvägstrafiken, medan den totala trafikbelastningen endast har ökat med 8 procent. Förbrukningen av salt i samband med vinterunderhåll beror helt och hållet på vädret och har ökat mycket kraftigt på grund av de många frostdagarna under vintermånaderna. För övriga förbrukningsmaterial finns inga entydiga tendenser. Pappersförbrukningen visar en ökande tendens. Det kan hänga samman med den ökande trafikbelastningen. Ökningen jämfört med 2004 är 15 procent, vilket ungefär motsvarar ökningen av 7

10 Avfall Mängden avfall ligger på samma nivå som under Olika lösningar för en bättre avfallshantering på betalstationen vid Lernacken har tagits fram och med detta som underlag har det tagits beslut om att bygga en miljöstation för hantering av avfall vid betalstationen. Banverket har samlat in spillvatten från pumpsumparna i järnvägstunneln i ungefär samma mängder som tidigare år. Spillvattnet samlas i tankbil och behandlas på en miljöstation i Malmö. Bortledning av regnvatten Regnvatten leds från bron och Peberholm ut i Öresund. I samband med detta spolas ämnen ut från vägbanan och konstruktionen (t ex från förzinkade räcken och belysningsstolpar), bildäck och bilarnas avgassystem. Utspolningen av regnvatten mäts varje kvartal och bortledningen per år redovisas i tabellen på sidan 9. För ett antal ämnen, framför allt vissa metaller, kväve och olja, är mängderna större under 2005 jämfört med Orsaken till detta är den ökade trafiken på förbindelsen. Tendensen för samtliga år tyder på relativt konstanta utsläpp av miljöfrämmande ämnen, trots att trafiken har ökat med 48 procent. Ett undantag är organiska ämnen mätt som kemisk syreförbrukning (COD), där nivån sjunker. För alla ämnen gäller dock att nivåerna är låga. Utspolningen ligger i nivå med utspolningen från andra trafikerade vägsträckningar, även om zinknivån är något högre som en följd av utsläppen från förzinkade räcken och belysningsstolpar. I förhållande till övriga utsläpp från Danmark och Sverige till Öresund rör det sig om ytterst marginella mängder som inte har någon betydelse för miljön i Öresund. Olyckor En miljöolycka är en händelse som påverkar omgivningen utanför väg eller järnväg, till exempel vid spill av miljöfarliga ämnen. Det har inte inträffat några miljöolyckor på Øresundsbron under driftperioden. 8

11 Miljöbelastning Energi (GWh) 15,2 14,2 14,4 13,9 14,3 El 13,0 12,0 12,0 11,5 11,4 Bensin 0,50 0,50 0,50 0,50 0,51 Diesel 0,60 0,60 0,80 0,80 1,3 Gas 0,60 0,60 0,60 0,70 0,65 Fjärnvärme 0,50 0,50 0,50 0,40 0,45 Vatten (m 3 ) Betalstationen på Lernacken Tunnel- och vägrengöring Övriga aktiviteter ,0 51,5 Vester Søgade Förbrukningsmaterial (ton) Väjsalt Makadam ,0 Papper (kopieringspapper, kuvert o.dyl.) 8,4 9,8 11,4 Rengöringsmedel 1,9 2,8 3,3 3,5 2,8 Smörjmedel 0,2 0,2 0,2 0,2 0,1 Kylmedel 0 Avfall (ton) Brännbart avfall ,0 7,9 Papper och kartong Byggavfall ,5 Metall Annat avfall 1,0 0 0 Slam Spillvatten 12 3,0 7,1 Köksavfall 9,0 6,0 7,5 Bortledning av regnvatten (kg) Krom 0,93 0,44 0,24 0,26 0,47 Koppar 7,4 6,5 5,8 3,1 5,4 Zink Kadmium 0,045 0,0022 0,022 0,0090 0,071 Kvicksilver 0,020 <0,002 <0,001 0,0010 <0,001 Bly 1,2 0,56 0,29 0,46 0,79 PAH-16 0,030 0,019 <0,02 0,043 <0,01 Kemisk syreförbrukning, COD Kväve Fosfor Olja <

12 TRAFIKEN Det är allmänt sett inte möjligt att direkt begränsa miljöpåverkan utan att göra ingrepp i trafiken. Miljöpåverkan kan dock begränsas om den blir för kraftig, t ex genom att bullerskydd sätts upp eller genom insamling av avfall. De främsta faktorerna som påverkar miljön är utsläpp i luften, buller och avfall. Motorvägstrafiken har ökat markant sedan Enbart mellan 2004 och 2005 var ökningen 15 procent. Även godstrafiken och antalet tågpassagerare har ökat avsevärt. Utsläpp Utsläppen från motorvägs- och tågtrafiken på Øresundsbron sedan 2001 redovisas på sidan 12. Utsläppen har ökat sedan 2001 genom att motorvägstrafiken ökat. En ökad andel katalysatorer och partikelfilter har samtidigt medfört att utsläppen av kolväten och CO minskat en aning. Under 2004 upphörde användningen av dieseldrivna tåg, vilket lett till en minskning av utsläppen av kväveoxider (NO x ). Produktionen av CO 2 är nära kopplat till bränsleför brukningen och utsläppen av CO 2 ökar därför i takt med motorvägstrafiken. Øresundsbro Konsortiets möjlighet att påverka dessa utsläpp är mycket liten. Utsläppen från trafiken över bron ligger dock fortfarande långt under den utsläppsnivå som en fortsatt färjetrafik skulle ha medfört. 10

13 Buller Sedan förbindelsen öppnade har det gjorts flera omfattande mätningar och bullerberäkningar av trafiken på bron och vid brofästet på Lernacken. Detaljerade bullerberäkningar visar att biltrafiken kan öka till fordon per dygn (drygt tio miljoner fordon per år), och tågtrafiken till 360 turer per dygn (dvs tåg per år) utan att rådande bullerkrav överskrids. Utifrån de här beräkningarna kan det konstateras att trafikmängden under 2005 inte ledde till att de uppställda bullergränserna överskreds. Avfall Avfall som slängs eller tappas från fordon på förbindelsen städas kontinuerligt bort och vägbanan rengörs regelbundet med sopmaskin. Det har inte gjorts någon sammanställning av mängden avfall från trafiken under 2005, men den totala mängden har tidigare beräknats uppgå till cirka sju ton per år. Avfallet lämnas till behandling hos SYSAV i Malmö. En mindre mängd vägavfall från städning av tunneln lämnas dock i Tårnby kommun. 11

14 Trafik Motorväg Motorcyklar Personbilar Bilar 6 9 m Bussar Lastbilar Fordon totalt Järnväg Godståg Ton gods Passagerartåg Passagerare Utsläpp (ton) NO x Kolväten CO CO SO

15 SÄKERHET Säkerheten för trafikanter och tågpassagerare som använder Öresundsforbindelsen är hög. Det har inte inträffat några olyckor med dödlig utgång sedan öppnandet. På samma sätt prioriteras säkerheten högt för de personer som arbetar på förbindelsen Mål for 2005 Resultat Ackumulerat antal olyckor med allvarliga personskador mindre än 0,15 per 10 miljoner körda km (motorväg). Miljömålet uppfyllt. Ackumulerat antal olyckor med dödlig utgång mindre än 0,25 per 100 miljoner körda km (motorväg). Miljömålet uppfyllt. Ackumulerat antal järnvägsolyckor med dödlig utgång ska vara mindre än 0,025 per 100 miljoner körda tåg-km (järnväg). Miljömålet uppfyllt. 0 arbetsolyckor under Miljömålet inte uppfyllt. Motorväg Motorvägsanläggningen övervakas 24 timmar om dygnet från Trafikcentret på Lernacken. Genom de variabla skyltarna och bommarna på förbindelsen kan säkerheten omedelbart skärpas om något inträffar i trafiken. Aktiv halkbekämpning, effektiv vind- och vädervarning, samt en hög säkerhetsnivå vid avspärrningar bidrar också till detta. Den totala olycksfrekvensen under Øresundsbrons driftperiod har haft en fallande tendens sedan 2001 och ligger nu på 0,09 olyckor med allvarliga personskador per 10 miljoner körda kilometer. Ingen olycka med allvarlig personskada inträffade under Det totala antalet olyckor har däremot visat en stigande tendens, vilket hänger samman med den ökande trafiktätheten. 13

16 Järnväg Järnvägen är utrustad med moderna säkerhetssystem häribland ATC (automatisk tågkontroll) och sträckningsradio. Säkerheten för personal och passagerare prioriteras mycket högt. Alla händelser som kan påverka säkerheten registreras. Allvarliga händelser är händelser där människor, miljö eller material drabbas av allvarliga skador eller utsätts för överhängande fara. En allvarlig olycka har inträffat under perioden (under 2004). Det har inte inträffat några olyckor med personskador som följd. Mindre allvarliga händelser är händelser som visar att säkerhetssystemen, säkerhetsreglerna eller säkerhetsbeteendet inte fungerar som de ska. Det handlar dock i värsta fall om mindre skador där det inte har förelegat någon större fara för trafiksäkerheten har varit ett särskilt bra år för tågsäkerheten på Øresundsbron, vilket utöver de moderna säkerhetssystemen beror på en målinriktad insats för att minska de mindre allvarliga händelserna. Insatsen har framför allt gjorts i samband med fortbildning. Bristen på rapportering i det svenska GSM-R-radiosystemet har i det här sammanhanget varit ett särskilt fokusområde. Totalt inträffade mindre tillbud under 2005, varav händelser (99,1 procent) handlar om tåg som kör in på den svenska systemdelen utan att rapportera in till svensk sträckningsradio. Arbetsolyckor Ökat fokus på tillbud och andra händelser som kan leda till arbetsmiljömässig belastning har medfört att fler händelser registreras och analyseras i syfte att förbättra säkerheten. Under 2005 inträffade en arbetsolycka på förbindelsen med sammanlagt 37 timmars frånvaro som följd. Øresundsbro Konsortiets olycksfrekvens är fortsatt väsentligt lägre än genomsnittet för företag i Danmark och Sverige. Händelser Motorväg Antal olyckor Personskador Järnväg Personskador Allvarliga säkerhetsincidenter Bristande GSM-R-rapportering Mindre tillbud i övrigt Arbetsolyckor Antal arbetsolyckor Arbetsolyckor med frånvaro (antal per en miljon arbetstimmar) 0 6,0 12,1 11,8 6,1 14

17 ANNAN PÅVERKAN En rad påverkansfaktorer orsakas av Øresundsbrons närvaro och det finns i stort sett ingen möjlighet att minska denna påverkan. De största påverkansfaktorerna, som inte direkt kan kopplas till drift- eller underhållsaktiviteter eller trafik, är fågelkollisioner, invandring av djur och växter till Peberholm, etablering av djur och växter på den del av Øresundsbrons som finns under vattenytan, förändringar av havsbotten runt förbindelsen samt påverkan på fisken i Öresund. Giftspindeln Tegenaria agrestis påträffades på Peberholm 2005 Fågelkollisioner I oktober 2000 kolliderade ett större antal flyttfåglar med bron vid dålig sikt och Øresundsbro Konsortiet beslutade under 2002 att försöka minska kollisionsrisken under flyttningstiden genom att släcka pylonbelysningen vid dålig sikt. Sedan 2002 har dålig sikt förekommit vid 15 tillfällen under fåglarnas flyttperioder, varav sju tillfällen varade totalt 34 timmar under Av dessa inträffade tre tillfällen (22 timmar) i slutet av april. Vid det ena tillfället, då pylonbelysningen var släckt, konstaterades en händelse då flera hundra småfåglar landade på bron vid dålig sikt och blev överkörda. På grund av tät dimma fanns inte möjlighet att samla in och räkna fåglarna. Inga händelser med massdöd av fåglar har inträffat under hösten Släckning av pylonbelysningen bedöms inte vara tillräckligt för att händelser där fåglar kolliderar med förbindelsen ska kunna undvikas, men sannolikt minskar det ändå förekomsten av sådana händelser. Dataunderlaget är fortfarande alltför magert för att konkreta slutsatser ska kunna dras. Mål för 2005 Det ska undvikas att ljuset från pylonerna medför att flyttfågelflockar kolliderar med förbindelsen. Resultat Miljömålet uppfyllt. 15

18 Pilgrimsfalk Under våren 2003 sattes fågelbohyllor för pilgrimsfalk upp på yttersidan av fyra bropelare. Inga pilgrimsfalkar valde dock att häcka där istället slog sig pilgrimsfalken ner i Limhamns kalkbrott. Det är emellertid tveksamt om Limhamns kalkbrott är tillräckligt ostört för att fungera som häckningsplats. Det är därför möjligt att det häckande paret eller deras avkomma kan behöva en annan häckningsplats. Øresundsbro Konsortiet kommer därför under 2006 säkerställa att de bohyllor som satts upp fortfarande är attraktiva som häckningsplats för pilgrimsfalken. 16

19 Peberholm Också under 2005 har en undersökning av djur- och växtlivet på den konstgjorda ön Peberholm genomförts. Ön får utvecklas utan någon form av naturvård, sådd eller plantering. Lunds Botaniska förening har under sommaren 2005 genomfört fem inventeringar på Peberholm som uppföljning av tidigare inventeringar. Under 2005 registrerades 315 växtarter, varav 25 var mossor. Av de här arterna var 46 (20 mossor) nya på ön bland annat arter av björk, rönn, ros, käringtand och tagetes, men även en orkidéart. Sedan Peberholms tillblivelse har totalt 445 växtarter registrerats. Flera av arterna är sällsynta i Danmark och Sverige. Inventeringen av insekter och spindlar som inleddes under 2004 fortsatte under Det fanns inga indikationer på väsentliga förändringar i insekts- och spindelfaunan, men några nya arter hittades. Det totala antalet arter har ännu inte beräknats, men är relativt litet jämfört med motsvarande områden i Danmark och Sverige. Upptäckten av spindeln Tegenaria agrestis, som i USA klassificeras som en giftspindel, väckte viss uppmärksamhet. Spindeln har senare hittats i Sverige (Lernacken). Grönfläckig kålfjäril, som är ovanlig i Danmark och Sverige, har funnits på Peberholm sedan I maj 2005 gjordes en inventering av häckfåglar tillsammans med Köpenhamns Amt och Köpenhamns flygplats. Under 2005 registrerades arter av häckande fåglar, vilket är en mindre ökning jämfört med föregående år. Nya arter på Peberholm är bl a vipa och grågås. Samtidigt har det skett en markant tillbakagång av flera bestånd av häckfåglar. Kolonin av häckande dvärgtärnor, som fram till 2004 var en av Danmarks största, har nu nästan försvunnit. Även antalet häckande silvertärnor och skärfläckor har väsentligt minskat sedan föregående år. Det antas att orsaken till tillbakagången för de här häckfåglarna ska sökas i att det under våren 2005 var mycket torrt och att många små vattensamlingar då torkade ut. Den sällsynta grönfläckiga paddan återfanns i flera diken på Peberholm. Även grodyngel observerades. Enbart två vuxna exemplar observerades dock. Mål for 2005 Resultat Peberholm Antalet djur- och växtarter ska minst ligga på samma nivå som under Miljömålet uppfyllt. Antal växtarter (inkl. mossor) Antal häckande fåglar

20 Havsområdet mellan Peberholm och Saltholm Efter att byggnadsarbetena avslutats fattades ett beslut om att Köpenhamns Amt i samråd med Øresundsbro Konsortiet ska följa upp myndigheternas krav om att landfäste inte får skapas mellan Peberholm och Saltholm. Den senaste inventeringen av vattendjupet mellan Peberholm och Saltholm genomfördes Den visade tecken på en svag minskning av vattendjupet i området, men inte i någon oroväckande omfattning. I samråd med Köpenhamns Amt kommer denna inventering att följas upp under Tidigare muddrade områden Lunds Tekniska Högskola har under hösten 2005 undersökt flera av de områden som muddrades i samband med flyttning av Flintrännan och etablering av bropelare på svenskt farvatten. Det handlar om kompensationsmuddringsområdena i Drogden väster om Peberholm och Peberholms installationskanal (vid brofästet på Peberholm). Den tidigare provmuddringsön sydväst om Peberholm, som nu ingår i kompensationsmuddringsområde CD#3 18

21 Kompensationsmuddringsområdet CD#3 (provmuddringsö) Området vid den tidigare provmuddringsön som nu ingår i den östra delen av kompensationsmuddringsområdet CD#3 sydväst om Peberholm uppvisade en slät, men ojämn sandbotten utan stenar och utan täckning av musslor och alger. Här fanns också enstaka ansamlingar av blåmusslor och en del typiska exkrementhögar från sandmask. Trots att blåmusslan förekom sparsamt var den ändå den dominerande arten. Främst handlade det dock om mycket små exemplar på mindre än fem mm. Totalt observerades nio arter av bottendjur och två arter av rödalger (enbart enstaka exemplar). Den sparsamma floran och faunan motsvarar liknande områden med exponerad sandbotten i Öresund. Peberholms installationskanal Vid Peberholms installationskanal dominerade blåmusslor, men även ålgräs hittades i den södra delen. Botten var jämn med enstaka större stenar. Där hittades dessutom totalt nio arter av alger och 17 arter av bottendjur. Blåmusslorna utgjorde cirka fyra kg per m 2 och exemplar, vilket motsvarar vad som tidigare hittats i området. Kompensationsmuddringsområdena CD#3 (nordvästra delen) och CD#1 Den nordvästra delen av kompensationsmuddringsområdet CD#3 samt kompensationsmuddringsområdet CD#1 nordväst om Peberholm uppvisade däremot en dominans av blåmusslor. Ytan var jämn, men grov och präglades av lokala fördjupningar och förhöjningar. I CD#3 hittades tolv arter av alger och 15 arter av bottendjur, i CD#1 nio arter av alger och 17 arter av bottendjur. Inom båda områdena dominerade blåmusslorna med cirka nio kg och cirka exemplar per m 2. Detta ligger i nivå med de senaste undersökningarna från 2000, då cirka sju kg blåmusslor hittades per m 2. Blåmusselbank från kompensationsmuddringsområde CD#1 vid Drogdenrännan nordväst om Peberholm. 19

22 Betongytor under vattenytan och skyddsöar Lunds Tekniska Högskola har under hösten 2005 undersökt tre av de skyddsöar som skyddar de centrala bropelarna mot fartygskollisioner. Skyddsöarna runt den västra pylonen samt de två bropelarna närmast den östra pylonen (E1 respektive E2) var till procent täckta med ett tätt skikt av musslor. Skiktet var mer eller mindre överväxt med alger. Botten karaktäriserades som en jämn, men grov yta med oregelbundna förhöjningar och fördjupningar. Ett mindre antal stenar kunde urskiljas. De flesta av dem var täckta av musslor. Totalt förekom 13 arter av alger och 17 arter av bottenfauna. Blåmusslorna utgjorde cirka tio kg pr m 2 och exemplar per m 2. Detta är två-tre gånger mer än vad som uppmättes på den omkringliggande havsbotten vid de senaste undersökningarna från år Musslornas genomsnittsvikt motsvarar vad som tidigare hittats på den omkringliggande havsbotten (cirka 0,2 g per exemplar). Som jämförelse hittades under 2004 på bropelarnas betongytor också cirka tio kg blåmusslor per m 2, men endast cirka exemplar per m 2. Musslorna är lika långa som de som finns på den omkringliggande havsbotten, men har en högre genomsnittsvikt, vilket beror på bättre kondition på grund av bättre tillgång till föda runt bropelarna. Stimm av småfisk vid fundament och skyddsö vid bropelare E2. 20

23 Lernackens installationskanal Lernackens installationskanal skapades 1996 för att ge åtkomlighet när bropelarna närmast Lernacken skulle installeras. Den skulle ha fyllts igen efter användningen, men eftersom det redan då skett en betydande återetablering av havsbotten fick Øresundsbro Konsortiet under 1999 ett tillfälligt tillstånd att behålla kanalen fram till 1 juli Mot bakgrund av de årliga undersökningarna och en miljökonsekvensbeskrivning ansökte Øresundsbro Konsortiet under 2004 hos miljödomstolen om att få behålla kanalen permanent. I mars 2005 avslutades ärendet med att miljödomstolen beviljade Øresundsbro Konsortiets ansökan och därmed gav tillstånd till att Lernackens installationskanal behålls. Miljödomstolens avgörande fattades efter ett samråd i januari och är baserat på mycket omfattande dokumentation av utvecklingen av kanalens miljöstatus och på synpunkter från relevanta myndigheter och intressenter. Fisk Fiskeriverket avslutade 2003 det kontrollprogram som trädde i kraft 1992 med syfte att följa de effekter byggandet och driften av Öresundsförbindelsen haft på fisklivet i Öresund och Östersjön. Arbetet med att analysera resultaten avslutades i april genom att Fiskeriverket kom med rapporten Öresundsförbindelsens inverkan på fisk och fiske. Underlagsrapport Rapporten kan laddas ner från Fiskeriverkets webbplats Den tekniska rapporten överlämnades i april till miljödomstolen tillsammans med Fiskeriverkets utvärdering av de skador som byggandet och driften av Øresundsbron har medfört på fisken och fisket. Fiskeriverket bedömde att det fanns skador på invandringen av ålyngel till Östersjön, på torsken i Östersjön samt lokala skador på fiskvandringen, fisket och fiskbeståndet i de muddrade områdena. Fiskeriverket föreslår i sin rapport till Miljödomstolen att Øresundsbro Konsortiet ska betala en årlig skadeavgift på SEK, sätta ut 40 miljoner karantäniserade glasålar i Östersjön samt släcka belysningen på bron. Efter närmare granskning av Fiskeriverkets material och ytterligare material, med sakkunnig hjälp från DHI Institut for Vand og Miljø, Danmarks Fiskeriundersøgelser och Lunds Tekniska Högskola, överlämnade Øresundsbro Konsortiet i december sitt slutliga utlåtande till miljödomstolen. Øresundsbro Konsortiet anser inte att fisklivet i Öresund och Östersjön skadats som en följd av byggandet och driften av Øresundsbron och avvisar därför Fiskeriverkets förslag till skadeavgift och övriga kompenserande förelägganden. Miljödomstolen bjuder under våren in till samråd i det här ärendet och ett avgörande väntas föreligga under första halvåret

24 MILJÖLEDNING Øresundsbro Konsortiet håller fast vid den tydliga miljöprofil som byggdes upp under anläggningsfasen. Vår miljöledning är en integrerad del av bolagets ledningssystem och är i första hand riktad mot den påverkan som beror på företagets egna drift- och underhållsaktiviteter eller sådant som vi i övrigt har möjlighet att påverka. Såväl internt i bolaget som externt, det vill säga gentemot entreprenörer och leverantörer som arbetar på förbindelsen, krävs att bolagets miljökrav efterlevs. Miljöledningen säkerställer bl a att det varje år sätts upp miljömål som minskar påverkan, att handlingsplaner utformas för att dessa mål ska nås, samt att resultaten mäts och utvärderas. Miljöledningen är integrerad i en rad arbetsprocedurer, i företagets politik och övergripande strategier, allt för att säkerställa en systematisk och löpande utvärdering av den påverkan våra drift- och underhållsaktiviteter har på miljön. Vi har beslutat att säkerställa att miljöledningssystemet under de kommande åren ska anpassas och optimeras för att överensstämma med ISO14001-standarden. 22

25 Miljömålsättningar Øresundsbro Konsortiets övergripande målsättning är att tillhandahålla transporttjänster och service på ett sådant sätt att kunderna blir helt nöjda samtidigt som hänsyn tas till lagstiftning, företagets driftresultat, arbetsmiljö, trafiksäkerhet och den omgivande miljön. Vi har satt upp följande specifika miljömålsättningar för påverkan på den yttre miljön, som vi kommande år ska sträva efter att leva upp till genom en aktiv arbetsinsats. Miljömålsättningarna revideras inte årligen. Däremot ingår det i ledningens årliga utvärdering att fastställa om miljömålsättningarna stämmer överens med företagets övergripande mål och politik. I samband med detta kan formuleringarna skärpas. Miljömålsättningarna utgör en utgångspunkt för fastställande av årliga, konkreta miljömål, som ska vara mätbara. Miljömålen är särskilda fokusområden för årets miljöinsats och miljömålen och miljömålsättningarna bildar en utgångspunkt för att fastställa årets arbetsprogram. Miljöpåverkan övervakas löpande och resultaten jämförs med de fastställda miljömålen. På så sätt säkerställs att årets arbetsinsats kan bedömas i förhållande till de miljöförbättringar som vi vill uppnå. Drift och underhåll 1. Drift- och underhållsaktiviteter ska utföras i enlighet med båda ländernas gällande lagstiftning och myndighetskrav. 2. I förhållande till förbindelsens totala trafikbelastning ska påverkan på den omgivande miljön, bland annat som en följd av förbrukningen av viktiga naturresurser (energi, vatten mm), avledning samt produktion av avfallsprodukter, så långt som möjligt minimeras. 3. Användning av ämnen som finns på Miljöstyrelsens lista över farliga ämnen eller Miljöbalkens förordning 1998:944 ska minimeras och om möjligt helt undvikas. 4. Miljöolyckor i samband med drift och underhåll ska förebyggas. Trafik 5. Trafiken ska flyta effektivt och säkert utan onödig inverkan på miljön och i enlighet med båda ländernas gällande lagstiftning och myndighetskrav. 6. Naturen och landskapet ska vara en viktig del av trafikanternas upplevelse 7. Miljöolyckor som är kopplade till trafiken ska förebyggas. Förbindelsen i övrigt 8. Övrig miljöpåverkan, som kan härledas till Øresundsbron, ska minimeras så mycket som möjligt och ska följa de båda ländernas gällande lagstiftning och myndighetskrav. 9. Möjligheten för djur och växter från omgivande miljö att utnyttja Øresundsbron som livsmiljö ska optimeras i den omfattning det är förenligt med företagets drift och trafikanternas säkerhet. 10. Det ska säkerställas att djur- och växtlivet på Peberholm kan utvecklas naturligt utan väsentlig påverkan. 23

26 Specifika miljömål för 2006 För att kunna bedöma om de övergripande målsättningarna om att optimera miljöarbetet och löpande minimera påverkan på miljön har uppfyllts, fastställer vi varje år konkreta och mätbara miljömål. Miljömålen för 2006 visas nedan. Drift och underhåll 1.a. Specifika krav som ställs av myndigheterna följs under a. Elförbrukningen (10 kv) minskas under a. Inga miljöolyckor (dvs händelser där omgivningarna utanför väg och järnväg påverkas) under Trafik 5.a. Specifika krav som ställs av myndigheterna följs under a. Inga miljöolyckor (dvs händelser där omgivningarna utanför väg och järnväg påverkas) under Förbindelsen i övrigt 8.a. Det ska undvikas att ljuset från pylonerna medför att flyttfågelflockar kolliderar med förbindelsen. 8.b. Djur- och växtlivet i havsområdet runt förbindelsen ska som minst motsvara de omkringliggande opåverkade områdena i Öresund. 8.c. Specifika krav som ställs av myndigheterna följs under

27 25

28 MILJÖVILLKOR Sammanfattning av gällande myndighetsvillkor för drift av Øresundsbron Vattendomstolens dom nr DVA 37/95 Vattendomstolens dom nr DVA 37/95 Till halkbekämpning ska användas NaCl eller ett miljömässigt likvärdigt medel. Fisket undersöks fram till 1 juli Koncessionsnämndens beslut nr 193/98 Redogörelser för dessa undersökningar ska skickas till miljödomstolen senast 1 juli Trafikministeriets och Miljø- og Energiministeriets beslut från januari 1995 Driften av Öresundsförbindelsen får inte medföra påtagligt ökade koncentrationer av tungmetaller och miljöfrämmande ämnen i djur och växter. Invandring av rävar och råttor till Saltholm ska undvikas. Det får inte skapas något landfäste mellan den konstgjorda ön och Saltholm. Koncessionsnämndets afgørelse nr 110/95 Driften av förbindelsen ska i huvudsak stämma överens med vad Øresundsbro Konsortiet har uppgivit i ansökan. Mindre ändringar kan godkännas av tillsynsmyndigheten. Buller från förbindelsen får maximalt uppnå följande värden vid närmaste bostad: Dygnekvivalent ljudnivå 45 db(a) Maximal ljudnivå nattetid (19 07): 70 db(a) Om dessa värden överskrids ska Øresundsbro Konsortiet vidta åtgärder för att avhjälpa detta. Øresundsbro Konsortiet ska utarbeta ett kontrollprogram till tillsynsmyndigheten. Tillstånd från 1 september 1997 från Köpenhamns Amt till avledning av spillvatten från avlopp I1, I2, I3 och P4 på den konstgjorda ön Krav om maximalt utgående flöde ( l/sek) Krav att avledningen sker genom oljeavskiljare och sandfång som ska kontrolleras och tömmas vid behov (minst två gånger årligen) Krav på driftrapport. Tillstånd från 16 april 1998 från Köpenhamns Amt till avledning av spillvatten från avlopp P1, P2 och P3 på halvön vid Kastrup Krav om maximalt utgående flöde ( l/sek) Krav på att avledningen sker genom oljeavskiljare och sandfång (P1 dock endast sandfång) som ska kontrolleras och tömmas vid behov (minst två gånger årligen) Krav på driftrapport. 26

29 Miljödomstolens dom 21 januari 2000 Undersökningar av Lernackens installationskanal ska genomföras varje år under perioden 2000 till 30 juni 2003 (bottenfauna i april maj, avlagringar av oorganiskt material i april maj och september oktober). Øresundsbro Konsortiet ska senast 30 juni 2004 redogöra för undersökningarna till miljödomstolen. Länsstyrelsens beslut 18 september 2000 Fastställande av kontrollprogram för Lernackens installationskanal Rapport om kontrollprogrammet ska skickas till länsstyrelsen och Malmö kommun senast 1 mars följande år. Malmö Stads miljönämnds beslut 29 juni 2000 Fastställande av kontrollprogram för för anläggningsperioden En miljöredovisning ska sändas till miljönämnden senast 1 mars varje år. Malmö Stads miljönämnds beslut 29 juni 2000 Fastställande av kontrollprogram för driftfasen. En miljöredovisning ska sändas till miljönämnden senast 1 mars varje år. Tårnby kommun, byggtillstånd december 2005 Krav på inrättande och drift av reservkraftstation på Peberholm 27

30 Sammanfattning av Øresundsbro Konsortiets egna miljökrav Miljöpåverkan från drift och underhåll av förbindelsen ska kartläggas och kontrolleras Onödig miljöpåverkan ska undvikas Allmänheten ska informeras om Øresundsbrons miljötillstånd genom en årlig miljöredovisning Krav ställs på entreprenörer vad gäller miljöledning och miljöplaner som ska godkännas av Øresundsbro Konsortiet Ett miljöledningssystem för driftfasen inrättas, som uppfyller alla gällande krav i ISO14001

31 Utgiven av Øresundsbro Konsortiet Mars 2006 Design Foto b:graphic miklos Szabo, Steen Brogaard, Michael Palmgren, Stig-Åke Jönsson, Hans Ohrt och Drago Prvulovic Tryck Arco Grafisk A/S

32 Øresundsbro Konsortiet Vester Søgade Köpenhamn V Danmark Tel Fax Øresundsbro Konsortiet Kalkbrottsgatan 141 Box Malmö Sverige Tel. +46 (0) Fax +46 (0) info@oeresundsbron.com