MILJÖREDOVISNING Ø R E S U N D S B R O K O N S O R T I E T

Transkript

1 MILJÖREDOVISNING Ø R E S U N D S B R O K O N S O R T I E T

2

3 Innehåll Introduktion 3 Miljöpolitik 4 Förbindelsens trafikbelastning 5 Energi 6 Utsläpp från trafiken 6 Vatten och förbrukningsmaterial 7 Avfall 8 Utsköljning av främmande ämnen 9 Buller 9 Miljöbelastning 10 Peberholm 12 Miljövillkor 14

4

5 Introduktion Øresundsbro Konsortiet har sedan 2001 lämnat en årlig rapport om den direkta och indirekta miljöpåverkan som följer av Øresundsbro Konsortiets verksamhet, som omfattar den 16 km långa förbindelsen mellan Danmark och Sverige, driftcentret vid Lernacken i Malmö och huvudkontoret på Vester Søgade, Köpenhamn. Den årliga miljöredovisningen redogör primärt för den miljöpåverkan som är en följd av drift och underhåll av förbindelsen, samt naturutvecklingen på den konstgjorda ön Peberholm. Påverkan från drift och underhåll består framförallt av resurs förbrukning (energi, vatten och förbrukningsmaterial), produktion av avfall samt avledning av regnvatten. De viktigaste påverkansfaktorerna framgår av tabellerna i miljöredovisningen. Totalt sett är miljöpåverkan till följd av drift- och underhållsaktiviteter någorlunda konstant över åren, men sett i förhållande till trafikbelastningen har de minskat något. 3

6 Miljöpolitik Vi har alla ett ansvar för den globala miljöutveck lingen, särskilt klimatutvecklingen antog Øresundsbro Konsortiet en ny miljöpolitik som tar fasta på detta ansvar. Miljöpolitiken kan samman fattas så här: Vi ska successivt minska den miljöpåverkan som orsakas av den dagliga driften och administrationen av förbindelsen. Vi ska ta hänsyn till miljön vid installation och underhåll av tekniska anläggningar. Vi ska följa miljölagstiftningen, skydda våra naturvärden och visa omsorg om miljön i vår omgivning. Vi ska medverka till att minska den miljöpåverkan som orsakas av trafiken på förbindelsen. Vi ska vara öppna och informativa i miljöfrågor För ytterliga upplysningar om miljön på förbindelsen och Øresundsbrons miljöarbete, hänvisas till övriga upplysningar under miljöavsnittet på hemsidan 4

7 Förbindelsens trafikbelastning Trafiken på Øresundsbron framgår av tabellen nedan. Motorvägstrafiken har fördubblats under de senaste sex åren och även godstågstrafiken och antalet tågpassagerare har ökat väsentligt. En uppskattning av den totala trafikbelastningen mätt i ton och i antalet persontransporter framgår också av tabellen. Trafikbelastningen har ökat under hela driftsperioden. Ökningen från 2007 till 2008 var fyra procent för transporterad vikt och 20 procent för persontransporter. Sedan 2003 har transporterad vikt ökat med totalt 33 procent och persontransporter med 95 procent. Ökad trafikbelastning innebär ökad kundadministration, ökat slitage på väg- och järnväg samt större risk för olyckor. Bara av den anledningen kan man förvänta ett visst samband mellan trafikbelastningen och drift- och underhållsaktiviteterna. Det är dock inte alla aktiviteter som kan kopplas direkt till trafikbelastningen, till exempel är belysningen på motorvägen både i och utanför tunneln densamma oavsett trafiktätheten. Ju mer trafik som kör över förbindelsen desto större är vinsten för samhället. Driften av bron innebär dock en miljöpåverkan som måste värderas i förhållande till denna samhällsvinst. Trafikbelastning Motorväg Motorcyklar Personbilar Bilar 6 9 meter Bussar Lastbilar Fordon totalt Järnväg Godståg Ton gods Passagerartåg* Passagerare Total belastning Transporterad vikt (miljoner ton) 29,6 31,1 33,3 35,0 37,7 39,3 Persontransport (miljoner personer) 15,2 16,8 18,3 21,0 24,5 29,6 *Denna siffra inkluderar tjänstetåg 5

8 Energi Elförbrukningen minskade något 2008 jämfört med Detta beror delvis på att den fulla effekten av det energibesparande bytet av belysning i vägtunneln, som gjordes 2007, först kunde ses 2008 det första hela kalenderåret med den nya armaturen. Sedan mitten av förra året är dessutom belysningen i vägtunneln reducerad nattetid. Ett generellt fokus på energibesparing i det vardagliga arbetet bidrar också till den minskade elförbrukningen. Jämfört med 2007 minskade dessutom bensin- och dieselförbrukningen från arbetstransporter, underhållsarbeten och andra aktiviteter relaterade till driften av förbindelsen; denna förbrukning förväntas att variera mycket från år till år beroende av aktivitetsnivå och typen av aktivitet. Det har gjorts en beräkning av utsläppen av växthusgasen koldioxid (CO 2) för åren 2007 och CO 2 släpps ut vid användandet av icke förnybara bränslen. Driften av Øresundsbron medför direkta utsläpp av CO 2 när vi använder bensin, diesel och gas till bilar, maskiner och uppvärmning. Indirekt orsakar Øresundsbro Konsortiet CO 2 -utsläpp vid förbrukning av icke förnybara bränslen på fjärrvärmeverk och elverk. I och med att Øresundsbro Konsortiets energiförbrukning har minskat, har också CO 2 -utsläppen från driften av Øresundsbron minskat. Utsläpp från trafiken Utsläppen från motorvägs- och tågtrafiken på Øresundsbron sedan 2003 visas i tabellen på sid 11. Siffrorna inkluderar utsläpp från produktion av ström till tågdriften. Utsläppen har ökat under driftsperioden som en följd av den ökade motorvägstrafiken. En ökad andel av fordon med katalysatorer och partikelfilter har sam tidigt lett till att utsläppen av kolväten, koloxid och kväveoxider (NO x ) inte har ökat i takt med trafikmängden upphörde användandet av dieseldrivna tåg, vilket ledde till minskade utsläpp av kväveoxider. Utsläppen av koldioxid (CO 2 ) är nära kopplade till bränsleförbrukningen och utsläppen av CO 2 ökar därför i takt med motorvägstrafiken. 6

9 Vatten och förbrukningsmaterial Det totala vattenförbrukningen har minskat kraftigt. Det beror främst på att vattenförbrukningen 2006 var osedvanligt hög på grund av ett brott på en vattenledning. Detta brott reparerades 2007 och 2008 var vattenförbrukningen åter nere på nivån från Vattenförbrukningen vid tunnelrengöring och slamsugning och andra aktiviteter på förbindelsen varierar mycket från år till år beroende av aktivitetsnivån. Øresundsbro Konsortiet använder relativt små materialmängder. Det enskilt största är salt (NaCl) till halkbekämpning om vintern. Förbrukningen varierar mycket från år till år beroende av vädret. Den näst största posten är papper som används på kontoren, primärt huvudkontoret i Köpenhamn. Øresundsbro Konsortiets försök att spara papper genom att bland annat skicka ut mer material i elektronisk form har lett till minskad pappersförbrukning. Rengöringsmedel blandat med vatten används för att tvätta tunnel, räcken etc. Vidare används olja och fett till smörjning och liknande. Förbrukningen av rengöringsmedel, olja och fett varierar mycket från år till år beroende av behovet. Det används också mycket små mängder kylmedel till kylanläggningar. Utöver de som siffror som anges i tabellen på sid 10 användes en relativt stor mängd målarfärg: 1,26 ton, till att förnya vägmarkeringarna i körfälten. 7

10 Avfall Mängden avfall varierar mycket över åren beroende av aktiviteterna på förbindelsen. Den enskilt största delen utgörs av spillvatten från pumpsumpar på för bindelsen. Detta körs till en miljöstation i Danmark eller Sverige. Till återvinning körs också en del papper och papp från administrationskontoren. Avfall som går till förbränning är primärt avfall från kontoren, det vill säga kontors- och matsalsavfall, men även en del avfall från förbindelsen går att förbränna. Slam från fett-/oljeavskiljare kommer från matsalen på Lernacken och utgör också en av de stora avfallsposterna. Mängderna farligt avfall började mätas först 2007, men det har under alla år transporterats på ett ansvarsfullt sätt till miljöstationer i Danmark eller Sverige. Största delen av det farliga avfallet kommer från förbindelsen och utgörs primärt av batterier och ljuskällor, endast små mängder härrör från administrationen. Mängden elektronikavfall började mätas först 2008, men även det har alltid på ett ansvarsfullt sätt transporterats till miljöstationer i Danmark eller Sverige. Elektronikavfallet kommer både från förbindelsen och administrationen gjordes uppskattningen att det årligen samlas upp cirka sju ton avfall som kastas ut från fordonen på motorvägen. Detta avfall tas till förbränning. Mängden har möjligen ökat i takt med trafiken, men det har hittills inte registrerats systematiskt. Vidare hamnar en del avfall på Peberholm och i Öresund, varifrån bara en del kan plockas upp. 8

11 Utsköljning av främmande ämnen Regnvatten leds från bron och Peberholm ut i Öresund. I det sammanhanget sköljs ämnen bort från vägbanan, konstruktionen, bilarnas däck och trafikens avgaser. Vid brofästet på Lernacken i Sverige samlades under åren löpande regnvatten upp från en liten del av brons yta. Det togs prover för bestämning av bortsköljningen av utvalda främmande ämnen tre gånger per år. Resultatet av dessa prover visade att även om den ökade trafiken sedan 2000 inneburit en ökad utsköljning av främmande ämnen, så är denna fortsatt marginell och utan betydelse för miljön i Öresund. Därför var Øresundsbro Konsortiet och Malmö Stad överens om att upphöra med de löpande mätningarna från och med Om dygnsgenomsnittet överstiger bilpassager tas mätningarna upp igen. Utsköljningen för 2008 i tabellen (sid 11) är beräknad med utgångspunkt från tidigare års resultat och med hänsyn tagen till nederbördsmängderna under Utsköljningen av främmande ämnen från Øresundsbron ligger i nivå med eller lite lägre än utsköljningen från andra trafikerade vägsträckor. Ett undantag är dock zink, som sköljs ut i stora mängder från Øresundsbron på grund av de förzinkade ytorna på bland annat belysningsstolpar och vägräcken. Buller Sedan förbindelsen öppnade har det gjorts flera omfattande mätningar och bullerberäkningar av trafiken på bron och vid brofästet på Lernacken. Detaljerade bullerberäkningar visar att biltrafiken kan öka till fordon per dygn (drygt 10 miljoner fordon per år), och tågtrafiken till 360 turer per dygn (det vill säga tåg per år) utan att rådande bullerkrav överskrids. Utifrån de här beräkningarna kan det konstateras att trafikmängden under 2008 inte ledde till att de uppställda bullergränserna överskreds. 9

12 Miljöbelastning Energi (GWh) 14,4 13,9 14,3 15,4 13,0 11,9 El 12,0 11,5 11,4 11,8 10,2 9,8 Bensin 0,50 0,50 0,51 1,4 0,8 0,4 Diesel 0,80 0,80 1,3 1,0 0,9 0,4 Gas (naturgas och LPG-flaskgas) 0,60 0,70 0,65 0,7 0,7 0,9 Fjärrvärme 0,50 0,40 0,45 0,4 0,4 0,4 Koldioxidutsläpp Direkt totalt Varav bensin Varav diesel Varav gas Indirekt totalt Varav fjärrvärme Varav dansk el Varav svensk el Vatten (m 3 ) Betalstationen på Lernacken Tunnel- och slamsugning Övriga aktiviteter ,0 51, Vester Søgade Förbrukningsmaterial (ton) Vägsalt Papper 8,4 9,8 11,4 11,3 16,5 6,5 Rengöringsmedel 3,3 3,5 2,8 2,9 4,1 1,2 Olja/fett 0,2 0,2 0,1 0,1 0,1 0,2 Kylmedel (HFC) 0 0,074 0,002 10

13 Avfall (ton) Avfall till förbränning ,4 17,3 19,5 12,5 Papper och papp till återvinning ,4 17,3 15,3 Byggavfall till sortering ,5 7,6 0,3 2,0 Annat avfall till sortering 1, ,4 6,3 0 Slam från fett/oljeavskiljare till specialbehandling 18 25,4 18,4 23,7 11,7 11,7 Spillvatten från pumpsump till specialbehandling 33 66,8 68, ,1 39,8 Elektronikavfall till specialbehandling 0,8 Farligt avfall (batterier, ljusrör, olja etc.) till specialbehandling 18,4 4,5 Bortsköljning av regnvatten (kg) Krom 0,24 0,26 0,47 0,58 0,27 0,45 Koppar 5,8 3,1 5,4 7,6 7,7 6,2 Zink Kadmium 0,022 0,0090 0,071 0,081 0,24 0,24 Kviksilver <0,001 0,0010 <0,001 <0,001 <0,002 <0,001 Bly 0,29 0,46 0,79 1,1 0,23 0,68 PAH-16 <0,02 0,043 <0,01 0,033 0,19 0,05 Kemisk syreförbrukning, COD Kväve Fosfor 64,0 31,0 22,0 8, Utsläpp från trafiken No x Kolväten CO CO SO ,6 6,6 6,7 11

14 Peberholm I likhet med tidigare år genomfördes 2008 inventeringar av djur- och växtlivet på den konstgjorda ön Peberholm. Lunds Botaniska Förening gjorde fem botaniska exkursioner som uppföljning av tidigare besiktningar. Dansk Botanisk Forening deltog i tre av exkursionerna. Det registrerades 306 växtarter varav 16 var nya på ön. Flera tidigare observerade arter, t ex kalkrassing, östkustarv, sprödarv och kornvallmo, hittades inte. Vegetationen påverkades av att 2008 var ett mycket torrt år, vilket resulterade i att några växter vissnade bort. Den mest intressanta nyfunna arten är den rätt sällsynta luddkrissla som blommar juli-september. Andra nya och mer vanliga arter är läketunga, glansros, sommarbinka, vattenmåra och flockarun. Sedan etableringen av Peberholm har det nu registrerats totalt 485 växtarter, flera av dem sällsynta. Zoologisk Museum i Köpenhamn samlade in skalbaggar och fjärilar. Under perioden registrerades det 345 arter av skalbaggar och 421 fjärilsarter. En av de registrerade fjärilarna är amiral som flyger hundratals mil från Afrika till Danmark. Den grönfläckiga kålfjärilen, som var talrik på Peberholm 2003 till 2006, har inte påträffats 2007 och 2008 och beståndet har nu förmodligen försvunnit från ön. Biologisk Institut vid Köpenhamns Universitet genomförde fem inventeringar av bin på Peberholm under 2007 och kunde då registrera flera sällsynta och ovanliga arter. Hittills har det observerats 18 olika arter. Bin inventerades inte under Det observerades totalt 24 häckande fågelarter på Peberholm 2008, vilket är fler än tidigare. Flera arter har med stor säkerhet inte häckat på Peberholm tidigare, exempelvis kentsk tärna och svarthuvad mås. Kolonin av skrattmåsar var markant större än tidigare år. Fler fågelexperter än tidigare deltog i den årliga inventeringen av häckningsfåglar och en fågelexpert deltog också i en av årets tidiga botaniska inventeringar. Det ökade antalet observerade häckningsfåglar kan därför delvis till skrivas den intensifierade insatsen 2008 det gäller t ex arter som mindre strandpipare och havstrut, som båda tidigare registre rats som tänkbart häckande arter. Peberholm Antal växtarter (inkl. mossor) Antal häckande fågelarter

15 Det sker en successiv igenväxning och utveckling på Peberholm, som får utvecklas utan någon form av naturvård, sådd eller plantering. Den tilltagande igenväxningen kan tillsammans med väderförhållandena ha bidragit till framgången i antalet häckande fåglar. För Øresundsbro Konsortiets räkning undersökte Amphi Consult den sällsynta grönfläckiga paddan på Peberholm. Man kunde konstatera att den grönfläckiga paddan häckade i många av Peberholms vattenhålor både 2007 och Eftersom våren 2008 var mycket torr kulminerade häckningsaktiviteterna tidigt på året. De var därmed avslutade före den första besiktningen i början av maj. Detta gav en större osäkerhet om undersökningens resultat, men det står ändå klart att beståndet av grönfläckig padda på Peberholm med cirka vuxna individer, är en av Nordens största. Sommaren 2008 påträffades också en vanlig padda på ön. Listor över alla växt- och djurarter som har observerats på Peberholm finns på hemsidans miljöavsnitt. 13

16 Miljövillkor Sammanfattning av gällande myndighetsvillkor för drift av Øresundsbron (i kronologisk ordning) Vattendomstolens Dom nr DVA 37/95 Till halkbekämpning ska användas NaCl eller ett miljömässigt likvärdigt medel Vattendomstolens Dom nr DVA 37/95 Koncessionsnämndens beslut nr 193/98 Fisket undersöks fram till 1 juli 2003 Redogörelser för dessa undersökningar ska skickas till Miljödomstolen senast 1 juli 2004 Trafikministeriets och Miljø- og Energiministeriets beslut från januari 1995 Driften av Öresundsförbindelsen får inte medföra påtagligt ökade koncentrationer av tungmetaller och miljöfrämmande ämnen i djur och växter Invandring av rävar och råttor till Saltholm ska undvikas Det får inte skapas något landfäste mellan den konstgjorda ön och Saltholm Koncessionsnämndens beslut nr 110/95 Driften av förbindelsen ska i huvudsak stämma överens med vad Øresundsbro Konsortiet har uppgivit i ansökan. Mindre ändringar kan godkännas av tillsynsmyndigheten Buller från förbindelsen får maximalt uppnå följande värden vid närmaste bostad: Dygnekvivalent ljudnivå 45 db(a) Maximal ljudnivå nattetid (19 07): 70 db(a) Om dessa värden överskrids ska Øresundsbro Konsortiet vidta åtgärder för att avhjälpa detta Øresundsbro Konsortiet ska utarbeta ett kontrollprogram till tillsynsmyndigheten Tillstånd från 1 september 1997 från Københavns Amt till avledning av spillvatten från avlopp I1, I2, I3 och P4 på den konstgjorda ön Krav om maximalt utgående flöde ( l/sek) Krav att avledningen sker genom oljeavskiljare och sandfång som ska kontrolleras och tömmas vid behov (minst två gånger årligen) Krav på driftrapport Tillstånd från 16 april 1998 från Københavns Amt till avledning av spillvatten från avlopp P1, P2 och P3 på halvön vid Kastrup Krav om maximalt utgående flöde ( l/sek) Krav på att avledningen sker genom oljeavskiljare och sandfång (P1 dock endast sandfång) som ska kontrolleras och tömmas vid behov (minst två gånger årligen) Krav på driftrapport 14

17 Miljödomstolens dom 21 januari 2000 Undersökningar av Lernackens installationskanal ska genomföras varje år under perioden 2000 till 30 juni 2003 (bottenfauna i april maj, avlagringar av oorganiskt material i april maj och september oktober) Øresundsbro Konsortiet ska senast 30 juni 2004 redogöra för undersökningarna till Miljödomstolen Länsstyrelsens beslut 18 september 2000 Fastställande av kontrollprogram för Lernackens installationskanal Rapport om kontrollprogrammet ska skickas till Länsstyrelsen och Malmö kommun senast 1 mars följande år Malmö Stads miljönämnds beslut 29 juni 2000 Fastställande av kontrollprogram för för anläggningsperioden En miljörapport ska sändas till miljönämnden senast 1 mars varje år Malmö Stads miljönämnds beslut 29 juni 2000 Fastställande av kontrollprogram för driftfasen En miljörapport ska sändas till miljönämnden senast 1 mars varje år Tårnby kommun, byggtillstånd december 2005 Villkor för inrättande och drift av reservkraftstation på Peberholm 15

18 16

19 Utgiven av Øresundsbro Konsortiet Maj 2009 Design Foto BGRAPHIC Scanpix, Bjørn Hasse Nielsen, Bill Watts, Patrik Olofsson, Drago Prvulovic, MalmöBild, och Steen Brogaard

20 Øresundsbro Konsortiet Vester Søgade Köpenhamn V Danmark Tel Øresundsbro Konsortiet Kalkbrottsgatan 141 Box Malmö Sverige Tel info@oresundsbron.com