ATT RITA HISTORIA Det fina med klottret Klotter definieras i ordboken som något fult, meningslöst och subversivt ibland brottsligt. Men klotter är ett sätt att tänka fritt, normkritiskt. Det finns forskning som menar att den som vänder sig bort i egna klottertankar på styrelsemöten eller i skolbänkar i själva verket är kreativ istället för lat. Att klottra är att tänka ibland hemliga tankar. Det finns de som menar att klotter också innebär problemlösning. Det visar klottrets kraft. Verkligheten, fantasin och skolan I skolan har var sak sin egen plats och tid. Matte för sig, kemi för sig. Bild för sig. Fakta för sig och fantasin håller sig i bakgrunden. Men verkligheten har inga kategorier eller gränser i sig själv. Det är inte så i verkligheten att det ena och det andra är åtskiljda som i ett schema med skolämnen. Allting är precis tvärtom. Allt hänger ihop i komplexa och rörliga system. Bilderna av verkligheten drivs i ganska stor grad av vårt undermedvetna, av fantasi. Från ekonomi till vetenskap. Till och med den moderna vetenskapen har en kontext, en samhällssituation, en social konstruktion som den uppstått ur. Och det verbala språkets eget system bygger sig mentala bilder åt oss kring om hur allting förhåller sig. Som skolbarn lär man sig snabbt vad som gäller. Hur saker och ting ligger till. Det finns alltid ett logiskt svar på det mesta. Verkligheten delas. Det rätta svaret är det fina och sanna, det värdefulla. Att skriva, läsa räkna är viktigt och värdefullt. Det finns rätt och fel sätt att göra det på. När jag lärde mig skriva minns jag att det var mycket viktigt att bokstäverna fick rätt form. Det fanns riktiga bokstäver och de måste man öva på. Så tror jag det är för alla barn. Det sitter käpprakt i ryggraden på alla skolbarn från första start en medvetenhet om skillnaden mellan bra och dåligt, rätt och fel. Estetik. Och då blir det plötsligt svårt att skapa fritt.
Språket i oss Språket är en aktivitet i verkligheten och ingen spegel för verkligheten. Det är en socialt konstruerad aktivitet. Varje tid bestämmer hur långt tanken kan nå, vad som är möjligt att tänka. Bilden kommer före ordet för ett litet barn, säger psykoanalytikern Lacan, och menar att bilden är viktig för vårt identitetsskapande. Vi orienterar oss i världen genom att definiera andra. Det viktiga är nog att identiteten egentligen saknar egenskaper. Den består av positioner i sammanhangen. Och vi rör oss ständigt i dessa sammanhang och flyter utan centrum. De sociala konstruktionerna blir kulturella sanningar. Det finns så många sanningar. Därför finns det väl anledning att använda hela människans kapacitet för att ta kontakt med verkligheten. Undersöka verklighetens beskaffenhet på olika sätt. Vi har nytta av alla språk vi kan få för att se, förstå och tolka helheter på så många sätt som möjligt. Barn har olika förutsättningar och behöver olika verktyg för att få möjlighet att tänka så långt som möjligt på sina egna sätt. Om vi inte tror på det berövar vi barnen deras förmåga till att tänka själva. Den levande kunskapen Såhär tror jag: Kunskap är som en levande kropp, den är aldrig densamma. Allt förändras ständigt. Kunskap byts ut, fakta försvinner. Precis som cellerna i kroppen byts ut hela tiden i olika takt- utom hjärtats och hjärnans celler som vi till nästan 100 procent behåller hela livet. Att konstant ifrågasätta kunskapen man gjort till sin är att hålla den levande, se den ur nya perspektiv, omförhandla, omvärdera. För ingenting står stilla och vi kan inte vara säkra på att någonting äger en konstant sanning i sig själv för alltid. Själva livet är såhär. Det stannar aldrig av. Det är vi som kan stanna och sen fastna i vetandet. Den som redan vet allt har tråkigt. Har slutat upptäcka. Det finns ingen ny kunskap utan nyfikenhet. Vi tänker framåt, vi tänker bakåt. Vi konstruerar vår verklighet. Och hur vi tänker, beror förstås på den kontext vi befinner oss i. Vad vi är rädda för och vad vi längtar efter. Skolan lär oss hur vi ska tänka. Hur man tänker rätt. Det finns alltid svar. Kunskap är makt. Om den står still kan den bli till makt över andra.
Skolan är det normskapande sociala rum vi alla går igenom. Sedan 1842 är det inte bara en rättighet utan också en lagstadgad plikt att gå i skolan. I skolan lär vi oss hur den kulturella normaliteten ser ut och hur samhällets maktrelationer ser ut. Det är sedan kulturen som ska styra våra handlingar. Vi fostras in i samhällets ordning. Barnen ska mätas, vägas, skiktas och graderas. Man ska lära sig förhålla sig till tid och vänta på sin tur. Det kallas den dolda läroplanen. Michel Foucaults civilisationskritik jämför institutionen skola med fängelset (och sjukhuset). Vi förvarar barnen där för att världen ska fortsätta fungera som den redan gör helt enkelt.... Vi tar skolan för given. Alla vet hur den fungerar. Det är en spännande och viktig samhällsinstitution som jag skulle önska att vi i det offentliga samtalet skulle belysa djupare. Nu ska jag berätta här om vad som hände när jag hittade ett sätt att skapa situationer för barnen att omsätta information till egen kunskap...
Bild: Läraren pratar om Kungen. Eleven ritar Gustav Vasa på pappret och Zlatan på bänken.
Bild: Jag ritar på tavlan när läraren berättar under lektioner om 1500talets människor, händelser, påvar och kungar i Sverige.
Dags för historielektion Anna (läraren) tycker om att dramatisera och jag (konstnären) tycker om att rita. Barnen får se och höra om 1500talets Sverige. De lyssnar aktivt under hela timman. Det händer mycket framför deras ögon och öron som berör. Det går till så att Anna berättar och det som hon säger lyssnar jag på och gör samtidigt en egen bild av vad jag hör på tavlan. Det här får som konsekvens att barnen blir engagerade. Historia och religion är kul, säger barnen senare i utvärderingarna. Jag tecknar på tavlan för att väcka intresse för en annan väg. Ord som bild. Jag gör det här ett par lektioner under genomgångarna. Jag låter mina bilder komma ut genom handen. Jag vill locka barnen till att uppleva hur det är att associera och att det betyder att man bearbetar, förstår och kommunicerar med andra men mest med sig själv. Man kan svälja andras kunskap, repetera ord. Det är ett ganska tråkigt sätt. Och vill man lära sig på djupet måste man ta något till sig, inom sig. Då blir informationen levande kunskap. Efteråt pratar vi om hur man lär sig saker. De flesta tänker att de lär sig bäst med både ord och bild i kombination. En del barn säger att det är lättare att komma ihåg en bild än ett ord. Det kanske är roligare och därför mera motiverande, tänker jag. Nästa gång provar vi en ny variant. Anna berättar med ord och jag visar
samtidigt ljusbilder jag hittat på nätet som berättar vad som hände. Vi stannar efter en timma. Ingen verkar trött. Jag ger barnen vita papper. -Rita och skriv vad du minns från det här nu. Ni får 4 minuter. När tiden är ute vill de flesta ha mera tid och får det. 10 minuter. Det blir ett intressant flöde ur var och en. Det är mycket man kan förstå som lärare när en elev tecknar vad man säger. Barnet kommer själv till sin egen insida när hen väljer den teckning som ska komma ut genom handen från hjärnan. För läraren innebär det att hen kan se rent konkret hur barnet tänker, och vad barnet tagit med sig av den info hen fått. Vad har de förstått, vad har de inte förstått? Vad fastnar och är viktigt i var och en? Nästa variant som vi testar är att låta barnen klottra, skriva och rita under tiden som läraren talar. Jag har berättat att det handlar om minnesanteckningar. Jag upptäcker att det blir en träning i studieteknik. Under terminen gör vi flera sådana här experiment. Att undersöka sina tankar Att göra bilder är att syssla med komplex information. Det är ett sätt att undersöka sina egna tankar. Att visa hur man tänker. För barnet i den här situationen innebär det att hen måste göra sammanhang av vad hon hör för att kunna rita. För barnet som tränas såhär innebär det tillgång till en minnesteknik, till att träna sig bli uppmärksam på vad som händer och processa infon som läraren ger. Det går inte att bara upprepa ord. Genom att översätta dem till bilder måste man tänka lite till.
KUNG Det är skillnad på hur orden och hur bilden fungerar när vi läser dem. Jag ställde frågan: vad är det för skillnad på att få höra eller läsa ordet KUNG och att se en bild på en kung? Barnen svarade att man får veta mera i en bild. Man ser hur kungen känner sig, om han är mäktig eller rik eller arg t ex. Om han är stor eller liten, hur hans kläder ser ut, var han är någonstans. Med en bild orienterar man sig direkt på något sätt. Man får en massa information i ett enda ögonkast. Samma sak skulle kräva tid att få i lång text. Sedan tolkar man ju olika. Var och en uppfattar efter sin referensram. Vilket ju också förståss gäller för det verbala språket, vilket man kankse inte riktigt tänker på. När man ritar bilder till en berättelse man fått, tänker man igenom vad som händer, när och hur det hände och kanske varför. Man måste föreställa sig, återskapa och då lär man sig också något. Man lever sig in i. Man använder sin föreställningsförmåga. Det viktiga är att man tecknar för att förstå och det betyder att det inte är det viktigaste att göra rätt och fint. Det betyder också att när man använder både ord och bild kommunicerar man extra tydligt hur man egentligen och verkligen tänker.
Den som tecknar tänker. Bilden är underordnad texten i värde. Men man glömmer lätt att text i sig är bild. Att ord för att förstås måste bli till bilder inuti en. Att skriva och stava är att omvandla ljud till bokstäver. Text är en visuell representation för något annat. Allt hänger ihop. Men hur närmar man sig tecknandet med minsta möjliga motstånd och självcensur i en skolklass? Vi provade med barnen att tänka genom att röra oss mellan ord och bild. Många barn har svårt att skriva av olika anledningar. Men de tänker bra. Genom att rita vad de tänker kommer de bättre i kontakt med sina reflektioner och upptäcker dessutom att de har något att säga. Andra barn är fenor på att skriva men reflekterar inte bättre för det. Kapaciteten att tänka är inte automatiskt förknippad med förmågan att forma bokstäver och repetera ord. Det finns uppenbarligen många sätt att uttrycka tankar på. Man kan teckna för att berätta. För sig själv och andra. Det är det här jag vill försöka ge barnen. En känsla för att man kan använda pennan på flera sätt för att uttrycka information man får och för att se hur den landar i en själv, som elev. I det här projektet skapar vi situationer där ord blir bild och bild blir ord. Förutsättningar för likvärdiga attityder till uttrycken. Vi vill se vad som händer i barnen om en process kan bli så hel och naturlig att man glömmer bort det här med det fula och det falska. Att själva den egna upplevelsen blir det viktiga för varje barn. Att man upptäcker kraften i att ha verktyg för sitt tänkande.
Hur lär man sig saker? Hur lär man sig att minnas bra? Hur lär man sig att se och förstå sammanhang? Jag ser det som en intressant uppgift att bryta upp gränserna mellan att skriva och att rita. Att bearbeta information med ord och bild utan rangordning borde kunna vara ett effektivt verktyg för minnesträningen och lärandet. Man gör sig kunskap genom att ta in information via sina sinnen. Om man lyssnar på sin lärare som berättar så gör man sig föreställningar och inre bilder utifrån sin erfarenhet. Det är en förutsättning för att förstå. Vad är det man har hört? Det tvingas man bearbeta när man skriver eller tecknar ned.
En pojke sa: -Jag tecknar aldrig hemma men i skolan är det roligt för då slipper man något annat. Man kan tolka detta uttalande på olika sätt. Det vanliga kankse är att den som tecknar för att slippa jobba är lat. Man kan också vända på det och tänka att detta är pojkens sätt att säga att han inte märker att det är ansträngande att teckna. Att något som inte känns som ett krav på prestation blir lätt. Och när man slappnar av slinker kunskapen in utan att man märker det. En textbaserade skola kankse inte passar alla.
Vad är ett minne? Det sägs att genom att man medvetet skapar associationer så förbättrar man minnet. Det verkar vara viktigt för minnet att man tänker själv. Upplever man mera när man är kreativ? Vill hjärnan ha roligt? Minnet består rent neurologiskt av olika system och det finns olika sorters minne inom oss. Forskarna säger att mycket av det man minns, tänker tillbaka på, är fantasier och gissningar. Hjärnan hittar på vare sig man vill det eller ej. HJärnan skiljer inte på fantasi och fakta när det gäller den egna verkligheten. Det visar vittnesforskningen, att det är mycket svårt att hålla sig till verkligheten. Våra handlingar styrs av våra tankar. Våra tankar styrs av våra känslor. Man har kommit fram till att information fastnar ju mera man tänker på den. Och att vi kommer ihåg helheter bättre än detaljer. Och att ju mera man bearbetar något, desto bättre minns man. Ju mer man vet hur saker och ting hänger ihop, desto lättare blir det att minnas. Ju fler sinnen som inbegrips i minnesprocessen desto bättre blir minnet. Man kommer ihåg det konkreta bättre än det abstrakta. Ju mera observant man är desto mera minns man. Om man intresserar sig för något blir det plötsligt lättare att lära. Studieteknik baserar sig på att man bearbetar det man ska lära sig noggrant. Man upprepar, associerar och tänker.
Åtta personliga djupintervjuer med barnen efteråt: -Är det viktigt att teckna fint? -Det beror på, om man skissar eller gör det på riktigt. Det viktiga är att man gör sitt bästa. Om det är komplicerade saker måste man koncentrera sig. -Det är inte viktigt att teckna fintmen det är viktigt att man förstår vad man menar. Jag tycker om att visa mina teckningar. Man får veta mera med en bild än genom ett ord. Om man ser en bild på en kung förstår man skillnaden från vanliga människor. Jag tecknar vad jag kommer ihåg på historien. På bildlektionen får jag en uppgift och det är svårare. Jag tänker mera på hur det ska bli då. Jag skulle gärna teckna mer i skolan. Men det bästa i skolan är att träffa kompisar... -Det är ganska viktigt att det blir fint och snyggt när man tecknar. Jag brukar inte rita hemma det är roligare att jobba i skolan. När jag ritar historia behöver det inte vara jättefint men bara så att jag förstår det själv. Jag minns jättemycket. Jag ser det jag minns som bilder i huvudet. Jag minns det jag sen ritade bäst. Kanske det skulle vara bra att rita NO också för jag brukar inte komma ihåg så bra när jag läser men när jag skriver och ritar kommer jag ihåg det har jag kommit på nu.
Vad är skillnaden mellan att tänka på ordet, läsa ordet eller att se en bild? - Det är bättre att se en bild jag förstår mycket mer. Man tänker liksom i bilder. När jag tänker på Gustav Vasa ser jag en bild vi såg. Man lär sig bäst genom att titta på saker, tycker jag. Jag tycker om att lära mig saker, speciellt historia. Jag tänker bättre när jag ser en bild. Jag är bra på att läsa men jag orkar inte så länge, då gör jag något annat i stället. Brukar du rita hemma? -Jag ritar hemma när jag har tråkigt. Jag kollar på tv och leker när jag ritar. Jag ritar hemma vad jag vill. I skolan måste man rita vissa saker. Och sen i skolan måste man jobba och hemma kan man sluta och börja när man vill. Om man behöver koncentrera sig när man ritar? Ja kankse lite. -Jag tecknar ibland hemma. Det är roligare att teckna i skolan. För att då slipper man lektionerna. Man kan använda teckning för att lära sig saker. Man lär sig bättre för då ser man hur det är och då tänker man efter. Hur lär du dig bäst? -Jag lär mig bättre om någon berättar än om jag läser. Jag kommer ihåg det du ritade på tavlan. Husen och människorna och skärselden. Och så kommer jag ihåg det jag tecknade själv. Det tror jag att jag kommer bäst ihåg. -Det bästa är att både skriva och teckna själv.
Vad är skillnaden mellan att tänka på ordet, läsa ordet eller att se en bild? Om man bara skriver kung så får man inte veta mycket. Men i en bild får man veta mera. Man ser kläder, hur han ser ut, vad han gör.om jag ser en bild på en kung så kan jag rita av. Men jag kan också rita vad jag tänker att han gör och så. När man skriver kan man skriva vad man tänker men man ser inte hur han ser ut och vad han gör. Att läsa en text som beskriver allt det tar lite tid. Men i en bild får man direkt veta en massa saker-hur han gör vad han tänker kankse, hur han känner sig, om han är mäktig, glad, arg. Historia blir nog lite lättare när man får se bilder. Jag kommer ihåg en hel del om 1500talet i Sverige. När jag tänker på det jag kommer ihåg så minns jag i bilder. Jag föreställer mig hur det skulle sett ut och ibland kommer jag bara ihåg de bilder jag fick se. Vilket kommer du ihåg bäst? Det du hörde, det du läste, det du såg eller det du gjorde själv? Jag minns bäst det som jag målade själv. Jag minns inte allt men mycket. Jag minns detaljer bättre om jag har målat dem. Jag minns att de lindande in barnen och hur husen var byggda och att kvinnorna hade plankor som klämde ihop kroppen för att de skulle se smala ut. Om man målar själv kan man ju missa saker, man kan måla fel och inte så som det var. Vad är skillnaden mellan att tänka på ordet, läsa ordet eller att se en bild? I en bild så: Man märker om kungen
är rik el fattig, snäll el elak man får veta mycket mera. Det kan vara bra för läraren om se vad eleven har missat eller inte förstått. Jag ritar andra saker hemma, jag målar hela världar med blommor där det är alldeles lugnt och stillsamt. När det är fri målning i skolan hinner jag inte måla allt det där. Hemma har jag tid och kan välja själv. Det är för mycket spring i klassrummet. Jag hade velat ha mera lek i skolan. Fri lek. Jag målar egentligen min önske värld när jag är hemma. Ritar du hemma? Jag ritar inte hemma. Jag vet inte varför. Jag är hellre ute. Men jag har märkt att om jag får rita i skolan så minns jag bättre. Jag kommer ihåg en massa saker om kungen och vad han var med om. Jag kommer ihåg bättre av att titta på bilder. Man får veta t ex hur människorna och kläderna såg ut, vilken storlek t ex och en massa saker som man kanske inte skulle ha fått förklarat annars. Är det viktigt att rita fint? Man behöver inte slarva men det är inte så viktigt. Lektionen blir roligare när man ritar. Man fick tänka till men också hänga med och titta upp. Om läraren säger vi är på den här gatan så vet man inte egentligen alls var man är men om man får se en bild så vet man ju var man är och förstår mera. Man lär sig lyssna när läraren berättar. Och man lär sig av att skriva om man gör det. Om man varierar måste man tänka mera. Jag tror att det är viktigare sen när man får jobb att man kan skriva bra än att man kan rita bra. Om du var jag och skulle intervjua barn om hur det är att teckna vad skulle du då fråga?
-Jag skulle fråga hur de levde på Gustav Vasas tid Jag minns hur de levde. De levde inte så bra Sammanfattning klassens individuella skriftliga anonyma utvärderingar: 1. -Det är roligare om man får göra något själv och inte bara läsa. Det blir lättare för jag fantiserar bilder i huvudet och då minns jag bättre. Jag lär mig mera och kommer ihåg bättre när jag ritar eller målar. 2. -Det blir lättare, bättre och roligare, man kommer ihåg lättare när man tänker på bilderna. Det blir lättare att lära sig om man ser en bild eller ritar själv när någon annan läser. 3. -Man förstår texten mera om det finns bilder. Det blir lättare att förstå den. Man kommer ihåg händelserna bättre. Att arbeta med historia på det här sättet var roligt, spännande och lärorikt. 4. -Det är roligare för man förstår bättre vad det handlar om. Men det kan bli krångligt om man inte förstår helt rätt. Jag förstår bättre om jag ser en bild först. 5. -Jag tycker det är roligare att rita än att skriva. Jag förstår bra med bilder. Om jag ritar själv kan det bli krångligare- det beror ju på hur jag ritar. Det är bra att rita och skriva till.
6. -Det är lättare att visa hur man tänker om man ritar. Jag tycker det är roligare att rita men enklare att skriva. Jag lär mig mera om jag får måla 1500talet. 7. -Det blev roligare och intressantare med bilder och teckningar. Det blev så kul att jag sökte mera information hemma genom att fråga min släkt. Att lyssna och se bilder eller film gör att man lär sig mera. Att rita själv betyder nog att man lär sig lite mera än annars. Om jag läser bara minns jag knappast någonting. Jag har nog aldrig lärt mig så här mycket! 8. -Det är bättre att rita själv istället för att bara se på bilder när läraren pratar. Då har man ett papper att kolla på när man inte vet. När jag tänker på hur det var var det kul. 9. Jag minns bättre om jag ser bilder för man förstår bättre vad man pratar om när man visar vad man menar. 10. -Det är bra och lättare för mig att förstå om jag får se på bilder till det jag läser. 11. -Om jag målar själv tänker jag mera. Om jag sen skriver text under bilden så vet jag vad det handlar om. Jag kommer ihåg mera om jag ser på bilder. 12. -Det blir roligare när man kollar på bilder för man minns bättre. 13. -Det blir lite roligare och lättare att förstå. 14. -Det blir roligare för man
lär sig mera när det är bilder. 15. -Det blir roligare med bilder för man kan se vad som hänt. Sen kan det vara svårare att rita själv. T ex en häst. Jag kommer ihåg mycket. 16. -Det blir roligare. När man skriver får man ont i handen och när man målar använder man handen lika mycket. 17. -Jag tycker det var roligt och lätt att förstå när man såg på bilderna men svårt och krångligt att måla själv. 18. -Jag tycker om att teckna och jag tycker det är lika lätt att förstå en sak när man skriver som när man ser det på bilder. Det är roligt att rita saker från Medeltiden. 19. -Det blir lättare att minnas med bilder och teckningar. Man minns bilder bättre än text. Om jag tecknar själv är det också roligare för jag minns bättre det som jag gjort själv. 20. -Det blir mycket lättare att förstå om läraren visar bilder och pratar om bilderna. När jag ser en bild sen igen så minns jag vad det vi jobbade med handlar om. 21. -Det blir roligare och jag minns bättre om ni berättar och visar bilder medans vi tecknar. Mycket bättre än om jag bara läser en text själv, då glömmer jag lättare. 22. -Ja bara jag får titta på bilder så har jag lättare att förstå och komma ihåg. Det är lite roligare också än att bara läsa.
23. -Det blir lättare att förstå om man ser bilder. Bilder visar mycket mera av vad man menar. 24. -Det var ganska tråkigt med kristendomen men sedan blev det ok. Historia är mitt favoritämne nu. Det finns en massa roliga grejer. Jag bara älskar historia, det äger! Hoppas vi ska ha mera historia och mera fantasi!
MINNESTRIX: Om du gör om det du vill minnas i en bild som du ser framför dig så minns du mycket bättre. Om du gör om det du hör, till en bild inom dig, så lär du dig bra. När du gör bilden använd dina associationer. Det första du kommer att tänka på är det bästa. Hjärnan minns det ovanliga och oväntade bäst. Sätt ihop bilden framför ditt huvud så stor som möjligt. Ta bilden och tänk dig att du placerar den ute i ett rum som du känner väl någonstans. citat minnesforskare som talar till entolvåring, youtube