En vision för Hornsbruksgatan



Relevanta dokument
Startpromemoria för planläggning av Drakenberg 14 i stadsdelen Södermalm

EN VISION FÖR FEJAN COMMUNITY PLANNING WEEKEND. Rapport 12 september 2015 EN VISION FÖR FEJAN

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar

H-125. Skapad av: valleymountain. Ålder: 25. Stadsdel: Rosengård. Kategori: nybygge. Adress: von Rosens väg. Sida skapad: 18 december, 2011

Startpromemoria för planläggning av Kavringen 1 samt område invid Saltvägen, del av Farsta 2:1 i stadsdelen Hökarängen (190 lägenheter)

Analys av placering inför eventuell tillbyggnad på Södertorpsgården.

Plansamråd för Telefonfabriken 1 (Designens hus)

PM Integrerad barnkonsekvensanalys för Stockholmshems huvudkontor. Del av kv Måsholmen 21 steg 2

Trygghetsvandring tankar på vägen

FÖRSLAG. gångvägar, gator, tunnelbanan. Förslaget förutsätter att de befintliga byggnaderna i kvarteret Åstorp rivs.

efem arkitektkontor ab

STARTPROMEMORIA FÖR PLANLÄGGNING AV DEL AV ULVSUNDA 1:1 I STADSDELEN ULVSUNDA (CA 50 LÄGENHETER)

Startpromemoria för planläggning av Sabbatsberg 18 i stadsdelen Norrmalm, (ca 42 lägenheter + lokal).

Presentation av alternativen i enkäten

GESTALTNINGSFÖRSLAG Norra och södra torget, Kristinehamn 4 oktober 2016, Marie Janäng

3. Nämnden hemställer hos Stadsbyggnadsnämnden om ändrad detaljplan för området. Gunnar Jensen

ANTAGANDEHANDLING

Designdialog Bagarmossen - Skarpnäck Workshop 2. Grupparbete workshop 2 BILDPROTOKOLL. Designdialog Bagarmossen - Skarpnäck Workshop

FÖRDJUPADE STADSBYGGNADSPRINCIPER. Årstafältet - en plats för möten

Startpromemoria för planläggning av Mullvaden andra 30 i stadsdelen Södermalm (7 lägenheter)

GLÄNTA. En öppning i den täta staden där historien möter vardagen

Startpromemoria för planläggning av del av Farsta 2:1 m fl. vid Nykroppagatan i stadsdelen Farsta (ca lägenheter)

Våra drömmars Stockholm

ANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001

Startpromemoria för program för Hammarbyhöjden och Björkhagen

STARTPROMEMORIA FÖR PLANLÄGGNING AV KRILLANS KROG 1 MM I STADSDELEN KRISTINEBERG (CA 180 LÄGENHETER)

Gestaltningsprogram för Nedersta-Skarplöt. Västerhaninge. Utställningshandling Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen

Klarastaden. Perspektiv från Kungsholms strand

Trygg stadsplanering enligt Hyresgästföreningen LITA

Startpromemoria för Violen 6, Midsommarkransen, planläggning av vindsinredning (2 lgh)

Planprogram för Södra Ryd oktober 2018

Planbesked gällande flerbostadshus vid Volrat Thamsgatan (Johanneberg 17:7) inom stadsdelen Johanneberg

Workshop Norra Tyresö Centrum

Startpromemoria för planläggning av Kadetten 29 (12 lägenheter)

Kontor mitt i Huvudsta Centrum. Var med och forma ert kontor från början! Adress Storgatan 60-78

VISION MELLBYSTRAND MELLBYSTRANDS CENTRUM FÖRSTUDIE

TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(6) Normalt planförfarande

Social konsekvensanalys 1(6) Stadsbyggnadsförvaltningen Julia Halldin. Syltlöken 1. Detaljplan för bostäder mm. I Toltorpsdalen, Mölndal

Medborgardialog den 28 september 2019, kl

Adress Storgatan gatan som bidrar till en grön inramning.

Antagande av förslag till detaljplan för Dalen 9 i stadsdelen Gamla Enskede (48 lägenheter)

Startpromemoria för planläggning av Backtimjan 1 och del av Hässelby Villastad 14:35 i stadsdelen Hässelby Villastad (50 bostäder)

BIDRAG DELTÄVLING HUSIE Februari 2012

Oxelbergen Kungsleden

Kvarter 1:8. Byggnadsutformning. Bebyggelse mot Stadsparken/Boulevarden. Bebyggelse mot mot gata 3. Bebyggelse mot kvartersgata/gata 4b

Synpunkter och förslag. till utvecklingen av Eriksberg och Ekebydalen

Sundsvalls kommun. Sundsvalls. kommun. En ny stadsdel nära stad och natur en ny stadsdel att bo, verka och vistas.

Startpromemoria för planläggning av påbyggnad med bostäder av fastigheten Grinden 21 i stadsdelen Kungsholmen (16 lägenheter)

Startpromemoria för planläggning av Kurland 14 (1-2 lägenheter)

Trygghetsvandring - för att skapa en bättre och tryggare närmiljö

Med Skeppsbron återfår göteborgarna kontakten med vattnet. Staden får en ny spännande mötesplats vid älven mitt i centrala Göteborg.

STARTPROMEMORIA FÖR TIMOTEJEN 17 M.M INOM STADSDELEN TELEFONPLAN (CA 200 BOSTÄDER)

Dialogmöte Exercisheden

Startpromemoria för planläggning av del av fastigheten Triglyfen 1 mm i stadsdelen Hässelby Strand (50 lägenheter)

Skanska och de globala målen

"VÄSBYS VERTIKALA TRÄDGÅRDAR"

Detaljplan för fastigheten Apoteket 21, Sundbybergs stad

Startpromemoria för planläggning av Bolidentriangeln (Renseriet 25 mf l) i stadsdelen Årsta (ca 500 lägenheter)

Inbjudan till samråd om förslag till detaljplan för Bjurbäcken 6 i stadsdelen Rågsved

Strategisk inriktning för fortsatt stadsutveckling i Hallonbergen och Ör

STARTPROMEMORIA FÖR PLANLÄGGNING AV LUSTGÅRDEN 14 I STADSDELEN STADSHAGEN (KONTOR OCH BOSTÄDER)

WORKSHOP OM UTOMHUSAKTIVITETER I DET FRAMTIDA BRUNNSHÖG - 10/

Godkänt dokument - Peter Lundevall, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, , Dnr Vision utveckla Husby

ETT HÅLLBART LIV I TIDAHOLM - Hanna Olsson

Konsekvensanalyser. Expansion Allum/Kyrktorget. Blandstad Stråk Kyrktorget

Yttrande om Tobaksmonopolet 4, Södermalm

Fokus Skärholmen Projekt på samråd

PM TRAFIK HUS 13. Dp Hus 13, Nacka strand Trafik

Fem förslag har blivit ett

Startpromemoria för planläggning av del av Akalla 4:1, Kista Gårdsväg 3, i stadsdelen Kista (170 lägenheter)

Startpromemoria för planläggning av fastigheterna Torget 24 och 25 i stadsdelen Bromsten (fritids, förskola)

Trygg i trafiken. Rapport från dialogmöte den 6:e september 2015

Ny cirkulationsplats i korsningen Rinkebysvängen/Rinkebystråket. Genomförandebeslut.

Resecentrum. Förslag till korsiktiga lösningar. 1. Tillgången. 1.1 Inglasning. 1.2 Tunneln

SAMMANSTÄLLNING MEDBORGARDIALOG - KNIVSTA

Skärhamns Samhällsförening

Planbesked för Jasminen 5

RegionCity Workshop 3

Offentliga rum förslag till. komplettering av Framkomlighetsstrategin.

Startpromemoria för planläggning av kv. Ankaret 28 i stadsdelen Kungsholmen (verksamhet)

Startpromemoria för planläggning av Akalla 4:1 i stadsdelen Tensta (förskola)

Dialog Tullinge - bildprotokoll, workshop

Parken med Dianavägen åt vänster och utsikten över vattnet åt höger.

Startpromemoria för planläggning av Marieberg 1:29 samt 1:16 i stadsdelen Marieberg (ca 100 lägenheter)

SE DISKRIPANSEN MELLAN POLICY OCH BESLUT

Startpromemoria för planläggning av Riddaren 23 i stadsdelen Östermalm (0 lägenheter)

Detaljplan för Bulten 19, del av Södermalm 3:1 och 3:10 vid Hornstull i stadsdelen Södermalm i Stockholm Dp

Startpromemoria för planläggning av Borrsvängen 11 i stadsdelen Gubbängen

Vet du vad som planeras i Skiljebo?

Säbytown. Skala:1:500

MEDBORGARDIALOG - DOKUMENTATION GENOMFÖRD

Idéuppdrag Stationsområdet, HÖÖR

FORNUDDENS SKOLA

Busshållplats med markerad upphöjd yta, från öster. Framsida, mot järnvägen. Busshållplats med markerad upphöjd yta, från väster.

Kompletterande startpromemoria för planläggning av Gamlebo 5 m.fl. i stadsdelen Stureby (ca 50 lägenheter, totalt ca 100 lägenheter)

Västra Ingelstad Dialogworkshop. Sammanställning

Kv. Rosen. Trafik. Utredare. Iterio AB Östgötagatan Stockholm Therese Nyman Linda Lundberg

Grand Hotel Salsjöbaden. Rösunda 27:2. L ustgården AB. Arrhov Frick Arkitektkontor

Integrerad Barnkonsekvensanalys - fokusområde Söderholmen

Antagande av förslag till detaljplan för Moské vid kv Harholmen i stadsdelen Skärholmen

Transkript:

En vision för Hornsbruksgatan

2 en vision för hornsbruksgatan

Parter och kontaktinformation Stadsbyggnadskontoret Box 8314 104 20 Stockholm T +46 8 508 26 000 W www.stockholm.se Veidekke Bostad Box 1503 172 29 Sundbyberg T +46 8 635 61 99 F +46 8 635 61 99 W www.veidekke.se Wasted Space Hornsbruksgatan 4 117 34 Stockholm T +46 70 236 42 14 W www.wastedspace.se Joachim Eble Architektur Berliner Ring 47a 72076 Tübingen T +49 07071 / 96940 F +49 07071 / 600912 W www.eble-architektur.de VON ZADOW GmbH - JTP-Cities D-14548 Schwielowsee Geschwister-Scholl- Str. 31b T +49 33209 20833 W www.vonzadow.de Neil Tully Associates 23-25 Great Sutton Street London, EC1V 0DN T +44 (0)20 7336 8218 F +44 (0)20 7336 8218 W www.neiltully.co.uk John Thompson & Partners 23-25 Great Sutton Street London, EC1V 0DN T +44 (0)20 7017 1780 F +44 (0)20 7017 1781 W www.jtp.co.uk en vision för hornsbruksgatan i

ii en vision för hornsbruksgatan

Torsten Malmberg Chef Planavdelningen Stadsbyggnadskontoret Britta Blaxhult Distriktschef Veidekke Bostad Marie Eriksson VD Wasted Space I denna process kommer vi troligen att finna nya svar och huvudfrågan kommer att vara hur vi kan aktivera gatan Veidekke är medvetna om att Högalidsparken är ett område med stora kvalitéer. Samtidigt finns ett stort behov av nya bostäder i Stockholm. Utgångspunkten för Veidekkes engagemang i projektet är att tillkommande bostäder ska planeras med ambition att förstärka såväl gatans som parkens kvalitéer. Wasted Space vill utveckla T-banehuset så att det blir en tillgång för gatan och stadsdelen. en vision för hornsbruksgatan iii

iv en vision för hornsbruksgatan

Innehåll 1. Introduktion 1 2. Platsen sammanhang och förutsättningar 3 3. Medborgardialog 19 4. Utvecklingsmöjligheter 57 5. Visonsplan och designprinciper 63 Visionsplan och designkoncept 75 Bilagor 85 en vision för hornsbruksgatan v

1 introduktion

Denna rapport beskriver den medborgardialog Community Planning som arrangerades av Stockholms stad för att ta fram en vision och designprinciper för Hornsbruksgatan och dess koppling till Högalidsparken. Ett förslag till visionsplan med de huvudprinciper som kom fram under planeringsevenemanget finns illustrerad. Denna rapport har tagits fram av John Thompson & Partners för JTP Cities team bestående av: John Thompson & Partners Ansvariga konsulter, samhällsplanerare och arkitekter Joachim Eble Architects Eko-arkitekt Andreas von Zadow Samhällsplanerare Neil Tully Landskapsarkitekt JTP:s team samarbetade under Community Planning Weekend med ett svenskt team som leddes av Göran Cars och Mette Kjörstad. Byggherrarna, Veidekke Bostad och Wasted Space, deltog i processen. De kommer i den vidare planprocessen att ta fram ett förslag på ny bebyggelse med utgångspunkt i visionen. en vision för hornsbruksgatan 1

Study Area 2 PLATSEN SAMMANHANG OCH FÖRUTSÄTTNINGAR

PLATSEN SAMMANHANG OCH FÖRUTSÄTTNINGAR Det aktuella området ligger längs den södra delen av Högalidsparken och inkluderar den längsgående Hornsbruksgatan. Höglidskyrkan, ett uppskattat landmärke i staden, befinner sig uppe i parken parallellt med området. Mellan Hornsbruksgatan och parken finns en två våningar hög betongbyggnad med kontorslokaler. I byggnaden ligger på gatunivå entrén till Hornstull tunnelbanestation. I kontorshotellet huserar bland andra Wasted Space, som tillsammans med andra fastighetsägare arbetar med att identifiera låg- och outnyttjade platser och utveckla dem. Stockholms stad har initierat en planprocess för området längs med Hornsbruksgatan. Förutsättningarna för nya bostäder och en utveckling av kommersiella lokaler ovan tunnelbanan ska undersökas. Stockholms stad, Veidekke Bostad och Wasted Space har identifierat följande huvudmålsättningar för projektet: Förbättra tillgängligheten till parken Skapa en levande gatumiljö Tillföra mer bostäder till området Berika området med mer grönska och miljövänlig utveckling. Med hänsyn till områdets unika värden, med parken och kyrkan, beslutade parterna att bjuda in till en medborgardialog och på så sätt ge alla berörda parter en möjlighet att påverka och bidra till utformingen av en vision för utveckling av området. en vision för hornsbruksgatan 3

Hornsbruksgatan Hornsbruksgatans läge i Stockholm 1 2 3 4 en vision för hornsbruksgatan

PLATSEN SAMMANHANG OCH FÖRUTSÄTTNINGAR INTRODUKTION Inför planeringsevenemanget, Community Planning Weekend, fick JTP:s team en introduktion till platsen av Stockholms stad och de andra parterna. Huvudpunkterna är summerade här och de ger viktig bakgrundsinformation till projektet. Marie Eriksson, Wasted Space Två förutsättningar ligger till grund för Wasted Space utveckling av byggnaden. Hornsbruksgatan anses av många vara en grå, trist och bortglömd gata som saknar stadsliv. Den andra är att den befintliga byggnaden är problematisk ur tekniska, miljömässiga och estetiska perspekiv. Wasted Space till utveckla tunnelbanebyggnaden så att en blir en tillgång för gatan och närområdet. Britta Blaxhult, Veidekke Veidekke är medvetna om att Högalidsparken är ett område med stora kvalitéer. Samtidigt så finns det ett stort behov av nya bostäder i Stockholm. Utgångspunkten för Veidekkes engagagemang i projektet är att de hus som byggs ska planeras med ambition att förstärka såväl gatans som parkens kvalitéer. Bilder 1. Högalidsparken 2. Hornsbruksgatan 3. Tunnelbanebyggnaden en vision för hornsbruksgatan 5

ALLMÄNHETEN Boende, institutioner, näringsidkare, sakägare, föreningar Allmänna workshops Inledande möten Fördjupande forum - Initiativ - Särskilda projekt - Investeringar Dialog VISIONSTEAMET John Thompson & Partners - konsulter Praktisk planering Vision Hornsbruksgatan Planering, process, dialog Rapport Mer detaljer Dialog STADSBYGGNADSKONTORET Stockholms stad, ansvarig för detaljplansprocessen Community Planning Weekend Underlag, förberedelser och kommunikation Handlägger planprocessen Gör prioriteringar KUNDER Exploateringskontoret företräder Stockholms stad som markägare Wasted Space och Veidekke är byggherrar Beslutar om projekt - A - B - C - D 4 6 månader Oktober 2010 December 2010 Från 2011 Förberedelser Planeringsevenemang Rapport Genomförande PLANBESTÄLLNING PROGRAMSAMRÅD PLANSAMRÅD UTSTÄLLNING Förstudie COMMUNITY PLANNING WEEKEND Stoppa? Fortsätta? SAMRÅDSPLAN Stoppa? Fortsätta? DETALJPLAN Synpunkter? Revidera? Start PM Ev tjänsteutlåtande med förslag Ev tjänsteutlåtande med förslag Tjänsteutlåtande om antagande/ godkännande SBN Godkännande Start PM SBN Ställningstagande SBN Ställningstagande SBN Antagande SBN Godkännande KF Antagande LAGA KRAFT (ca 1 månad) 6 en vision för hornsbruksgatan

PLATSEN SAMMANHANG OCH FÖRUTSÄTTNINGAR PLANERINGSUNDERLAG Ett antal styrdokument ligger till grund för planeringen i Stockholm. För planeringen i det aktuella området är följande av särskilt intresse. Vision 2030 En långsiktig och samlad vision för Stockholms utveckling och en hållbar tillväxt. Visionen lyfter fram tre teman för Stockholms utveckling som handlar om att staden ska vara mångsidig och rik på upplevelser, innovativ och växande samt en stad för medborgarna. Visionen anger att Stockholm stad ska växa med 150.000-180.000 invånare fram till år 2030. Översiktsplan 2010 - Promenadstaden Stockholms nya översiktsplan. Ännu inte laga kraft vunnen (överklagad) Stärk centrala Stockholm Fokusera på strategiska knutpunkter Koppla samman stadens delar Främja en levande stadsmiljö Stockholms byggnadsordning (del av ÖP 1999) Slutna kvarter med fast formade gaturum 20 meter höga hus och 18 meter breda gator Förstärk innerstadens funktionsblandning Sträva efter aktiva (butiker mm) och allmänt tillgängliga bottenvåningar. Bevara den tydliga gränsen mellan kvarter och park - den befintliga tunnelbanebyggnaden är en av endast ett fåtal undantag från denna regel Den vision som tas fram under medborgardialogen blir underlag för det programförslag som stadsbyggnadskontoret sedan tar fram och samråder kring med berörda myndigheter, fackinstanser, sakägare och boende och därefter redovisar för stadsbyggnadsnämndens politiker. Översiktsplan 1999 Gällande plan till ÖP 2010 vinner laga kraft Bygg staden inåt - återanvänd redan bebyggd mark Bevara och utveckla den lokala karaktären Koncentrera ny utveckling till områden med god tillgång till kollektivtrafik Uppfyll lokala behov en vision för hornsbruksgatan 7

1 2 N A Bilder NSPLAN BORGARGATAN HORNSBRUKSGATAN A VARVSGATAN 1. Tillgänglighet till Högalidsparken 2. Siktlinjer, parksekvenser mellan byggnader 3. Maximal höjd för eventuell nybyggnad 4. Den röda boxen inom vilken eventuell nybyggnad utveckling kan ske 5. Elevation med maximal utbredning och höjd för eventuell nybyggnad 3 4 HORNSBRUKSGATAN 5 SEKTION A ELEVATION FRÅN HORNSBRUKSGATAN MOT HÖGALIDSPARKEN SKALA 1:1000 (A3) A 8 en vision för hornsbruksgatan

PLATSEN SAMMANHANG OCH FÖRUTSÄTTNINGAR PLANERINGSUNDERLAG Inga formella beslut har ännu fattats om utveckling av området. I samband med beslutet att starta ett planarbete har dock stadsbyggnadsnämnden fastslagit inom vilket område nybyggnad kan prövas, den så kallade röda boxen. I stadsbyggnadskontorets underlag till startbeslutet formulerades följande principer: Planeringsutmaningar Den röda boxens begränsningar Utgångspunkten är att Hornsbruksgatans bredd på 18 meter ska behållas. Om medborgardialogen visar att en avsmalning av gaturummet ger stora fördelar kommer detta dock att övervägas i den fortsatta planprocessen. Tillgängligheten till parken från gatan ska förbättras Ny bebyggelse högst två våningar ovan parknivå i liv med kv Bultens taklisthöjd (röda boxen) Ny bebyggelse får inte leda till en upplevd privatisering av parken Ett tillskott på 50 80 lägenheter skall prövas Viktigt med parksekvenser mellan eventuell ny bebyggelse. en vision för hornsbruksgatan 9

4 3 5 2 Punkter 1. Högalidsgatan 2. Hornsbruksgatan 3. Högalidskyrkan 4. Parklek 5. Takterrass ovan t-baneuppgång 10 en vision för hornsbruksgatan

PLATSEN SAMMANHANG OCH FÖRUTSÄTTNINGAR OMRÅDET Generellt Tantolunden och Långholmen är de två största parkerna på Södermalm Människor från hela Stockholm kommer till Tanto på sommarkvällarna Högalidsparken används främst av de kringboende Det ligger ett flerbostadshus i det nordvästra hörnet av parken Parkleken är den mest använda och populära delen av parken Den södra delen längs med gångvägen nyttjas för picknick, rekreation m.m. Parkplan Södermalm 2009 Parken ska bevaras så som den är i dag en bergspark Historiskt har dessa platser lämnas öppna eftersom det var dyrt att bygga på berg. Men de påminner också om den ursprunliga karaktären av den bergiga skärgården Parkplanen identifirear olika funktion för olika delar av parken Förbindelser Hornsbruksgatan och Varvsgatan ramar in området Huvudgångstråket genom parken, vilket binder samman de två gångbroarna, är mycket viktigt Dagens utformning av gångvägen nära den existerande byggnaden ger dålig överblick ny bebyggelse kan hjälpa till att öka tryggheten i området en vision för hornsbruksgatan 11

1 2 Generellt Området omfattar den norra entrén till Hornstull tunnelbanestation Hornstull är en kommunikativ knutpunkt mellan tunnelbanan och bussar (buss nr 4 nås från den norra entrén men de flesta anslutningar sker ändå vid den södra entrén) Området runt den södra entrén ska byggas om och en ny gemensam yta i form av ett torg framför butikerna kommer att skapas Den norra entrén är mindre använd än uppgången på den södra sidan, men nödvändigt särskilt vid behov av utrymning Konst och arkitektur Den befintliga byggnaden är utformad i en brutalistisk stil Stockholms tunnelbana är känd för sin konst och SL har särskilda arbetsgrupper för detta Konsten i tunnelbanestationerna har en viktig vägvisande funktion SL har en del problem med graffitti och annan förstörelse Tekniska problem SL:s likriktarstation är placerad i östra hörnet vid tunnelbaneuppgången Likriktarstationen skapar ett magnetfält platsen är därför mindre lämplig för permanent boende SL har inte visat något större intresse för projektet 12 en vision för hornsbruksgatan

PLATSEN SAMMANHANG OCH FÖRUTSÄTTNINGAR TUNNELBANEBYGGNADEN BUNKERN 3 4 Bilder 1. Entré till t-banan 2. Befintlig byggnad med parken i bakgrunden 3. Takterrass ovan den västra delen av byggnaden 4. Takterrassen mot parken Rörelse Flödet av gående måste vara oförhindrat hela tiden Eventuella butiker i tunnelbaneentrén får inte ha några hindrande element såsom bord eller skyltar Utgångar behöver vara dimensionerade så att de kan fungera som nödutgång Riktlinjer för utformning Entréerna ska vara lätta att hitta extra viktigt om ytan delas med andra användningsområden Det stora T:et behöver synas på långt håll SL behöver väggutrymme inne i entrén för information till resenärer Tillgänglighet Det ska finnas samma förutsättningar att nå tunnebanan från alla platser SL:s mål för 2010 är att alla ska kunna resa med t-banan på egen hand En ny hiss är planerad för den södra entrén men det finns inga hissplaner för den norra entrén Tillgänglighet för rörelsehindrade till tunnelbanans norra entré kan bli möjlig genom att den inkluderas i om- och nybyggnationen längs med gatan en vision för hornsbruksgatan 13

1 2 3 4 14 en vision för hornsbruksgatan

PLATSEN SAMMANHANG OCH FÖRUTSÄTTNINGAR GATAN TRAFIK OCH TRANSPORTER Generellt Hornsgatan är den mest luftförorenade gatan i Stockholm Hornsbruksgatan har för närvarande 65 parkeringsplatser längs med den norra sidan av gatan och 27 på den södra sidan Det nya garaget rymmer ca 200 parkeringsplatser En station för hyrcyklar kommer att sättas upp på det nya torget vid den södra entrén till tunnelbanan Gatans utformning Körbanan på Hornsbruksgatan kan minskas från 13 meter till 10,5, men det måste fortfarande finnas plats för parkering på båda sidorna av gatan Eventuell Shared Space behöver utformas på ett sätt som inte missgynnar rörelsehindrande, synskadade eller andra funktionsnedsatta. Den viktigaste faktorn för att lösa dessa problem är att reducera hastigheten till 12-15 km/tim Cyklar ska hänvisas till särskilda fält för att undvika potentiella kollisoner med synskadade som inte kan höra dem Synskadade hänvisas till särskilda övergångsställen färg och olika underlag kan hjälp orienteringen och möjliggöra för dem att korsa gatan säkert utan hjälp. Typiska material för gemensamma ytor som t ex små gatustenar kan vara svåra att ta sig fram på Det ska finnas särskilda angöringsplatser inom 10 meter från entrén till tunnelbanan, hotell och husportar Bilder 1. Hornsbruksgatan 2. Varvsgatan 3. Högalidsgatan 4. Borgargatan en vision för hornsbruksgatan 15

1863 1899 1913 2010 16 en vision för hornsbruksgatan

HISTORIK Den här serien med kartor illustrerar den historiska utvecklingen av Hornstull. 1863 Kartan från 1863 visar utvecklingen kring Hornstulls stränder och Hornsgatan som en huvudled mellan stadskärnan och bron. Platsen för Högalidsparken är outvecklad bortsett från två små byggnader i det nordvästra hörnet. 1 1899 År 1899 har en omfattande utveckling skett längst med den västra delen av Hornsbruksgatan och fler byggnader finns i den delen som nu är parkområde. 1913 År 1913 har kvarter med hus mellan Hornsgatan och Hornsbruksgatan byggts och en del av de byggnader som fanns i parken har rivits. 2010 Flygbilden av området från 2010 visar att Hornsbruksgatan inte längre är en lång genomgående gata då den blockerats genom ett nytt bostadskvarter i öst. Som komplement till kyrkan finns det ett antal andra byggnader i parken, såsom tunnelbanebyggnaden bunkern, flerbostadshus i det sydvästra hörnet, en byggnad för parkleken in det nordvästra hörnet och en annan struktur till öster. 2 Många uppväxta träd och buskar skapar olika naturkaraktärer i parken. 1. Byggnationen av Högalidskyrkan. Fotografiet visar kyrkan under byggtiden mellan 1913 och 1917. Området kring kyrkan är bergigt och öppet 2. Det senare fotografiet är taget från öst och visar hur landskapsparken tar form och ersätter den obördiga terrängen en vision för hornsbruksgatan 17

3 MEDBORGARDIALOG

Praktisk planering FÖRBEREDELSER Före planeringsevenemanget träffade teamet en antal olika lokala grupper. Syftet med dessa möten var att skapa en förståelse för dessa gruppers aktiviteter och prioriteringar samt att uppmuntra dem att delta i planeringsevenemanget (Community Planning Weekend). De grupper som kontaktades var kyrkans representanter, Unga örnar (parkleken), fastighetsägare samt boende i närområdet. Planeringsevenemanget annonserades genom direktutskick via post till boende och företag i närområdet. En stor vepa sattes även upp på bunkers fasad bredvid t-baneuppgången. För mer information om inbjudan och det bakgrundsmaterial (utställningen) som togs fram till evenemanget, se bilagor. en vision för hornsbruksgatan 19

20 en vision för hornsbruksgatan

Praktisk planering INLEDNING Evenemanget öppnades av kyrkoherde Per Axerup, som välkomnade alla till församlingshuset och uttryckte sitt stöd för medborgardialogen. Han sa att Högalidsparken och dess omgivning har stora kvalitéer och samtidigt stor utvecklingspotential. Per välkomnade stadens initiativ att bjuda in de boende och de som arbetar i området att ta aktivt del i den framtida utvecklingen av grannskapet. Torsten Malmberg, chef för Stadsbyggnadskontorets planavdelning förklarade stadens intresse att pröva ett nytt arbetsätt - Community Planning - med dess potentiella fördelar. Processledarna Göran Cars och Mette Kjörstad beskrev processens målsättningar och utmaningar. Sedan inledde de den publika workshopen. Hornsbruksgatan är ett område med kvalitéer, men det finns också problem och utmaningar. Målsättningen med planeringsevenemanget är att förbättra området och göra det mer attraktivt. Huvudaktörerna i medborgardialogen (Community Planning Weekend) är de boende och verksamma i området. Kvalitén på visionen för Hornsbruksgatan blir bättre om den bygger på lokal kunskap och de boendes preferenser. Utmaningen för deltagarna i en Community Planning Weekend är att beskriva: Existerande kvalitéer (hur kan de bevaras och förstärkas) Problem och utmaningar (frågor som behöver identifieras och lösas) Idéer (förslag på hur området attraktivitet kan ökas) en vision för hornsbruksgatan 21

De öppna workshops som inledde såväl fredagen som lördagen tog sin start i att besökarna på post-it lappar fick teckna ned Problem, Drömmar och Lösningar för utvecklingen. Arbetsgruppen samlade ihop lapparna som lästes upp och gav upphov till diskussioner kring sakfrågor och planeringsförslag, vilket skrevs ned på blädderblock. Följande sakfrågor och planeringsförslag sammanfattar det som kom fram vid båda dagarnas workshops. Sakfrågor Parken Parken uppskattas högt och ses som en tillgång för de kringboende Parken rymmer olika områden med vitt skilda karaktärer de flesta av dessa områden fungerar bra och är inte i behov av förändring Många deltagare var emot planer på att bygga längs med kanten/ bergsskärningen mot Hornsbruksgatan, men några tyckte att hus med genomtänkt design och med känsla för platsen kunde ge ett mervärde till området Många av dem som var generellt emot idén med bebyggelse deltog under de två dagarna, och gav konstruktiva råd om vilka bärande principer som borde råda ifall det skulle bli tillåtet att bygga bostäder Deltagarnas önskan var att bevara en grön karaktär längs med kanten av parken Utsikt mot kyrkan från det kringliggande området skattades högt Utsikten ut från parken var också viktigt att värna Deltagare var oroade över att nya byggnader skulle blockera solsken in i parken Den största farhågan var att nya hus skulle privatisera parken. 22 en vision för hornsbruksgatan

Praktisk planering ÖPPNA WORKSHOPS PÅ FREDAG OCH LÖRDAG Tillgång till parken Tillgänglighet till parken är i dagsläget dålig för personer med funktionshinder och vagnar En hiss eller rulltrappa mellan parken och Hornsbruksgatan var ett önskemål Säkerhet Några tyckte att det område där A-laget samlas var otryggt Detta hindrade dem från att använda gångvägen mellan tunnelbanestationen och kyrkan när det är mörkt De flesta ville inte att A-laget skulle tvingas bort och flytta till något annat område Gatan De flesta tyckte att Hornsbruksgatan saknade stadskaraktär Man upplevde att staden inte brydde sig om gatan, den är eftersatt Alla varuleveranser smutsar ner och är bullriga Återvinningsstationen är ofta överfull med sopor på gatan som följd, vilket drar till sig råttor Pissoaren stinker och män kissar mot bergsväggen vid hörnet till Borgargatan Några sa att de gillade att Hornsbruksgatan var en bakgata Garagebygget har varit väldigt störande, och folk var rädda för att trafiken på gatan kommer att öka när garaget och det nya affärscentret vid Hornstull öppnar Bunkern t-banehuset De flesta sa att t-banebyggnaden var ful och tråkigt, en bunker Några gillade byggnaden och dess brutalistiska arkitektur Byggnaden har en väldigt död framsida på gatunivå en vision för hornsbruksgatan 23

Allt behöver inte se exakt likadant ut, vem kan avgöra vad som är fult Ni måste lösa våra problem och göra verklighet av våra drömmar 24 en vision för hornsbruksgatan

Praktisk planering ÖPPNA WORKSHOPS PÅ FREDAG OCH LÖRDAG Planeringsförslag Om nybyggnation ska tillåtas längs med bergsskärningen, bör de ta hänsyn till dessa principer: Arkitekturen ska vara inspirerande och av hög kvalitet Hornsbruksgaten borde få en ny image - den grönaste gatan i Stockholm Gatan kan göras mer livlig Gatan gestaltas som en grön förlängning av parken Byggnader kan täckas av växtlighet Den naturliga bergskaraktären av bergsskärningen bör bevaras i största möjliga mån Verksamheter på gatu- och parknivån bör vara publika och kan inkludera: små affärer caféer och restauranger en takterass med förbindelse till parken lokaler för lokala föreningar och initiativ ett växthus på hustaket Det bör vara några icke-kommersiella användningsområden Det bör vara både hyres- och bostadsrätter T-banehuset bör byggas om eller renoveras och inkludera ett hotell Nya aktiviteter i parken kan vara: odlingsprojekt boulebana utrymme för ungdomar att vistas på, gärna med basketkorgar Nya byggnader ska inte blockera solljus från att komma in i parken Det bör vara starka visuella förbindelser mellan gatan och parken En hiss eller rulltrappa för allmänheten bör inkluderas i planen och det ska vara klart vem som ska sköta om den Viktigast är att byggnation ska vara ritad för att öka tillgängligheten till och undvika privatisering av parken en vision för hornsbruksgatan 25

Jag vill driva en vegetarisk restaurang i växthuset där man också kan odla och bedriva yoga. Riv bunkern!! 2 2 3 1 4 5 26 en vision för hornsbruksgatan

Praktisk planering GRUPP F1 - STATION PARADISET Nyckelpunkter: 1 Växthus Riv eller bygg om tunnelbanebyggnaden. På taket placeras ett växthus som kan ha en rad olika verksamheter. En vegetarisk restaurang, café, odling, friskvård och målningskurser. I gatuplanet ska det vara verksamheter och i våningarna mellan kan det förslagsvis bli hotell. 2 Hiss En ny offentlig hiss för att öka tillgängligheten till parken. Hissen ska kunna användas oberoende av tunnelbanebyggnadens övriga verksamheter. 3 Park Parken kan få ytterligare funktioner i anslutning till byggnaden. Ett utomhuscafé, boulebanor, stadsodling (kyrkan är intresserad att starta ett odlingsprojekt norr om tunnelbanebyggnaden). 4 Sjukt hus Tunnelbanebyggnaden är i mycket dåligt skick. Problem med elktromagnetsisk strålning, blåbetong, asbets och vibrationer från rulltrappan. Förslag att t-baneuppgången ska vara kvar men att byggnaden rivs och ersätts med en ny. 5 Gatan Det är viktigt att det blir publika verksamheter i bottenplanet. Det diskuterades hur bred gatan bör vara efter att byggnaden byggs om. En 16 meter bred gata försvårar plantering av nya träd. Befintliga ledningar i marken är i vägen. En grupp på sju personer arbetade med tunnelbanebyggnaden. Efter inledande workshop delades deltagarna upp i mindre grupper för att närmare undersöka olika områden. Varje grupp presenterade sedan sina förslag för alla andra i plenum. en vision för hornsbruksgatan 27

1 2 5 4 3 28 en vision för hornsbruksgatan

Praktisk planering GRUPP F2 - POTENTIELLA BOSTÄDER En annan grupp diskuterade problem och konsekvenser av att utveckla platsen. Frågan om tillkommande bostäder är mycket känslig och delar deltagarna i två grupper. Å ena sidan finns de som ser parkens kvalitéer som så stora att den bör bevaras. Argumenten bygger här på värdet av gröna ytor i en tät stadsmiljö, risken för de små stegens tyranni, och att berg och grönt idag på ett unikt sätt gränsar till gatan och den byggda miljön. Bland dem som ser fördelar med ett tillskott redovisas dock ett antal villkor för att bostäder ska tillåtas. Dessa sammanfattas i följande punkter: Huvudpunkter: 1. Viktigt stråk för gående 2. Öppningar mellan husen för sol och vyer 3. En grönare gata 4. Eventuell vatteninslag i gatan 5. Åtskilda fragmenterade byggnadsformationer Byggandet får volymmässigt inte överstiga vad som redovisas i stadsbyggnadskontorets box. Boxen ska inte ses som design. Den kan rubbas horisontellt och den kan delas upp. Tillkommande bebyggelse måste utformas så att den förstärker tillgängligheten till parken Bostadsbebyggelse måste utformas så att den inte bidrar till en upplevd privatisering av parken Tillkommande bebyggelse måste utformas så att den förstärker och tillför gatuliv och publika attraktioner på Hornsbruksgatan Bostadsbebyggelsen måste utformas så att parkens gröna kvaliteter dras ned till Hornsbruksgatan Bostadsbebyggelsen ska utformas så att vyer från parken och solexponering påverkas i minsta möjliga mån Om möjligt ska tillkommande bebyggelse ges gröna tak för att upplevas som en förlängning av parken Tilllkommande bostäder ska ha en skarp miljöprofil för att förstärka Hornsbruksgatans nya image som Stockholms gröna gata en vision för hornsbruksgatan 29

2 1 3 Huvudpunkter: 1. Göra Hornsbruksgatan mer grön med bredare gångbana 2. Göra en slingrande gata som minskar hastigheter och införa maxhastighet på Hornsbruksgatan 3. Införa tider för leveranser till lokala affärer och farthinder 4. Förstärkt prioritet för gående inom en särskild gatuzon (området mellan T-banehuset och passagen till Hornsgatan) 5. Bevara parkens kvaliteter och dess interna förbindelsestråk 6. Plantera träd mellan p-platserna längs med gatan Endast en i gruppen bodde på gatan, men de åsikter som uttrycktes under grupparbetet var de samma som framförts av andra boende vid plenum-diskussionerna kring problem, drömmar och lösningar. En representant för stadens trafikkontor var med i grupparbetet, och kunde ge värdefull information om tekniska normer och planerade trafiklösningar i området. Gruppen började med att betrakta området ur ett större perspektiv genom att titta på 30 en vision för hornsbruksgatan

Praktisk planering Grupp F3 - Trafik gruppen Säkra gatan Ett alla är välkomna beteende ska byggas in i planeringen Staden är planerad för bilar 5 4 6 Förändringar i bostadsmarknaden påverkar antalet bilar i området Alla familjer har två bilar nuförtiden Förbjud parkering längs med gatan Lastplats för lastbilar och varor borde vara 25 meter från butiken, staden satsar på att det borde vara 10 meter Hornsbruksgatan i förhållande till kringliggande gator. Omgivningen med kyrkan, dagis och parkleken analyserades i förhållande till gångvägar och bilvägar som en del av utveckligen. införa trafikdämpande åtgärder på Hornsbruksgatan och göra den mer inbjudande för gående. De gick sedan vidare till att titta på det nya garagets påverkan på närområdet och de praktiska krav på service som lokala butiker längs med Hornsgatan och Långholmsgatan ställer. En del tyckte att biltrafik och transporter får för mycket utrymme och prioritet i förhållande till cyklister och gående. Detta ledde fram till idéer om olika sätt att en vision för hornsbruksgatan 31

1 5 5 3 4 2 Huvudpunkter 1 Stadsodling 2 Gröna fasader intill parken 3 Integrera bunkern med parken 4 Bättre belysning i parken och på gatan 5 Bevara soliga platser i parken 6 Verksamheter utan konsumtion Bättre tillgänglighet och sammankopplingar mellan Hornsbruksgatan och parken Det är en ofärdig och rå gata 32 en vision för hornsbruksgatan

Praktisk planering GRUPP F4 - ALLAS PARK! Gruppen bestod av fem boende i 30 70-års åldern samt tre experter/gruppledare. Privatisering av parkytor och platser fria från konsumtion samt förhållningsätt till alkoholister i parken diskuterades. Parken nyttjas för kvällspromenader och avkoppling men inte sport. Barn och gamla använder mest solplatserna i parken, fast på olika sätt. Trygghet i parken Bättre och mer dynamisk belysning av T-bane entrén och i parken. Platser som är skymda blir tillhåll för A-laget. Sol och användning Den östra sidan av parken är solig och har potential att nyttjas av flera brukare, men får däremot inte exploateras ytterligare. Kyrkans lekplats är solig och bra och nyttjas mycket av barnen från förskolan. Stadsodling föreslogs i parken söder om kyrkans mur. Plantera produktiva träd, såsom päron och plommon. Bunkern och gatan Café med växthus på bunkerns tak är önskvärt. Grönska på väggar mot gatan önskas så att man skapar en mer dynamisk gata samt träd på båda sidor av Hornsbruksgatan. Marknadsplats för grödor i samverkan med odlingsytor. Cykelparkering vid bunkerns västra sida. Flytta sopstationen under jord. Blanda bostäder, service och förskola kring Bunkern, som bildar en samlingsplats för gatan. en vision för hornsbruksgatan 33

4 8 1 2 5 6 4 3 7 Huvudpunkter 1 Stadsodling 2 Musik från kyrkan till tunnelbana och parkhiss 3 Temporära konstverk på/vid ventilationsgallret från tunnelbanan 4 Rutschbanor från parken till gatan och parkleken 5 Flytta biljettkassan till insidan av byggnaden och skapa en galleriplats där kassan finns idag 6 Återvinningscafé i bunkern, sammankopplat med återvinningsstationen 7 Renovera gångtunneln mellan Hornsgatan och Hornsbruksgatan och skapa nya möjligheter för kultur och konst där 8 Utomhusbio/lokala projektioner på brandgaveln nere vid torget 34 en vision för hornsbruksgatan

Praktisk planering GRUPP F5 KULTURELLA KOPPLINGAR I gruppen deltog tre personer från området, två personer som inte bor i området samt tre experter/gruppledare. I denna grupp diskuterades framförallt hur man kulturellt kan koppla ihop funktioner och delar av parken och kyrkan med gatan, och hur de olika kvarteren runt parken skulle kunna sammanlänkas genom interaktiva medier och aktiviteter. Kan körmusik från kyrkan spelas upp i tunnelbanan eller i en hiss upp till parken? Skulle man kunna visa projektioner av t.ex. bird-tv från parken eller anordna utomhus bio på brandgaveln nere vid torget. Det diskuterades även hur man skulle kunna åstadkomma en kontinuerlig konstnärlig/kulturell upplevelse längs med Hornsbruksgatan. Med start nere vid torget där det finns planer på en öppen plats för temporära installationer, via biblioteket, Skofabrikens innergård, hörnet av Borgargatan med klippväggen och tunnelbaneventilationen vidare till garaget och bunkern. Idéer om att flytta biljettkassan i tunnelbanan till andra sidan och skapa ett galleriutrymme där biljettkassan är idag diskuterades också samt att skapa en plats likt ett återvinningscafé eller -bar runt platsen för återvinningsstationen. Gångtunneln mellan Hornsbruksgatan och Hornsgatan skulle kunna renoveras och göras om till mer socialt anpassade utrymmen och platser för installationer och utställningar. Parken skulle även kunna aktiveras genom gemensamma aktiviteter som stadsodling och agroforestry. En liten marknadsplats utanför tunnelbanan skulle kunna fungera som en plats att sälja grönsaker och frukt från stadsodlingen. Det fanns även en idé om att ha rutschbanor bredvid alla trappor och mellan kyrkan och lekplatsen, för att snabbt och lekfullt kunna ta sig ner till gatan. en vision för hornsbruksgatan 35

5 3 5 4 6 1 2 Vi måste undersöka och förstå kopplingarna till andra stadsdelar Huvudpunkter 1. Växelspel mellan grönska och byggnader 2. Spanska trappan upp till utsiktspunkt 3. Stadsdelens olika parkkaraktärer 4. Högalidsparken har aktiva platser samt hemliga och rofyllda platser 5. Närområdet har både stora offentliga sammanhållna parker för alla och exempelvis Högalidsparken som är som tio små parker i en 6. Viktiga vyer från gatan till kyrkan Du kan inte säga det finns en brist på grönområden i området. Högalidsparken är inte en plats som människor i första hand väljer att besöka 36 en vision för hornsbruksgatan

Praktisk planering GRUPP F6 - VÄXELSPEL Denna grupp ombads att diskutera ett vidare område. Gruppen började med att diskutera de omkringliggande kvarterens olika karaktärer. De definerade området väster om Långholmsgatan som grön medvetenhet, kvarteren mot norr som posh och till söder och direkt till öst som hyreslägenher och längre österut som posh för journalister. Gruppen enades om att de ville få in de urbana kvalitéerna från det västra området till Hornsbruksgatan. Gruppen diskuerade också det vida spektrat av öppna områden och parken i närheten. Högalidsparken sågs som en mindre aktiv park med en rad olika karaktärer och rum i parken, vilket uppskattas och bör lyftas fram. Det fanns en viss acceptans för att bygga längs med parken under förutsättning att de nya byggnaderna samverkar med bergsskärningen och förbättrar tillgängligheten till parken. Detta kan bli möjligt om en del av bunkern flyttas till den västra sidan med en ny glasad entré och hiss upp till ett café på taket. Det är av stor vikt att bevara vyerna mot kyrkan från olika punkter längs med gatan med utsikt från parken mot söder ovan det nya parkeringsgaraget. Den spanska trappan kan byggas runt parkeringsgaragets entré. Nya byggnader ska ha aktiva gatuplan så nära Långholmsgatan som möjligt för att liva upp gatan och bjuda in personer till Hornsbruksgatan från väster. En viktig punkt var kopplingen till parken från Hornsbruksgatan samt landskapet mellan parken, muren mot kyrkan och bunkern. Detta område skulle kunna ses som ett rum kopplat till bunkern med parken som expanderar ut över bunkern. en vision för hornsbruksgatan 37

10 7 3 9 8 4 6 5 1 2 Huvudpunkter 1. Fler träd längst med gångvägar och gatan 2. Fri sikt 3. Behåll naturliga grönområden 4. Ett ställe för ungdomar 5. Behåll bänkar till A-lagarna 6. Ta hand om återvinningsstationen 7. Nya bänker och soptunnor 8. Fruktträd i parken 9. Festområde 10. Gröna ytor som tas bort måste kompenseras Två ungdomar visade medlemmar från teamet och en representant från Stockholms stad runt parken och Hornsbruksgatan. De pekade ut vilka platser de gillar och inte gillar samt möjliga förändringar. När de kom tillbaka till lokalerna så summerade de sina tankar och presenterade den för alla deltagare vilket gav mycket applåder. De är passisonerade för sin park och lyfte fram vikten av att bevara parken som ett grönt utrymme för de som bor i området hellre än att designa om den för att möta besökares behov. Huvudpunkterna var: 1. Träd De uppskattar verkligen den gröna karaktär som parken har och vill se mer snarare än mindre träd, särskilt längs med parkens kanter där de ramar in öppna ytor och gångvägar från kringliggande byggnader. De gillar också idén om att plantera mer träd längs med Hornsbruksgatan. Om träd måste flyttas på grund av nya byggnader så ska det planteras nya träd för att kompensera. 2. Fri sikt De ville att parkkanten mot Hornsbruksgatan lämnas öppen och utan nya hus. 3. Bevara naturliga områden Två områden identifierades där ungdomar samlas och de var obevekliga på punkten att dessa platser ska bevaras så naturliga som möjligt. Mest värdefullt är klipporna och frukträden. 38 en vision för hornsbruksgatan

Praktisk planering GRUPP S1 GRÖNA HÖGAN 4. Ungdomsstället De vill se att takterrassen på tunnebanestationen byggs om till en plats för ungdomar. De förslog att taket får en gräsmatta med bänkar och vindskydd. Taken på vind skydden ska kunna nås. De påpekade att de känner sig säkrast i området nära kyrkan och att de ofta leker i trädgården och på parkeringsplatsen. 5. A-laget De diskuterade gruppen med alkolister som regelbundet använder trappen och bänkarna och vikten av att de också får en plats. De upplevde inte själva att alkolisterna stör men de var bekymrade för att bänkarna skulle försvinna och det skulle leda till att alkolisterna rör sig in i parken och stör barnen. Ett förslag var att måla bänkarna i olika färger som indikterar vilka som används av alkolisterna och vilka andra människor kan använda. Ungdomarna vill se ett område för återvinning som är bättre underhållet och töms mer regelbundet. 7. Bänkar och skräpkorgar Bänkar och skräpkorgar i parken behöver renoveras och målas om. 8. Festområde De ville se att en del av tunnelbanebyggnaden görs tillgänglig för folk att hyra för privata fester. De påpekade att många lägenheter i området är mycket små och att folk har för lite utrymme för att bjuda in sina vänner. 9. Grönska ska återplanteras De vill att all grönska och alla träd som flyttas under bygget ska ersättas. 6. Återvinningsområdet en vision för hornsbruksgatan 39

Huvudpunkter Det finns en förortskänsla på Hornsbruksgatan det känns som om gatan är separerad från resten av området. 1 Lämna solsidan fri från bebyggelse. Om man ändå bygger får inte dessa byggnader skugga gångstråket. Bygg i så fall terrasshus med unik karaktär mot gatan. 2 Tillgängligheten till parken måste förbättras kanske genom en hiss. 3 Viktigt att se kyrkan från gatan. 4 Rusta upp bunkern. 5 Privatisera inte parken. 6 Plantera fruktträd och bärbuskar i parken. 40 en vision för hornsbruksgatan

Praktisk planering GRUPP S2 - SOLSIDAN Gruppen samlades utanför kyrkan för att inleda med en vandring runt kyrkan och parken. Närvarande var sex personer med en snittålder kring 60 år. De studerade specifikt den östra och västra sidan av parken. På den västra sidan konstaterade de att barnen från lekparken ofta drar sig från den norra, lägre liggande sidan av parken upp emot den högre sydvästra sidan för lek. Därefter stannade gruppen för att lyssna till A-lagare på parkbänkarna vid Högalidsparkens sydvästra sida mot Hornsbruksgatan. Garageinfarten är ful tyckte samtliga i gruppen. Innan de återvände pratade de om stadsodling längs den södra sidan av kyrkans mur. Efter vandringen avvek en person. Vid diskussionsbordet började de rita på slingrande accesspunkter till parken. De ritade även på möjliga förslag till bebyggelse av området och det som föreslogs var låga terrassbyggnader utan direkt påverkan på parkens solinflöde. En skiss på ett växthus på taket till bunkern växte fram. Efter att ha studerat trappen upp till bunkern konstaterade man att den tänkta ytan för bostäder väster om bunkern är: 1. För smal för att få plats med bostäder utan att göra stora ingrepp i parken 2. För låg för att rymma bostäder utan att påverka solens ljus insläpp mot parken. en vision för hornsbruksgatan 41

Arbetsgruppen borde ha kommit in i ett tidigare skede av planeringen. Om man gör Hornsbruksgatan enkelriktad så kommer trafiken att öka på Borgargatan. Det skulle vara fint med ett vackert hus i Lignagatans fond. 42 en vision för hornsbruksgatan

Praktisk planering GRUPP S3 - GATUPROMENAD Denna grupp promenerade genom parken och längs med Hornsbruksgatan innan de återvände till lokalen för att diskutera idéer och ta fram förslag. De huvudproblem som identifierades inkluderarade det oljud som de boende utsätts för från varutransporter och sena resenärer. Punkterna var: 1. Varutransporter För att avlasta Hornsgatan så används Hornsbruksgatan och Borgargatan för transporter. Behovet av leveranser kommer att öka med den nya gallerian vid torget. 4. Osäkert På fredags- och lördagskvällar passerar många fulla ungdomar Hornsbruksgatan på väg från Tantolunden till tunnelbanan. Alkolisterna hänger runt den västra trappan upp i parken. 5. Shared space En mängd människor passerar över Hornsbruksgatan för att ta sig vidare till Hornsgatan. 2. Parkering Hornsbruksgatan har relativt lite trafik. Bilar dominerar gatan med parkeringar på båda sidor. 3. Gångvägar i parken Gångvägen från kvarteret Plankan som passerar bunkern diskuterade. Kan gångvägen flyttas eller måste den vara exakt där den är i dag. en vision för hornsbruksgatan 43

"För varje träd som tas bort på torget och Hornsbruksgatan borde ett nytt planteras. Plantera också träd där de tagits bort ovanför garaget. Återställ allt på gatan som det var förut." "Politiska beslut fattas av de politiker som medborgarna röstar fram, så fungerar den demokratiska processen." "Nivåskillnaderna mellan parken och gatan berikar och bör värnas. Det gör att man kan vistas i och betrakta vitt skilda landskap/ världar. "Bergsskärningen är av kulturhistoriskt värde och bör bevaras orörd." "Det behövs hiss eller rulltrappa upp till parken - kanske genom stationshuset- men det måste skötas/byggas så att de inte används som toaletter." 44 en vision för hornsbruksgatan

Praktisk planering GRUPP S4 - GATAN : BEVARA BERGET, ÅTERPLANTERA, BYGG MÅTTLIGT Flera i gruppen var boende på Hornsbruksgatan eller i närområdet, samt en lokal politiker och en student som inte bodde i området. Gruppen började med att rita det förslag som en annan grupp tog fram dagen innan, men de byggde inte vidare på det. Några deltagare var emot nybyggnation på gatan (annat än förbättringar av tunnelbanehuset). Andra tyckte att nybyggnation kunde accepteras för att få resurser till gatan, men inte som en limpa utan uppdelat i mindre enheter. Om det ska byggas, bygg minsta möjligt. Åtgärder för att dämpa trafik Shared Space, så att bilismen sker på fotgängarnas villkor på Hornsbruksgatan, skulle öka trafikflöden på andra gator i närområdet. Olika förslag på trappor/ingångar till parken diskuterades, och gruppen gillade förslaget på en Spansk trappa, men kom inte fram till ett förslag om placering. Viktiga punkter: Privatisera INTE parken genom att bygga bostäder Skapa en grön gata genom att plantera träd och plantor längs med gatan (norra sidan) Shard Space trafiklösning är bra, men hur påverkar det trafikflödet på närliggande gator Återvinningsstationen MÅSTE förbättras om möjligt bygga in den i t-banebyggnaden eller nya hus. Den måste tömmas oftare Skapa en ny entré till parken så nära som möjligt till passagen från Hornsbruksgatan till Hornsgatan Nya hus kan minska känslan av baksida på gatan En hiss eller rulltrappa som leder upp till parken är viktig för alla åldersgrupper. Hur kan det byggas så att folk inte använder den som urinoar? Två deltagare tyckte att Community Planning programmet hade getts under falska förespeglingar eftersom stadens villkor för att satsa pengar på Hornsbruksgatan var att finansieringen löstes genom försäljning av mark för bostäder. en vision för hornsbruksgatan 45

3 2 5 1 1 1 2 2 1 2 4 Huvudpunkter 1 Renovera bunkern. Bygg bostadshus integrerade i bergssidan och med blandade verksamheter. 2 Behåll bergssidans synliga bergskärningar vid viktiga punkter. Bevara vyer mot Högalidskyrkan. 3 Omforma gatan: smalare körbana, mer plats för gående, särskilt vid entrén till tunnelbanan, mer grönt, bättre ingångar till parken. 4 Utforma området från kyrkan till gatan på ett liknande sätt som nu, bevara siktlinjer genom nya bunkern. 5 Förbättra tillgängligheten till parken vid viktiga platser längs Hornsbruksgatan. "Spanska trappan" runt entrén till nya garaget. En ny hiss i renoverad bunker. 46 en vision för hornsbruksgatan

Praktisk planering GRUPP S5 - LET S ROCK Denna grupp bestod av boende i närområdet. Gruppen skulle arbeta med trafikfrågor utifrån ett problem som lyfts fram av en boende på Borgargatan, nämligen de stora störningar tidigt på morgonen som varutransporter till butikerna innebär. Enligt uppgift ska varumottagningen i framtiden ske inne i byggnaden, men den boende är inte övertygad om att det kommer ske eller att det kommer att lösa alla problem. Någon form av reglering av problematiken tillsammans med hyresgästerna efterfrågades så att sådana problem kan lösas snabbt i framtiden. Ett annat problem som inte var trafikreleaterat var att bergsskärningen används som en utomhustoalett av män, vilket upplevs som extremt otrevligt av grannarna. Ett förslag var att lösa detta genom att förbättra belysningen från klippan. Det skulle också kunna förbättra atmosfären på gatan och locka fler från Långholmsgatan till Hornsbruksgatan. Gruppen gick sedan vidare till att diskutera den framtida utvecklingen av Hornsbruksgatan. De ville behålla den naturliga karaktären av parken längs med gatan och utsikten mot kyrkan tillsammans med en integrering av en renoverad bunker och nya byggnader med både hyres- och bostadsrätter som förbättrar tillgängligheten till gatan. Det fanns stöd för idén att göra gatan smalare för att på så sätt skapa utrymme för byggnader, gångbanor och grönska längs med gatan. Sektionen genom parken och gatan ansågs vara viktig vid en utveckling av området. En idé om ett terraserat landskap från kyrkan mot gatan och att använda taket på bunkern för café och andra publika ändamål fann stöd i gruppen. Den nya delen av t-banebyggnaden skulle kunna utformas med en hiss upp till parken och ett hisschakt i glas som visar klipporna. Ny bebyggelse skulle kunna få en fri gestaltning inpirerad av klippväggen, särskilt längs den västra delen av gatan. en vision för hornsbruksgatan 47

3 6 4 5 1 2 Huvudpunkter 1 Ekologisk, social och ekonomisk hållbar utveckling. Det är viktigt att tänka på helheten, att ha en holistisk grundsyn. 2 Hornsgatan Hornsgatan har extrema luftföroreningar som också påverkar Hornsbruksgatan. 3 Bunkern Tunnelbanebyggnaden är i mycket dåligt skick. Blåbetong, asbets, elektromagnetisk strålning, vibrationer m.m. Vid en ombyggnad behöver ställverket skärmas av och nya tillbyggnader stå på gummimattor. 5 Krav på byggherren Om man bebygger gröna ytor ska de ersättas med nya. Höga krav på energihushållning. Sträva mot ett koldioxidneutralt samhälle. Materialval som ger ett gott inomhusklimat. 6 Vad är hållbar stadsutveckling? Använd befintliga kommunikationer och infrastrukturer. Utnyttja sociala strukturer och byggnader som redan finns. Bygg inte på odlingsmark. 4 Kretslopp Vi måste utnyttja våra resurser bättre. Om det är möjligt se kretslopp i stället för linjära lösningar med tanke på energi, vatten och avfall. Frånluften från tunnelbanan kan värmeväxlas och användas av tunnebanebyggnaden. Recirkulera vatten ex.vis. kan regnvatten användas till toaletter. Dusch och tvättvatten kan också användas till toaletter. Kompost och grönt avfall blir biogas. Byggnadernas tak ska vara gröna och med solceller. Den befintliga sopsorteringen byggs om till en underjordisk där bara luckorna är ovan gatunivå. Vad är hållbar utveckling? Bygg om sopsorteringen. 48 en vision för hornsbruksgatan

Praktisk planering GRUPP S6 - HOLISTIK En grupp på sex personer arbetade med hållbar stadsutveckling; två experter/gruppledare, en representant från Wasted Space, två boende i området samt en deltagare som står i kö hos Veidekke och som hoppas få en lägenhet om Veidekke bygger hus vid Hornsbruksgatan. Till att börja med restes frågan vad hållbar utveckling är. Experterna, med stor erfarenhet av stadsplanering, beskrev sin syn på hållbar utveckling. Det viktiga är att ta ett helhetsgrepp. Ett holistiskt synsätt kring ekologiskt, ekonomiskt och social hållbarhet. Vidare är det av vikt att studera och utveckla kretslopp med energi, vatten och avfall. Gruppen gick vidare med hur dessa frågeställningar kunde användas i dag på Hornsbruksgatan och hur de skulle kunna apliceras i eventuella nya byggnader. Till sist diskuterades hur hållbar stadsutveckling skulle kunna se ut. En rad olika förslag togs fram. Gröna tak. Utnyttja solljuset i byggnader. Nya byggnader riktar sig mot solen. Viktiga punkter: Gröna fasader som renar den smutsiga luften Ställa krav på hållbar utveckling på byggherren en vision för hornsbruksgatan 49

4 1 6 3 4 2 5 Nyckelpunkter: Huvudpunkter 1. Parken förlängs sänker sig ner ned till mot Hornsbruksgatan 2. Gör En snirklig gatan mer väg böjd på Hornsbruksgatan genom att göra om 3. Gående trottoarerna prioriteras så att den i området raka gatubilden mellan t-baneuppgången och gångtunneln ändras (men viktigt till Horngatan. att totala gatubredden i 4. Grönska gaturummet framför bevaras) entréerna till flerbostadshusen 5. 3. Återställ Förstärka grönska prioritering och av klippor gående behåll inom utsikten! 6. Möjliga området sätt mellan att utveckla T-banehuset bunkern och passagen (se citaten) för gående (tunneln fram till Hornsgatan) 4. Trädgårdar framför bostadshusen 5. Behålla grönområden och bergskanten Måla tunnelbanestationen. ändra inte utsikten! 6. Olika förslag för att modifiera Bunkern/ Bygg T-banehuset om tunnelbanebyggnaden. (se Citat ) Bygg en ny fasad. Ge byggnaden lite make-up! (Mosaik?) Aktivera gatunivån (på t-banebyggnaden) med ett café, utomhus på sommaren. Cykelställ och parkering behövs. Om det måste byggas nya byggnader, bygg där det redan är förstört (bygg på garaget och t-banebyggnaden). Skapa mer grön yta från gatan till parken (bergsskärningen räknas som park). Skapa mer liv och rörelse på gatan. Lös problemen med återvinningen. Ta bort urinoaren. 50 en vision för hornsbruksgatan Kan det skapas möjligheter för kompost någonstans längst med gatan?

Praktisk planering GRUPP S7 - GRÖNA GATAN Gruppen bestod av fyra boende och verksamma längs med Hornsbruksgatan samt experter. De boende motsatte sig idén om ny bebyggelse angränsande till kanten av parken, och ville att parken skulle fortsätta att vara så grön som möjligt. Deras synpunkt var att det enda möjliga stället för en eventuell bebyggelse skulle vara på de platser som redan var skadade, dvs. t-banehuset och vid det nya garaget. gatan, mellan ingången till t-banan och ingången till passagen till Hornsgatan. Gruppen samtalade också kring hur bunkern kan förbättras och möjliga åtgärder för att bli av med miljöproblemen som uppstår kring återvinningsstationen och pissoaren. Grupparbetet började med en analys av entréer längs med gatan; entréer till privata bostäder och entréer för bilar till garaget och för lastbilar till lastzoner. Diskussionen fokuserade på förbättringsmöjligheter i gatumiljön genom att t ex låta parken förlängas ner till gatan, plantera träd längs med gatan, anlägga trädgårdar på framsidan av bostadshus längs med gatan, att gående prioriteras och gatans trafik dämpas genom åtgärder, särskilt på den mittersta sträckan av en vision för hornsbruksgatan 51