Sammanfattning------------------------------------------------------------------------- sid 3

1

Innehållsförteckning Sammanfattning------------------------------------------------------------------------- sid 3 Bakgrund -------------------------------------------------------------------------------- sid 4 Syfte -------------------------------------------------------------------------------------- sid 5 Projektmål ------------------------------------------------------------------------------- sid 5 Delmål ----------------------------------------------------------------------------------- sid 5 Projekttid -------------------------------------------------------------------------------- sid 5 Metod och genomförande -------------------------------------------------------------sid 6 Resultat --------------------------------------------------------------------------------- sid 8 Basutbildning ------------------------------------------------------ sid 8 Kartläggning vid projektstart ------------------------------------ sid 8 Utvärdering vid projektets slut ---------------------------------- sid 9 Basal inkontinensutredning -------------------------------------- sid 10 Toalettassistans --------------------------------------------------- sid 11 Ny rutin ------------------------------------------------------------ sid 12 Minskade kostnader ---------------------------------------------- sid 12 Ökat intresse och förbättrade arbetsmetoder ------------------ sid 12 Diskussion ----------------------------------------------------------------------------- sid 14 Slutsatser ------------------------------------------------------------------------------ sid 15 Referenslista --------------------------------------------------------------------------- sid 16 Bilagor Bilaga 1 Basal utredning Bilaga 2 Formulär, Kartläggning inkontinensvården Bilaga 3 Formulär, Uppföljning inkontinensvården Bilaga 4 Enkät, Personalens upplevelse av projektet Bilaga 5 Utvärdering av basutbildning 2

Sammanfattning Inkontinens är ett stort problem hos framförallt den äldre befolkningen. Majoriteten av personer som bor på äldreboende har detta problem. Det är viktigt med ett individuellt omhändertagande inom inkontinensvården. Äldreomsorgen i SDF Gunnared i Göteborg fick möjligheten att driva ett inkontinensprojekt i samarbete med Inkontinenscentrum Västra Götaland. Målet var att förbättra det individuella omhändertagandet av vårdtagare med inkontinens på Gunnareds och Lövgärdets äldreboende. Projektet startade med en kartläggning som beskrev nuläget inom inkontinensvården på de aktuella boendena. En likadan kartläggning genomfördes som en del av utvärderingen vid projektets slut. Personalen fick också redogöra för sina synpunkter på och upplevelser av projektet. Resultatet visar att intresse och engagemang har ökat inom inkontinensvården. Man har genomfört förbättringar för vårdtagarna utifrån ett individuellt perspektiv. Arbetsmetoderna har förbättrats och kostnaderna har minskat. 3

Bakgrund Från tidiga barnaår får vi lära oss att den som är stor skall klara av sina toalettbestyr själv. Men alla vuxna personer i Sverige klarar inte detta. Urininkontinens är ett stort folkhälsoproblem, minst 500.000 svenskar är drabbade (SBU, 2000). Framförallt gäller det den äldre befolkningen. Av de personer som bor på särskilt boende räknar man med att c:a 75% är inkontinenta. Långt ifrån alla kan botas, men alla kan få hjälp. Chefer och personal på äldreboenden har ett stort ansvar för att hjälpen ges på rätt sätt. Kunskap och förståelse för problemet är avgörande (Socialstyrelsen, 2003). Inkontinensprodukter skall utprovas och förskrivas individuellt för att uppnå bästa möjliga kvalité för den enskilde och inte som förr förskrivas till en grupp av vårdtagare på äldreboende. Forskning visar att kostnaderna förefaller minska samtidigt som kvaliteten ökar genom en individuell förskrivning (RFV, 1996:8; Hellström, 1994). Inkontinenscentrum Västra Götaland är en serviceorganisation för hela regionen och de 49 kommunerna. De ansvarar för upphandling av distribution och inkontinensprodukter samt arbetar med kvalité och utbildning. De utgör även ett expertstöd till kommunerna och regionen. Stor vikt läggs vid utbildning av personal inom äldreomsorgen. Utvärdering av utbildningarna visar att det finns önskemål från personal och chefer att all personal ska genomgå en grundkurs i inkontinens och inte som tidigare bara de s k inkontinensombuden. Detta för att kunskapen ska få fäste i hela personalgruppen och möjliggöra förbättringar inom vården. Äldreomsorgen i Gunnared fick möjlighet att driva ett projekt i samarbete med Inkontinenscentrum. Fokus skulle läggas på utbildning av chefer och all personal. Målet var att förbättra det individuella omhändertagandet av vårdtagare med inkontinens på Gunnareds och Lövgärdets äldreboenden. Projektet pågick under perioden 050316 060531 för att därefter bli en del av ordinarie verksamhet. 4

Syfte Syftet med projektet var att höja chefernas, omvårdnadspersonalens och sjuksköterskornas engagemang och kunskap inom inkontinens, genom att all personal genomgick en obligatorisk grundläggande inkontinensutbildning. Projektmål Målet med projektet var att förbättra det individuella omhändertagandet av vårdtagare med inkontinensproblem på äldreboende. Delmål - Att samtliga personal skall arbeta efter Vårdprogram urininkontinens hos äldre inom kommunal äldreomsorg, Inkontinenscentrum i Västra Götaland. - Att samtliga vårdtagare med inkontinensproblem skall erbjudas en basal inkontinensutredning. Utifrån resultatet av denna skall vårdtagarna erbjudas adekvata åtgärder och uppföljning. - Att förebygga inkontinens genom att öka graden av toalettassistans, dvs att hjälpa vårdtagaren att komma på toaletten regelbundet eller när han/hon så önskar. Projekttid Projektet genomfördes under drygt ett år 050316 060531 för att därefter bli en del av ordinarie verksamhet. 5

Metod och genomförande SDF Gunnared i Göteborg har två äldreboenden, Gunnareds äldreboende med 64 boende och Lövgärdets äldreboende med 92 boende. Äldreboendena inrymmer både somatiska och psykogeriatiska enheter. Där arbetar totalt 4 enhetschefer, 12 sjuksköterskor och 140 omvårdnadspersonal. Vid projektets start fanns inkontinensombud (omvårdnadspersonal med ett utökat ansvar inom inkontinensvården) på de flesta enheter. Om inte utsågs dessa bland dag- och nattpersonal. Det ansågs nödvändigt att ha inkontinensombud även bland nattpersonalen på samtliga enheter. En styrgrupp bildades bestående av äldreomsorgschef, enhetschefer och MAS (medicinskt ansvarig sjuksköterska). Styrgruppen utsåg en projektgrupp bestående av MAS som projektledare, en projektsekreterare, 4 sjuksköterskor, 19 inkontinensombud samt en projekthandledare från Inkontinenscentrum. Båda äldreboendena var jämnt representerade i projektgruppen. Innan projektstart träffades Inkontinenscentrums handledare och projektets styrgrupp för diskussion och detaljplanering. Projektet genomfördes därefter i fyra etapper. Etapp 1: Kartläggning av nuläget inom inkontinensvården Syftet med kartläggningen var att synliggöra: antal personer med inkontinens, samt vilken hjälp de fick i vilken mån toalettassistans förekom (se Delmål, sid 2) antal personer med inkontinens som genomgått en basal inkontinensutredning Etapp 2: Utbildning av samtlig dag- och nattpersonal, chefer och sjuksköterskor Utbildningen satte fokus på olika former av och orsaker till inkontinens, olika behandlingsalternativ, vikten av ett gott bemötande samt neutral produktvisning av aktuellt inkontinenssortiment. 6

Etapp 3: Erbjudande och genomförande av basal inkontinensutredning till samtliga vårdtagare med inkontinensproblem Samtliga vårdtagare på de två boendena som besvärades av inkontinensproblem erbjöds att genomgå en så kallad basal inkontinensutredning. Inkontinenscentrums handledare och projektgruppen träffades regelbundet för diskussion. I början av projektet träffades samtliga medlemmar i projektgruppen till dessa möten. Sista halvåret av projektet delades gruppen upp per äldreboende för att göra gruppen mindre. Det möjliggjorde att man kunde diskutera mer specifika problem som rörde vårdtagare på just det boendet. På mötena diskuterades hur inkontinensvården kunde förbättras för den enskilde utifrån vad den basala inkontinensutredningen hade visat. I diskussionerna betonades vikten av samarbete mellan sjuksköterskor och omvårdnadspersonal, samt att dag-, kvälls- och nattpersonal kommunicerade med varandra för att ge bästa möjliga vård. Det var flera faktorer som försvårade projektets genomförande som t ex en omorganisation av sjuksköterskorna. Det behövdes mer tid än vad som ursprungligen avsatts för att nå projektmålet. Styrgruppen beslutade att förlänga projektet med sex månader. Projektet kom därmed att sträcka sig över 15 månader. Etapp 4: Projektet avslutades med en utvärdering Projektet avslutades med en utvärdering, vars syfte var att jämföra kartläggningen vid projektstart med en likadan kartläggning vid projektets avslutning. Fokus lades på genomförda basala utredningar och eventuella förbättringar i vården på individnivå. Dessutom utvärderades personalens upplevelse av projektet. Fyra olika enkäter besvarades och kompletterades med vardagsberättelser från vården. Kostnaderna för inkontinenshjälpmedel jämfördes med tidigare år. 7

Resultat Basutbildning Syftet med projektet var att höja chefernas, omvårdnadspersonalens och sjuksköterskornas engagemang och kunskap inom inkontinens genom att alla fick genomgå en 3 timmars grundläggande inkontinensutbildning. Vid projektstart genomfördes 7 utbildningstillfällen där 140 personal deltog, inklusive chefer och sjuksköterskor. En utvärderingsenkät med 91% svarsfrekvens redovisas nedan (bilaga 5). Sammanställning av utvärderingar av basutbildning våren -05 Inkontinensprojekt Gunnared Skala 1-10 svarsfrekvens 91% 9,4 9,3 9,6 9,4 8,9 Innehåll Uppläggning Framförandet Utdelat material Betydelse för arbetet "Bra med en påminnelse om att visa hänsyn vid byte av inkontinensskydd och toalettbesök, vilket nog många glömmer" Kartläggning vid projektstart Målet med projektet var att förbättra det individuella omhändertagandet av vårdtagare med inkontinensproblem. Projektet startade med en kartläggning av antalet inkontinenta personer (bilaga 2). Kartläggningen visar att 102 vårdtagare (75%) var inkontinenta på Gunnareds och Lövgärdets äldreboenden. Totalt fanns 156 vårdtagare på boendena och 138 av dessa kartlades. De återstående platserna var bl a korttidsplatser och ingick inte i projektet. Av de 102 vårdtagarna som var inkontinenta erbjöds samtliga att genomgå en basal inkontinensutredning. Det innebär att vårdtagaren beskriver sitt inkontinensproblem, behov av hjälpmedel och tillsammans med omvårdnadspersonal, sjuksköterskor och läkare beslutar man om den fortsatta behandlingen. I utredningen ingår bl a blodprov, urinprov och blöjvägningstest (bilaga 1). 8

Utvärdering vid projektets slut Av de 102 vårdtagarna som var inkontinenta vid projektets start tackade några vårdtagare nej till att vara med i projektet och flera av vårdtagarna avled under projekttiden. Det visade sig möjligt att göra en uppföljning vid projektets slut av totalt 66 vårdtagare. En utvärdering genomfördes av de 66 vårdtagarnas inkontinensvård. Samma frågor ställdes som vid kartläggningen i början på projektet (bilaga 3). Kartläggning vid projektets start och avslutande 160 140 120 100 80 60 40 20 0 138 Totala antal vårdtagare som kartlades vid projektstart 102 Antal inkontinenta vid projektstart 66 Antal vårdtagare som deltog i utvärderingen vid projektets slut Kommentar: 66 vårdtagare av de 102 inkontinenta kunde följas avseende sina inkontinensproblem under hela projekttiden. Bortfallet beror på att flera vårdtagare avled under projekttiden och några tackade nej till att vara med. Åldersfördelning av 66 vårdtagare med inkontinensproblem 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 17 14 11 7 7 6 3 1 45-59 år 60-70 år 70-75 år 76-80 år 81-85 år 86-90 år 91-95 år 96-100år Kommentar: 42 kvinnor ( 64% ), 24 män ( 36% ) 9

Basal inkontinensutredning Projektet hade som delmål att erbjuda en basal inkontinensutredning till alla inkontinenta vårdtagare som så önskade. Diagrammet nedan redovisar kartläggning av basal utredning vid projektstart och uppföljning vid projektets avslutning (bilaga 2 och 3). En basal inkontinensutredning består av flera delar (bilaga 1). Antal vårdtagare som genomgått "Basal inkontinensutredning vid projektets start och avslutning" 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% Anamnes/Status 91% 94% 88% 52% 98% 9% 0% 2% 3% 2% 0% Urinprov B-glucos Miktionslista Kontinenstest 80% Projektstart Projektslut Kommentar: Diagrammet visar att 80 % av de 66 vårdtagarna (som kunde följas under hela projekttiden) fick genomgå en fullständig basal inkontinensutredning. Orsaken till att det inte blev 100 % var att några vårdtagare tackade nej till vissa delar i den basala utredningen och den kan därför inte räknas som fullständig. 10

Toalettassistans Ett av projektets delmål var att öka graden av toalettassistans dvs. att hjälpa vårdtagare med inkontinensproblem med toalettbestyren på individuellt anpassade tider. Det kan betyda praktisk hjälp med toalettbesök eller att personalen bara påminner vårdtagaren om toalettbesök (bilaga 2 och 3). Antal vårdtagare som får hjälp till toaletten dagtid (7:00-21:00) 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 25% 31% 29% 20% 23% 12% 68% 72% 1-2 ggr 3-4 ggr 5 ggr-flera Totalt antal vårdtagare som får hjälp Kartläggning Uppföljning Kommentar: Diagrammet visar en försiktig ökning av det totala antalet vårdtagare som får hjälp till toaletten dagtid. Framförallt gäller det i gruppen 5 ggr-flera. Solskenshistoria från utvärderingen En vårdtagare som det var svårt att få till toaletten, men när hon fick vara med i projektet kände hon sig utvald och då var det lättare för personalen att få henne till toaletten. Nu har hon till och med börjat gå själv till toaletten. Tyvärr glömmer hon ibland att sätta på sig en blöja. Solskenshistoria från utvärderingen En kvinna som vi bytte på i sängen varje morgon, har vi efter projektstart börjat att ta henne på toaletten varje morgon där hon gör ifrån sig ordentligt. 11

Ny rutin Ytterligare en effekt av projektet är att en ny rutin införts för nyinflyttade vårdtagare på boendena. Alla nyinflyttade ska erbjudas en basal inkontinensutredning. Den ska genomföras inom rimlig tid. En kartläggning vid projektets slut visar att 43 nya personer hade flyttat in under projekttiden. 65 % hade erbjudits basal inkontinensutredning och 47 % av dessa hade genomgått den. Några av de som blivit erbjudna hade tackat nej, ett par vårdtagare hade avlidit och ytterligare några ville vänta till senare när man bott in sej mer. Minskade kostnader Under projekttiden har kostnaderna för inkontinensmaterial minskat med 7,9 % på båda boendena, vilket innebär en besparing på c:a 47.000 kronor. Ökat intresse och förbättrade arbetsmetoder Syftet med projektet var att höja intresset för inkontinensvård hos chefer, omvårdnadspersonal och sjuksköterskor. En utvärderingsenkät besvarades av 84 % av personalen som deltagit i projektet (bilaga 4). Har ditt intresse för inkontinensvård ökat i samband med projektet? 60% 50% 52% 40% 30% 20% 27% 17% 10% 0% Ja, absolut Ja, till viss del Tveksamt Nej, inte alls 4% Vi diskuterar mer inkontinenshjälpmedel, individen sätts mer i fokus än tidigare. Allting blir mycket mer intressant när man vet mera och kan påverka. Kommentar: Det finns en svaghet i ovanstående enkät, då flera av personalen inte vetat hur de skulle svara på frågan. De menade att deras intresse för inkontinens var mycket stort redan innan projektet och alltså inte kunnat öka. 12

Ett resultat av projektet var att arbetsmetoderna förändrades till det bättre på de två boendena. På samtliga avdelningar utsågs inkontinensombud bland dag- och nattpersonal. Alla avdelningar hade inte haft inkontinensombud bland nattpersonalen tidigare. Dokumentationen förbättrades. Bland annat infördes Inkontinenscentrums producentneutrala blanketter som ett enhetligt arbetsmaterial. Kommunikationen förbättrades mellan olika personalkategorier och mellan dag-, kvälls- och nattpersonal. Det klargjordes tydligt var och ens ansvarsområden inom inkontinensvården. Det betonades till exempel att sjuksköterskan hade ansvar för uppföljning av sin ordination av inkontinenshjälpmedel. I utvärderingsenkäten (bilaga 4) efterfrågades chefers, sjuksköterskors och omvårdnadspersonals syn på om arbetsmetoderna hade förändrats. Se nedan. Har arbetssättet förändrats på avdelningen i samband med projektet? 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 58% Svarsfrekvens 84% 27% 10% 5% Ja, absolut Ja, till viss del Tveksamt Nej, inte alls Ja, dag och nattpersonal pratar mer sinsemellan. Man tänker till nu, att det inte bara är blöjor. Att man har rätt skydd till varje boende, om inte pratar man med sjuksköterskan eller övrig personal. 13

Diskussion En äldre människa har kortare tid på sej än en yngre från det hon känner sej kissnödig till dess att hon måste kissa. Det är helt enkelt bråttom! Problem med inkontinens är vanligt på ett äldreboende. 75 % av vårdtagarna på Gunnareds och Lövgärdets äldreboende är inkontinenta och det speglar genomsnittet i Sverige. Chefens betydelse Tyngdpunkten i projektet lades på utbildning av all personal dvs även cheferna fick genomgå basutbildningen. Det är viktigt att chefer inom äldreomsorg är kunniga inom inkontinens för att kunna leda utvecklingsarbete av det här slaget. Det visade sej efter cirka halva projekttiden att personalen inte hade hunnit med att göra de planerade inkontinensutredningarna. Projektet fick då prioriteras med chefernas hjälp. Likaså fanns det andra problem som krävde chefernas engagemang. Kommunikationen behövde förbättras mellan dag-, kvälls- och nattpersonalen och på chefernas initiativ hölls flera möten där kommunikation stod på dagordningen. Individuellt anpassad inkontinensvård Projektmålet var att förbättra det individuella omhändertagandet av vårdtagare med inkontinensproblem. För att kunna göra det måste en inkontinensutredning genomföras på de vårdtagare som önskade. Man måste veta hur problemet ser ut för att kunna sätta in rätt behandling. Det är ett mycket positivt resultat att 80 % av vårdtagare med inkontinensproblem fick genomgå en fullständig basal inkontinensutredning. De resterande 20 % av vårdtagarna genomgick de delar av utredningen som de önskade delta i. Det tog lång tid att genomföra detta arbete och en del problem kantade vägen. Projektet fick förlängas med ett halvt år för att målet skulle uppnås. Det tar tid att få en hel personalgrupp av den här storleken engagerad och motiverad för uppgiften. Här bidrog projektansvariga sjuksköterskor och inkontinensombud till det fina resultatet. Toalettassistans dvs hjälp för den enskilde med toalettbestyr på individuellt anpassade tider, är en viktig del av individuellt anpassad vård. Här kunde projektet uppvisa en blygsam förbättring dagtid. Det finns flera orsaker till att man inte kunnat uppnå en större ökning av toalettassistans. Bland annat visar fallbeskrivningarna att en del vårdtagare blivit sämre i sitt allmäntillstånd och inte längre orkar att gå till toaletten. Ökat intresse och förändrat arbetssätt Syftet med projektet var att öka kompetens och intresse för inkontinens genom att chefer, sjuksköterskor och omvårdnadspersonal fick genomgå en basal utbildning. Projektet visar att intresset ökade när all personal fick utbildning i ämnet. Därmed ökade också beredskapen att genomföra förbättringar för vårdtagarna. Det är svårt att i en utvärdering visa på förbättringar som rör en människas privata sfär och livskvalitet. Allt kan inte mätas. Men man får ändå utgå ifrån att personalens ökade intresse har haft positiv inverkan på omhändertagandet av vårdtagarnas problem. Projektets dokumentation visar att Västra Götalands Vårdprogram är känt i personalgruppen. Många citat från utvärderingsblanketten visar att personalen diskuterar inkontinens mer idag än före projektstart. I diskussionerna har många etiska överväganden lyfts fram och bidragit till att personalen har kunnat individualisera vården. 14

Det finns numera en beredskap att erbjuda nyinflyttade vårdtagare på boendena en basal inkontinensutredning helt i linje med intentionerna i Vårdprogrammet. Idag finns kunskap i hela personalgruppen om hur en sådan utredning genomförs och dokumenteras. Vad gäller dokumentation angående projektet måste framhållas det positiva i att ha haft en projektsekreterare. Alla handledningsmöten och beslut finns dokumenterade. Det är bara att ta fram minnesanteckningarna och påminna sej vad var det vi beslutade. Kvalitet och ekonomi hör ihop Under hela projekttiden fördes det diskussioner om kvalitet kopplat till kostnaderna för de olika produkterna. Individuellt utprovade hjälpmedel innebär ofta att man kan gå ner i storlek på produkten, vilket i sin tur innebär en lägre kostnad. 7,9 % minskning av kostnaderna får ses som ett mycket bra resultat mot bakgrund av att vårdtyngden ökat under projekttiden. Hur skall kvalitetsarbetet fortgå? En svårighet med alla projekt är att det finns en tendens att intresse och engagemang avtar och upphör efter projektets slut. För att motverka det har vi i det här projektet infört rutinen att alla nyinflyttade vårdtagare på äldreboendena skall erbjudas en basal inkontinensutredning. Ansvaret för att det genomförs vilar på patientansvarig sjuksköterska och inkontinensombud. Cheferna har ansvar för att det även i fortsättningen utses inkontinensombud både bland dagoch nattpersonal samt att ämnet inkontinens tas upp på arbetsplatsträffar vid behov. Det goda samarbetet med Inkontinenscentrum skall fortsätta och personalen skall även i fortsättningen prioritera deras utbildningar. Slutsatser Projektet visar att engagerade chefer, en tydlig projektorganisation och utbildning i inkontinensvård till all personal innebär att: intresse och engagemang ökar hos chefer, sjuksköterskor och omvårdnadspersonal kommunikationen blir bättre mellan dag-, kvälls- och nattpersonal individuella förbättringar genomförs för vårdtagarna kostnaderna minskar 15

Referenslista 1. Hellström L, Urinary incontinence and use of incontinence aids in elderly-elderly, akademisk avhandling, Göteborgs universitet, 1994. 2. Riksförsäkringsverket Redovisar, 1996:8, Lingården redovisning av kostnader vid förskrivning av inkontinensprodukter, 1995. 3. SBU rapport 143:2000 (Statens beredning för medicinsk utvärdering). Behandling av urininkontinens. 4. Socialstyrelsen. Uppföljning och utvärdering Inkontinensvården i ordinärt och särskilt boende, 2003. Annan intressant litteratur 5. Broddeskog L et al. Kvalitetssystem i inkontinensvården inom särskilda boendeformer en arbetsmodell. Socialstyrelsen Rapport 1997. 6. Ekelund P et al. Urinary incontinence in elderly with implications for hospital care consumption and social disability. Arch Geront Geriatr 1987;6:11-18. 7. Hu-T- W. Impact of urinary incontinence on health-care costs, J Am Geriatr Soc 1990;38:292-295. 8. Milsom I, Fall M, Ekelund P. Urininkontinens en kostnadskrävande folksjukdom. Läkartidningen 1992; 89:1772-1774. 9. Vårdfacket, Tema Inkontinens nr 8, 2002. 10. Vårdprogram Urininkontinens hos äldre inom kommunal äldreomsorg, Inkontinenscentrum, Västra Götaland, 2003. 16

Bilaga 1 Basal utredning Basal utredning är en primär och enkel utredning som krävs för att kartlägga inkontinensproblemen. Anamnes - Status Anamnesen avser att få en beskrivning av bakgrunden och omfattningen av inkontinensproblemen. Status beskriver patientens situation med inriktning på de problem eller behov som är aktuella. (Se bilaga) Urinprov Urinprov bör omfatta urinsticka för analys av albumin, glukos, erytrocyter, leukocyter, nitrit och eventuellt urinodling. Blodprov plasmaglukos Miktionslista Miktionslista används i utredningssyfte och ger information om dygnsvolym urin, antal miktioner, största/minsta volym, medelvolym, urinvolymens fördelning mellan dag och natt, och eventuell förekomst av urinläckage samt vätskeintag. Miktionslista bör föras under minst två dygn. (Se bilaga) Kontinenstest (blöjvägningstest) För de patienter som använder inkontinenshjälpmedel är det lämpligt att göra ett kontinenstest dels i utredningssyfte och/eller för utprovning/utvärdering av inkontinenshjälpmedel. Testet ger ett objektivt mått på läckagets omfattning och bör föras under minst två dygn. (Se bilaga). Varje skydd vägs före och efter användandet. Tidpunkten för bytet registreras liksom eventuella kommentarer som till exempel läckage vid sidan om hjälpmedlet. Residualurin Vid misstanke om blåstömningsstörning skall mätning av residualurin utföras. 17

Kartläggning inkontinensvård Bilaga 2 Frågorna 1-3 besvaras av vårdpersonal. Frågorna 4-6 besvaras av patientansvarig sjuksköterska. 1. Är vårdtagaren inkontinent? 2. Använder vårdtagaren inkontinenshjälpmedel? (Ange ej de vårdtagare som använder enbart KAD här) Ja Nej a. Om ja, i så fall vilket/vilka? (ange produktnamn) Ange vårdtagarens rutiner beträffande toalettbesök (kryssa i ett alternativ) 3.a. Vårdtagaren besöker aldrig toaletten Vårdtagaren besöker toaletten någon/några ggr i veckan... Vårdtagaren besöker toaletten dagligen Ja Nej b. Klarar vårdtagaren sina toalettbesök själv? c. Om inte, hur många gånger får vårdtagaren hjälp till toaletten/dag (07:00-21:00)? /natt (21:00-07:00)?.... 4. Har vårdtagaren genomgått basal inkontinensutredning senaste året beträffande: Ja Nej a. Anamnes Status b. Urinprov c. Blodprov; b-glukos d. Miktionslista e. Kontinenstest (blöjvägningstest) f. Residualurinsmätning 5. Behandlas vårdtagaren med KAD? 6. Behandlas vårdtagaren med RIK? Kön - Man Kvinna Födelseår: Vårdtagare:.. Datum:. 18

Uppföljning inkontinensvård Bilaga 3 Frågorna 1-3 besvaras av vårdpersonal. Frågorna 4-6 besvaras av omvårdnadsansvarig sjuksköterska. 3. Är vårdtagaren inkontinent? 4. Använder vårdtagaren inkontinenshjälpmedel? (Ange ej de vårdtagare som använder enbart KAD här) Ja Nej a. Om ja, i så fall vilket/vilka? (ange produktnamn) Ange vårdtagarens rutiner beträffande toalettbesök (kryssa i ett alternativ) 3.a. Vårdtagaren besöker aldrig toaletten.. Vårdtagaren besöker toaletten någon/några ggr i veckan... Vårdtagaren besöker toaletten dagligen. Ja Nej b. Klarar vårdtagaren sina toalettbesök själv? c. Om inte, hur många gånger får vårdtagaren hjälp till toaletten/dag (07:00-21:00)? /natt (21:00-07:00)?.... 5. Har vårdtagaren genomgått basal inkontinensutredning senaste året beträffande: a. Anamnes Status b. Urinprov c. Blodprov; p-glukos d. Miktionslista e. Kontinenstest (blöjvägningstest) f. Residualurinsmätning 7. Behandlas vårdtagaren med KAD? 8. Behandlas vårdtagaren med RIK? Ja Nej Kön - Man Kvinna Födelseår: Vårdtagare:. Datum:. 19

Uppföljning av personalens upplevelse av Bilaga 4 Utbildningsprojekt Inkontinensvård i särskilt boende 5. Har ditt intresse för inkontinensvård ökat i samband med projektet? Ja, absolut Ja, till viss del Tveksamt Nej, inte alls Motivering: 6. Har arbetssättet förändrats på din avdelning beträffande inkontinensvården, i samband med projektets genomförande? Ja, absolut Ja, till viss del Tveksamt Nej, inte alls Motivering: 7. Tycker du att projektet har genomförts på ett välorganiserat sätt? Ja, absolut Ja, till viss del Tveksamt Nej, inte alls Synpunkter: 8. Har du deltagit i basutbildningen i inkontinens (3 tim) som arrangerades i början av projektet (mars, april-05)? Ja Nej 9. Jag arbetar som: Enhetschef Sjuksköterska Undersköterska Vårdbiträde Annat 10. Är du inkontinensombud? Ja Nej 20

Utvärdering av utbildningen Bilaga 5 Skalan går från 1 till 10, där 10 är högsta betyg. Sätt en ring kring Din uppfattning. Utbildningens innehåll 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Utbildningens uppläggning 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Utbildarens framförande 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Utbildningsmaterial 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Kursens betydelse för mitt arbete 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Yrkeskategori? Övriga synpunkter; Vad var speciellt positivt eller vad kan förbättras? Detta vill jag framföra till Inkontinenscentrum; 21