ESV 24:18 Budgetprognos 24:3 Analys
Budgetprognos Analys innehåller en övergripande analys som tillhandahålls kostnadsfritt i enstaka exemplar eller genom prenumeration. Detaljerade tabeller finns att tillgå i olika format på ESV:s webbplats. Budgetprognos Analys, tabeller och pressmeddelande finns på www.esv.se. Kontaktpersoner Budgetprognoserna produceras av prognosenheten (ISE/P). I redaktionen för denna budgetprognos ingår Anders Wirhed, redaktör (432) och Håkan Carlsson (4465). Redaktionen är i första hand behjälplig med övergripande frågor. Prognoschef Karl Bergstrand (4312) Carl J Nordén (4386) Utgifter Utgiftsområde 9, 1, 11, 15, 16 Alexandra Andersson-Stråberg (4314) Utgiftsområde 1, 13, 14 Josefin Ask-Ankner (4411) Ålderspensionssystemet Håkan Carlsson (4465) Utgiftsområde 3, 4, 21, 23, 27 Tina Hedman (453) Utgiftsområde 2, 19, 26, RGK:s nettoutlåning Svante Hellman (4315) Utgiftsområde 6, 22, Kassamässig korrigering Margareta Nöjd (4453) Utgiftsområde 12, 18, 24, 25 Kristina Olsson (4519) Utgiftsområde 5, 7, 8, 17, 2 Anders Wirhed (432) Realekonomisk fördelning Patrik Andreasson (4456) Inkomster Inkomsttitel 131 Alexandra Andersson-Stråberg (4314) Inkomsttitel 133, 134, 14, 17, 3, 5, 2411 Josefin Ask-Ankner (4411) Inkomsttitel 112, 1322, 2 Anders Bergdahl (4414) Inkomsttitel 1411, 1512 Karl Bergstrand (4312) Inkomsttitel 1111, 1131, 12, 1321, 16 Håkan Carlsson (4465) Inkomsttitel 1511, 1513 Kristina Olsson (4519) Inkomsttitel 4, 6 Tina Hedman (453) Inkomsttitel 114 Anders Wirhed (432) Andra publikationer som belyser statsbudgeten (se www.esv.se) Statsbudgetens månadsutfall Inkomstliggaren 24 Statsbudgetens utfall 23 Statens Finanser 23 Tidigare (i Budgetprognoserna) publicerade Temakapitel ESV/ISE/P tel: 8-69 43 Drottninggatan 89 fax:8-69 41 15 Box 45316 e-post: fornamn.efternamn@esv.se 14 3 Stockholm prognos@esv.se ESV 24:18 ISSN 141-7865 ISBN 91-7249-177-9
Sammanfattning Utgifterna beräknas överstiga utgiftstaket med 3 miljarder kronor i år om inga åtgärder vidtas. Prognosen utgår från nu gällande regelverk och fattade beslut. Underskotten i statsbudgeten är fortsatt stora, även om en viss förbättring har skett sedan föregående bedömning. Trots ett förbättrat konjunkturläge står sig således den statsfinansiella bilden med avsaknad av utrymme för oförutsedda händelser, ofinansierade utgiftsökningar eller skattesänkningar. Sammanfattning 23 25 Diff. fr. BP 4:2 Diff. fr. VÅP Utfall SB TB VÅP Prognos 23 24 24 24 24 25 24 25 24 25 Totala utgifter 78,1 754,1 5,1 757,2 754,2 774,5-2, -2,3-3, -1,7 Utgiftsområden exklusive räntor 661,3 69,2 5,1 69,6 693,6 722,4-1,1 -,7 3,, Statsskuldsräntor m.m. 42,2 47,7, 52, 48,8 39,3,1-1, -3,2-2,1 Kassamässig korrigering -7,5-3,9, -6,4-6, -1,9,,,4, varav överföring från AP-fonden -13,7-3,9, -3,9-3,9-1,9,,,, Riksgäldskontorets nettoutlåning 12,1 2,2, 21, 17,8 14,8-1, -,6-3,2,4 Totala inkomster 661,7 712,4, 694,9 695,4 744,8 2,3 8,8,5 4,4 Budgetsaldo -46,3-41,7-5,1-62,3-58,8-29,7 4,3 11,1 3,5 6,1 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten 157,8 165,6, 165,3 165,5 171,9,,8,2 1,9 Summa takbegränsade utgifter 819,1 855,8 5,1 855,9 859,2 894,3-1,1,1 3,2 1,8 Utgiftstak 822 856 856 856 894 Marginal till utgiftstaket 2,9,2,1-3,2 -,3 1,1 -,1-3,2-1,8 Totala engångseffekter 18,4 2,8 2,9,4 4,7 Underliggande saldo -64,8-61,6-32,7 3,9 6,4 SB=Statsbudget, TB=Tilläggsbudget, VÅP=Regeringens prognos för 24 och beräkningar för 25 i Vårpropositionen BP 4:2=Budgetprognos 24:2 (ESV:s föregående prognos) Utgiftstaken hotade Om inga utgiftsbegränsande åtgärder vidtas beräknas utgiftstaket överskridas med 3 miljarder kronor i år. Nästa år är utgifterna i nivå med taket. De takbegränsade utgifterna i år beräknas bli något lägre än tidigare väntat. Den främsta anledningen till det är lägre utgifter inom arbetsmarknadsområdet. Även nästa år justeras dessa utgifter ned, vilket motverkas av små ökningar inom ett flertal andra områden. Det är dock viktigt att erinra om att arbetslösheten fortfarande är den enskilt största orsaken till de hotade taken. Förbättrad konjunktur, men fortsatt stora underskott Konjunkturuppgången bidrar till stigande inkomster och ett förbättrat budgetsaldo. Förändringarna är dock tämligen små och budgetunderskotten fortsatt stora, även om konjunkturuppgången ser ut att bli starkare än i tidigare bedömningar. Tillväxtprognosen har reviderats upp betydligt, främst till följd av en stark export. Återhämtningen på arbetsmarknaden dröjer emellertid, vilket innebär att tillväxtens effekt på statsbudgetens inkomster blir måttlig. Den negativa utvecklingen ser trots allt ut att dämpas under senhösten och nästa år ökar sysselsättningen åter. Detta innebär att löne- 3
summan kommer att växa snabbare, vilket ger högre inkomster från inkomstskatt och socialavgifter. Budgetsaldot har försvagats stadigt sedan år 2 dels genom bortfall av engångsförstärkningar, dels genom svag utveckling av skattebaser och stigande kostnader för ohälsa och arbetslöshet. Försämringen de senaste fyra åren har alltså varit både strukturell och konjunkturell. 15 1 5-5 -1-15 -2-25 Statsbudgetens faktiska och underliggande saldo 199 25 15 1 5-5 -1-15 -2-25 -3 199 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25-3 Faktiskt saldo Underliggande saldo Statens budgetsaldo har försämrats successivt sedan högkonjunkturens topp år 2. Först i år vänds utvecklingen och nästa år minskar underskottet. Budgetöverskottet kring decennieskiftet drevs upp av både engångseffekter och konjunkturen. I grova drag är bilden av det statsfinansiella läget samma som tidigare. Det finns inget utrymme under utgiftstaket varken i år eller nästa för vare sig oförutsedda händelser eller ofinansierade utgiftsökningar. Budgetunderskottet som i år uppgår till över två procent av BNP halveras till 25. Förbättringen sker i huvudsak genom ökade inkomster, medan utgifterna stiger i jämn och stabil takt. Den pågående förbättringen av budgetsaldot kan närmast beskrivas som en normalisering ännu är det ingen uppdriven konjunktur som väntas och skatteintäkterna är inte baserade på tillfälliga eller spekulationsdrivna skattebaser. Utgifterna för både ohälsa och arbetslöshet är fortsatt höga, även om en lindring de närmaste åren är det sannolika. De nu stigande inkomsterna kan inte utan problem användas till ökade utgifter eller sänkta skatter. Även om saldomålet för den offentliga sektorn uppnås med hjälp av överskott i ålderspensionssystemet, finns det goda argument för att begränsa underskotten i staten. För att skapa ett större handlingsutrymme inför de statsfinansiella påfrestningar som följer av en åldrande befolkning kan det kommande decenniet utnyttjas för att begränsa skuldbördan. Att införa ett saldomål för staten är ett sätt att långsiktigt uppnå en önskad nivå på statsskulden som andel av BNP. 4
Utgifter Statsbudgetens utgifter 23 25 Diff. fr. Diff. fr. Förändring från Utfall SB TB Prognos BP 4:2 VÅP föregående år Utgiftsområde 23 24 24 24 25 24 25 24 25 24 25 1 Rikets styrelse 7,5 7,9, 7,7 7,8 -,1,,3,,2,1 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 9, 9,2, 9,3 9,5,,1,,2,3,2 3 Skatt, tull och exekution 8,3 8,6, 8,6 8,7,,,,,3,1 4 Rättsväsendet 25,5 26,4,2 26,6 27,3 -,1,,6,7 1,1,6 5 Internationell samverkan 1,1 1,3, 1,3 1,3,,,,,2, 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet 45,1 44,3, 45,2 45,3,1 -,3 -,1,9,1,1 7 Internationellt bistånd 15,9 19,9, 2, 22,5,,6 -,5,6 4,1 2,5 8 Invandrare och flyktingar 7,7 7,, 7,6 6,9, -,1,2,2 -,2 -,6 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 34,1 37,7, 37,4 38,7 -,1, -,7, 3,3 1,3 1 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 121,5 124,, 122,6 126,8,3,5 2,5 -,2 1,2 4,1 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 52, 5,7, 51,1 5,1,1,2,1,4 -,8-1,1 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 52,2 53,9, 54,3 56,3,1,5,2,5 2, 2, 13 Arbetsmarknad 64,2 62, 7,4 67,7 67,1-1,5-1,4-1,4,2 3,4 -,6 14 Arbetsliv 1,1 1,1, 1,1 1,2,,,,,, 15 Studiestöd 19,9 21,9, 2,9 2,2,,1,2-1, 1, -,7 16 Utbildning och universitetsforskning 42, 44,, 43,7 43,9 -,1, 1,6,1 1,6,2 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 8,4 8,7, 8,7 8,9,,,,,3,2 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjn. o. byggande 8,8 8,8, 8,8 8,9,,1,2 -,2,,1 19 Regional utjämning och utveckling 3,4 3,1, 3,4 3,2 -,1,1,1,2, -,2 2 Allmän miljö- och naturvård 2,8 3,8, 3,2 3,8,,1 -,1 -,2,5,6 21 Energi 1,9 1,7, 1,9 1,8,1,,1 1,3, -,1 22 Kommunikationer 25,3 28,5, 29,6 32,5 -,1,4,3,7 4,3 2,9 23 Jord- o. skogsbruk, fiske med anslutande näringar 9,6 14,3, 12,3 16,4 -,1 -,5,1 1,8 2,7 4,1 24 Näringsliv 3,3 3,5, 3,6 3,7,,,5,,3,1 25 Allmänna bidrag till kommuner 72,4 73,7-2,6 7,1 83,3, -,4-1,1 -,7-2,3 13,2 26 Statsskuldsräntor m.m. 42,2 47,7, 48,8 39,3,1-1, -3,2-2,1 6,6-9,5 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen 18,3 24,5, 27, 26,4,2 -,5 -,2 1,4 8,7 -,6 Förändring av anslagsbehållningar,,,,,,,, -6,9,, Summa utgiftsområden 73,5 737,9 5,1 742,4 761,6-1, -1,7 -,2-2,1 38,9 19,2 Summa utgiftsområden exklusive räntor 661,3 69,2 5,1 693,6 722,4-1,1 -,7 3,, 32,3 28,7 Kassamässig korrigering -7,5-3,9, -6, -1,9,,,4, 1,5 4,1 varav överföring från AP-fonden -13,7-3,9, -3,9-1,9,,,, 9,8 2, Riksgäldskontorets nettoutlåning 12,1 2,2, 17,8 14,8-1, -,6-3,2,4 5,7-3,1 Totala utgifter 78,1 754,1 5,1 754,2 774,5-2, -2,3-3, -1,7 46,1 2,3 Totala inkomster 661,7 712,4, 695,4 744,8 2,3 8,8,5 4,4 33,7 49,4 Budgetsaldo -46,3-41,7-5,1-58,8-29,7 4,3 11,1 3,5 6,1-12,5 29,1 SB=Statsbudget, TB=Tilläggsbudget, VÅP=Regeringens prognos för 24 och beräkningar för 25 i Vårpropositionen BP 4:2=Budgetprognos 24:2 (ESV:s föregående prognos) Utökad säkerhet inom kriminalvården De senaste åren har utgifterna ökat på grund av den höga beläggningen på häkten och anstalter. Som exempel kan nämnas att de tillgängliga platserna första halvåret i år utnyttjades till 12 procent. Efter den senaste tidens rymningar från anstalter har åtgärder vidtagits för att höja säkerheten. Tidigare har dock regeringen gett Kriminalvårdstyrelsen i uppdrag att effektivisera sin verksamhet, vilket har lett till rationaliseringar och besparingar inom kriminalvården, varför utgiftsökningen i år blir måttlig trots de nya åtgärderna. Bland 5
annat har inpasseringskontroller och mobilstörningsutrustningar införts. Dessutom har regeringen gett Kriminalvårdsstyrelsen i uppdrag att inleda arbetet med att ta fram förslag avseende utformningen av en ny säkerhetsanstalt. Senast den 1 december skall Kriminalvårdsstyrelsen inkomma med förslag avseende anstaltens utformning och lokalisering. Fortsatta övergångar från långtidssjukskrivning till förtidspension Kostnaderna för ohälsan fortsätter att öka, trots att trenden av sjunkande sjukskrivningssiffror håller i sig. Det är framför allt övergångarna från långtidssjukskrivning till aktivitets- och sjukersättning (förtidspension) som ligger bakom detta, även om de korta och medellånga fallen också minskar. Antalet dagar med sjukpenning bedöms nu bli något lägre än i tidigare prognos, vilket dock motverkas av ökade utgifter för rehabiliteringsinsatser. För aktivitets- och sjukersättning väntas högre utgifter i år och nästa år. Det beror på nämnda övergångar, men också på en något högre medelersättning. Arbetslöshet och sjukpenningdagar 1987 25 Tusental arbetslösa 4 35 3 25 2 15 1 Miljoner sjukdagar Miljoner sjukdagar 12 9 6 3 5 Tusental arbetslösa 1987 1988 1989 199 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 Historiskt sett har antalet arbetslösa och antalet sjukpenningdagar gått åt motsatt håll. Mönstret ser ut att brytas nästa år. Detta beror till stor del på regeländringar och insatser inom sjukförsäkringsadministrationen som leder till att sjukdagarna fortsätter att minska, trots en sjunkande arbetslöshet. Lägre arbetsmarknadsutgifter såväl 24 som 25 Ökningen av arbetslösheten har dämpats och den säsongsrensade arbetslösheten minskade mellan juni och juli. På helårsbasis ser arbetslösheten därför ut att bli något lägre än tidigare beräknat, såväl i år som nästa år. Dessutom har den genomsnittliga inkomstrelaterade dagersättningen inte ökat i förväntad takt. Sammantaget leder detta till lägre utgifter för arbetslöshetsersättning. Regeringen beslutade vid årsskiftet att avsätta 2 miljarder kronor extra till arbetsmarknadspolitiska åtgärder i år. ESV gjorde då bedömningen att samtliga medel inte skulle förbrukas under året, eftersom åtgärdsvolymerna minskat kraftigt under 23. Utfallet hittills i år bekräftar att det gått trögt att öka volymerna och utgifterna väntas nu bli ännu något lägre än i tidigare bedömning. Även utgifterna för köp av arbetsmarknadsutbildning blir därmed lägre än beräknat. Endast 75 procent av de extra medlen bedöms således bli förbrukade i år. Utgifterna för särskilda insatser för arbetshandikappade har också justerats ned, vilket bidrar till lägre arbetsmarknadsutgifter i år och nästa år. En anledning till detta är betydligt färre personer med lönebidrag än beräknat. Detta skulle kunna förklaras av 6
den relativt höga arbetslösheten. Det är alltid lättare att få till stånd lönebidragsanställningar i tider med brist på arbetskraft. Ökade järnvägsinvesteringar Utgifterna inom kommunikationsområdet beräknas stiga med 7 miljarder kronor 23 25. Förklaringen är till största delen att utgifterna för järnvägsinvesteringar ökar. Detta innebär således att ambitionerna för utbyggnad och underhåll av infrastruktur höjs. För att möjliggöra tidigareläggning av byggstarter för ett antal projekt kommer upplåningen i Riksgäldskontoret för investeringar att öka. Att finansiera investeringar med lån innebär att anslagen i framtiden belastas med räntor och amorteringar. Stigande räntekostnader men ränteutgifterna minskar tillfälligt nästa år Räntekostnaderna nådde sin botten förra året efter att ha minskat i flera år. De ökar från och med i år då statsskulden åter har börjat stiga. Skulden byggs på med nästan 9 miljarder kronor som följd av statsbudgetens underskott i år och nästa år. Ökningen av räntekostnaderna beror också på högre räntor nästa år. Ränteutgifterna, som redovisas mot anslaget, väntas däremot minska 25 främst till följd av stora valutakursvinster. Två stora dollarlån förfaller då till betalning till en väntat låg dollarkurs. Vidare uppstår stora kursförluster 24, bland annat som en följd av en förskjutning av planerade uppköp från 23 till 24. Jämfört med vårpropositionen är ränteutgifterna lägre, särskilt för i år. Det beror främst på lägre korta räntor och ändrade låneplaner. 12 Räntor på statsskulden 1998 25 12 1 1 8 8 6 6 4 4 2 2 1998 1999 2 21 22 23 24 25 Räntekostnader Ränteutgifter (anslaget) Räntekostnaderna nådde en botten förra året och har därefter börjat öka till följd av stigande statsskuld och högre räntor från nästa år. Ränteutgifterna minskar tillfälligt nästa år. Första budgetåret med 25 medlemsstater i EU Nästa år blir det första hela budgetåret med tio nya EU-medlemmar. Kommissionen har därför föreslagit en ökning av budgetramen, vilket innebär att Sveriges EU-avgift kommer att öka nästa år. Kommissionen vill genom avgiftshöjningen försäkra sig om att redan fattade beslut kan genomföras som planerat. De senaste åren har kom- 7
missionen emellertid räknat med för höga budgetutfall, varför nästa års EU-avgift nu bedöms bli något lägre jämfört med föregående beräkning. Även i år har Sverige fått tillbaka medel från föregående års budget till följd av ett lågt utnyttjande av strukturfonderna. Innevarande års avgift beräknas trots det bli högre än 25 på grund av att förra årets decemberavgift betalades i januari i år. Staten har köpt gamla Posthuset vid Vasagatan Statens Fastighetsverk har för regeringskansliets behov köpt gamla Posthuset vid Vasagatan i Stockholm för en miljard kronor. Detta har nu beaktats, men till följd av mindre utlåning än väntat till andra myndigheter och bolag har Riksgäldskontorets nettoutlåning sänkts. Det gäller bland annat utlåningen till FMV och Botniabanan samt för studielån. Nettoutlåningen är något nedreviderad även för nästa år. Det kan snart bli aktuellt för Green Cargo AB att få kapitaltillskott från staten i enlighet med riksdagsbeslut före sommaren. Extra utdelningar från andra statliga bolag skall finansiera åtgärderna. För närvarande finns dock inte några medel för detta på omstruktureringskontot i Riksgäldskontoret. Eventuella utbetalningar till bolaget innan utdelningar har inkommit får tillfälligt belasta ett nyinrättat anslag inom utgiftsområdet Näringsliv. 8
Realekonomisk fördelning Statsbudgetens utgifter realekonomiskt fördelade 23 25 Förändring från Utfall SB Prognos Diff. fr. BP 4:2 föregående år (procent) Realekonomisk art 23 24 24 25 24 25 24 25 Transfereringar 485,5 57,2 58,9 533,4-1,3-1,3 4,8 4,8 varav till Hushållssektorn 288,5 291,2 295,4 299,5-1,3 -,5 2,4 1,4 Kommunala sektorn 112,1 114,9 111,3 124, -,4 -,6 -,7 11,4 Företagssektorn 23,7 28,1 26,4 3,4 -,1 -,6 11,1 15,3 Ålderspensionssystemet 25,4 27,5 27,6 3,,1,4 8,8 8,5 Statliga ideella organisationer 2,9 3,1 2,8 2,8 -,1 -,1-2,4,5 Internationell verksamhet 32,8 42,4 45,3 46,7,5,2 38,4 3, varav till EU-institutioner 18,5 24,5 26,9 26,3,1 -,6 45,5-2,1 Konsumtionsutgifter 155,8 16,3 161,9 163,9,3,1 3,9 1,3 varav Löner inklusive sociala avgifter 82,2 85,4 86,9 89,5 1,1 1,7 5,7 3,1 Omkostnader för konsumtion 4,6 41, 4,9 41,2 -,4-1,1,9,7 Lokaler 14,4 14,9 14,8 15,1 -,2 -,3 2,7 2,6 Utgifter för försvarsändamål 11,9 11,3 11,9 11,, -,2 -,2-7,3 Sociala naturaförmåner 6,8 7,7 7,5 7,1 -,1, 9,7-5,3 Investeringsverksamhet 9,2 1,4 1,7 11,5,,3 16,5 7,7 Räntor 48,2 54,5 55,8 46,4,5 -,5 15,9-17, varav Räntor på statsskulden 42, 47,5 48,6 39,1,1-1, 15,7-19,5 Finansiella transaktioner 4,8 5,5 5, 6,3 -,4 -,5 4,4 25, Summa utgiftsområden 73,5 737,9 742,4 761,6-1, -1,7 5,5 2,6 SB=Statsbudget, BP 4:2=Budgetprognos 24:2 (ESV:s föregående prognos) Transfereringarna ökar under perioden 23 25 något mer än statsbudgetens utgiftsområden. Hushållens andel av transfereringarna minskar och kommunernas andel ökar. Transfereringarnas andel av statsbudgeten når upp till 7 procent vid periodens slut. Utgifterna för konsumtion och räntor blir däremot lägre under samma period. Det sker således en omfördelning från konsumtion och räntor till transfereringar. Det bör observeras att de utgiftsmässiga räntorna på statsbudgeten minskar endast tillfälligt 25. Räntekostnaderna ökar trendmässigt från 23. Endast små förändringar i den realekonomiska fördelningen har skett sedan föregående prognos. Det är främst transfereringarna till hushåll och kommuner som blir något lägre än tidigare prognos. Även ränteutgifterna blir något lägre 25 än tidigare väntat. Den realekonomiska fördelningen grupperar statsbudgeten efter typ av utgifter, i stället för efter anslag och utgiftsområden. En realekonomisk indelning är särskilt användbar vid analys över tiden och vid jämförelser mellan olika länder. * 9
Inkomster Konjunkturuppgången beräknas nu bli starkare än i tidigare bedömningar. Tillväxten har reviderats upp betydligt, till följd av en stark export. Detta förbättrar företagens resultat, vilket på sikt leder till högre skatteinkomster för staten. Återhämtningen på arbetsmarknaden går emellertid långsamt. Den negativa utvecklingen ser dock ut att dämpas under senhösten och nästa år ökar sysselsättningen åter. Detta innebär att skattebaserna kommer att växa snabbare nästa år. Periodiserad redovisning av skatter Periodiserade inkomstskatter 22 25 Utfall Prognos Diff. fr. BP 4:2 Diff. fr. VÅP 22 23 24 25 23 24 25 23 24 25 Hushåll 1 359,5 389,3 48,7 427,8 2, 3,4 5,8 -,2 -,1 5,5 varav: Kommunal skatt 378,5 44,7 424,1 442,3 2,4 2,9 4,2 1,4 3,2 7,8 Statlig skatt 33,1 33,8 35,5 39,3 -,1 -,1,4 1,2 1,8 2,5 Skatt på kapital 6,2 6,7 8,7 1,4 -,3,6 1,6-2,4-4,8-4, Reduktioner m.m. -58,4-55,9-59,5-64,1, -,1 -,4 -,4 -,3 -,8 Kyrko- och begravningsavgift 12,9 13,2 13,7 14,3,1,1,2,,1,3 Företag Inkomstskatt 43,9 49,2 54,4 56,7 2,1 2,4 2,6 2,4 5,7 4,9 Avkastningsskatt 13, 12,7 12, 11,9,2,2 -,4,1 -,1-1,1 Totalt företag 57, 62, 66,5 68,6 2,2 2,6 2,1 2,6 5,7 3,8 BP 4:2=Budgetprognos 24:2 (ESV:s föregående prognos), VÅP=Vårpropositionen 24. 1 Hushållens inkomstskatt är exklusive kyrkoskatt. Hushållen Den beskattningsbara inkomsten för hushållen förra året blev något högre än väntat. Det visar det preliminära taxeringsutfallet avseende 23. Det är framför allt effekterna av pensionsreformen som har underskattats. Den högre inkomstnivån leder till större skatteinkomster för kommunerna än tidigare beräknat. Nivåökningen slår igenom även på kommande år. Effekten förstärks dessutom av att konjunkturuppgången bedöms få genomslag i sysselsättningen nästa år. I kombination med en högre timlön innebär detta att lönesumman kommer att växa betydligt snabbare 25. Kommunalskattehöjningarna nästa år bedöms därför stanna vid 1 öre, vilket är mindre än i föregående prognos. Även inkomsterna från förmögenhetsskatten har justerats upp som en konsekvens av taxeringsutfallet. Företagen Företagens slutliga skatt för 23 kommer endast att skilja sig marginellt jämfört med föregående prognos, visar det preliminära taxeringsutfallet. Företagens inkomstskatt ser dock ut att bli något högre än beräknat och prognosen har justerats för detta. Ökningen kan hänföras till bättre resultat än väntat hos företagen förra året. Detta slår även igenom under efterföljande år i prognosen. Den ljusa bild som målades upp i föregående prognos avseende företagens resultat består. Konjunkturåterhämtningen drivs till stor del av en stark export av bland annat motorfordon och teleprodukter. Generellt sett leder ökad export till förbättringar av företagens resultat och därmed 1
deras skattebetalningsförmåga. Det är dock svårt att fastställa det direkta sambandet mellan exportutvecklingen och företagsskatterna. Till följd av konstaterade höga preliminärskatteinbetalningar från företagen, höjdes prognosen för företagens skatter redan tidigare under året. Om dessa höjningar är tillräckliga för att avspegla den ökande exporten är svårt att säga. Möjligheten finns att ytterligare uppjusteringar kan bli aktuella. Det positiva resultatet från inkomstskatten neutraliseras dock till stor del av att inkomsterna från särskild löneskatt på pensionskostnader ser ut att bli lägre enligt det preliminära taxeringsutfallet. Den sammanlagda slutskatten bedöms därför endast avvika marginellt från vad som beräknats tidigare. Statsbudgetens inkomster Statsbudgetens inkomster 23 25 Diff. fr. Diff. fr. Förändring från Utfall SB Prognos BP 4:2 VÅP föregående år Inkomsttyp / inkomsttitel 23 24 24 25 24 25 24 25 24 25 1 Skatter m.m. 68,5 646,7 64,2 686,3 2,2 4, 14,4 15,5 31,7 46,2 11 Skatt på inkomst 29,7 54, 47,1 67,4 1,2 2,3 8,7 8,5 17,4 2,3 Fysiska personers inkomstskatt, netto -38,1-19,3-23,8-11,1 1,3-1,7 1, -,5 14,3 12,7 Juridiska personers inkomstskatt, netto 61,7 68,4 65,7 73,4,4 4,2 7,5 8,6 4,1 7,7 Övriga inkomstskatter 6,1 5, 5,2 5,1 -,4 -,1,2,3-1, -,1 12 Socialavgifter och löneskatter 259, 266,8 267,7 276,7,1,8 4,2 5,4 8,6 9, 13 Skatt på egendom 36,1 36,4 36,6 38,5,1,7,4,7,5 1,9 Fastighetsskatt 21,2 23,5 23,5 24,3,,, -,2 2,3,8 14 Skatt på varor och tjänster 298,4 313,3 311,6 325,5 -,6,6 2,8 2, 13,3 13,9 Mervärdesskatt, netto 25,1 214,2 214,7 222,7, 1,4 2,1 1,8 9,7 8, Tobaksskatt 8,2 8,4 8,3 8,3,,1 -,1 -,3,, Alkoholskatt 11, 1,8 1, 9,8 -,7-1,1 -,5 -,8-1, -,2 Energiskatt 58,1 63, 62,6 68,4,, 1,2 1,5 4,5 5,8 Skatt på vägtrafik 8,3 8,5 8,4 8,4,,,,,1,1 Skatt på import m.m. 3,5 3,8 3,4 3,4,2,3 -,2 -,4 -,1,1 Övrig skatt på varor och tjänster 4,2 4,6 4,3 4,4 -,1,,4,3,1,1 15 Utjämningsavgift och kompensation för mervärdesskatt -1,8-6,3-6,7-7,4 1, -,1 -,9 -,6-4,8 -,7 varav: Utjämningsavgifter 26,2 27,9 26,7 26,9, -,4 Kompensation för mervärdesskatt -28, -34,2-33,4-34,2 1,,3 16 Betalningsdifferenser, skattekonto -4,4-7,2-6,6-7,1,3,2 -,8-2, -2,2 -,5 17 Nedsättning av skatter -8,6-1,3-9,6-7,3,1 -,5,1 1,4-1, 2,2 2 Inkomster av statens verksamhet 29,2 29,4 32,6 37,8,1 5,,9 4,7 3,4 5,1 Inkomster av statens aktier 4,5 4,9 7,6 12,2,3 4,8, 4,6 3,1 4,6 3 Inkomster av försåld egendom, 15,,1,,, -14,9-15,,1 -,1 4 Återbetalning av lån 2,5 2,3 2,4 2,4,,,, -,1, 5 Kalkylmässiga inkomster 9,5 8,2 8,4 7,2 -,1 -,2,1,1-1,1-1,2 6 Bidrag m.m. från EU 12, 1,8 11,6 11,1,1, -,1-1, -,4 -,5 Totala inkomster 661,7 712,4 695,4 744,8 2,3 8,8,5 4,4 33,7 49,4 Totala utgifter 78,1 754,1 754,2 774,5-2, -2,3-3, -1,7 46,1 2,3 Budgetsaldo -46,3-41,7-58,8-29,7 4,3 11,1 3,5 6,1-12,5 29,1 SB=Statsbudget, VÅP=Regeringens prognos för 24 och beräkningar för 25 i Vårpropositionen BP 4:2=Budgetprognos 24:2 (ESV:s föregående prognos) 11
Större inbetalningar av kvarskatt Fysiska personers inkomstskatt 24 blir högre jämfört med föregående prognos. Detta förklaras till stor del av att den högre slutskatten 23 leder till större inbetalningar av kvarskatt i år. Nästa år leder en högre beskattningsbar förvärvsinkomst till att förskottsutbetalningarna till kommunerna stiger, samtidigt som slutregleringen av kommunalskatterna för 23 blir mindre negativ för kommunerna. Innebörden blir att utbetalningarna från inkomsttiteln växer mer än inkomsterna och att nettoinkomsten därmed blir mer negativ. Bättre resultat för bolagen Företagens förbättrade resultat bidrar till ökade preliminärskattedebiteringar under de kommande åren men syns i budgeten först 25. Inkomsterna blir endast något högre än beräknat för 24. Den högre preliminärskatten balanseras av en periodiseringseffekt. En större andel än väntat av preliminärskatten som inbetalts 24 avser 23, vilket leder till att slutregleringen avseende 23 blir lägre. En större andel av slutskatten avseende 23 har alltså redan debiterats preliminärt. Detta balanserar till största del den högre preliminärskatten och medför att nettot för juridiska personer, efter ett antal mindre justeringar, endast blir något högre än beräknat. Inkomsterna revideras däremot upp för 25, främst på grund av den högre preliminärskatten. Dessutom ökar inkomsterna på grund av lägre omföringar. Högre momsinkomster nästa år Momsinkomsterna under innevarande år stämmer relativt väl med tidigare prognoser. Den viktigaste skattebasen för momsen är hushållens konsumtionsutgifter. Dessa väntas nu bli något lägre i volym än tidigare, men i gengäld väntas priserna bli högre. Nästa år dominerar prisökningarna och momsinkomsterna stiger därmed. Vikande försäljning minskar inkomsterna från alkoholskatt Reglerna om i princip obegränsad införsel av alkohol från andra EU-länder, tillsammans med skattesänkningarna i Finland och Danmark, har lett till att Systembolagets försäljning av i synnerhet sprit minskat kraftigt under året. Exempelvis minskade spritförsäljningen i juli månad med 17 procent jämfört med samma månad föregående år. Statens inkomster från alkoholskatt beräknas därför sjunka med en miljard kronor i år. Nästa år fortsätter sannolikt inkomsterna nedåt, men i betydligt svagare takt. En minskande alkoholförsäljning har funnits med i ESV:s bedömning under en längre tid, men minskningen har blivit kraftigare än väntat. Prognoserna över inkomsterna har därför justerats ned för såväl 24 som 25. 12
11,3 Inkomster av alkoholskatt 1999 25 rullande tolvmånaderstal 11,3 1,8 1,8 1,3 1,3 9,8 dec-99 jun dec- jun dec-1 jun dec-2 jun dec-3 jun dec-4 jun dec-5 9,8 Fram till och med det första kvartalet 22 ökade alkoholskatteinkomsterna stadigt. Den successiva upptrappningen av införselkvoterna, tillsammans med sänkta alkoholskatter i grannländerna, medförde att inkomsterna i stället började sjunka; först relativt svagt och sedan allt kraftigare. Inkomsterna beräknas minska med en miljard kronor mellan 23 och 24. ESV har inte tagit hänsyn till konsekvenserna av en eventuell sänkning av alkoholskatten, eftersom ett beslut om detta ännu saknas. Vid uppskattning av effekten av en skattesänkning måste hänsyn tas till den försäljningsökning som sannolikt följer av det lägre priset. Alkoholinförselutredningen bedömer i sitt betänkande att spritförsäljningen skulle öka med runt 35 procent om skatten sänks med 4 procent. Grovt räknat blir inkomsterna i så fall en halv miljard kronor lägre än prognostiserat. Om den inhemska försäljningen skulle förbli oförändrad, trots den sänkta skatten, skulle inkomsterna i stället bli knappt 1,5 miljarder kronor lägre. Kraftigt ökade aktieinkomster nästa år Inkomsterna av statens aktier beräknas öka kraftigt nästa år till följd av en extra utdelning från TeliaSonera om 4,5 miljarder kronor. Enligt bolagets delårsrapport tillåter starka kassaflöden en återföring om 3 miljarder kronor till aktieägarna under 25 27, utöver den ordinära utdelningen. Eftersom staten äger 45 procent av TeliaSoneras aktier bedöms totalt 13,5 miljarder kronor av den extra utdelningen att tillfalla statskassan. Dock reserverar sig styrelsen för att beloppet kan komma att ändras om attraktiva investeringsmöjligheter uppstår under perioden. 13
Beräkningsförutsättningar Beräkningarna är baserade på Konjunkturinstitutets senaste makroekonomiska prognos som publicerades den 26 augusti 24. Makroekonomiska förutsättningar 23 25 Utfall SB VÅP Prognos Diff. fr. BP4:2 3 Diff. fr. VÅP Nivåer 1 23 24 24 24 25 24 25 24 25 Procentuell förändring från föregående år: BNP (fp) 2 44 1,6 2, 2,5 3,5 3,,7,3 1,,4 Lönesumma (lp) 1 2 2,5 3,6 2,9 3,3 4,5,1,6,4,9 Arbetade timmar (miljontal) 7 142-1,1,5 -,4 -,1,8,2,4,3,3 Timlön 3,6 3,5 3,2 3,4 3,7 -,2,2,2,5 Hushållens konsumtionsutgifter (lp) 1 195 4,5 3,8 3,1 4, 4,6 -,2,5,9,9 Hushållens konsumtionsutgifter (fp) 1 195 1,9 2,1 2, 2,4 3, -,4,,4,8 KPI 277 1,9 1,3,4,5 1,6 -,1,2,1,2 Antal sysselsatta (tusental) 4 232 -,3,1 -,6 -,5,3,2 -,1,1 -,2 Nivåer: Öppen arbetslöshet, procent 4,9 4,7 5,5 5,5 5,1 -,1 -,1, -,2 3-mån ränta, procent 2 3, 3,7 2,6 2,1 2,6,, -,5 -,4 5-års ränta, procent 4,1 4,8 4,1 3,9 4,7 -,2 -,1 -,2,2 Prisbasbelopp, tkr 38,6 39,3 39,3 39,3 39,4, -,1,, fp=fasta priser, lp=löpande priser, SB=Statsbudget, BP4:2=Budgetprognos 24:2 (ESV:s föregående prognos) VÅP=Regeringens prognos i 24 års ekonomiska vårproposition 1, 23 2 Regeringens prognos avser 6-månaders ränta. 3 Observera att jämförelse görs mot den uppdatering av KI:s marsprognos som låg till grund för BP4:2, inte mot KI:s juniprognos. 14
1 6 Statsskulden 198 25 Procent av BNP 8 1 4 1 2 1) 7 6 1 5 8 4 6 3 4 2 2 1 198 1985 199 1995 2 23 25 Källa: RGK och ESV Okonsoliderad statsskuld Okonsoliderad statsskuld i procent av BNP Konsoliderad statsskuld i procent av BNP Statsskulden ökar till följd av underskotten 23 25. Skuldnivån vid ingången av 23 har dessutom höjts som följd av ändrat skuldbegrepp. I procent av BNP ökar därför skulden 23. Den fortsätter emellertid att öka något 24 för att vända nedåt 25. 23 1 24 25 Okonsoliderad statsskuld vid ingången av året 1 24 1 229 1 288 Okonsoliderad statsskuld vid utgången av året 1 229 1 288 1 321 Förändring 24 59 33 Budgetsaldo -46-59 -3 Okonsoliderad statsskuld i procent av BNP 5,4% 5,5% 49,3% Konsoliderad statsskuld i procent av BNP 48,6% 48,8% 47,7% 1 Till följd av ändrat skuldbegrepp från och med 23 är skulden 44 miljarder kronor högre vid ingången av 23 än vid utgången av 22 (motsvarande 1,8 procent av BNP). Anm. Förändringen av statsskulden som andel av BNP (skuldkvoten) påverkas av flera faktorer. De sammanfattas förenklat i den så kallade skuldekvationen, se Budgetprognos 24:2 sid 11 16 Här redovisas som huvudbegrepp den okonsoliderade statsskulden, det vill säga utan eliminering av statliga myndigheters innehav av statspapper. Detta skuldbegrepp är mest relevant för beräkningen av statsskuldsräntorna. Från och med 22 är den konsoliderade statsskulden, alltså efter det att statliga myndigheters innehav räknats bort, cirka 4 miljarder kronor lägre än den okonsoliderade skulden (motsvarande 1,7 procent av BNP). Det konsoliderade begreppet är lämpligt att använda när skulden sätts i relation till BNP. Före 22 var det statliga innehavet av statspapper relativt marginellt. Under andra halvåret 22 ökade statens innehav då några myndigheter omvandlade inlåning i Riksgäldskontoret till statspapper. Se vidare temaavsnittet i Budgetprognos 23:1 Nya statsskuldsbegrepp 23 samt Underlag till årsredovisning för staten 23. 15
Engångsposter m.m. som påverkar statsbudgeten 1995 25 Poster 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 Anslag: Bidrag till kapitalet i Europeiska investbanken -1,8-1,7 -,9 OM Gruppen AB, aktieköp -,5 Arealersättning, årsförskjutning 3,5-4,, 4, Djurbidrag, miljöers. m.m, årsförskjutning 2,3-2,3 Läkemedelsersättning, månadsförskjutningar -,3,3 Förskott/Senareläggning EU-avgift -1,7-1,5 5,8-2,5 Omvärderingspost statsskuldsräntor -2,3 Inkomsttitlar: Momseffekt på grund av EU-inträdet -8,2 Infasningsrabatt EU 4,5 3,6,7,3 Ändrade redovisningsperioder moms 12,9 Pensionsskatt f.d. affärsverk 3,9 Nordbanken, aktieförsäljning 6,7 8, Nordbanken, extra utdelning 2, Nordbanken, inlösen av aktier 5, Fastighetsförsäljning Akademiska hus 1,8 Stadshypotek, aktieförsäljning 7,6 Securum, utdelning och aktieförsäljning 6,3 3,9 Statens fastighetsverk, inleverans av överskott 1,1,6 Statens fastighetsverk, försäljning av fastigheter,5 Enator, utdelning och aktieförsäljning 1,2 SAQ Kontroll AB, aktieförsäljning,3 Delpensionsfonden m.m. 8,1 Statlig ink.skatt till kommuner ( 2-lappen ) -1,3 Stattum, förhöjd aktieutdelning samt reavinstskatt 12,8 Celsius AB, aktieförsäljning (delbelopp),5 Telia AB, aktieförsäljning 61, Återbetalning Alecta (f.d. SPP), skatteeffekt 1, Extraordinär utdelning från Riksbanken 2, 2, Extraordinär utdelning från TeliaSonera 4,5 Summa anslag och inkomsttitlar 3,2 25,5 22,7 13, -,5 77,5 24,5 16,8 9,8 -,3 2,2 Kassamässig korrigering: Bostadslån 26,9 Överföring från AP-fonden 45, 45, 46,3 8,7 13,7 4, 1,9 Utdelning från Riksbanken, statsobligationer -19,6 Förskott/Senareläggning EU-avgift 1,7 1,5-5,8 2,5 Omvandling av RGK-inlåning till statsobligationer 39,1 Omvärderingspost statsskuldsräntor 2,3 RGK:s nettoutlåning: Premiepensionsmedel, inbetalning 9,1 1,5 12,1 13,7 26,1 24,9 2,3 22, 22,2 21,2 24,8 Premiepensionsmedel, utbetalning -56, -18,2-2,3-21,5-22,2-23, Premiepensionsmynd, köp av statsobligationer -7,9 -,9 Kärnavfallsfonden 19,1 1,3,2 1,9,7,9 2,7-1,1 Bankinsättningsgarantin 1, 2,1 2,1 2,3 2,3,9-2,7 -,4 Försäljning av Retriva 4,1 Återbetalning av Securumlån 1, Venantius lån -2, 14, 6, Sveaskog, överbryggningskredit -12, 12, Omvandling av RGK-inlåning till statsobligationer -39,1 Omstrukturering av statliga bolag, extra utdelningar m.m. 2,3,1 Omstrukturering av statliga bolag, kapitaltillskott -2,1 -,3 Övrigt, netto (främst övriga bolag/affärsverk) 6,6 14, 9,2,6-2,7 1,8-8,1-5,6 2,1-2,2-3, Summa kassamässig korrigering och RGK:s nettoutlåning 22,6 62,7 3,6 17,6 72,6 18,7 12,2 12,6 8,6 3,,7 Totala engångseffekter m.m. 25,8 88,2 53,3 3,6 72, 96,2 36,7 29,4 18,4 2,8 2,9 Utfall Prognos 16
Budgetsaldo 2 24 Rullande tolvmånaders tal 15 15 1 1 5 5-5 -5-1 a- o- 1 a- 1 1 o- 1 2 a- 2 2 o- 2 3 a- 3 3 o- 3 4 a- 4 4 o- 4-1 Budgetsaldot har gradvis försämrats sedan toppnivån sommaren 2. Försämringen beräknas fortsätta återstoden av året, men i slutet av perioden syns en liten förbättring genom att utgifter har förskjutits till nästa år samt en starkare inkomstutveckling. Takbegränsade utgifter och inkomster 21 24 Procentuell årlig förändring av rullande tolvmånaderstal 4% Takutgifter 4% 1% Inkomster 1% 5% 5% 2% 2% % % -5% -5% % 1 a- 1 1 o- 1 2 a- 2 2 o- 2 3 a- 3 3 o- 3 4 a- 4 4 o- 4 % -1% a- 1 1 o- 1 1 a- 2 2 o- 2 2 a- 3 3 o- 3 3 a- 4 4 o- 4 4-1% Ökningstakten i utgiftsnivån är förhållandevis jämn. Den stadiga ökningen leder dock fortfarande till ett överskridande av utgiftstaket mot slutet av 24 om inte ågärder vidtas. Inkomstnivån har stadigt sjunkit sedan sommaren 21 genom bortfall av engånsinkomster och konjunkturell försvagning av skattebaserna. Minskningen bromsades dock upp i slutet av förra året och nu syns ett tydligt trendbrott. 17
Uppräkningsfaktorer inom kommunskattesystemet Prognostillfälle 2 21 22 23 24 25 Fastställda (avser förskott 21) 1,64 1,512 Budgetprognos 2:4 1,754 1,572 1,485 1,694 Budgetprognos 21:1 1,692 1,552 1,472 Budgetprognos 21:2 1,7 1,547 1,475 1,811 1,39 Budgetprognos 21:3 1,7 1,53 1,44 Fastställda (avser förskott 22) 1,554 1,51 Budgetprognos 21:4 1,747 1,621 1,484 1,545 1,388 1,424 Budgetprognos 22:1 1,747 1,613 1,494 1,658 Budgetprognos 22:2 1,747 1,614 1,537 1,644 1,462 1,438 Budgetprognos 22:3 1,747 1,616 1,587 1,695 Fastställda (avser förskott 23) 1,5 1,61 Budgetprognos 22:4 1,746 1,636 1,569 1,578 1,476 1,468 Budgetprognos 23:1 1,746 1,636 1,578 1,543 1,485 1,458 Budgetprognos 23:2/3 1,746 1,636 1,578 1,47 1,447 Fastställda (avser förskott 24) 1,5 1,35 Budgetprognos 23:4 1,746 1,636 1,578 1,52 1,47 1,49 Budgetprognos 24:1 1,746 1,636 1,528 1,411 1,333 1,358 Budgetprognos 24:2 1,746 1,636 1,528 1,411 1,358 1,369 Budgetprognos 24:3 1,746 1,636 1,528 1,472 1,368 1,428 18