SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR KYRKSKOLAN LÄSÅRET

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR KYRKSKOLAN LÄSÅRET 2015-2016 TRYGGHET OCH STUDIERO Analys av föregående års resultat och åtgärder: Vi ordnar gemensamma aktiviteter för att skapa en positiv anda på skolan.vi har genomfört ett antal gemensamma aktiviteter på skolan och detta har varit väldigt positivt och skapat en fin vikänsla på skolan mellan elever i alla åldrar och personal. Detta är något all personal på skolan har upplevt varit givande Vi ska genomföra elevintervjuer i olika klasser på kvalitativ nivå för att få reda på hur våra elever trivs i skolan. Rektorer har genomfört sporadiska intervjuer under året i olika klasser med skilda syften. Det har inte blivit så systematiskt som vi önskat och tänkt oss från början och detta är något vi får ta med oss framåt och fundera över hur vi vill göra och i vilket syfte vi gör dessa intervjuer. Sammanställning av svar på trivselenkäten som lämnas ut till eleverna på höstterminen Frågeställning: 1 Trivs du i skolan? 2 Känner du dej trygg i skolan? 3 Hur upplever du stämningen på rasterna? 4 Har du sett någon bli kränkt i skolan? 5 Finns det någon vuxen du känner att du kan prata med om du upplever att någon blir kränkt? 6 Äter du i matsalen? Smedjebackens kommun Familje- och utbildningsförvaltningen 777 81 Smedjebacken E-post: fou@smedjebacken.se Telefon: 0240-66 00 00 Telefax: 0240-763 89 Bankgiro: 820-9538 Org.nr: SE2120002205 Säte Smedjebacken

Sammanställning av svar på SKLs elev- och vårdnadshavarenkät: Frågeställning: Jag/Mitt barn känner mig/sig trygg i skolan. Analys av årets resultat: Både elever och vårdnadshavare upplever i de svar vi fått på enkäten att vi har en trygg skola. De allra flesta elever kommenterar att de kan vända sig till någon eller flera vuxna på skolan och att de känner en trygghet i att komma till skolan. Vi har under året förstärkt rastvakter ute på rasterna då både personal och elever upplevde att det är på rasterna olika saker sker och vi upplever att efter den åtgärden har det blivit ytterligare förändring i positiv riktning på skolan. Vi tycker att vi försöker ta tag i signaler vi får från olika klasser om det inte råder studiero. Vi har haft observationer och lyft frågan på barn-och elevhälsoteamet för att diskutera lösningar och åtgärder för hur vi kan hjälpas åt med att skapa studiero i olika elevgrupper. Det som framkommer vid intervjuer är att det är enskilda elever som stör ordningen. Detta är något vi måste arbeta vidare med på skolan. Vi är bra på att snabbt fånga upp signaler från lärare och elever på oroligheter och sätta in olika åtgärder som vi tror på för att komma till rätta med studiero. Vi har en elevcoach en dag i veckan på skolan som bland annat har arbetat med ART med enskilda individer och i grupp. Detta stöd har varit värdefullt och väl utnyttjat under läsåret som gått. Åtgärder inför läsår 2016-2017 : -Befästa lärarnas befogenheter kring vilka åtgärder de har rätt att nyttja genom exempelvis skollagen. -Vi kommer fortsätta ta hjälp av barn- och elevhälsoteamet när det uppkommer olika situationer och genom denna kanal hitta lösningar och åtgärder. :

ELEVERS UTVECKLING MOT MÅLEN Analys av föregående års resultat och åtgärder: Vi kommer att satsa på våra förstelärare och att de ska driva det kollegiala lärandet i team från år f-9. De har främst drivit arbetet i sina arbetslag F-3, 4-6 samt 7-9. Vi har utbildat våra förstelärare i formativ bedömning och tillsammans har de genomfört en gemensam (F-9) föreläsning för alla våra lärare vilket var uppskattat. Denna typ av fortbildning genom kollegialt lärande har enligt våra utvärderingar varit ett mycket uppskattat sätt att lära sig på och vi ser att det sker en utveckling som gynnar våra elever på olika sätt. Läsningen kommer vi att fortsätta driva på enhetsnivå och på kommun nivå då den är central i inlärningen. Vår specialpedagog har varit ansvarig för att driva kommunens lässatsning vidare på södra området. Vi har genomfört några uppgifter under läsåret för att arbetet ska befästas hos alla lärare och man ska hålla sig uppdaterad kring det vi arbetade med förra läsåret. Lärarna upplever att arbetet med bland annat läsfixarna (år 4-6) är implementerat som ett arbetssätt. Matematiklyftet driver vi vidare på halvfart. Vi har haft hjälp av kommunens matematikhandledare att driva vidare detta arbete som bygger på Skolverkets matematiklyft. Avsatt tid för detta har varit en konferens i månaden för arbetslag 4-6. Det har varit lite svårt att hitta en gemensam grund för arbetet då vi har haft flera nya medarbetare som inte genomgått matematiklyftet. Vi har beslutat oss för att driva vidare arbetet med en lite annan inriktining även nästkommande läsår. Vi tror att satsningen på läsning i alla ämnen har bidragit till att vi har bibehållit våra höga resultat på skolan. Elevinflytande behöver vi arbeta med samt att få en samsyn kring lärandet. Vi arbetar med vår lärplattform Fronter som en gemensam informationskanal mellan lärare, elever och vårdnadshavare för att eleverna ska kunna följa sitt lärande kontinuerligt samt ställa frågor kring den bedömning man får. Detta ska självklart ske i klassrumsmiljön men Fronter är ett ytterligare redskap för att eleven ska bli medveten om hur lärandet ser ut.

Sammanställning av svar på SKLs elev- och vårdnadshavarenkät: Frågeställning: 1 Skolarbetet gör mig/mitt barn nyfiket så hon/han vill lära sej mer. 2 Jag/mitt barn vet vad hon/han ska kunna för att nå målen i de olika ämnena. 3 Lärarna på min/mitt barns skola hjälper mitt barn i skolarbetet om jag/mitt barn behöver det. 4 Jag/mitt barn får veta hur det går för henne/honom i skolarbetet. 5 Mina/mitt barns lärare förväntar sej att jag/mitt barn ska nå målen i alla ämnen. 6 Jag är på det hela taget nöjd med min/mitt barns skola.

Sammanställning över elever i behov av särskilt stöd År Grund Språk Funktionssvårigheter Behov Åp Sär svårigheter Fysiska Läs/skriv Diagnos Sv 2 Hp F-klass År 1 År 2 År 3 År 4 1 3 2 År 5 1 3 År 6 2 1 4 År 7 1 1 4 3 3 År 8 1 2 2 3 5 År 9 1 1 1 3 2 År Elevhälsan BUP HAB IFO Nyanl Oroande Frånvaro Plac Psykosoc ohälsa F-klass År 1 År 2 År 3 År 4 4 1 År 5 5 1 1 2 År 6 3 1 1 1 År 7 5 2 1 1 1 År 8 5 1 1 2 År 9 4 4 2 2 2 3 Når mål X av 16(17) Resultat av de nationella proven i årskurs 6 och 9. Nationellaprov sammanställning.xls

Sammanställning av krysschema Bi Bl En Fy Ge Hi Hkk Idh Ke Ma Mu NO Re Sh Slt* SO Sv Sv2 Tk Läser inte ämnet 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Otillräckliga kunskaper 0 0 2 0 0 0 0 0 0 2 0 0 0 0 0 0 1 0 0 Godtagbara kunskaper 43 0 31 0 0 0 0 35 0 35 36 39 0 0 37 0 33 0 44 Mer än godtagbara kunskaper 3 0 13 0 0 0 0 11 0 9 10 7 0 0 9 0 12 0 2 Totalt 46 0 46 0 0 0 0 46 0 46 46 46 0 0 46 0 46 0 46

Betygssammanställning Sammanställning av meritvärde Klassen Pojkar Flickor År 6 222,3 201,7 231,1 År 7 220,9 218,1 224,0 År 8 207,8 200,2 220,7 År 9 240,6 231,7 252,5 Gymnasiebehörighet Alla våra elever kom in på det val till gymnasium som eleverna själva valt. Två elever var inte behöriga att söka till nationella program. 91 % var behöriga att söka alla program. Analys av årets resultat: I skl:s enkät ser vi att vi har ett bra och jämnt resultat mellan elevernas och vårdnadshavarnas uppfattning om skolan. Vad vi behöver arbeta på är att skolarbetet ska göra eleverna nyfikna att lära till större del. Vi ser utifrån resultaten av kryss- schemat att vi har hög måluppfyllelse i år 4 och 5. Eleverna är godkända i praktiska ämnen samt att vi har väldigt få underkända elever. Dessa elever är kända av oss sedan tidigare och vi arbetar aktivt för att höja måluppfyllelsen även där. Enligt lärarnas analyser så har många elever mer än godtagbara kunskaper i flera ämnen vilket är mycket positivt. De elever som har genomfört de Nationella Proven i år 6 har ett bra resultat och även i år 9. Vi har få underkända elever och de elever som misslyckats har vi tidigare kännedom om samt insatser runt för att få dem att lyckas. Genom olika individuella anpassningar har vi lyckats få en stor del av eleverna godkända betygsmässigt vilket är positivt. Det är något fler F i betyg än vad de nationella proven ger i utslag. Jämför man dessa resultat ser vi att vi har ett bättre resultat i år än föregående år. Fortfarande är det ämnet matematik som sticker ut negativt med flest underkända elever. Positivt är att ämnet svenska har väldigt få underkända elever. Tittar vi på meritvärdet för klasserna 6-9 så har alla klasser höjt meritvärdet från höstens betyg,

vilket är mycket positivt. Vi kan också se att pojkarna har ett lägre meritvärde i alla klasser. Samtidigt kan vi konstatera att skillnaderna mellan flickor och pojkar har minskat från tidigare år. Om vi tittar på BIBASS diagrammet så kan vi se att i de klasser vi har många instanser inkopplade finns också flertalet F i betyg. Åtgärder inför läsår 2016-2017 : Vi kommer att arbeta med formativ bedömning genom den satsning kommunen genomför tillsammans med Skolverket och Högskolan Dalarna under hösten 2016. Detta kommer att ske under ledning av rektorer, förstelärare och specialpedagoger. Vi har även i uppgift att utveckla vårt systematiska kvalitetsarbete och framför allt analysdelen. Vi kommer att göra detta i samarbete med Högskolan Dalarna och kontinuerligt under höstterminen. Detta ska ske på alla nivåer i systemet, det vill säga från lärare, rektorer, förvaltningsledning och upp till politikernivå. Vi kommer att fortsätta med lässatsningen på Vad skola då vi tror att läsningen är grunden till bra resultat i alla ämnen. Detta kommer att drivas av specialpedagog och följas upp under året. : KVALITET OCH INFLYTANDE Analys av föregående års resultat och åtgärder: Vi ska göra en djupare analys av hur arbetsbelastningen ser ut och vad vi kan göra för att förbättra den för våra pedagoger i kommunen. En djupare analys har genomförts utifrån de resultat vi fått in. Vi har gjort en mall för hur uppföljningen ska se ut med de ur personalen som genererar låga resultat på denna enkät. Det kommer att tas fram en insatsplanering tillsammans med berörd personal för att försöka åtgärda eventuella brister och också för att tydliggöra vem som gör vad i detta arbete. Vi ska prata mål och resultat med eleverna inför, under och efter ett arbetsområde för att få medvetna och fokusinriktade elever som förstår varför de är i skolan. Vi har genom implementeringen av Fronter kommit ganska långt i detta arbete. Fortfarande kan vi se att det ser olika ut mellan lärarna och på det viset också vilken medvetenhet eleverna har kring sitt lärande. Vi ska arbeta för att få delaktighet från vårdnadshavare genom lärplattformen Fronter. Vi vill att denna ska vara ett aktivt forum för givande och tagande av information nu när våra vårdnadshavare fått tillgång till denna. Vi har valt att lägga ut alla information på Fronter under läsåret som gått. Vi kan dock de att vårdnadshavarna behöver utbildning kring detta då vi till hösten endast kommer att skicka information via detta forum och inte längre via mail.

Sammanställning av svar på SKLs elev- och vårdnadshavarenkät: Frågeställning: 1 Lärarna på min/ditt barns skola tar hänsyn till elevernas åsikter. Enkätsvar från vårdnadshavarenkäten:

Enkätsvar från personalenkäten angående den psykosociala arbetsmiljön: Frågeställning: 1. Trivsel/relationer: Trivs du på din arbetsplats 2. Meningsfullhet i arbetet: Vet du hur ditt arbete bidrar till arbetsplatsens mål? 3. Kompetens nog för att klara jobbet: Har du den rätta kompetensen, så att du kan göra ett bra jobb? 4. Arbetsbelastning: Känner du att du hinner med dina arbetsuppgifter? 5. Hälsa: Lever du så att du mår bra till kropp och själ? 6. Feedback: Delger ni varandra både konstruktiv och positiv feedback på arbetsplatsen? 7. Inflytande/Påverkansmöjlighet: Känner du dej delaktig i hur ditt arbete/dina arbetsuppgifter utformas? 8. Ledarskap: Får du det stöd du behöver av din chef? 9. Sammantaget tycker jag att situationen jämfört med för 3 månader sedan är:

Analys av årets resultat: Elevernas och vårdnadshavarnas bild av inflytande och påverkansmöjligheter överensstämmer ganska väl. Elevernas är något mer positiv. Om man jämför med föregående års resultat så har elevernas värde höjts något vilket är positivt. Vårdnadshavarnas enkätvärde ligger på samma nivå som tidigare. Vi kan utläsa av den psykosociala arbetsmiljöenkäten att personalen på Kyrkskolan trivs på sitt arbete och finner meningsfullhet i jobbet. Vi har skapat en rutin för att följa upp den psykosociala enkäten för personal som har låga svarsvärden. Vi har skapat en mall för detta ändamål som vi kommer att använda. Överlag har vi ett bättre resultat på alla frågor på den psykosociala arbetsmiljöenkäten. Vi tror att detta beror på att vi i dagsläget och under året har haft två väl fungerande arbetslag där man vill diskutera och driva arbetet vidare tillsammans och det är högt i tak. Detta kan ha sin grund i det arbete med kollegialt lärande som vi har arbetat med under året och även något år tillbaka i tiden. Åtgärder inför läsår 2016-2017 : Vi inför en rutin för att gå igenom arbetet med arbetsmiljön med vår personal. Vi tar fram en handlingsplan för varje enskild individ som har lågt svarsvärde på den psykosociala arbetsmiljöenkäten. Detta för att tillsammans hitta åtgärder för förbättringar för vår personal. : ÅTGÄRDER MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Analys av föregående års resultat och åtgärder: -Arbeta förebyggande mot kränkande behandling med vår elevcoach Vår elev coach har varit på plats en dag i veckan. Han har arbetat såväl med enskilda ärenden som med grupper. Han har haft möjlighet och arbeta förebyggande och i pågående ärenden som en uppföljning och åtgärd vid exempelvis kränkningar. Han har även arbetat med elever som har svårigheter med impulskontroll bland annat. Säkerställa att vårt trygghetsteam får tid tillsammans Vi har utökat vårt trygghetsteam över tid. Det har varit svår att hitta gemensam tid där alla kan delta men vi har under läsåret fått igång ett fungerande arbete trots ny och oerfaren personal i trygghetsteamet. Vi har sett att även om vi är tre personer i trygghetsteamet att det är svårt att utreda ärenden snabbt om man ska vara två personer som genomför ett ärende. Få rutinen mellan trygghetsteam samt Barn- och elevhälsoteam att fungera på ett tillfredställande sätt. Vi har som rutin att trygghetsteamet ska rapportera till Beh-teamet i slutet på varje termin. Detta har vi inte fått att fungera tillfredsställande och vi behöver hitta en ansvarig för att få detta att fungera.

År Antal incidentrapporter Förklaring F-klass År 1 År 2 År 3 År 4 1 incident mellan elever i klassen År 5 År 6 1 incident mellan elever År 7 9 incidenter mella olika elever i klassen År 8 6 incidenter mellan elever i klassen År 9 Summa: 17 Analys av årets resultat: Vi ser att vi har flest incidenter i år 7. Detta är en elevgrupp vi arbetar mycket med på skolan och på olika sätt. Trots det omfattande arbete vi gör så har vi ändå incidenter i denna klass som vi behöver ta tag i och följa upp på olika sätt. Vi ser att incidentrapporteringen ibland brister där vi vet att vi har haft en konflikt men det finns inte dokumenterat av den som har sett konflikten och inlett någonting. Vi använder oss av Skollagen för att ge konsekvenser för ett oönskat beteende. Vi har haft många olika insatser med olika personer i både år 7 och år 8 men ändå är det alldeles för många incidenter i dessa klasser och vi behöver ifrågasätta om vi har satt in rätt åtgärder eftersom incidenterna inte upphör helt utan återkommer kring dessa elever. Åtgärder inför läsår 2016-2017 : Utse en ansvarig för trygghetsteamet som avrapporterar varje termin till beh-teamet. Utöka vårt trygghetateam med ytterligare en person för att man snabbt ska lunna ta tag i ärenden och för att man alltid ska kunna vara två personer som jobbar med ett ärende. Vi behöver lyfta den rutin vi har kring incidentrapportering vid varje terminsstart för att påminna om hur detta fungerar så vi får rutinen att bli inbyggd hos alla medarbetare. : Trygghetsteamet kommer att träffas på kommunal nivå för att ta lärdom av samt exemplifiera kring hur arbetet har sett ut på olika håll i kommunen samt få tips och idéer kring hur man kan utveckla arbetet. Ort: Söderbärke Datum: 2016-09-06 Underskrift av ansvarig rektor: Namnförtydligande: Fredrik Hedlund