2011-02-02 Hur bygger vi hållbara och attraktiva städer För utveckling av hela regionen? I seminariet deltog tre föreläsare och cirka 40 åhörare. Varför är stadsutveckling viktig för regional utveckling? Göran Cars, samhällsplanerare, kulturgeograf och professor, KTH Aktuella trender i stadsforskningen är att städernas centrala delar förtätas med fler boende och fler verksamheter. De kunskapsintensiva tjänsteföretag söker centrala lägen, som helst ska vara täta. Våra värderingar förändras ständigt idag efterfrågas stad och stadsmiljö och i våra centrala stadslägen uppstår en tudelad tjänstemarknad med högspecialiserade företag samt service- och kulturföretag Det har därmed blivit nya förutsättningar för stadsutveckling en ny spelplan. Konkurrens ökar mellan städer och regioner. Individernas bosättningsmönster och företagens lokaliseringsval går hand i hand. I korthet innebär det att förr flyttade människorna till jobben, men idag flyttar jobben till människorna. I Ystad har alla som flyttat till staden mellan 1970 och 1990 intervjuats. 1970 80 % - 1990 20% angav jobbet som orsak att flytta 1970 30 % - 1990 60% angav attraktiv ort som orsak att flytta Möjligheten 1990 var att kunna pendla Det som skapar konkurrenskraft är, utan rangordning: Arbetsmarknad och infrastruktur Individen är beredd att pendla, för många är den differentierade arbetsmarkanden viktig Många företag arbetar i nätverk man är ofta beroende av andra företag i samma arbetsmarknadsregion En liten arbetsmarknad behöver inte vara en looser, om man erbjuder det unika Kultur och kulturmiljö samt mötesplatser Caféer, torget, stadsparken. Det är stråken binder samman oavsett om det är shopping och/eller natur. Är det lönsamt att satsa på mötesplatser, kultur, parker och stråk? Nej inget är lönsamt, direkt räknat, men ja med indirekt räkning Exempel 1: REGIONFÖRBUNDET I KALMAR LÄN Besöksadress: Nygatan 34 i KALMAR, Postadress: Box 762, SE-391 27 KALMAR Tel: 0480-44 83 30, Fax: 0480-546 54, E-post: info@rfkl.se, www.rfkl.se
2011-02-02 2(5) En biljett till Globen när Paul McCartney spelade kostade 800 kr. Dessutom spenderade varje person ytterligare dubbelt så mycket, 1600 kronor, på annat såsom mat, resor boende. Exempel 2 Finns det spridningseffekter? Ale stenar besöks av 400 000 personer årligen. Var kom du ifrån och vart ska du sen? Offentlig service Den institutionella kapaciteten Det behövs lokal kraft att få kommunen att fungera politisk överens om långsiktig utveckling. Kommuninvånaren är den bästa marknadsföraren. Prata väl om sin stad och vilja komma tillbaka. Det är ingen matematisk modell. Vem är det som ska bo i orten? Naturmiljö Vacker natur finns i 285 av landets 290 kommuner och kan aldrig vara ett argument för att skapa attraktion. Trygghet och säkerhet Alla ska kunna gå genom staden mitt i natten Bostadsmarknad Värderingarna har ändrats ex 60-tal radhus i förort, TV o bil. Nu =!!! Alla vill bo i stadsmiljö som inte behöver vara storstad En vision Attraktiva livs- och boendemiljöer måste vara robusta över tid förankrad i politik och förvaltning. Fokus: stadskvaliteter - vad betyder det? 1. mångfald av verksamheter 2. mångfald i arkitektur 3. mångsidig användning av den byggda miljön över tid 4. privata och offentliga mötesplatser att planera och möjliggöra 5. stråk som förbinder attraktioner En robust spelplan Summan av bra projekt blir inte alltid en bra helhet. Viljan att investera förutsätter ofta att ett visst projekt hamnar i rätt miljö. En högklassig stadsmiljö förutsätter ett sofistikerat samspel mellan allmänna platser och ytor för arbete, service och boende samt kommunikationsstråk som förbinder dem. Vilda västern mentalitet skapar inga bra stadsmiljöer Samverkan med näringslivet Näringslivets utgångspunkt måste vara att skapa ekonomiska värden. Detta innebär inte optimal vinst på varje projekt Näringslivets intressen, som enskilda aktörer respektive som kollektiv är att fysiskt samordna utbyggnadsplaner och att ha gemensamma bindande regler för att kollektivt skapa synergier.
2011-02-02 3(5) Vad betyder transporter för staden och för regionens utveckling? Lennart Andersson, regiondirektör, Trafikverket Lennart Andersson, utgick i sitt föredrag från en studie som gjorts i Uppsala, Jönköping och Norrköping. Dessa ingick i projektet Den goda staden som gick ut på att - skapa arenor för diskussion och erfarenhetsutbyte om stadsutveckling och transporter - skapa förståelse för vad ett attraktivt och hållbart samhälle innebär - genom samarbete i konkreta projekt utveckla kunskap och erfarenhet för att runda hinder och svårigheter Några slutsatser från Den goda staden Urbanisering fortsätter och vi vill bo staden. Stad och land är beroende av varandra och måste samverka. En attraktiv stad/region har en samordnad och integrerad stadsstruktur med bebyggelse, parker, gator och stadsrum Strategi för lyckad stadsutveckling är: Utveckla nya urbana transprortformer - tydliga mål - främja tätorter i samverkan - centrala stadsdelar nås bekvämt och framkomlighet - utveckla staden kring attraktiva stadsstråk med god kollektivtrafik - bytespunkter utformas tryggt, tillgängligt och som målpunkter En sammanhängande stad är cykelvänlig - sammanhängande cykelnät - cykelvägar ansluts till hållplatser - gena cykelförbindelser anslutna till busstrafikens hållplatser på landsbygden - cykelparkeringsplatser i stadskärnan och vid hållplatser - en parkeringsnorm för cykel Utmaningen är bilresandet - bilen på stadens villkor - tillgänglighet/framkomlighet
2011-02-02 4(5) - dämpa farten - Parkeringsnormer Processen är viktig - försök skapa en vinna-vinna-situation - förstå varandras intressen - gemensam målformulering & tidiga sätta prislappar - förmåga att kombinera ståndpunkter - Medfinansiering skapar delaktighet kreativitet och förhandling. Var vill vi bo - var finns jobben - vem är beredd att resa? Christina Scholten, Fil. dr. i kulturgeografi och ekonomisk geografi, Malmö Högskola År 2000 lanserades begreppet regionförstoring i Regionalpolitiska utredningens slutbetänkande SOU 2000:87. År 2007 i den offentliga långtidsutredningen konstaterade man Den geografiska rörligheten har ökat väsentligt under senare år pendling är betydligt vanligare bland män i jämförelse med kvinnor Nu är det fokus på demografiska utmaningar, internationalisering och hållbarhet. Miljö, klimat och energi, jämställdhet, folkhälsa samt integration och mångfald i det regionala tillväxtarbetet är frågor som syns i debatten. Christina Scholten gick igenom slutsatserna från en kvalitativ intervjuundersökning med tio pendlare, där alla utom en högskoleutbildade. Tillsammans hade de fem arbetsgivare. Några klipp från intervjuerna:..jag tycker också att det finns ett visst mått av livskvalitet att kunna bo nån annan stans än i storstäderna (pendlare, man, reser 16 mil enkel resa) man hade nog inte pendlat så här om inte jobbet hade varit stimulerande och roligt. (Kvinna, pendlar drygt 10 mil) Ska man hämta ungar på dagis klockan fyra prick, för de stänger då, så kan man inte ta ett tåg som enligt tabell kommer hem 15.40. Då måste man ta tåget innan och så har det gått en timme, i förlorad tid och det där är rätt jobbigt. (Man, hemmavarande barn) Jag är migränmänniska och när man har sådan period, då är det en belastning att bara veta att idag ska jag vara X antal mil bort. Det kan vara lite nervöst. (Kvinna, pendlar drygt 10 mil enkel resa) Man behöver komma i säng någonstans mellan kvart över nio och tio för att koppla av, för att kunna sova (Kvinna, drygt 10 mil enkel resa) Vart är Kalmar län på väg? - Regionförstoring för vem och på vems villkor? - Hur är synen på kunskap och kompetens? - Finns det politikområden som samverkar eller motverkar vartannat? - Hur hanterar man länets struktur, som inte en utan flera?
2011-02-02 5(5) - Vilka föreställningar finns om kvinnor och mäns val, förutsättningar och faktiska möjligheter? Avlutande reflexioner Trots kunskapssamhället och fler högutbildade är arbetslivet lokalt för många Många arbetsuppgifter kan inte utföras på distans Regionförstoring bygger på snabbare transporter genom bl.a. färre stopp Politiken har ett atomistiskt perspektiv på individen Pendling tar tid privilegierade grupper kan köpa sig tid. Regionförstoring och långpendling blir en fråga utifrån kön, klass och ras. ------------------------------------------------------------------------------------- Vid pennan Helena Ervenius