Stockholms universitet Institutionen för pedagogik och didaktik Studiehandledning Ledarskap och kommunikation för yrkeslärare, 3,5 hp Kurskod YP02LÄ Vårterminen 2013 Reviderad 2013-01-22 1
Välkommen till kursen Ledarskap och kommunikation för yrkeslärare. Kursen ges av Institutionen för pedagogik och didaktik (www.edu.su.se) och ingår i Yrkeslärarutbildningen 90hp. Denna studiehandledning innehåller allmänna upplysningar om kursens innehåll, uppläggning, examination och bedömning samt en del annan praktisk information. KURSENS INNEHÅLL Kursen ges dels som campusförlagd kurs, dels som distanskurs om 3,5 hp (YP02LÄ.). Kursen består av ett moment om 3,5 hp. Vi kommer att behandla olika ledarskapsstilar. Kursen ledarskap och kommunikation syftar till att du ska kunna redogöra för och analysera några olika ledarskapsstilars för- och nackdelar, samt reflektera över din egen ledarstil. Alla lärare anses vara ledare i klassrummet. Ledarskap och kommunikation är två aspekter som i en undervisningssituation inte kan åtskiljas. Ledarskap kan utövas på olika vis, men hur ledaren kommuniserar sina mål med omgivningen har en avgörande betydelse för hur målen uppfattas och med vilken motivation dem utförs. Därför är det angeläget att lärarstudenter får förståelse för olika ledarstilar, deras för- och nackdelar, samt vilken roll kommunikationen spelar i ledarskapet. KURSENS LÄRANDEMÅL Efter avslutad kurs förväntas du ha förmåga att: redogöra för och analysera några olika ledarskapsstilars för- och nackdelar, samt reflektera över din egen ledarstil. KURSENS HUVUDSAKLIGA UPPLÄGG OCH PEDAGOGISKA ARBETSMODELL Kursen bedrivs på 50 % vilket motsvarar i genomsnitt ca 20 timmars studietid per vecka. Du förlägger arbetet på tider som passar just dig förutom gemensamma samlingar. Vid sammankomsterna behandlas kursens centrala teman genom föreläsningar, seminarier och diskussioner. Mellan sammankomsterna sker självstudier med inläsning av kurslitteratur samt arbete kring analys-, reflektionsuppgifterna och examinationsuppgiften. Genom att använda t.ex. e-post och en lärplattform, Mondo, kan kursdeltagarna även arbeta tillsammans med litteraturen samt söka kompletterande material. För att komma in i Mondo måste du ha en SU-studentmejl-adress. Du får den när du är registrerad i systemet. Som student förväntas du logga in i Mondo regelbundet. Du förväntas även hålla dig uppdaterad på information som läggs ut på kurssajten i Mondo. Du ansvarar för att arbeta med ditt lärande genom att läsa kurslitteraturen och genom att bearbeta din förståelse av denna kontinuerligt. Som stöd i arbetet med kurslitteraturen kommer vi att ha litteraturseminarier. Observera att angiven obligatorisk litteratur ska användas i den skriftliga examensuppgiften. Om du vill byta ut någon litteratur ska det meddelas kursledaren i förväg. 2
LÄRARE OCH ADMINISTRATÖR Kursens lärare är Mette Bergman som enklast nås via e-post: mette.bergman@edu.su.se. Kursadministratör är Susanne Hallander: susanne.hallander@edu.su.se SCHEMA DAG DATUM TID SAL Onsdag 23 januari 9-16 B315 Introduktion Tisdag 12 februari 9-16 2511 Seminarium Torsdag 21 februari 9-16 2511 Seminarium och kursavslut EXAMINATIONSUPPGIFT Individuell uppgift - Texter om ledarskap och kommunikation Litteraturen till den här uppgiften fokuserar olika sätt att se på ledarskap och kommunikation. Läs kurslitteraturen och försök att bilda dig en uppfattning om hur man kan se på ledarskap och kommunikation och deras relationer till varandra. Del 1: Börja med att beskriva vad som kännetecknar ledarskap och reflektera även över och skriv fram vilka ledarskapsstilar som du anser är centrala i ditt yrke och redogör också varför. Här använder du dig av den obligatoriska litteraturen. Del 2: Fortsätt sedan med att beskriva och jämföra olika teorier om ledarskap och kommunikation. Vad väcker teorierna för tankar hos dig och hur du kan använda dig av dessa i ditt ledarskap? Reflektera även över vad olika teorier om ledarskap och kommunikation kan ha för betydelse i en lärosituation inom din egen verksamhet och varför. Litteratur som du använder dig av här är både den obligatoriska och den valbara. Texten bör omfatta ca 6 sidor och skall skickas via mail till en annan person i gruppen för critical friend review 15 februari. Mer information finns i dokumentet Critical friend, filsamlingen i Mondo. På seminariet 21 februari kommer vi att använda tiden till critical friend review. Ni ska ha läst er kamrats text och feedback ges muntligt på seminariet. Ni har sedan 1 vecka till ert förfogande för att revidera texten som sedan skall finnas utlagd i Mondo senast den 28 februari. Välj ett referenssystem och referera vedertaget. 3
TEXT Allt skrivet material ska skrivas i Times eller Times New Roman, teckenstorlek 12p med 1, 5 radavstånd och med referenser på vedertaget sätt. Om du inte är så van vid att skriva med hänvisningar i litteraturen så kan det vara klokt att skaffa Jarl Backman (2008) Rapporter och uppsatser, Lund, Studentlitteratur. I boken står om såväl parentessystemet som notsystemet. Båda systemen är korrekta att använda. Men använd bara ett av dem per uppgift, dvs. använd inte båda i en och samma uppgift. KRITISK TEXTLÄSNING Lärande på universitetsnivå går djupare än till en redovisning av fakta på textens yta. Att göra inlämningsuppgifter handlar inte om att beskriva och återge bokens innehåll, utan det gäller att förhålla sig till litteraturen. Detta innebär att du under kursen ska utveckla din förmåga att förhålla dig kritisk till de texter du läser vilket innebär att du ska göra egna tolkningar, värderingar och återkoppla till tidigare läst litteratur för att se sammanhang. Du får hjälp till hur man kritisk granskar texter om du inskaffar boken: Hulten, & Hultman & Eriksson (2007). Kritiskt tänkande. Malmö: Liber. Som underlag för din kritiska läsning kan du exempelvis utgå ifrån nedanstående modell: Vem är författaren och vilken är bokens bakgrund? Vilken är bakgrunden till texten? I vilket samhälle har texten kommit till? Vad vet du om författaren? Har författaren någon vetenskaplig position? I så fall, vad kan du se av den i texten? Bokens syfte och budskap. Vilket är syftet med boken? Vad är det för problem författaren har att lösa? Vilket/vilka centrala spörsmål avser texten att behandla? Vilket ärende har författaren? Vad är viktigt att veta för att du skall kunna förhålla dig till det lästa? Centrala begrepp och argument. Vilka är de centrala begreppen? Hur ser argumentationen ut? Vad förs fram som stöd för denna? Förs motargument fram? Hur beter sig författaren då han/hon försöker övertyga dig om sin tes? Exemplifiera! ( Hegelund Signe (2007). Akademisk argumentation: att skriva övertygande uppsatser. Malmö: Liber. Är en liten bok i kritiskt tänkande ) Bedömning av texten. Vilka poänger tycker du att texten har? Varför tycker du så? Hur förhåller sig texten till andra texter i närliggande texttraditioner? Vad är dina kritiska kommentarer? Vad talar emot textens teser? Konklusion. Vad har texten tillfört ditt tänkande? Vilka frågor ställer du dig efter att ha läst boken? Vad vill du diskutera? Se modellen som en hjälp för att hitta former för att läsa litteratur. Om du redan har hittat ett eget sätt att studera och analysera litteratur vetenskapligt använder du det vid din läsning av texter. 4
STÖD I STUDIERNA Studie- och språkverkstaden. Under rubriken Studentservice på SUs hemsida (http://www.su.se/student) hittar du information om Studie- och språkverkstaden på Frescati. Där kan du bl.a. delta i föreläsningar om studievanor och studieteknik, du kan också få undervisning, råd och tips om hur du ska skriva på universitetet. Du kan få svar på frågor om exempelvis disposition, ordval, stilnivåer och grammatik. Om du har ett dokumenterat funktionshinder kontaktar du Studentavdelningen vid Stockholms universitet som har ett särskilt ansvar för studenter med funktionshinder. ÖVRIGA ANVISNINGAR PLAGIAT Det är givetvis tillåtet att citera andra källor, men såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta eller fullständiga referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt och ange sig själv som författare till texten är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. EXAMINATION Enligt högskoleförordningen och förvaltningslagen är en examination ett ärende om betygsättning. En examination ses då som att examinator bestämmer ett betyg på studenters prestationer utifrån den eller de former för bedömning som anges i kursplanen. Kursplanen anger hur kursen examineras och vilka examinationsformer som skapar underlag för betygsättning. En förutsättning för betygssättning är att examinator för ett underlag för bedömning. Kursen examineras genom en skriftlig inlämningsuppgift som betygsätts enligt betygskriterierna med Godkänd/Underkänd. BETYGSKRITERIER Betygsättning sker enligt tvågradig målrelaterad betygsskala: G= Godkänt U= Underkänt 5
Mål Kriterier Godkänd Kriterier Underkänd Redogöra för några olika ledarskapsstilars för- och nackdelar Studenten redogör utförligt 1 för några olika ledarskapsstilars Studentens redogörelse saknar redovisning av ledarskapsstilars för- och nackdelar. Analysera några olika ledarskapsstilars för- och nackdelar Reflektera över sin egen yrkeslärarroll Reflektera över sin egen ledarstil Reflektera över sin kommunikation. för- och nackdelar Studenten analyserar utförligt några olika ledarskapsstilars för- och nackdelar Studenten reflektera insiktsfullt över sin egen yrkeslärarroll Studenten reflektera insiktsfullt över sin egen ledarstil Studenten reflektera insiktsfullt över sin kommunikation Studentens analys är osammanhängande och osaklig. Studentens reflektion är inte fokuserad på den egna yrkesrollen. Studentens reflektion är inte fokuserad på den egna ledarstilen. Studentens reflektion är inte fokuserad på den egna kommunikationen. Obligatorisk litteratur LITTERATUR Hargreaves, A. & Fink, D. (2008). Hållbart ledarskap i skolan. Lund: Studentlitteratur (260s). Kindeberg, T. (2011). Pedagogisk retorik den muntliga relationen i undervisningen. Stockholm: Natur & Kultur (144s). Nilsson, B. & Waldemarsson, A-K. (2007). Kommunikation -samspel mellan människor. Lund: Studentlitteratur. (169s). Stensmo, C. (2008). Ledarskap i klassrummet. Lund: Studentlitteratur. (263s). I samråd med studenter väljs aktuella och relevanta vetenskapliga artiklar inom området. Sök på bibliotekets databaser www.sub.su.se Valbar litteratur Ohnstad, A. (1995). Det goda samtalet. Lund: Studentlitteratur. (100s). Jensen Elesbeth, Löv Ole (red) (2011). Pedagogiskt ledarskap, om att skapa goda relationer i klassrummet. Slovenien: Gleerups. Stensmo, C. (2000). Ledarstilar i klassrummet. Lund: Studentlitteratur. (246s). 1 Utförligt innebär att man behandlar även de smärre detaljerna och därför är en relativt omfattande redogörelse. (NE) 6