FASTIGHETSKONTORET NY SKOLA SÖNDRUM PROGRAMHANDLING Dat. 2009-11-30 Projektnr 6 72 420 Halmstads Kommun Box 153 301 05 Halmstad Telefon: 035 137000 Telefax: 035 184064 1
INNEHÅLLSFÖRTECKNING A A1 ADMINISTRATIVA VILLKOR...5 PROJEKTFÖRUTSÄTTNINGAR...5 A1.1 BAKGRUND...5 A1.2 UPPDRAG...6 A2 ORGANISATION...6 A3 BESLUTSGÅNG...6 A3.1 INSTANSER...6 A4 PLANERING...7 A4.1 ALLMÄNT...7 A4.2 UPPHANDLINGSFORM...7 A4.3 ENTREPRENADFORM...7 A4.4 HUVUDTIDPLAN...7 A5 KVALITETSSTYRNING...7 A6 KONTROLL...7 A6.1 KVALITETSKONTROLL...7 A7 REDOVISNING...8 J JURIDISKA VILLKOR...9 J1 MYNDIGHETER...9 J1.1 BYGGNADSNÄMND...9 J1.2 RÄDDNINGSTJÄNSTEN...9 J1.3 TEKNISKA KONTORET...9 J1.4 RENHÅLLNINGSBOLAGET...9 J1.5 ARBETSMILJÖVERKET...9 J1.6 TILLGÄNGLIGHETSKONSULT...9 J1.7 LÄNSSTYRELSEN...9 J1.8 MILJÖ OCH HÄLSA...9 E EKONOMISKA VILLKOR...10 E1 KOSTNADSBEDÖMNING...10 E1.1 ALLMÄNT...10 2
E1.2 KOSTNADSREDOVISNING...10 F FUNKTIONSVILLKOR/LÖSNINGAR...11 F1 FUNKTIONSPROGRAM, ALLMÄNT...11 F2 VERKSAMHETSPROGRAM...15 F3 UTRUSTNING...16 F3.1 UTRUSTNING OCH INREDNING...16 F4 FASTIGHET...16 F4.1 YTREDOVISNING...16 F4.2 RIVNING...16 F4.3 BIBLIOTEK...16 F4.4 MOTTAGNINGSKÖK...16 T TEKNIKVILLKOR/LÖSNINGAR...17 T1 GEMENSAMT, SAMMANSATT, TEKNISKA EGENSKAPER...17 T1.1 SAMMANSATT...17 T1.2 UTFORMNING, LÄMPLIGHET, TILLGÄNGLIGHET, FÖRÄNDERBARHET...17 T1.3 SÄKERHET I HÄNDELSE AV BRAND...19 T1.4 SKYDD MED HÄNSYN TILL HYGIEN, HÄLSA, MILJÖ, BULLER...20 T1.5 HUSHÅLLNING MED ENERGI, VATTENAVFALL, MATERIAL...22 T1.6 SÄKERHET VID ANVÄNDNING...22 T2 MARKANLÄGGNINGAR...23 T2.1 SAMMANSATT...23 T3 UNDERGRUND, UNDERBYGGNAD, SKYDDANDE LAGER I MARK, GRUNDKONSTRUKTIONER OCH STÖDKONSTRUKTIONER...24 T3.1 SAMMANSATT...24 T4 HUS...25 T4.1 BYGGNADSANKNUTNA BYGGDELAR...25 T4.2 RUMSANKNUTNA BYGGDELAR...27 T4.3 RUMSKOMPLETTERINGAR...28 T5 VA, VVS, OCH PROCESSYSTEM...28 T5.1 GEMENSAMT...28 T5.2 VATTEN OCH AVLOPPSINSTALLATIONER...28 T5.3 KYL OCH VÄRMEPUMPSYSTEM...29 3
T5.4 VÄRMESYSTEM...29 T5.5 LUFTBEHANDLINGSSYSTEM...30 T6 EL OCH TELESYSTEM...31 T6.1 GEMENSAMT...31 T6.2 EL OCH TELEKANALISATIONSSYTEM...31 T6.3 ELKRAFTSYSTEM...31 T6.4 TELESYSTEM...32 T7 TRANSPORTSYSTEM...34 T7.1 HISSYSTEM...34 T8 STYR- OCH ÖVERVAKNINGSSYSTEM...34 T8.1 SAMMANSATTA STYR OCH ÖVERVAKNINGSSYSTEM...34 Bilaga 1. Programskisser planer, fasader Bilaga 2. Illustration byggnad, utemiljö Bilaga 3. Huvudtidplan 4
A A1 ADMINISTRATIVA VILLKOR PROJEKTFÖRUTSÄTTNINGAR A1.1 BAKGRUND Under våren 2008 har ett arbete pågått inom barn och ungdomsförvaltningen och fastighetskontoret med att ta fram ett helt nytt koncept för en skolbyggnad, en visionsskola. I samverkan med SHL arkitekter utarbetades ett par varianter på visionen- ett hus att växa i. Ett Växthus som ger möjligheter till nya arbetsformer och kan möta en framtida pedagogik i skolan. Lärandet är inte linjärt eller fragmatiskt utan organiskt, helshetsbaserat, individberoende och kontextberoende. Varje individ är unik och tanken med den nya skolan är att få en läromiljö som stimulerar och integrerar alla intelligenstyper. Fastighetsnämnden har 2008-09-24 beslutat att en ny skola skall ersätta den nuvarande Hallägraskolan. Den nya skolan skall utarbetas efter koncepten i det visionsarbete som skett under våren. Visionen med den nya skolan är nytänkande. Byggnaden skall sticka ut och utformas på ett sätt som väcker positiva känslor från utsidan liksom från insidan. Två av hörnstenarna till utformningen av byggnaden är öppenhet och flexibilitet. Öppenheten med möjlighet till möten, närhet och enskildhet utan att otrygga ytor skapas längst bort i hörnet. Flexibla och föränderliga lokaler skall ge möjligheten till att ändra och utveckla lokalerna efter behov. Kopplingen mellan läromiljöer inne- och ute är viktig och skapar ytterligare flexibilitet. Under nybyggnationen sker undervisning i befintliga lokaler. Grunden för visionen Tankar om byggnation av framtidens Växthus är att nytänka både skolans överordnade ramar och skolans fysiska figur. Vi tänker Växthuset som en ny bild som ger livskraft, ljus och näring. Här skall finnas rum till både gemenskap och mångfald. Här växer människan och lusten till att lära mer, i gemenskap med andra. Vi vill skapa ramar som är dynamiska, med mångfald och interaktion, där skolans aktiviteter befruktar varandra. Vi vill skapa en form, där gränslinjen mellan ute och inne, mellan skola, stad och natur och mellan de enskilda elementen i skolans organism inte bara är flytande, utan också rörliga. Här vill vi skapa synergi mellan ord, tal, teater, dans, musik och rörelse. Mellan vardag och fest. Här är synergin mellan skolan och naturen utanför, mellan människor på skolan och i staden. Här är synergin mellan det lokala, det nationella och det internationella. Skolan är inte en låst figur, den rör sig och sträcker ut sig. Skolan blir det lokala samlings- och kulturhus, och vill vara ett identitetsskapande element i närmiljön. Växthuset är en ny kraftfull bild på ett hus för barn i utveckling, ett experimentarium, ett hus för både kropp och själ. Här utmanas och stimuleras både barn och vuxna så de gemensamt kan finna nya vägar. Lärare och elever rör sig mellan undervisningssituationerna, och när vädret tillåter det, flyttar man undervisningen ut under bar himmel. Det är tal om en ny form för skola, en Visionsskola. 5
A1.2 UPPDRAG Fastighetsnämnden, FN, har 2008-09-24 tagit beslut att i samråd med Barn och Ungdomsförvaltningen, BUF, uppföra en ny år 6-9 skola för ca 500 elever med en beräknad bruttoarea av ca 5400 m². Motivet till beslutet var för höga kostnader för ombyggnad av befintlig skola samt behovet av bättre anpassade lokaler. En byggnad med anpassning för framtida pedagogik ger bättre möjligheter till bättre individanpassat lärande för eleverna och ett högre resursutnyttjande av utrymmena. Kommunfullmäktige har i budget med 3-årsplan 2009-2011 avsatt medel för ny- och ombyggnad av skolor. Projektet väntas vara halvårsskiftet 2012. Omfattning av uppdraget: Uppbyggnad av ny skola samt utvändiga markarbeten Fastighetskontoret har i samarbete med projektorganisationen tagit fram denna programhandling. Handlingen anger byggnadens slutgiltiga utformning, funktion, ekonomi och konstruktion utan att redovisa detaljer. A2 ORGANISATION Projektorganisationen består av Kommunstyrelsen, KS beredning, Fastighetsnämnden samt en projekteringsgrupp. Projekteringsgruppen består av: - Styrgrupp: respektive presidier i FN och BUN - Fackliga representanter - Referensgrupper - Arkitekt: Schmidt, Hammer, Lassen - Kalkyl: Grontmij AB - El och teleprojektör: Creacon Hkab - VVS projektör: Sweco - Brandkonsult: ÅF - Akustik: WSP - Markprojektör: MPB Syd - Statiker: Ottosson Wolrath - Storköksanläggning: Storköksplanerarna - Geoteknik: WSP - Kvalitetsansvarig: Bygg Fast AB A3 BESLUTSGÅNG A3.1 INSTANSER Denna programhandling kommer att tas upp för beslut och information i: 6
- Fastighetsnämnden - för information. - Samverkansgrupp inom Barn - och ungdomsförvaltningen för dialog och behandling av programhandlingen. - Barn och ungdomsnämnden för beslut om godkännande av programhandlingen. A4 PLANERING A4.1 ALLMÄNT Projektet omfattar nybyggnad av år 6-9 skola för ca 500 elever. A4.2 UPPHANDLINGSFORM Öppet upphandlingsförfarande. A4.3 ENTREPRENADFORM Utförandeentreprenad: Generalentreprenad A4.4 HUVUDTIDPLAN Huvudtidplan har upprättats för projektet, vilken bifogas i handlingen. Beräknad färdigställandetid halvårsskiftet 2012. Projektering beräknas ske efter beslut och pågå våren 2010. Byggproduktion omfattande nybyggnad av skola beräknas pågå under 2011-jun 2012. A5 KVALITETSSTYRNING Med ledning av denna handling kommer det förväntade resultatet säkras avseende kvalitet. A6 KONTROLL A6.1 KVALITETSKONTROLL A6.1.1 Kvalitetsplan Halmstads kommuns rutiner för kvalitetssäkring i projekterings- och byggskedet skall tillämpas. Detta innebär att kvalitetsplaner (egenkontroll) för projektering och byggskede upprättas. A6.1.2 Miljöplan/-program Miljöprogrammet diskuteras och fastställs under nästa skede (detaljprojekteringen) varefter miljöaspekter implementeras i handlingar. Miljörevisioner i form av dialoger, granskning av handlingar och besök på byggarbetsplats görs för att följa upp miljöaspekterna. Eventuella revideringar av miljöprogram eller handlingar görs vid 7
olika skedesövergångar. Eventuella avviskelser dokumenteras och meddelas byggherren, varefter denna godkänner eller avslår avvikelsen. Efter varje skede revideras varje miljömål av den ansvarige. På detta sätt erhålls ett kvitto på att miljömålet beaktats och uppnåtts samt att miljöarbetet följer med hela processen från projektering via byggande till förvaltning. A6.1.3 Arbetsmiljöplan Arbete med framtagande av arbetsmiljöplan påbörjas under detaljprojekteringen. Generalentreprenören fullföljer arbetet och ansvarar för arbetsmiljöplanen. A7 REDOVISNING Redovisning av projekt Ny Skola Söndrum är gjord i följande handlingar: - Programhandling med bilagor (denna handling) - Verksamhetsprogram (ingår i denna handling) 8
J J1 JURIDISKA VILLKOR MYNDIGHETER J1.1 BYGGNADSNÄMND Den nya skolan ryms inom gällande detaljplan för Ny Skola Söndrum. Informationsmöte skall hållas med Byggnadskontoret angående nybyggnadsplaner. J1.2 RÄDDNINGSTJÄNSTEN Möte skall hållas med Räddningstjänsten för att informera om projektet och för att fastställa övergripande brandfrågor. J1.3 TEKNISKA KONTORET Samråd skall ske med Tekniska kontoret avseende mark, parkering, in- och utfarter m.m. J1.4 RENHÅLLNINGSBOLAGET Möte med renhållningsbolagen skall hållas avseende miljöstation. J1.5 ARBETSMILJÖVERKET Informationsmöte skall hållas med representanter för Arbetsmiljöverket. J1.6 TILLGÄNGLIGHETSKONSULT Informationsmöte med kommunens representant skall hållas. J1.7 LÄNSSTYRELSEN Förhandskontakt med Länsstyrelsen har tagits med avseende på arkeologi. J1.8 MILJÖ OCH HÄLSA Möte med Miljö och Hälsa skall hållas med avseende på inomhusmiljö och livsmedelslagen. J1.8.1 Informationsmöte Informationsmöte med grannar, föräldrar med flera skall hållas. 9
E E1 EKONOMISKA VILLKOR KOSTNADSBEDÖMNING E1.1 ALLMÄNT I nedan redovisad kostnad ingår produktionskostnaden för nybyggnad av skola inklusive markarbeten. Dessutom ingår i reinventering av gymnastikbyggnaden Rivning av befintliga skolbyggnader ingår ej i kostnaden. E1.2 KOSTNADSREDOVISNING Produktionskostnaden är bedömd till 120 miljoner kr i kostnadsläge juni 2012 10
F F1 FUNKTIONSVILLKOR/LÖSNINGAR FUNKTIONSPROGRAM, ALLMÄNT Med utgångspunkt från ett visionsarbete är ambitionen att skapa en ny unik skola med många möjligheter att arbeta och utvecklas. Utformningen av skolans miljö inne och ute skall bidra till att elever och vuxna inspireras, stimuleras, möts och känner trivsel och trygghet. Med en god arbetsmiljö sker utveckling. Utformningen av skolan skall ge möjlighet att använda alla sinnen och olika lärostilar. Den nya skolan erbjuder flexibilitet och nya möjligheter att arbeta i olika grupperingar och i moderna miljöer med ny teknik. Möjligheterna att växla mellan att arbeta ute och inne blir naturlig och lättillgänglig. Den yttre miljön är en viktig del av visionen och utformas som del av och stöd till undervisningen. Jämfört med nuvarande Hallägraskolan blir det stora skillnaderna att kommunikationsytor i form av korridorer försvinner. Traditionellt likformiga klassrum ersätts med flexibla olikformade mötesplatser. Utemiljön blir en naturlig del av undervisningsytan. PLAN 1 Ankomsten sker via huvudentrén i öst, där solen lyser om morgonen. Internt i huset ligger den stora trappa som både förmedlar vertikal kontakt i huset och samtidigt fungerar som gradäng för aktiviteterna på piazzan. Piazzan Centralt placerat mitt i huset ligger piazzan. Här är en dynamisk miljö, ett livligt torg, där man möts och pendlar mellan aktiviteter. Här är också en lounge för lugna, dämpade aktiviteter. På själva piazzan finns det plats till drama, dans, musik, konstutställningar, författarkvällar m.m. vilket skapar synergi både internt i huset och ut i samhället. Som buffertzon mellan piazzan och undervisningsrummen/mattorget ligger en "funktionsmöbel". Här finns förberedelsesrum, grupprum, toaletter, 11
utställningsmontrar, sitthörn och förråd. Ut mot piazzan är all elevförvaring placerat, inbyggt i väggen. Restaurang/ Mötestorg/ Café I anslutning till Piazzan ligger mattorget som också är en del av husets kulturella funktion och är med till att berika miljön. Mattorget är placerat mot norr med utsikt över landskap, uteplatser och aktiviteter. Mellan mattorget och piazzan ligger kiosken. Den kan fungera som café när köket är stängt. Mot väst ligger mottagningsköket med sin egen entré för varumottagning. I anslutning till detta ligger en miljöstation. Hemkunskap Hemkunskapen ligger tätt på mattorg och piazza placerat mot norr med den fina utsikten. Den är uppdelad i två rum men kan fungera som ett stort genom de stora dörrarna som förbinder lokalerna. Till varje avdelning hör ett förråd. Med placeringen vid sidan av mattorget ges det möjlighet för en dubbelfunktion, hemkunskapsköket kan användas av skolan vid arrangemang och vid större dukningar kan platserna inne i mattorget användas. I anslutning till hemkunskapen ligger en utearbetsplats som skapar kontakt mellan ute och inne. Ledning/administration Nära piazzan vid huvudingången finns den administrativa avdelningen, reception, samtal/konferensrum samt kopiering. Hälsoteam/ Friskvård Tätt på huvudentrén i en egen avdelning ligger hälsoteamet. Här finner man skolsköterskor och kurator. I anslutning finns ett samtals - och vilorum samt toalett och hwc. 12
Naturvetenskap Mot syd, med ekskogen i ryggen, ligger naturteknik. Den är disponerad som 4 rum. Rummen är möblerade med labbänkar med vaskar och punktutsug. I funktionsmöbeln som ligger mellan undervisningsrummen och piazzan är grupprum, materialrum och utställningsmontrar placerade. I anknytning mot syd ligger en utearbetsplats med arbetsbänk. Skapande verkstäder I husets nordöstra hörna ligger musik, ljudstudie, drama/dans med flera grupprum, förråd och teatergarderob. Placeringen gör att vid uppvisningar och andra arrangemang kan man utnyttja den stora centrala trappa som gradäng. Dessutom kan dans, musik och teater slå upp dörrarna och visa sig ut mot samhället. I husets sydvästliga hörna ligger trä-, metall och textilverkstad samt bildsal. I närheten ligger grupprum, projektrum, förråd och utställningsmontrar. Utanför på en platta på mark är det plats till att arbeta med större objekt och i den låsbara paviljongen finns ett större materialförråd. PLAN 2 Mediatek/ Bibliotek/IT I förbindelse med piazzan, på plan 2, ligger bibliotek och mediatek. Bokhyllorna är utformade som rumskapande element vilket också möjliggör att dra sig undan och få läs- och studiero inne i själva bokhyllemöbeln. Detta gör att biblioteket genom sin placering både vänder sig ut mot piazzan och all aktivitet samtidigt som det skapas lugna oaser att finna ro och fördjupning i genom bokhyllemöblerna. I denna avdelning ligger också skolans hiss. I motsatt sida till biblioteket ligger personalrummet. Här finns både köksfaciliteter, garderob, wc, dusch och ett samtal/vilorum. 13
Basgrupper I varje hörn ligger de 4 basområdena. Här är rum med flexibilitet, rum som är öppna och utåtvända och andra rum är mer avskilda. Som buffertzon mellan den öppna piazzan och undervisningsrummen ligger en "funktionsmöbel". Här finns förberedelse, grupprum, toaletter, utställningsmontrar, sitthörn och förråd. Ut mot piazzan är all elevförvaring (låsbar) placerat, inbyggt i väggen. Centralt placerat mellan baserna finns 4 gemensamma rum med vikväggar vilket gör att de kan delas av till 8. Dessa rum kan fungera som större undervisningsrum för gemensamma genomgångar, som auditorium eller delas upp mindre undervisningsrum m.m. Övriga rum På plan 2 ligger arbetsrum med arbetsplatser för lärare. På plan 1, mellan piazzan och administrationen, ligger ett projekt- och konferensrum. Utemiljö Målet för Visionsskolans utemiljö är att den understödjer de inre värdena. Skolan är placerad mitt i landskapet och man använder naturen direkt i undervisningen. Delar av skolans fasad kan öppnas ut mot landskapet och är med till att förmedla kontakten mellan ute och inne. 14
F2 VERKSAMHETSPROGRAM Gemensamma ytor En huvudentré mötesplats/reception Service kopiering, post, vaktmästare Samlingsplats/torg/scen lugna och livliga mötesplatser Matsal Miljöstation Mediatek/Bibliotek/IT - omvärldsbevakning Redaktion/ projektrum Flera mindre arbetsytor Restaurang/Mötestorg/Café Tillagningskök Utbildningskök, tvätt m.m. (Hemkunskap) närhet till entré för varumottagning. Sophantering o.s.v. Kompost, köksträdgård på en terrass. Ledning/administration Mötesrum med flexibelt val av storlek. Flera konferens-/samtalsrum med skjutväggar. Samtalsrum, Reflektionsrum Hälsoteam/Friskvård Vilorum/ samtalsrum Skolsköterska Verkstäder Experiment, forskning, laboratorium. Två större salar som kan delas i två mindre. Vatten, labbänkar. Dragskåp i ytterkanterna. Preparationsrum emellan med blöt och torr del. Mindre rum för projekt/ grupp. Ateljéer/Estetiskt centrum Musik, Drama Bild, Foto Slöjd/ hantverk, keramik. OBS! Viktigt med förråd, även uteförråd vid arbetsplatser utomhus. Utställningsmöjlighet Basytor 4 Flexibla baser 125 elever * 4 placeras så att två baser kan samverka om lokaler. Flertalet större rum, grupprum med flexibla möjligheter. Två grupprum kan bli ett stort rum och ett grupprum blir ett ännu större rum o.s.v. 15
Projektrum/ Konferensrum Vatten med bänk finns i de större rummen. Dokumentationsmöjligheter på väggarna. Utställningsytor Förrådsytor/ förvaring, neutral placering. Elevförvaring låsbart. Arbetsplatser för personal med mötesyta/ Samtal. Övrigt Förråd/ Förvaring Wc/ Dusch, Omklädnad F3 UTRUSTNING F3.1 UTRUSTNING OCH INREDNING Inredning och utrustning hanteras inom gällande gränsdragningslista. En omarbetning av denna pågår och kan komma att påverka slutkostnaden/fördelningen mellan FK och BUF. Detta avser framförallt den s.k. IB (utrustning som betalas av brukaren men ingår i entreprenaden). F4 FASTIGHET F4.1 YTREDOVISNING F4.1.2 Ny skolbyggnad Den totala bruttoarean uppgår till ca 5400 m². F4.2 RIVNING Följande byggnader kommer att rivas: - Byggnad för hemkunskap Kostnader för rivning ingår ej i projektet. F4.3 BIBLIOTEK Kulturförvaltningen har tagit ställning till att kommundelsbiblioteket i Söndrums centrum ej skall integreras i projekt Ny Skola Söndrum. F4.4 TILLAGNINGSKÖK Projektering sker med inriktning på tillagningskök i plan 1. 16
T T1 TEKNIKVILLKOR/LÖSNINGAR GEMENSAMT, SAMMANSATT, TEKNISKA EGENSKAPER T1.1 SAMMANSATT T1.1.1 Gemensamt, Halmstads Kommun Fastighetskontorets Tekniska Anvisningar för projektarbete ligger till grund för projekteringsarbetet. T1.2 UTFORMNING, LÄMPLIGHET, TILLGÄNGLIGHET, FÖRÄNDERBARHET T1.2.1 T1.2.1.1 Entréer och kommunikationer Huvudentré Huvudentrén är skolans ansikte utåt och utformas ljus och välkomnande med en tydlig ingång i skolans östra sida. Vindfånget är med glasväggar och glasskjutdörrar. I förbindelse med ingången finns skolans informationstavla placerad. T1.2.1.2 Varumottagning Skolans varumottagningar är placerade i fasaden mot väster. T1.2.1.3 Kommunikationer Mellan parkering, bussangöring och parkering för cyklar/ mopeder vid Knut Peters Väg anläggs ett entrétorg / samlingsyta som tillika utgör ett tydligt stråk mot skolans entré. Infarter för transporter och leveranser anordnas, med tanke på logistik och personsäkerhet, från G:a Tylösandsvägen bakom nya skolbyggnaden mot väster. T1.2.2 Disposition mark Ett entrétorg för samlingsplats föreslås öster skolbyggnaden mot Knut Peters Väg. Denna yta möter och ansluter till det trädbeväxta och skogsbetonade området söder byggnaden som också utgör del av den tillgängliga utemiljön. Likaså finns här en cykel- och mopedparkering. Dessa ytor utgörs till största delen av plattytor. Norr om byggnaden planeras för en aktivitetsyta vilken kan innehålla scen, gräsytor, ytor för lek och spel som basket, skateboard mm. Ytans kommunikativa delar anläggs med färgad asfalt. I anslutning till byggnadens inre logistik planeras utvändiga, väderskyddade arbetsplatser. Planteringsytor med buskar och träd avgränsar aktivitetsyta och entrétorg samt byggs in i hårdgjorda ytor som entrétorget. 17
T1.2.3 Byggnadsdisposition Med den nya skolbyggnaden skall möjligheter till närhet och enskildhet ges utan att otrygga ytor framställs längst bort i hörnet. Byggnaden kommer att uppföras i flera plan med teknikutrymmen i ett källarplan. Byggnaden kommer att disponeras på följande sätt: Plan 0 teknikutrymmen BTA 114 m² Plan 1 BTA 2 585 m² Plan 2 BTA 2 386 m² Plan 3 fläktrum BTA 277 m² Förrådspaviljong BTA 30 m² Summa bruttoarea BTA 5 392 m² T1.2.4 Gestaltning Besökaren skall uppleva byggnaden och skolan som välkomnande med öppenhet och mötesplatser. Närhet till ute och inne, tryggt och säkert, estetiskt tilltalande och färgsättningar som stimulerar lärande och utveckling. T1.2.5 Konstnärlig utsmyckning Som en viktig del i den totala upplevelsen av en byggnad ingår den konstnärliga utsmyckningen. I projektet kommer det att arbetas med både lös konst och konstverk som är integrerade i byggnaden. Den konstnärliga utsmyckningen avser såväl inre som yttre miljö. Ansökan har skickats till Statens konstråd angående samverkan om konstnärlig utsmyckning. T1.2.6 Tillgänglighet Gällande tillgänglighetskrav kommer att beaktas. Speciell omsorg ägnas i syfte att skapa en byggnad med god tillgänglighet och anpassning för elever och lärare samt andra besökande. T1.2.7 Drift och skötselutrymmen Drift och skötselutrymmen anordnas med bra utrymmen och god tillgänglighet så att de följer Arbetsmiljöverkets anvisningar. Teknikutrymme i källaren skall ha tillträde genom en utvändig trappa. Fläktrum på plan 3 skall ha tillträde genom invändiga trappor T1.2.8 Tillgänglighet/Kommunikationsanordningar Den nya skolan är placerad ca 75 m väster befintlig bussangöring från Knut Peters Väg samt 50 m från G:a Tylösandsvägen. 18
Huvudingång mot öster är vänd mot entrétorget och bussangöring mot Knut Peters Väg. Samtliga kommunikativa ytor planeras för full tillgänglighet. Armbågskontakt anordnas på pollare/plint utanför entré Sop- och teknikutrymmen nås från angöring från G:a Tylösandsvägen. Denna planeras fungera som en enkelriktad körslinga med angörings- och vändyta. Här nås och hanteras sop- och teknikutrymmen samt mat- och materialleveranser. T1.2.9 Hygienutrymmen 1 st hwc per våning. Separata elevtoaletter för varje hemområde och vid undervisning i plan 1. Personaltoaletter med dusch. T1.2.10 Kök, matsal Köket planeras som ett tillagningskök. Planlösningen på köket utförs som öppet kök mot matsal för god kontakt med eleverna. Serveringen av den varma huvudkomponenten kommer att utföras av personal, allt annat tar eleven själv. Diskinlämning utförs som direktinlämning där eleven själv sorterar sitt diskgods och avfall. T1.2.11 Föränderbarhet Den nya byggnaden skall få ett stomsystem med mått som medger olika rumsdjup och med få begränsande pelare. Invändiga bärande väggar skall endast finnas i begränsad omfattning. Fasadutformning och fönsterplacering skall tillåta att stor flexibilitet finns avseende olika rumsbredder. Totalsprinkling medger enklare ombyggnationer och föränderbarhet. El- och VVS-installationer förläggs på ett sådant sätt att stor flexibilitet uppnås. T1.3 SÄKERHET I HÄNDELSE AV BRAND T1.3.1 Brandskydd Byggnaden utgör en Br1-byggnad. Utrymning sker övergripande från plan 1 via dörrar i fasad och från plan 2 antingen via interntrappa eller utvändiga trappor. Från teknikutrymmen på plan 3 sker utrymning över tak. Byggnaden förses med genomlyst vägledande markeringar samt nödbelysning i centrala kommunikationsstråk. För ventilationssystemet gäller nivån förhindra brandspridning. Teknikutrymmen i källare och på plan 3 utgör egna brandceller i brandteknisk klass EI 60 i övrigt ingen brandcellsindelning inom byggnad. Bärverk skall uppfylla brandteknisk klass R 60. Hänsyn till sprinklers inverkan vid utformning av detta kan ske enligt Eurocode. 19
Byggnaden förses med följande brandtekniska installationer: - Sprinkler (enligt SBF 120:6), dock ej i källare - Brandlarm (enligt SBF 110:6), dock med glesare detektortäthet - Utrymningslarm (typ SS 03 17 11) - Brandgasventilation (termisk i central del) - Släckutrustning (brandposter eller handbrandsläckare) Räddningstjänstens angreppsmöjligheter beaktas. T1.4 SKYDD MED HÄNSYN TILL HYGIEN, HÄLSA, MILJÖ, BULLER T1.4.1 T1.4.2 Allmänt hygien, hälsa, miljö Luft Vid val av ytskikt ställs krav på emissioner, så att dessa hålls på en låg nivå. Krav ställs på luftutbyteskvalitet, filterkvalitet och uteluftsintagets utformning och placering. T1.4.3 Temperatur Gott termiskt klimat för elever och lärare prioriteras. Krav ställs på inomhustemperaturer, lufthastigheter och solinstrålning. T1.4.4 Fukt Fuktsäkerhet prioriteras i nybyggnadsprojektet, exempelvis kommer ett fuktkontrollprogram på byggarbetsplats upprättas och följas. Dessutom kommer väderskydd under byggtid eventuellt att finnas liksom plan för att byggfukt hinner torka ut. Levererat och monterat material kommer också att skyddas från väder och vind. T1.4.5 T1.4.5.1 Bullerskydd Ljudkrav För projektet gäller i huvudsak minst ljudkrav enligt ljudklass C, SS 25268. I de utrymmen som är avsedda för undervisning av autistiska barn och barn med hörselnedsättning kan förhöjda ljudkrav krävas då dessa barn ofta är extra ljudkänsliga. Inredningen är en viktig förutsättning för att ljudmiljön skall bli bra. Textilier på väggar, ljudabsorberande skärmar, bokhyllor mm bidrar mycket till en god rumsakustik och skall väljas och placeras omsorgsfullt. Ljuddämpade bordsytor och ljuddämpande möbeltassar bidrar till att sänka ljudnivåerna. 20
T1.4.5.2 Åtgärder Undertak/Ljudabsorbenter Generellt skall akustikundertak vara heltäckande och utgöras av 40 mm porösa ljudabsorbenter, absorptionsklass A. I undervisningsrum krävs god ljudabsorption även i låga frekvenser (viktigt när det gäller att uppfatta tal, i synnerhet för personer med nedsatt hörsel). För att uppnå detta skall akustikundertaken pendlas, total konstruktionshöjd minst 200 mm. I enstaka fall kan det också behövas någon form av komplettering med mineralull ovan absorbenten för ytterligare förbättrad absorption i låga frekvenser. I rum för musikundervisning anpassas dock akustiken efter de behov som finns med hänsyn till undervisningen. I flera utrymmen förses väggar med ljudabsorberande beklädnad. Denna kan till exempel utgöras av perforerat skivmaterial med bakomliggande mineralull. De utrymmen som absolut bör omfattas av denna åtgärd är ankomst, piazza, mattorg, drama/dans, musik. Ljudisolering Väggar Gipsväggar till utrymmen med ljudkrav skall bestå av 2x13 mm gipsskivor på var sida om en eller två stålregelstommar. Vid behov kan en gipsskiva ersättas av en OSB-skiva. Observera dock att detta kan påverka väggens ljudisolering. I de flesta fall förses regelstommen med mineralullsisolering. Dörrar Dörrar till undervisningsrum, kontorsrum, vilrum och wc skall vara ljudklassade. Dörrar mellan musikundervisningsrum skall väljas med extra hög ljudisolering. Fasader Fasader skall väljas i ljudklass lägst R w +C tr = 31 db Bjälklag Inom utrymmen i entréplan där det förekommer höga ljudnivåer (musik, dans) skall åtgärder utföras på bottenplattan så att flanktransmission via denna till kringliggande utrymmen förhindras. Detta åstadkommer man antingen med en uppsågning av plattan i linje med rumsskiljande väggar, eller med ett flytande övergolv. Mellanbjälklaget behöver i dessa utrymmen kompletteras med ett pendlat gipsundertak. Detta skall i sin tur förses med ljudabsorberande akustikundertak. Stegljudsnivå/Golvmaterial Golvmaterial skall väljas med stegljudsdämpande egenskaper så att tillräckligt hög stegljudsisolering och tillräckligt låg trumljudsnivå erhålls. Om man väljer stengolv fordras ursparingar i konstruktionsbetongen. Stegljudsnivå L ntw 56 db 21
Installationsljud Material i avloppsrör skall vara gjutjärn, alternativt särskilt ljuddämpade plaströr i två skikt. Utomhusplacerade kylkondensorer skall väljas med så låg ljudalstring att man utan särskilda åtgärder i form av skärmar klarar krav på högsta ljudnivå utomhus. T1.5 HUSHÅLLNING MED ENERGI, VATTENAVFALL, MATERIAL T1.5.1 Energihushållning Energikravet för den nya byggnaden är enligt BBR 100 kw/m² år. Kommunens mål är ett energibehov om 50 kw/m² år. I detta projekt är inledningsvis kravet satt till 100 kw/m² år. Material och konstruktionsprinciper etc. måste väljas så att detta krav kan innehållas. Exempel på åtgärder som krävs för att uppfylla energibehovet om 100 kw/m² år - ventilationen kommer att vara behovsstyrd i vissa utrymmen - fläktar kommer att väljas med avseende på dess livscykelkostnader - värmesystemet kommer att prognosstyras I nästa skede kommer ytterliggare utredningar genomföras för att om möjligt uppnå kommunens mål om 50 kw/m² år. T1.5.2 Vattenanvändning Toaletter, blandare, köksmaskiner med vatteneffektiva anordningar kommer att användas. Mätmöjlighet kommer att finnas för att följa upp vattenanvändningen. T1.5.3 Materialanvändning Källsortering i flera fraktioner kommer att finnas på byggarbetsplatsen. Det skall finnas ett s.k. miljöhus på området i anslutning till den nya byggnaden. Krav kommer att ställas på det material som byggs in i byggnaden. Främst gäller det användandet av kemiska produkter såsom lim, lack, fog, spackel, färg, och plaster. Därför ställs krav på att vissa kemiska ämnen inte får förekomma i produkter. T1.6 SÄKERHET VID ANVÄNDNING T1.6.2 Skydd mot instängning, inbrott, överfall Skolans lokaler skall ha särskilt inbrottsskydd. Inbrottslarm samt optisk bevakning planeras i viss omfattning av byggnaden. Möjlighet till zonindelning skall finnas. 22
T2 MARKANLÄGGNINGAR T2.1 SAMMANSATT T2.1.1 Allmänt mark Den nya byggnaden planeras höjdmässigt byggas för nivåanpassning mot befintligt skogligt, trädvegeterat område söder byggnaden som stiger mot G:a Tylösandsvägen. Vidare anpassas nivåer med hänsyn till berg i undergrunden. Fyllning utförs av omgivande markytor för att undvika trappor, ramper etc. T2.1.2 Avverkning, röjning och beskärning Utförs i den omfattning som den nya anläggningen avviker från befintlig miljö. T2.1.3 Flyttning, rivning Avser vegetationsytor, hårdgjorda ytor som till största delen utgörs av asfalt, VAledningar, fast utrustning som cykelställ, soffor mm. T2.1.4 Schaktning, fyllning Schaktning och fyllning för markytor/utemiljö i anslutning till byggnad samt för VAledningar samt kablage. Schakt och fyllning för nya överbyggnader som hårdgjorda ytor och planteringsytor samt för fundament för fast utrustning, väderskydd mm. Bergschakt förekommer i begränsad omfattning. Överskottsmassor körs bort till närliggande tipp. Matjordsupplag inom tomtgräns. T2.1.5 Marköverbyggnad och beläggningar Plattytor norr, öster samt väster byggnad utförs körbara i form av betongmarkplattor i varierande storlek och ljusgrå kulör med band av svart/antracitfärgad sten. Alternativ till betongmarkplattor kan vara asfalt med varierande ytbehandling eller bitumen med granitskärvor i olika nyanser. Ytor söder byggnad eller som ansluter till vegetationsytor utförs som gångbara betongmarkplattor. Föreslagen angöring för varuleverans, sophantering och teknikrum sydväst ny byggnad, utförs med körbar asfalt Kommunikativa ytor inom aktivitetsyta utförs med gångbar färgad asfalt. Aktivitetsytan utförs i övrigt med olika ytskikt som gräs, asfalt, fallskyddsmatta av gummi, platsbyggd scen som betongkonstruktion samt yta av strid sand för redskap. Ytor för cykelparkering och övriga anslutningsytor utförs med gångbar asfalt. Vissa lekytor utförs med fallskyddsmatta av gummi. Hårdgjorda ytor minimeras samt lutas mot genomsläppliga ytor för begränsning av dagvattenavrinning. 23
Murar utförs som sittmurar samt som nivåupptagare mot vegetationsyta söder byggnad. Kantstöd av betong i anslutning av nya körvägar som angöring från G:a Tylösandsvägen. T2.1.6 Gräs- och planteringsytor Planteringsytor anläggs med träd och buskar. Träd planteras med varierad storlek, blomning och olika årstidsaspekter som komplement till befintligt trädbestånd. Buskplanteringar utgörs av tåliga växter, såväl städsegröna som lövfällande i storlekar och sluthöjd som kräver minimal skötsel. Betoning på årstidsvariation. Gräsytor utförs med färdig grästurf. T2.1.7 Markkompletteringar och utrustning Avser skrapgaller vid entré(er), flaggstänger, soffor, cykelställ, julgransfot, ev. trafikhinder, papperskorgar, skyltar/trafikskyltar, handledare samt armbågskontakt för dörröppning. T2.1.8 Lekutrustning Avser gungor, klätterlek/motorik- hinderbana, ev. skateboardapplikationer, basketmål samt eventuellt multiarena. EU-normer för lekutrustning gäller. T2.1.9 Övriga markbyggdelar Planeras för underjordiskt fördröjningsmagasin/hålrumsmagasin för dagvatten pga. begränsad kapacitet i avledande kommunal dagvattenledning: förbindelsepunkt. 2 st taktäckta väderskydd för utomhusundervisning planeras. T3 UNDERGRUND, UNDERBYGGNAD, SKYDDANDE LAGER I MARK, GRUNDKONSTRUKTIONER OCH STÖDKONSTRUKTIONER T3.1 SAMMANSATT T3.1.1 Allmänt undergrund, underbyggnad etc. Del av byggnaden planeras att grundläggas med källare (114 m²). Övriga delar grundläggs med platta på mark. Marken inom undersökningsområdet sluttar från sydöst mot centrum av undersökningsområdet där marken planar ut för att sedan vara i princip horisontell. Undergrunden utgörs av stenig grusig sand. Enstaka mindre block noterades i utförda provgropar. I sydöstra delen av undersökningsområdet går berget i dagen. 24
Fast botten har vid slagsondering uppmätts från 1 m i den sydöstra delen till som mest 18 m i den sydvästra delen av undersökningsområdet. Vattenytan, uppmätt i monterat grundvattenrör, ligger på ett djup om ca 1,6 m under den befintliga markytan. Sprängning kan bli nödvändig inom delar av området. T4 HUS T4.1 BYGGNADSANKNUTNA BYGGDELAR T4.1.1 T4.1.1.1 Bärverk husstomme Sammansatt, stomsystem Grundkonstruktioner kommer att utföras i platsgjuten betong. Golv och källarytterväggar utförs med vattentät betong. Bjälklag över källare utförs som prefabricerade håldäck Övriga golv på plan 1 utförs som platta på mark. Övriga bjälklag utförs som prefabricerade håldäck av betong. Bärande invändiga väggar utförs av prefabricerad betong. Pelare utförs av prefabricerad betong/stål. Balkar utförs av prefabricerad betong/stål. Takkonstruktionen utföres med fackverksbalkar/valsade balkar och fribärande profilerad plåt. T4.1.2 T4.1.2.1 Bjälklag Sammansatt bjälklagskonstruktion Bjälklagen utförs av övergolv + prefabricerade håldäck av betong. T4.1.2.2 Innertak Undersida bjälklag plan 1 och 2 utförs så att ljudabsorberande akustikplattor kan monteras. T4.1.3 T4.1.3.1 Yttertak Sammansatt takkonstruktion Taken utförs som varma tak med obrännbar isolering på fribärande profilerad plåt T4.1.3.2 Ytterklimatskärm, yttertak Taken utförs med två lager papptäckning. På taket monteras eventuellt solceller/solpaneler, antingen integrerat i takfönsterkonstruktionen eller på en självständig konstruktion. 25
T4.1.3.3 Innerklimatskärm, yttertak Ovanpå profilerad plåt läggs obrännbar isolering. T4.1.3.4 Öppningskomplettering yttertak Delar av taket över piazzan utförs med takfönster som ljusinsläpp. T4.1.3.5 Yttertakskomplettering Säkerhetsanordningar på tak skall utföras. Utgång till tak, för service och inspektion, etableras från plan 2 och 3. T4.1.4 T4.1.4.1 Ytterväggar Ytterklimatskärmar Fasaden framstår som en glasfasad med trä/betong/plåt. T4.1.4.2 Innerklimatskärmar På innersidan av ytterväggen monteras akustikpaneler. T4.1.4.3 Öppningskomplettering Fönster och fönsterdörrar utförs av aluminiumklätt trä. Takfönster utförs av aluminium. Entrédörrar utförs som glasade skjutdörrar alternativt glasade slagdörrar. U värden väljs så att energikravet uppfylls. T4.1.4.4 Övrigt, yttervägg Skärmtak vid entré kan utföras med stomme av stål. Takbeklädnad av rostfri plåt. T4.1.5 T4.1.5.1 Trappor Utvändiga trappor Utrymningstrappor från plan 2 utförs i galvaniserat/pulverlackerat stål. Räcke utförs i galvaniserat/pulverlackerat stål. T4.1.5.2 Invändiga trappor Huvudtrappa till plan 2 utförs av betong eller stål. Källartrappa utförs i betong med galvaniserat/pulverlackerat stålräcke. T4.1.5.3 Ytskikt trappor Golvbeläggning i huvudtrappa utförs av trä alternativt sten eller gummi. 26
T4.1.6 T4.1.6.1 Innerväggar Bärande innerväggar Bärande innerväggar utförs av betong. All synlig betong målas. Absorbenter monteras i omfång angivet av akustiker. T4.1.6.2 Sammansatt innerväggskonstruktion Mellanväggar består av 1 lag OSB- skivor + 1 lag gipsskivor på ömse sidor om en stålstomme försedda med mellanliggande mineralullsisolering. Alternativt 1 lag gips + 1 lag infärgad cementspånplattat. Samma väggtyp monteras också över glasväggar upp till undersida håldäck. T4.1.6.3 Övrig innerväggskonstruktion Väggar i omklädnad, dusch och kök muras (oorganiskt material). Vikväggar. Prefabricerade system med styrskena i topp och botten, som uppfyller ställda brand- och ljudkrav. Möbelväggar/rumsdelare/tavelväggar i undervisning, plan 2. Stålskelett med mdfskivor. Höjd 2.10 m från golv. Över och vid sidan av möbelväggarna är det en glasvägg. Runt funktionsmöbler/kärnor av betong med låsbara elevskåp, utställningsskåp, sitthörna, studiehörna, monteras på en stålstomme en infärgad ljudabsorbent från en höjd av 2.10 m över färdigt golv upp till innertak. Övriga ytor utförs som mellanväggar, se T4.1.6.2. T4.1.6.4 Öppningskompletteringar innerväggar Trädörrar utförs i som massivdörrar av trä med målad eller laminerad yta. Dörrar till grupprum, materialrum (delvis), maskinverkstad, kiosk, förråd (delvis) utförs som skjutdörrar/slagdörrar. Våtrumsdörrar används till dusch och omklädnadsutrymmen samt kök. Dörrar till och mellan undervisningsrum utförs med glasöppning. T4.2 RUMSANKNUTNA BYGGDELAR T4.2.1 Undertak Undertak utförs generellt av pendlat akustikundertak alternativt av demonterbara pulverlackerade sträckmetallkasetter nedpendlade i bärverk. Belysning och ventilation integreras över undertaket. I kök utförs det med ett demonterbart nedpendlat akustikundertak med hygienskiva och i grupprummen med ett nedpendlat akustikundertak i bärverk. I WC, förråd, städ utgörs undertaken av demonterbara nedpendlade gipsundertak. 27
T4.2.2 T4.2.2.1 Ytskikt Ytskikt på golv Golv nivå 1 (entréplan) utförs av betong. På betonggolvet läggs tex ett massagolv som uppfyller krav på städbarhet, halksäkerhet och eventuella trumljud. Studeras vidare i nästa skede. Vid ingångar infälls torkmatta på innersidan. Utvändigt infälls skrapgaller. Golv nivå 2 utförs generellt med håldäck och trägolv/massagolv. I vissa utrymmen som t e x dans, kök kan alternativa golvbeläggningar behöva utföras. Studeras vidare i nästa skede. T4.2.2.2 Ytskikt på väggar Det monteras infärgade absorbenter på invändiga väggar i omfång anvisat av akustiker. Våtzoner kaklas på toaletter och vaskar. Duschområde kaklas. T4.2.2.3 Ytskikt på innertak Nedpendlade undertak utförs som demonterbart akustik undertak alternativt av pulverlackerad sträckmetall, belysning och ventilation integreras över undertaket. T4.3 RUMSKOMPLETTERINGAR T4.3.1 Inredningar Se F3.1 T5 VA, VVS, OCH PROCESSYSTEM T5.1 GEMENSAMT T5.1.1 Sammansatt, VA, VVS, kyl och process T5.1.1.1 Allmänt Fjärrvärmecentralen skall ha ett rum i källarplan. T5.2 VATTEN OCH AVLOPPSINSTALLATIONER T5.2.1 Tappvattensystem T5.2.1.1 Allmänt T5.2.1.2 Centralutrustning Värmeväxlare för tappvarmvatten produktion installeras. 28
T5.2.1.3 Ledningssystem Huvudledningar inom källarplan och bottenplan. Stamledningar och fördelningsledningar i schakt på respektive våningsplan. T5.2.1.4 Platsutrustning Sanitetsapparater monteras. T5.2.1.5 Specialutrustning, rostfri Rostfri inredning/utrustning i NO-salar monteras. T5.2.2 T5.2.2.1 Avloppsvattensystem Allmänt Invändiga ledningar utförs av gjutjärn. Förändrad placering av gårds- och gatubrunnar. Befintliga dag- och spillvattenledningar omläggs. Byggnaden kommer att avvattnas med in/utvändiga stuprör. Exakt omfattning studeras vidare i bygghandlingsskedet Dagvattensystem förses med fördröjningsfunktion. T5.2.2.2 Ledningssystem Ledningsstråk med spill- och kallvattenledningar ligger i läge för ny byggnad och måste flyttas/omläggas. Spillvatten och kallvatten ansluts till ledningsstråk enligt ovan. Sannolikt skall ny dagvattenservis utföras/beställas för bättre kapacitet i kommunal avledande dagvattenledning Knut Peters Väg utreds vidare i nästa skede. T5.3 KYL OCH VÄRMEPUMPSYSTEM T5.3.1 Kylproduktionssystem Kylkompressor för tillagningskök placeras i källare. Kondensor placeras på yttertak. T5.4 VÄRMESYSTEM T5.4.1 Värmeproduktionssystem T5.4.1.1 Allmänt Fjärrvärme indrages till abonnentcentral. Abonnentcentral placeras i källare. 29
T5.4.2 T5.4.2.1 Värmedistibutionssystem Allmänt Vattenburen värme via radiatorer/konvektorer. T5.4.2.2 Centralutrustning Shuntgrupper för radiatorsystem installeras i källarplan. T5.4.2.3 Ledningssystem Huvudledningar monteras i källarplan och bottenplan. Stam- fördelningsledningar i schakt inom respektive våningsplan. Fjärrvärmesystem kopplas till anslutningspunkt. T5.4.2.4 Platsutrustning Radiatorer och konvektorer installeras. I de fall där radiatorer skall placeras framför glaspartier försänks dessa ned i golv. Studeras vidare i nästa skede Eftervärmningsbatterier monteras. T5.5 LUFTBEHANDLINGSSYSTEM T5.5.1 Allmänventilation T5.5.1.1 Allmänt Byggnaden ventileras via behovsstyrd FTX-ventilation Fläktrum på plan 3. Datoriserad styr- och övervakning. T5.5.1.2 Centralutrustning DUC: ar installeras. T5.5.1.3 Ledningssystem Huvudkanaler monteras i ventilationsschakt och fördelningskanalerna ovan undertak på respektive våningsplan. T5.5.1.4 Platsutrustning Spånsug installeras invändigt. Till- och frånluftsdon placeras i huvudsak i undertak. Ventilationshuvar på yttertak. 30
T5.5.2 T5.5.2.1 Processventilation Allmänt Dragskåp och punktutsug installeras. T6 EL OCH TELESYSTEM T6.1 GEMENSAMT T6.1.1 Rivning och demontering Befintliga stolparmaturer demonteras. T6.1.2 Förberedande arbeten och provisorier Befintliga kablar i mark som ska bibehållas och berörs av ny byggnad skall omläggas. T6.1.3 Anpassning och anslutning mot befintliga byggnader Centralutrustningar förbereds för anslutning av de byggnader som idag matas från Hallägraskolan, för att kunna inkopplas till den nya skolan efter rivning av den befintliga skolbyggnaden. T6.2 EL OCH TELEKANALISATIONSSYTEM T6.2.1 Sammansatta el - och kanalisationssystem Kanalisationssystemet utgörs av kabelstegar inom källare. Erforderligt antal rör för huvudledningar förläggs från källaren till 4st el-nischer på respektive plan. Från respektive el-nisch förläggs rörkanalisation inom respektive del. T6.3 ELKRAFTSYSTEM T6.3.1 Sammansatt el - och kraftsystem Huvudledningar drages från elrum i källare ut till lokala el-centraler i el-nischer på respektive plan och del. Från dessa el-centraler matas uttag, belysning mm för det basområdet. Inom slöjdsalar och laborationssalar installeras strömskenor i tak för matning av labb och slöjdbänkar samt maskiner mm. Dessa salar förses med nödstoppsautomatik. T6.3.2 Eldistributionsnät Inkommande el-serviser ansluts till ställverk i källaren. 31
T6.3.2.1 Alternativa energikällor Eventuellt kan solceller/solpaneler installeras på taket för att eftersträva kommunens energimål om 50 kwh/m² år. Anläggningen placeras i anslutning till NO-salar för att kunna användas i utbildningssyfte. T6.3.2.2 Centralutrustningar Ställverk placeras i elrum i källare. El-centraler placeras i el-nischer på respektive plan och del. Centraler förses med jordfelsbrytare och komponenter för energieffektiv styrning av belysning mm. T6.3.2.3 Elvärme Takrännor förses med snösmältningssystem. Vindfång och rum med dusch förses med elektrisk golvvärme för upptorkning. T6.3.3 T6.3.3.1 Belysningssystem och ljussystem Allmänt Belysningssystemet byggs upp för att uppfylla kraven enligt SS-EN 12464-1. Inom undervisningslokaler installeras belysning som uppfyller gällande normer och krav och som anpassas till den undertakslösning som väljs i rummet. Inom allmänna ytor installeras lysrörsarmaturer. T6.3.3.2 Belysningsstyrningar Belysningen kommer att styras via KNX-system (samordnas med ventilationsstyrning) med närvarodetektering och konstantljusstyrning som anpassar den artificiella belysningen mot solinstrålningen. I mindre utrymmen så som förråd, wc o d styrs belysning med närvarodetektor. T6.3.3.3 Nödbelysningssystem Nödbelysning utgörs av ett centralmatat system och består av ledbelysning utrymningsvägar och hänvisningsskyltar. T6.4 TELESYSTEM Följande telesystem installeras inom skolan: - kombinerat data nät för bredband, IP-telefon och IP-TV - passagekontroll- och inbrottslarmsystem - brand- och utrymningslarmsystem - kameraövervakningssystem - hwc - larmsystem - porttelefonsystem 32
- tidgivningssystem - kanalisation för ljudöverföringssystem T6.4.1 Flerfunktionsnät i telesystem Skolan ansluts med optofiber från HIT-Net. Fiberservisen installeras till dataställ i elrum i källaren. Härifrån sprids nätet med fiber till teleställ i el-nischer på respektive plan och del. Från el-nischen utförs ett fast spridningsnät för arbetsplatser och i undervisningsrum. I övrigt installeras uttag för placering av basstationer för ett trådlöst nätverk. Nätet är ett kombinerat nät för data, IP-telefon och IP-TV. T6.4.2 T6.4.2.1 Teletekniska säkerhetssystem Branddetekterings och brandlarmsystem Skolan förses med ett brandlarmssystem i enlighet med SBF 110:6 med omfattning enligt brandskyddsdokumentationen. Labsalar kommer att förses med timer funktion på detektorer inom salar och preparationsrum. Larm ska vidaresändas till brandförsvaret i Halmstad via larmsändare typ multicom. T6.4.2.2 Inbrottslarmsystem Systemet byggs upp som ett skalskydd där dörrar och öppningsbara fönster förses med magnetkontakter och passagestråk och rum med fönster i fasad (plan 1) skyddas med rörelsedetektorer. T6.4.2.3 Utrymningslarmsystem Integreras med brandlarmssystemet. T6.4.3 T6.4.3.1 Teletekniska signalsystem Entrésignalsystem Entresignalsystem installeras vid varumottagning samt varumottagning tillagningskök. T6.4.3.2 Kallelsesignalsystem HWC förses med HWC-larm. T6.4.3.3 Personsökningssystem Administrativa rum så som skolsköterska samt rektor förses med upptaget markeringssystem. 33
T6.4.3.4 Tidgivningssystem Centralursystem installeras (alternativt via DUC) med ur placerade på fasad utomhus samt centralt i allmänna ytor i basområde. T6.4.4 Telefonsystem Se T6.4.1 T6.4.4.1 Rikstelefonsystem Analoga uttag installeras inom administrationslokaler för fax. T6.4.4.2 Porttelefonsystem Vid huvudentré och köksentré installeras porttelefonsystem. T6.4.5 Ljudöverföringssystem Inom undervisningssalar installeras kanalisationssystem för av-panel vid tavlan. T6.4.7 Datakommunikationssystem Se T6.4.1 T6.4.8 T6.4.8.1 Teletekniska styrsystem System för spänningsutjämning och elektrisk separation Potentialutjämningssystem installeras med Huvudjordskena i elrum och PUS-skenor i apparatrum, el-nischer mm. Till systemet ansluts större metallkonstruktioner typ elkanalisation, vent- och VS-system armering och stålpelare, hissgejdrar o d. T7 TRANSPORTSYSTEM T7.1 HISSYSTEM T7.1.1 Linhissar Inom skolan installeras 1st maskinrumslös linhiss mellan plan 1 och 2. T8 STYR- OCH ÖVERVAKNINGSSYSTEM T8.1 SAMMANSATTA STYR OCH ÖVERVAKNINGSSYSTEM För styrning av lokala rumsfunktioner kan användas KNX-systemet som installeras för belysningsstyrning, för att undvika 2st styrsystem för de externa signalerna. 34
FASTIGHETSKONTORET NY SKOLA SÖNDRUM PROGRAMHANDLING Bilaga 1 Programskisser planer, fasader 35
NY SKOLA SÖNDRUM - EN SKOLA BYGGD FÖR FREMTIDEN / 1. DECEMBER 2009
Ny Skola Söndrum Grunden för visionen Tankar om byggnation av framtidens Växthus är att nytänka både skolans överordnade ramar och skolans fysiska figur. Vi tänker Växthuset som en ny bild som ger livskraft, ljus och näring. Här skall finnas rum till både gemenskap och mångfald. Här växer människan och lusten till att lära mera, i gemenskap med andra. Vi vill skapa ramar som är dynamiska, med mångfald och interaktion, där skolans aktiviteter befruktar varandra. Vi vill skapa en form, där gränslinjen mellan ute och inne, mellan skola, stad och natur och mellan de enskilda elementen i skolans organism inte bara är flytande, men också rörliga. Här vill vi skapa synergi mellan ord, tal, teater, dans, musik och rörelse. Mellan vardag och fest. Här är synergin mellan skolan och naturen utanför, mellan människor på skolan och i staden. Där är synergin mellan det lokala, det nationella och det internationella. Skolan är inte en låst figur, den rör sig och sträcker ut sig. Skolan blir det lokala samlings- och kulturhus, och vill vara ett identitetsskapande element i närmiljön. Växthuset är en ny kraftfull bild på ett hus för barn i utveckling, ett experimentarium, ett hus för både kropp och själ. Här utmanas och stimuleras både barn och vuxna, så de gemensamt kan finna nya vägar. Lärare och elever rör sig mellan undervisningssituationerna, och när vädret tillåter det, flyttar man undervisningen ut under bar himmel. Det är tal om en ny form för skola, en Visionsskola. 2
PLAN 1/Verkstäder/Praksis Piazzan Centralt placerat mitt i huset ligger piazzan. Här är en dynamisk miljö, ett livligt torg, där man möts och pendlar mellan aktiviteter. Här är också en lounge för lugna, dämpade aktiviteter. Ankomsten sker via huvudentrén i öst, där solen lyser om morgonen. Internt i huset ligger den stora trappa, som både förmedlar vertikal kontakt i huset och samtidigt fungerar som gradäng för aktiviteterna på piazzan. På själva piazzan finns det plats till drama, dans, musik, konstutställningar, författarkvällar m.m., vilket skapar synergi både internt i huset och ut i samhället. Som buffertzon mellan piazzan och undervisningsrummen/ mattorget ligger en funktionsmöbel. Här finns förberedelsesrum, grupprum, toaletter, utställningsmontrar, sitthörn och förråd. Ut mot piazzan är all elevförvaring placerat, inbyggt i väggen. Restaurang/ Mötestorg/ Café I anslutning till Piazzan ligger mattorget, som också är en del av husets kulturella funktion och är med till att berika miljön. Mattorget är placerat mot norr, med utsikt över landskap, uteplatser och aktiviteter. Mellan mattorget och piazzan ligger kiosken. Den kan fungera som kafé när köket är stängt. Mot väst, ligger mottagningsköket, med sin egen entré för varumottagning. I anslutning ligger miljöstation. 3