Akustisk dimensionering

Transkript

1 Akustisk dimensionering 1 Eva Sjödahl, Akustiker, Tyréns AB, Malmö

2 Byggprojektens olika skeden Program-/ Ramhandling Systemhandling / huvudhandling Bygghandlingar / förfrågningsunderlag Byggskedet Färdig byggnad besiktning Nyttjande 2

3 Program / Ramhandlingsskedet Definiera projektets förutsättningar och generella krav Redovisas i ramhandling / funktionsprogram 3

4 Systemhandling / huvudhandling Byggnadens alla konstruktiva system utformas. Akustik Preciserar projektets ljudstandard och tar fram ljudstandardritningar (ljudkravsritningar) 4

5 Ljudstandardritning 5

6 6 Förfrågningsunderlag - bygghandlingar Detaljerade ritningar och beskrivningar för att ta in anbud Akustik Anslutningsdetaljer Kontroll valda väggar, golvbeläggningar, undertak, fasad etc Installationslösningar (externbuller, överhörning, stomljud, uppställningar, genomföringar)

7 Byggskedet rådgivning / kontroll Frågor detaljer, t ex slitsar i betongplattor, tätningar, genomföringar Frågor byte av material/aggregat Kontrollmätningar tidigt skede 7

8 Färdig byggnad - besiktning Kontrollmätningar av luft- och stegljudsisolering, ljudnivåer från tekniska installationer, efterklangstider Förslag på efterhandsåtgärder / kompletteringsåtgärder 8

9 Nyttjandeskedet Ev uppföljningsmöte med brukare Ändrad verksamhet ändrade krav Ändrad planlösning Ändrade förutsättningar, t ex hörselskadade elever mer dämpat, högre ljudisolering 9

10 Fastlägga projektets ljudstandard Myndighetskrav detaljplan, planbeskrivning, bygglov etc Rekommendationer Myndigheter, intresseorganisationer, forskningsresultat kan ge upphov till projektkrav eller projektmål Beställarkrav Lite större beställare har ofta egna projekteringsanvisningar med generella ljudkrav som ska uppfyllas. I annat fall rapporteras avvikelse Inga krav angivna Akustiker sammanställer lämpliga ljudkrav baserat på ovanstående. Om ingen akustiker deltar: Det är då upp till den som konstruerar och utformar att se till att tillräckligt bra ljudmiljö erhålls. 10

11 Riktvärden och rekommendationer Myndighet Verksamhetsområde Buller inomhus som sanitär olägenhet, SOSFS 2005:6 (restauranger, fläktar mm) Buller utomhus (trafik-, industribuller mm) Buller och ljudisolering i bostäder och lokaler Buller i arbetsmiljön 11

12 Krav som styr ljudmiljön i byggandet Boverkets byggregler, BBR Vid ny- eller tillbyggnad BÄR (Boverkets ändringsråd) Omfattningen av bullerskyddande åtgärder bör anpassas till byggnadens kvaliteter. Detta betyder bland annat att särskilt värdefulla golv och innertak normalt inte skall behöva förändras av ljudisoleringsåtgärder. För ändringar i sig och följdåtgärder bör eftersträvas den ljudnivå och ljudisolering som gäller vid nybyggnad enligt avsnitt 7 i BBR 12

13 BBR vid nybyggnad eller väsentlig ombyggnad Byggnader och deras installationer ska utformas så att ljud från byggnadens installationer, från angränsande utrymmen likväl som ljud utifrån dämpas så att de som vistas i byggnaden inte besväras av ljudet. Vid klagomål: Om minst ljudklass C enligt SS (bostäder) eller SS (lokaler) innehålls anses byggnaden vara OK. 13

14 Ljudkrav enligt BBR Bostäder SS Vårdlokaler SS Skolor och förskolor SS Kontorslokaler SS Hotell (rek) SS

15 Ljudkrav Lägsta luftljudsisolering Högsta stegljudsnivå Högsta ljudnivå från trafik Högsta ljudnivå från installationer Längsta efterklangstid 15

16 Ljudklasser Ljudklass A: Ljudklassen motsvarar mycket goda ljudförhållanden. Ca 90% upplever ljudmiljön som god. Ljudklass B: Ljudklassen motsvarar betydligt bättre ljudförhållanden än ljudklass C. Ca 70% upplever ljudmiljön som god. Ljudklass C: Ljudklassen ger tillfredsställande ljudförhållanden för en majoritet av de boende. Medför att ca 20% av boende upplever ljudmiljön som dålig. Ca 50% upplever ljudmiljön som god. Ljudklass D: Ljudklassen motsvarar ljudförhållanden som är avsedda att tillämpas när ljudklass C inte kan uppnås. 16

17 Ljudisolering Luftljud ljud som alstras i luften av tex tal, högtalare. Krav ställs på lägsta tillåtna luftljudsisolering, R w (db) Stegljud ljud som alstras av steg eller något som slår mot golv. Krav ställs på högsta tillåtna stegljudsnivå, L n,w (db) Stomljud ljud som alstras av vibrationer som förs fram i byggnadens stomme, tex från tvättmaskiner, fläktar, tåg. 17

18 Ljudisolering R = Ls Lm - 10 log Am / S (luftljud) L= Lm + 10 log Am/10 (stegljud) S = skiljeyta Am= 0.16 V / T Mäts vid frekvenser Hz 18

19 Ljudisoleringskurvor 19

20 Stegljudsapparat 20

21 Ljudisoleringskurvor 21

22 Labvärden kontra fältvärden Mätresultat är alltid bättre i lab än i fält Skillnad mellan fält och lab är vanligtvis mellan 3-5 db. Fältvärden redovisas med ett litet Ex R w är ett labvärde, R w är ett fältvärde För väggar och dörrar anges oftast fältvärden För glasparier och fönster anges oftast labvärden! 22

23 Efterklangstid Den tid det tar för ljudet att sjunka 60 db från det att ljudkällan stängs av. T Ökar med rumsvolymen och minskar med ökad andel ljudabsorberande material.

24 Svensk standard SS 25267:2004 Ljudkrav för bostäder Förenklad version! A [db] B [db] C [db] (D) [db] Luftljudsisolering, R w +C Stegljudsnivå, L nw samt L nw +C I Installationsbuller, L A /L C 1) 22/42 26/46 30/50 30/- Trafikbuller L A /L AFmax 2) 22/37 26/41 30/45 34/49 1) För bostadsrum utom kök. Finns även krav på L pafmax. 2) För bostadsrum utom kök. 24

25 Luftljudsisolering Upplevd störning Vägt reduktionstal i byggnad, R`w Normalt samtal Högröstat samtal Skrik TV, radio, musikanläggning (måttlig nivå) Musik från större musikanläggning i hemmet 40 db Kan Uppfattas Hörs Hörs Hörs uppfattas 44 db Kan höras Kan Hörs Hörs Hörs uppfattas 48 db Hörs inte Kan höras Kan höras Hörs Hörs 52 db Hörs inte Kan höras Kan höras Kan höras Hörs 56 db Hörs inte Hörs inte Kan höras Kan höras Hörs 60 db Hörs inte Hörs inte Hörs inte Hörs inte Kan höras 25

26 Stegljudsisolering Upplevd störning Vägd stegljudsnivå i byggnad, Normal gångtrafik Normal gångtrafik Lekande barn Lekande barn L n,w Betongbjälklag Träbjälklag Betongbjälklag Träbjälklag 62 db Hörs Hörs Hörs Hörs 58 db Kan höras Hörs Hörs Hörs 54 db Kan höras Kan höras Hörs Hörs 50 db Kan höras Kan höras Kan höras Hörs 42 db Hörs inte Kan höras Kan höras Kan höras 34 db Hörs inte Hörs inte Hörs inte Kan höras 26

27 Svensk standard SS 25268:2007 Ljudkrav för kontor Förenklad version! A [db] B [db] C [db] (D) [db] Luftljudsisolering 1), R w - Hög sekretess - Konferensrum, mötesrum - Kontorsrum - annan hyresgäst Stegljudsnivå 2), L ntw - Större konferensrum - Mötesrum, vilrum - Kontorsrum - från/till annan verksamhet ) Från annat utrymme (ej korridor) 2) Från utrymme med hög stegljudsbelastning (korridor, caféer, större konferensrum) 27

28 Svensk standard SS 25268:2007 Ljudkrav för kontor Förenklad version! A [db] B [db] C [db] (D) [db] Installationsbuller, L A /L C - Konferensrum 30/50 30/50 30/50 35/55 - Cellkontor, kontorslandskap 30/50 35/55 35/55 40/- Trafikbuller L A /L AFmax - Konferensrum 30/45 30/45 30/45 35/55 - Cellkontor, kontorslandskap 30/50 35/50 35/50 40/60 Tillkommer krav på efterklangstid 28

29 Efterklangstid Kontor, mötesrum, 0.6 s (ljudklass A C) Ca 70 % klass A absorbent Ca100 % klass C absorbent Kontorslandskap, 0.4 s (ljudklass A C) Ca 120 % klass A absorbent Ca 160 % klass C absorbent 29

30 Ljudabsorbenter Klass A absorbent 40 mm mineralull, valfritt montage 20 mm mineralull, nedpendlat 200 mm Klass C absorbent Perforerad gips med 45 mm bakomliggande mineralull 50 mm träull Spaltpaneler med bakomliggande mineralull 30

31 Konstruktionslösningar Knutpunkter flanktransmission Tunga och lätta konstruktioner Bjälklag inklusive övergolv och golvbeläggningar Väggar Fasader Installationer, inklusive genomföringar 31

32 Transmissionsvägar ) Direkt ljudtransmission 2) Flanktransmission 3) Överhörning 4) Läckage SVAGASTE LÄNKEN BESTÄMMER LJUDISOLERINGEN! 32

33 Sammansatt reduktionstal R 1 10log( S ( S 1 10 S 10 R 1 /10 R 2 2 /10...)) där R 1, R 2, är delkomponenternas reduktionstal, S 1, S 2, är motsvarande ytor och S är den totala skiljeväggsytan, S=S 1 +S 2 + Exempel: Vägg R w 44 db, dörr R w 35 db R w,res 38 db Vägg R w 52 db, dörr R w 35 db R w,res 39 db Vägg R w 50 db, vertikal springa 1mm längs vägg R w res 37 db 33

34 Flanktransmission Genomgående gipsskivor För tunna betongplattor Lättbetong Cellplast 34

35 Flanktransmission - grundplatta Plattjocklek = 120 mm kan klara krav R w 48 db Bäst är separerade plattor med luftspalt Högre krav kan lösas med tjockare platta Kan lösas med vot (något osäkert) h 35 3h

36 Flanktransmission tak 36 Orienteringen kan påverka Se fler exempel i Gyprocs katalog

37 Flanktransmission yttervägg Mineralull Cellplast som värmeisolering Fasadbeklädnad Väggskiva Cellplast som värmeisolering Fasadbeklädnad 37

38 Flanktransmission lättbetong Elastiskt mellanlägg Sektion Sektion 38

39 Överhörning Överhörning = luftljud som går via en öppen luftväg mellan två rum Ventilationssystemet gemensamma kanaler utan ljuddämpare Genom undertak som inte är täta 39

40 Läckage En mycket liten spricka/springa kan förstöra en vägg- försämringen blir störst i en vägg med hög ljudisolering Exempel: 1 mm 2.5 m springa från 60 db till ca: 44 db vid höga frekvenser Från 44 db till ca 40 db vid höga frekvenser Tätning och toleranser 40

41 Tunga konstruktioner Betong Traditionellt och välbeprövat Ljudisolering bestäms i första hand av ytvikten Klarar inte de högsta kraven så lätt (kräver mycket tjocka konstruktioner) 41

42 Lätta konstruktioner Kan vara riktigt bra, men kan vara svårare att dimensionerar och är osäkrare Vägg a) b) c) Bjälklag a) b) c) 42

43 Lätta konstruktioner Problem vid låga frekvenser Bjälklag kräver stor konstruktionshöjd, total tjocklek minst 400 mm Känsliga för utförandefel Bjälklag kan ha problem med svikt och trumljud Rätt utförda väggar kan ge högre ljudisolering än betongväggar med samma tjocklek. 43

44 Bjälklag Plattbärlag 180 mm R w 54 db, L nw 80 db 230 mm R w 58 db, L nw 76 db HDF 265 mm med 35 mm pågjutning (480 kg/m 2 ) R w 61 db, L nw 70 db Fler exempel på Sök efter pdf Bygga med prefab Lätta bjälklag i trä eller stål (samt kombinationer) Se exempel i Gyprocs handbok 44

45 Ex på bjälklag som klarar bostadskrav mm 45

46 Övergolv - golvbeläggningar Kraftigare övergolv Kan förbättra stegljudsisoleringen med upp mot ca 30 db. Luftljudsisoleringen förbättras upp mot ca 10 db. Tunnare golvbeläggningar Luftljudsisoleringen kan påverkas positivt och negativt (!) med någon db. För tunga konstruktioner förbättrar golvmaterialet stegljudsisoleringen: 2 mm linoleum L n 5 db 2 mm linoleum på 3 mm skumplast L n 20 db För lätta konstruktioner stegljudsförbättring blygsam 46

47 Parkettresonans Ljudisoleringen försämras med parkett. Allvarligt då två rum med parkett gränsar mot varandra mm parkett 14 mm parkett 3 mm foam 3 mm foam 220 mm betong 220 mm betong

48 Väggar Betong Lätta väggar Se Gyprocs eller Knauf Danogips handböcker (finns även på internet) Exempel på vägg som klarar R w 35 db 1 lager gips / 70 regel + 30 mm mineralull / 1 lager gips (t=95 mm) Exempel på vägg som klarar R w 44 db 2 lager gips / 70 ljudregel + mineralullsremsa / 2 lager gips (t=120 mm) Exempel på vägg som klarar R w 48 db 2 lager gips / 70 ljudregel + 45 mm mineralull / 2 lager gips (t=120 mm) 48

49 Vägg som ej når upp mot bjälklag Kräver en klass högre krav på väggen samt ljudisolerande undertak För lösningar, se t ex Ecophon och Roxulls hemsidor. 49

50 Fasader 50

51 Fasader För fasadens ljudisolering är ljudisoleringen hos fönster och friskluftsventiler oftast avgörande! Fönster R w samt R w + C tr Friskluftsventiler väljs med D n,e,w rel 10 m2 minst 10 db högre än fönstrets R w -värde 51

52 Fasad - fönster 52

53 Installationer Ventilation Kylaggregat Pumpar Hissar Radiatorer WC Genomföringar 53

54 Ventilation Luft- och stomljud Vibrationer Buller från don och spjäll Luftljud via kanalerna Överhörning Externt buller

55 Installationer Uppställning på betongbjälklag Kraftiga betongkonstruktioner > 200 mm att föredra, även fundament Platta på mark på underliggande värmeisolering ofta för tunn Undvik s k flytande golv- liten effekt låga frekvenser, svåra att utföra korrekt Uppställning på lätta konstruktioner Bör undvikas då vibrationsdämpare ej hjälper Kraftiga stålbalkar läggs upp på tegelväggar Kraftiga stålbalkar dikt an golv 55

56 Installationer Fläktaggregat har oftast tillräcklig inre stomljudsisolering ev stötisolera med Novibra mellan aggregat och balkram / golv Kylaggregat, pumpar etc måste alltid vibrationsoch stomljudsisoleras 56

57 Genomföringar Skall utföras så att stum kontakt ej uppstår och på sådant sätt att ljudgenomgång via kanal och (överhörning) eller ljudläckage mellan kanal och vägg-/bjälklagskonstruktion ej orsakar högre nivå i ljudkänsliga utrymmen än gällande krav. Exempel: Elstegar, elrännor, elkanaler etc får ej obrutna passera ljudisolerande skikt (R'w > 40 db). 57

58 Schaktväggar 58

59 Infästning av WC-stol Elastiskt mellanlägg 3 mm elastiskt mellanlägg Elastisk plugg 3 mm elastiskt mellanlägg 59

60 Mercedes huvudkontor i Malmö 60

61 Bra handböcker och referenser Byggnadsakustik - Leif Åkerlöf HDF - Lätta bjälklag och väggar, gyproc och Knauf Danogips hemsidor/handböcker Lättbetong Lättbetonghandboken från 1993, finns på nätet Leca maxit groups hemsida Fönster, se Velfacs hemsida Undertak Ecophon eller Roxulls hemsida 61