Frågor och svar kring användning av:

Transkript

1 sida 1(10) Anna-Carin Nilsson, anna-carin Frågor och svar kring användning av: SS Byggakustik Ljudklassning av utrymmen i byggnader Bostäder SS Byggakustik Ljudklassning av utrymmen i byggnader Vårdlokaler, undervisningslokaler, dag- och fritidshem, kontor och hotell SIS tekniska kommitté för byggakustik, TK 197, har fått ett antal frågor sedan den tredje utgåvan av ljudklassningsstandarden för bostäder (SS 25267) utgavs i februari 2004, respektive sedan den andra utgåvan av ljudklassningsstandarden för verksamhetslokaler (SS 25268) utgavs i oktober Nedan tas ett urval av frågorna upp, jämte kommitténs förslag till tolkning och praktisk tillämpning. Avsikten är att förtydliga standardens lydelser, tolka innebörder av krav, och föreslå hur situationer kan hanteras som inte täcks in av standarden. Avsikten är inte att ändra krav eller medge avsteg från standarden. I händelse av oklarhet gäller därför standarden före detta dokument. Innehållsförteckning Boverkets byggregler och SS respektive SS Ljudnivå från trafik och andra yttre ljudkällor...2 Efterklangstid...4 Medelvärdesbildning...4 Tamburdörr/loftgång...5 Verifiering med beräkning...7 Toalettstol...8 Ljudnivå från installationer...8 Ljudisolerat rum inom lägenhet...9 Luftljudsisolering inom förskola...10 Ljudabsorption och efterklangstid...10 Boverkets byggregler och SS respektive SS Ställer SS respektive SS skarpa krav, eller är det en rekommendation, eller vilken status har standarden egentligen? En standard har inte automatiskt någon legal status. Det är först när den åberopas i ett avtal som den får effekt. En hänvisning till en ljudklass i byggnad enligt stan-

2 sida 2(10) darden innebär en bindande verkan mot alla krav, om inget annat skrivits in i avtal, offerter eller dylikt. BBR hänvisar i avsnitt 7 Bullerskydd till standarderna SS och SS i ett allmänt råd. Innebörden av ett allmänt råd framgår av BBR avsnitt 1:3. Ett allmänt råd anger hur man kan eller bör göra för att uppfylla föreskriften. Detta innebär att man kan avtala med byggherre och byggnadsnämnd om avsteg och ändringar i enskilda fall om man kan visa att BBR:s allmänt formulerade funktionskrav ändå kan anses uppfyllt. Byggnadsnämnden kan besluta om sådana ändringar, men i praktiken följer man oftast standarderna. I samband med överprövningar i högre instanser stödjer man sig ofta på allmänna råd från myndigheter. [SIS/TK197 ] Ljudnivå från trafik och andra yttre ljudkällor SS Finns det verkligen behov av att i Ljudklass A ha krav på maximal ljudnivå från trafik inomhus nattetid i kök? I ljudklass A kan man faktiskt kräva att det är bra även där och det handlar faktiskt inte om så hårda krav. Det är en liten markering och skulle det ge stora problem så kan man göra avsteg för det fallet. SS Skall det verkligen finnas ett krav på fasadisolering (t.ex. tabell C4) när det inte finns något krav på maximal ljudnivå från trafik inomhus i utrymme för matlagning eller hygien enligt tabell C3? Tabell C.4 anger rekommenderade värden, inte krav. Man behöver inte använda värdet för maximalnivå mot utrymmen för matlagning/hygien i tabell C4. Vad menas egentligen med tabellen med dimensionerande ljudnivåer från trafik? Jag förstår inte vad ni menar. Ljudisolering och ljudnivåer är blandade. Det är ett krav på ljudisolering hos byggnadens klimatskal, som är uttryckt i vilken ljudnivå som skall klaras på insidan. Först fastläggs ljudnivån på utsidan, sen tittar man i tabellen på vilken ljudnivå inomhus som skall klaras och, förenklat uttryckt, kravet på fasadväggens ljudisolering är differensen. Tabell C4 uttrycker kravet på klimatskalet direkt i reduktionstal. Vid beräkning av maximalnivå från vägtrafik så finns det ju angivet i beräkningsmodellen vad som gäller vid percentiler på 1-10 procent, men hur ser det ut vid lägre eller högre percentiler? Den i SNV Rapport 4653 redovisade täckningsfaktorkurvan som täcker percentilerna 1-10% är nedan kompletterad med ett större omfång. [SIS/TK ] Percentil 0,1% 0,3% 1% 10% 20% 30% 50%

3 sida 3(10) Täckningsfaktor 3,1 2,8 2,3 1,3 0,8 0,5 0 Finns det motsvarande täckningsfaktorer för tågtrafik? Borde det om inte annat finnas en sådan. Det måste ju vara någon typ av medelvärden som är angivna som maximalnivå för tågen, och även de måste väl ha en statistisk spridning. Jag har ett fall med många godstågspassager varje natt och det känns ju inte rätt att utgå från ett medelvärde av maximalnivåerna där när jag ju har en fördelning för vägtrafiken för samma hus. Principen med percentiler och täckningsfaktor gäller i princip också för tågtrafik. Problemet är dock att beräkningsmodellen inte innehåller data på standardavvikelserna. Däremot skall man dimensionera för mest bullrande tågtyp även om den förekommer sällan. Om enstaka passager av tåg förekommer regelmässigt och är långvariga (> cirka 1 minut), såsom är fallet med vissa godtåg nattetid, är det rimligt att beakta dessa händelser vid dimensionering, även om de förekommer mer sällan än 5 gånger per natt (enligt tillägg T1). [SIS/TK197 ] Behövs alla dessa spektrum när vi har så dålig koll på vad fasadväggen ger? Olika ställen man tittar på ger radikalt skilda värden på R w +C tr för en och samma fasadväggskonstruktion. Spektra är till för den som vill räkna detaljerat för en specifik situation. Ofta är fönster eller uteluftsdon de dimensionerande komponenterna och där kan ju de redovisade spektra vara till god hjälp. Bristfällig dokumentation av väggens ljudisolering kan självfallet inte accepteras. Produkttillverkare eller entreprenör måste ta fram representativa värden i tersband för den aktuella väggkonstruktionen. Detta kommer bland annat till uttryck i BBR avsnitt 2. [SIS/TK ] Om man genom mätning skall bestämma den maximala ljudnivån utanför fasad som underlag för fastställande av dimensionerande nivå, hur många passager behöver jag mäta på? Exempelvis finns det ju inget spektrum eller standardavvikelse för spårvagnar. Frågan gäller egentligen inte ljudklassningsstandarden utan mätmetoden. Vår erfarenhet är dock att man måste mäta ett stort antal passager för att få med en tillräckligt stor spridning, minst lika många passager som passerar en normal natt. Därefter får man göra en statistisk beräkning så att man får fram täckningsfaktor och standardavvikelser och därefter beräkna resultatet. Se Nordtestmetod NT ACOU 039 i version 2002, Se även Boverkets handbok Bullerskydd i bostäder och lokaler. Alternativt kan man naturligtvis arbeta med säkerhetsmarginaler är det många lägenheter bör en stor studie göras, handlar det om enstaka fönster kanske en säkerhetsmarginal är en billigare lösning. Ju fler vagnstyper som är inblandade ju större statistiskt underlag behövs. [SIS/TK197 ]

4 sida 4(10) Räknas moped- eller motorcykeltrafik in? Dessa har ofta de högsta maximalnivåerna. Är det mätning som gäller? Finns någon studie att luta sig mot? Om det är rimligt att anta att regelmässig trafik av dessa fordon förekommer så skall naturligtvis även dessa tas med. Eftersom beräkningsmodell för källstyrkan saknas så bör mätningar ligga till grund för bestämning av källstyrkan. Beräkning av ljudnivå utanför fasad utförs därefter enligt standarden. [SIS/TK ] Efterklangstid SS Klarar man alltid kraven på efterklangstid i trapphus med absorbenter enligt tabellerna i bilaga E? Nej, men oftast. Tabellen ger en översiktlig vägledning. En konsult skall kunna göra en mer kvalificerad bedömning/beräkning vid behov. I utrymmen med mycket trappa och lite slät takyta behövs mer absorbenter. [SIS/TK ] SS Skall man klara efterklangstidskraven även i ett separat utrymningstrapphus, s.k. TR1 eller TR2? Nej, kravet avser trapphus som är sammanbundna med utrymmet utanför tamburdörrarna. Medelvärdesbildning Får jag medelvärdesbilda alla mina mätresultat, alltså exempelvis tillgodoräkna en särskilt god ljudisolering hos tamburdörren? Nej, bara mätningar mot respektive funktionskrav får medelvärdesbildas. Detta betyder exempelvis att alla tamburdörrar skall klara tabellvärdet, då det normalt bara finns en tamburdörr i varje lägenhet. Kan man medvetet trimma ljudisoleringen, exempelvis kompensera ett taskigt bjälklag med en påbyggd vägg, och sedan medelvärdesbilda? Standardens mening är att man skall kunna visa med beräkning att kraven är uppfyllda i samtliga rum och i samtliga riktningar. Den marginal som numera tillåts behövs för att fånga upp de osäkerheter som är oundvikliga i samband med dimensionering, utförande och kontrollmätning. Bilaga F ger rekommendationer för marginaler som bör tillämpas vid dimensionering. Se vidare artikel i Bygg & Teknik eller Nordtestrapport NT Tech 603. Att göra så som frågan antyder innebär en stor affärsmässig risk, och ett underkännande vid kontrollmätning skulle kunna bedömas rättsligt som att konsulten, entreprenören eller byggherren

5 sida 5(10) medvetet valt ut undermåliga konstruktioner. Vi avråder bestämt från detta förfaringssätt. [SIS/TK197 ] Är det ett underkännande mot det nya kravet värre än ett underkännande mot gamla kraven? Tveklöst ja. Se föregående fråga. De tidigare skrivningarna hanterade inte osäkerheter på något rimligt vis, vilket de nya skrivningarna gör. Har man dock i projekteringen utfört beräkningar med väl underbyggda indata som visar att man borde ha klarat kravet kan man möjligen få mindre problem med ansvarsfrågan. Hur skall man kunna förklara för en hyresgäst som känner sig störd att ljudisoleringen som blev godkänd låg 2 db lägre än tabellvärdet, bara för att det var en bättre ljudisolering mot den andra grannen som inte är störande? Eller att det kanske blir godkänt, om det blir god ljudisolering i sovrummet när hyresgästen känner sig störd i vardagsrummet. Två db avvikelse ger en marginell skillnad i störupplevelse på lång sikt. Man bör förklara för hyresgästen, att denne hade upplevt sig störd även om tabellvärdet hade uppnåtts. För att minska störningen bör man försöka åtgärda störkällan, förbättra ljudisoleringen minst en ljudklass eller söka efter en ersättningsbostad. Tamburdörr/loftgång SS Skulle ni kunna ge lite förtydligande exempel på när man behöver ha förhöjd ljudisolering hos tamburdörren? Där en enrumslägenhet utan avskiljbar hall ligger invid ingången till hissen i ett högt hus där alla boende passerar förbi, eller vittjar sina postfack, är en typisk situation. I övrigt är det sunt förnuft som gäller vid stor risk för störning, samtidigt som man inte kan stänga in sig i något rum innanför, skall det förhöjda kravet gälla.

6 sida 6(10) SS Vad gäller från loftgång in till lägenhet? Det står ju att ljudisoleringskravet för tamburdörr även gäller vägg med dörr mot loftgång, men är det inga krav i övrigt, samma krav som för vägg med dörr eller är det samma krav som mellan lägenheter? Varför är det inga krav från en trottoar som passerar direkt utanför ett fönster när det är höga krav från en loftgång? Standarden anger ett högt krav mot övriga utrymmen (utan dörr), men strikt gäller detta inte för loftgång därför att denna inte räknas som ett utrymme (del av rum). Vi har därför gjort kompletterande beräkningar, som visar att vid loftgång räcker det med att klara kravet för vägg med dörr även för övriga väggar. När det gäller ljud från gångstråk utomhus behöver man göra en bedömning av om en störning kan förväntas förekomma sporadiskt, eller regelmässigt. I det senare fallet skall man dimensionera ljudisoleringen i yttervägg enligt standarden. Då kan man anta ett avstånd till en högröstad talare kan väljas i trottoar/ gångstråksmitt vid smala ytor och förslagsvis 1 m från gångstråkets gräns vid bredare gångstråk. En högröstad talare kan antas ha (frifältsnormerat) L paeq = 67 db ekvivalent A- vägd nivå på 1 m med talspektrum (exempelvis ANSI S3.79), vilket är dominerat av mellanfrekvent ljud. För uteluftsdon, och andra produkter där mellanfrekvensområdet (250 Hz-1 khz) bestämmer det vägda reduktionstalet, kan man istället använda L paeq = 71 db med spektrum C. För exempelvis fönster och fasadväggar, där mellanfrekvensområdet inte bestämmer det vägda reduktionstalet, kan man använda L paeq = 67 db med spektrum C. Den dimensionerande ljudnivån inomhus från trafik och andra yttre störkällor är angiven i standarden, och dessa värden gäller då även för högröstat tal. Resultatet blir exempelvis att man i gatuplan, som vetter direkt mot trottoar, inte kan ha odämpade uteluftsventiler och behöver ha fönster med förhöjd ljudisolering. [SIS/TK ] SS Varför är den tillåtna undantagna ytan för klinker i hall begränsad till 1 m 2? Tanken är att en liten yta som man bara passerar in och ut genom tamburdörren skall accepteras, då risken för störning är liten. SS Skall begränsningsreglerna för volym och skiljearea tillämpas när man mäter reduktionstal och stegljudsnivå från trapphus? Skall man mäta i hallen eller inne i sov-/vardagsrum? Vid mätning av reduktionstal från loftgång, trapphus, korridor eller gemensam balkong/altan/terrass in till utrymme för sömn, vila och daglig samvaro gäller kravet R w,10m² om utrymmena separeras av vägg med dörr. Begränsningsregeln för mottagarrumsvolym enligt avsnitt 3.1 skall inte tillämpas, vilket framgår av uppräkningen i det andra stycket i 3.1. För vägg utan dörr gäller kravet i tredje ko-

7 sida 7(10) lumnen (R w +C ) och då skall begränsningsregeln tillämpas. Om man nu väljer att mäta i ett hallutrymme i direkt anslutning till tamburdörren, som inte är avskiljbar med dörr, så bör det räcka med att uppfylla kravet på andra raden (enligt not b) i detta utrymme -- men observera, att om en sådan dörr saknas gäller ändå kravet på första raden (enligt not a), in till utrymme för sömn, vila och daglig samvaro. Man bör mäta sina mottagarnivåer i dessa utrymmen i första hand. När det gäller stegljudsnivå gäller begränsningsregeln enligt avsnitt 3.2. I hallutrymmet får man ofta några db högre stegljudsnivåer, men det saknas ett undantag för detta i standarden. Avvikelser inom 2 db kan godtas enligt regler i avsnitt 5a om kravet är uppfyllt i övriga utrymmen. Vi bedömer att en något större avvikelse från stegljudskravet i ett hallutrymme bör kunna godtas, eftersom hallutrymmen normalt inte är utformade för sömn, vila och daglig samvaro (även om de skulle kunna utnyttjas för sådana ändamål). [SIS/TK ] SS Kan man tillämpa samma avsteg för dörr i ljudklass C som i ljudklass B, dvs. får man välja en lägre dörrklass om man har större absorbentmängd i trapphuset? Vilket krav skall uppfyllas vid mätning? Detta är hanterat i det tilläggsblad som är beslutat av TK197, SS T1, där hanteringen är justerad så att fallet med efterklangstid enligt tabell A5 blir ett fall för not b med kravet R w,10m² = 40 db respektive 45 db. [SIS/TK ] Verifiering med beräkning Är det verkligen rimligt att beräkna ljudisoleringen så som det ser ut på byggplatserna idag med exempelvis dålig tätning mellan prefabväggar och bjälklag? Standarden ger möjligheter till verifiering med beräkning om ett antal förutsättningar är uppfyllda. De brister frågeställaren tar upp är exempel på när dessa förutsättningar ej är uppfyllda. BBR, avsnitt 2, innehåller relevanta krav på beställaren och kontrollverksamheten. [SIS/TK ] Kan man föreskriva en kombination av mätningar och beräkningar? Ja! Att kombinera ljudmätningar med beräkningar som var sin del av verifieringen är en utmärkt lösning. Vad menas med omsorgsfullt valda indata? Kan laboratorievärden rakt av verkligen anses vara detta? Hur skall man annars korrigera dessa? Se standardens bilaga F. Det är naturligtvis en fördel om det finns erfarenhetsdata av konstruktionen som jämte laboratoriemätningar eller teoretiska beräkningar kan läggas till grund för indata till beräkning av ljudklass i byggnad. Om man bara har laboratoriemätningar att gå på, och det kan anses vara allmänt känt att mätosäkerhet kan inverka på resultatet (från jämförelseprovningar etc), bör man

8 sida 8(10) lägga mer marginal mot krav än om man har lång erfarenhet av funktion i byggnad med nämnda produkt. Toalettstol SS I not f till tabell B1, C1 och D1 står det att Ljudtrycksnivå från WC-stol skall innehålla samma krav minskade med 5 db. Menas verkligen att kravens skall sänkas? Detta är hanterat i tilläggsblad SS T1, som anger Ljudtrycksnivå från WC-stol skall innehålla samma värden minskade med 5 db. [SIS/TK ] SS Hur skall man göra för att klara kraven på ljudnivå från toalettstol? På normala betongbjälklag så innebär detta att toastolen behöver avvibreras. Detta är naturligtvis egentligen en fråga för leverantörerna av toalettstolar att lösa och se till att det är lösningar som håller och där de skall stå för garantin. [SIS/TK ] SS Blir inte en avvibrerad toalettstol svajig och riskerar att gå sönder? Det går att uppfylla både ljudkraven och stabiliteten. Se SBUF-rapport projekt 11941, där exempel ges. [SIS/TK197 ] Ljudnivå från installationer Vad menas med regelbundet förekommande ljudkällor? Här avses ljudkällor som med stor sannolikhet kan förväntas förekomma ofta, eller som är bundna av tidtabell. Exempel på detta är tidtabellbunden trafik, vägtrafik längs vägar och gator, ljud kring verksamhetslokaler, samt högröstat tal på gångstråk. Avsikten har varit att undanta sporadiskt förekommande ljud som ej kan förutses. Från fall till fall kan man behöva värdera sällan förekommande ljudkällor som ändå kan anses vara kända. Kan man verkligen använda tillgängliga ljudeffektsnivåer vid beräkning av ljudnivå från installationer? Kylskåp står ju exempelvis normalt i en nisch gör de så även enligt standarden? I så fall är det ett ytterligt fåtal av tillgängliga kyl/ frysskåp på marknaden som klarar av att uppfylla krav enligt BBR! Kylskåp placeras 10 cm framför vägg vid mätning i laboratorium. När de placeras i nisch bör det ge både positiva och negativa effekter. Man får en viss ökning av utstrålningen och multipelreflexer samtidigt som du får en viss avskärmande effekt. Tyvärr har vi inga uppgifter om vad totalresultatet blir, utan hänvisar till uppgifter från tillverkarna. De har ansvaret för att deras produkter uppfyller gäl-

9 sida 9(10) lande krav, och projektör/upphandlare bör ställa tydliga ljudkrav inför upphandling. SS Är inte kravet på ljudnivå från installationer i badrum, L pa,eq 35 db och L pa,fmax 40 db, lite väl hårt? I ett så litet rum blir rumsabsorptionen vid 0,5 s klang klart mindre än 10 m 2 S och det kan då bli svårt att klara kravet. Finns det verkligen behov av detta? Det är riktigt att kravet får en ganska påtaglig konsekvens i hygienutrymmen. Frågan kommer att tas upp i kommittén inför en framtida revidering av standarden. SS Varför finns det inget krav på lågfrekvent ljudnivå från installationer annat än i utrymme för sömn och vila? Övriga funktionskrav i BBR medför att man måste ha teknisk utrustning för kylförvaring av livsmedel. Avsikten har varit att inte ställa krav på C-vägd ljudnivå i utrymmen för samvaro sammanbyggda med utrymme för matlagning. SS Skall tvättmaskin i grannlägenhet räknas som installation? Nej, man kan påverka i vilken omfattning och vid vilka tider grannen tvättar med samma rutiner som gäller vid andra störningar i bostad. Vid nybyggnation är det dock rimligt att man dimensionerar för att hushållstvättmaskiner skall kunna användas utan att störa omgivande lägenheter. pren kan användas som stöd vid upphandling av tvättmaskiner med låg stomljudsnivå. [SIS/TK ] Ljudisolerat rum inom lägenhet SS Är det inga krav på överluftsdonet som normalt måste till in till det ljudisolerade rummet? Det står krav på vägg och krav på dörr, men det finns ju mer. Om det finns möjlighet så är naturligtvis det bästa att ha överluft till klädkammare kopplad till rummet, men annars bör donet ha lika god ljudisolering relativt 10 m 2 som väggen.

10 sida 10(10) Luftljudsisolering inom förskola SS Mellan olika ljudkonsulter finns det skilda tolkningar av vilka krav som finns inom förskoleavdelning att krav endast finns på skiljekonstruktionerna runt avdelningen respektive att krav finns för varje rum inom avdelning (rad 15b med not a: R w = 39 db mellan utrymmen för undervisning). Vad gäller? Behovet av ljudisolering är ofta litet mellan de olika smårummen inom respektive förskoleavdelning, varför en anpassning av kravvärdena till de faktiska behoven (avsnitt 5.2 och 5.3) skall göras. Det finns även praktiska olägenheter med att välja dörrar med hög ljudisolering, så som personalens möjligheter att höra vad som pågår, och att tunga dörrar kan vara svåra för barnen att hantera. Samtidigt kan det mycket väl finnas behov av avskildhet även inom avdelningen, exempelvis för att möjliggöra att några barn ska kunna sova samtidigt som avdelningens övriga barn fortsätter ha verksamhet. Ett sätt att lösa detta kan vara att låta ett rum per avdelningen ha ljudisolering enligt rad 15b med not a (R w = 39 db), och att övriga rum inte har krav på ljudisolering för väggar med dörr. Om det går att ordna så att verksamheten i övrigt är dämpad när tystnad behövs, kan behovet av ljudisolering begränsas ytterligare, exempelvis till R w = 30 db, vilket kan ge viktiga kostnadsbesparingar på dörrar, glaspartier och överluftsdon. [SIS/TK ] SS Kravet på ljudisolering mellan utrymme för lek och annat utrymme i förskola, R w = 44 db, går oftast inte att uppfylla för vägg med dörr, eftersom kravet på klämskydd innebär att de på marknaden tillgängliga dörrarna inte klarar mer än klass R w 35 db. Borde det inte finnas not a på rad 15g, så som på rad 15b? Om det är vägg till ett lekrum inom samma avdelning så är behovet av ljudisolering rimligen lägre än R w = 44 db, varför en anpassning av kravvärdet till de aktuella förhållandena är rimlig, men till avdelningsgemensamma snickarrum etc., där en annan förskoleavdelning ofta vistas, så bör man istället undvika dörr in mot avdelningens känsligare utrymmen. [SIS/TK ] Ljudabsorption och efterklangstid SS Hur översätter man kravet på efterklangstider i oktavband till mängd ljudabsorbenter i en viss absorptionsklass, det finns ju inga tabeller i utgåva 2? Tabellerna i utgåva 1 skall inte användas de ger felaktiga resultat mot kraven i utgåva 2.Det är nödvändigt att dimensionera ljudabsorbenter med hänsyn till deras ljudabsorption i olika oktavband samt lokalens förutsättningar (SS-EN ). Krav vid 125 Hz är ofta dimensionerande, utom i utrymmen där man vistas tillfälligt. Klassningen av ljudabsorbenter (ISO 11654) tar ingen hänsyn till produkternas ljudabsorption i detta oktavband, men tillverkarna redovisar oktavbandsdata separat. [SIS/TK197 ]