FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG. Rosvalla Nyköping Nybyggnad av sporthall. Ljudkravdokument Uppdragsnummer: Rapportnummer: R01

Transkript

1 1(9) FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG Rosvalla Nyköping Nybyggnad av sporthall Ljudkravdokument Uppdragsnummer: Rapportnummer: R01 Uppdragsgivare: Aros Arkitekter AB gm Jörgen Winnberg Handläggare Kvalitetsgranskning Filip Stenlund Brita Lanfelt

2 2(9) Sammanfattning Rosvalla Nyköping Eventcenter planerar att bygga en ny sporthall i Nyköping med en total BTA på cirka m 2. I denna rapport presenteras de ljudkrav som sporthallen ska uppfylla oberoende av planlösning. Föreslagna ljudkrav följer svensk standard enligt SS 25268:2007 gällande övriga lokaler. För projektet gäller ljudklass C. Innehållsförteckning 1 Underlag Projektets ljudkrav Luftljudisolering Stegljudsnivå Rumsakustik - Efterklangstid Ljud från installationer Inomhus i egen byggnad Utomhus till omgivningen Trafikbuller Kontrollmätningar... 9

3 3(9) 1 Underlag Lokalförteckning ny sporthall, Aros arkitekter, daterad Illustrationsritningar, Aros arkitekter, daterade Projektets ljudkrav Målet för projektet är att uppfylla ljudklass C enligt svensk standard SS 25268:2007. Nedan presenteras projektets ljudkrav i tabellform oberoende av planlösning. 2.1 Luftljudisolering Luftljudsisolering är ett mått på byggnadens förmåga att reducera luftburet ljud mellan två utrymmen utan gemensamma fria öppningar. Kravet avser lägsta tillåtna totala luftljudsisolering mellan utrymmen (inkl. sk flanktransmission) som vägt reduktionstal enligt SS-EN ISO i färdig byggnad. Vid bestämning av reduktionstal i byggnad ska skiljearean alltid sättas till minst 10 m 2. Mellan utrymmen utan gemensam skiljearea ska standardiserad ljudnivåskillnad, D nt,w, ersätta reduktionstal, R w. Krav på luftljudisolering från korridor avser endast skiljekonstruktion med dörr eller glasparti, annars ska korridor ses som annat utrymme. Tabell 2.1 Lägsta vägda reduktionstal i byggnad, R' w [db]. Typ av utrymme mot annat rum/ mot korridor Till rum för enskilt arbete eller samtal exempelvis kontor 35/30 - dock till rum med krav på måttlig sekretess eller avskildhet exempelvis mötesrum, konferensrum, chefsrum 44/35 1) -dock till rum med krav på hög sekretess eller avskildhet exempelvis utrymme för TV-produktion, kommentatorer 52/40 Till rum för samvaro exempelvis matsal, reception, pausrum, vip-rum 3) 44/ - Till toaletter och rum för vila 44/30 -dock mellan WC-WC - / - -dock mellan WC-RWC 35/ - Till omklädningsrum och duschrum 44/30 -dock till omklädningsrum Elit, domarrum, dopingkontroll, läkare/sjukvårdsrum 48/35 Mellan aktivitetshallar exempelvis arenahall, träningshall, motionshall, bordtennishall 48/35 -dock till aktivitetshall med högre krav på koncentration exempelvis boulehall, klätterhall 52/40 Till restaurangkök och diskrum 2) 44/ -

4 4(9) 1) För skiljekonstruktioner med större glasparti bredvid dörr som ger god uppsikt godtas 5 db lägre värden. 2) Gäller inte mot matsal där ljudisoleringen begränsas av öppningar mellan utrymmena. 3) Vägg/fönster mot arenahallen bör kunna öppnas för att höra direktljud från publik och högtalare. Vägg mellan teknikutrymme och angränsande utrymme utförs så att luftljudnivån via skiljekonstruktioner ej överskrider 30 dba. Kontroll av tillräcklig ljudisolering hos vägg ska ske då installationer valts. Leverantörernas anvisningar för utförande och anslutningar av väggar ska generellt följas, d v s för lättväggar med gipsskivor på reglar gäller i tillämpliga fall anvisningar från Gyproc eller Danogips etc när det gäller väggtyper, utförande, anslutningar, flanktransmission, tätningar. Anslutningsdetaljer bör kontrolleras av akustiker vid detaljprojektering. Glaspartier/fönster Beakta att leverantörer ofta anger ljudisolering hos glaspartier som laboratorievärden. För glaspartier gäller att dessa ska väljas med ett R w -värde som är minst 3 db högre än angivet krav på R w-värde om värdet gäller glas inklusive partier. Gäller värdet enbart glaset krävs 5 db marginal. Dörrar Som tumregel för vägg med dörr gäller normalt att dörrens ljudklass kan ligga 5 db under angivet krav förutsatt att väggens ljudisolering ligger minst 4 db över kravvärdet. För att dörrar med ljudkrav ska fungera krävs någon typ av tröskel. Dörrar med odämpade överluftsdon alternativt springa i ovan- eller överkant uppfyller inget ljudkrav. Detta innebär bland annat att ljuddämpade överluftsdon erfordras till samtliga rum med ljudklassade dörrar, dvs även WC där ljudkrav finns på dörr. Överhörning För överhörning via installationer (t ex ljud via kanaler mellan rum) gäller att ljudisoleringen inte får försämras på grund av dessa. Krav i tabellen ovan anger slutlig ljudisolering inklusive överhörning. Eventuella överluftsdon mellan rum respektive mellan rum och korridor väljs med labreduktionstal R w rel. 1 m 2 som är minst 5 db högre än aktuell dörrklass in till rummet. Beakta att den ljudreduktion som anges för överluftsdon normalt gäller vid montage i gipsväggar. Vid montage i tegel- och betongväggar erhålls normalt betydligt sämre ljudreduktion. På kanaler monteras erforderlig mängd ljuddämpare för att ljud via kanaler inte ska försämra konstruktionernas resulterande ljudisolering eller orsaka ljudstörningar mellan rum. Platta på mark/betongbjälklag Betongplatta på mark ska väljas med tjockleken minst 100 mm för att klara ljudkrav R w 44 db. Bjälklag i fläktrum bör utföras av minst 250 mm homogen betong.

5 5(9) 2.2 Stegljudsnivå Stegljudsisolering är ett mått på byggnadens förmåga att reducera stegljud, skrapljud, slag eller stötar på golv i angränsande utrymmen. Kraven avser högsta tillåtna standardiserad stegljudsnivå från annat utrymme angivet som L nt,w med eller utan spektrumanpassning C I, enligt SS-EN ISO i färdig byggnad. Stegljudet i samma rum, även kallat trumljud, bör begränsas i utrymmen där flera människor vistas mer än tillfälligt. Enligt SS 25268:2007 indelas stegljudsbelastning i två kategorier; stegljudsnivåer från utrymmen med låg stegljudsbelastning och stegljudsnivåer från utrymmen med hög stegljudsbelastning. Utrymmen med låg stegljudsbelastning utgörs av mer avskilt placerade utrymmen, som inte passeras av stora gångstråk. Utrymmen som utsätts för hög stegljudsbelastning är utrymmen i nära anslutning till trapphus, gångstråk och restauranger där många människor passerar och vistas. Nedan i tabell 2.2 redovisas stegljudsnivåer vid både hög och låg belastning. Tabell 2.2 Högsta vägd standardiserad stegljudsnivå L nt,w [db] Typ av utrymmen låg belastning/hög belastning I horisontell riktning till utrymmen där människor vistas mer än tillfälligt exempelvis personalrum, kontor, matsal, cafeteria - /68 I horisontell riktning till utrymmen med särskilda krav på störfrihet exempelvis mötesrum, konferensrum, vilrum, TV-produktion, kommentatorer, läkare/sjukvårdsrum - /64 I vertikal riktning mellan aktivitetshall och underliggande utrymme 60/52 Aktivitetshall med särskilt hög stegljudsbelastning, så som skateboardhall och gymlokaler bör placeras på det lägsta våningsplanet. Om detta ej är möjligt bör golvkonstruktionen och lämplig vibrationsisolering ses över. Känsliga utrymmen bör ej ligga under eller i anslutning till dessa utrymmen. 2.3 Rumsakustik - Efterklangstid Vid behandling av rumsakustik i utrymmen är efterklangstiden den parameter som används för att säkerställa att god ljudkomfort uppfylls. Efterklangstiden är den tid det tar för ljudtrycksnivån i ett rum att sjunka 60 db efter att en ljudkälla har stängts av, utvärderad mellan -5 db och -25 db, T 20. Kravet avser längsta tillåtna efterklangstid T (s) och kan kopplas till mängden ljudabsorption som erfordras i rummet (sk. ekvivalent absorptionsarea). Det kravsatta värdet avser medelvärdet av efterklangstider i oktavbanden 250 Hz 4kHz, där värden i enstaka oktavband får överskrida kravvärdet med högst 0,1 s. I utrymmen där människor vistas mer än tillfälligt godtas 0,2 s längre efterklangstid i oktavbandet 125 Hz. I utrymmen där människor vistas tillfälligt, exempelvis WC, korridor eller trapphus, ställs inga krav på efterklangstid i oktavbandet 125 Hz. I utrymme där talkommunikation prioriteras bör efterklangstiden varken vara kortare eller längre än kravvärdet.

6 6(9) Ljudabsorbenter ska väljas så att efterklangstiderna i tabell 2.3 uppfylls i tom möblerad lokal. Tabell 2.3 Lägsta efterklangstid i rum, T 20 i sekunder Typ av utrymme Sekunder Utrymme för samtal i grupp exempelvis mötesrum, konferensrum 0,6 Utrymme för matservering större än 100 m 2 exempelvis matsal, restaurang, cafeteria 0,6 Övriga utrymmen där människor vistas mer än tillfälligt exempelvis kontor, personalrum, omklädningsrum 0,6 Utrymme för TV-produktion, kommentatorer 0,4 Övriga utrymmen där människor vistas tillfälligt exempelvis pausrum, korridor, entré, vilorum, WC 0,8 Arenahall behandlas separat Träningshallar 1,2-1,5 Övriga aktivitetshallar exempelvis boulehall, klätterhall, motionshall, bordtennishall 0,8-1,0 För att arenahallen ska fungera bra för olika typer verksamheter såsom sport- och konsertevenemang, ställs stora krav på den rumsakustiska utformningen. De rumsakustiska förutsättningarna bör därför kontrolleras med hjälp av datasimuleringar. I utrymme som normalt inte är bemannad t ex förråd eller städutrymme erfordras inga ljudabsorbenter, d v s valfria undertak kan väljas. I stora rum såsom sporthallar finns risk för fladdereko mellan parallella väggar. För att förhindra detta kan väggarna vinklas eller förses med absorbenter.

7 7(9) 2.4 Ljud från installationer Inomhus i egen byggnad Ljudnivåerna anges i form av frekvensvägd ljudtrycksnivå i tabell 2.4 nedan. A-vägd ljudtrycksnivå betecknas L pa och C-vägd ljudtrycksnivå betecknas L pc och uttrycks i enheten db. Som referenstillstånd gäller möblerade rum med stängda dörrar och fönster. För installationer avses den sammanlagda högsta ekvivalenta ljudnivån under den tid installationerna är i drift. Till installation räknas exempelvis ventilationssystem, värme- och kylsystem, hissar samt vatteninstallationer, d v s fasta installationer. Tabell Högsta tillåtna ljudnivåer inomhus från samtliga fasta installationer Typ av utrymme L pa (dba) 1) Utrymme för presentationer exempelvis konferensrum, TV-produktion, kommentatorer 30 Utrymme för enskilt arbete, samtal eller vila exempelvis mötesrum, kontor, vilrum 35 Utrymme där människor vistas mer än tillfälligt exempelvis restaurang, matsal, omklädningsrum 40 Utrymme där människor vistas tillfälligt exempelvis WC, korridor, entréhall 45 Aktivitetshallar 40 Utrymme för matberedning exempelvis restaurangkök, diskrum 55 1) dbc-värdet (L pc ) får inte överskrida kravet med mer än 20 db. För kortvarigt buller tillåts 5 dba högre maximal ljudnivå. Om ljud från installationer innehåller ofta återkommande impulser eller hörbara toner ska kravvärdet minskas med 5 db. Stomljud från t ex aggregatrum via stomme och väggar dimensioneras för minst 8 dba lägre ljudnivå än gällande totalkrav för respektive utrymme. Vibrationsisolering (uppställning samt infästning av rör etc) av fläktaggregat, ev pumpar samt övriga installationer måste studeras efter det att aggregat och utrustning valts.

8 8(9) Utomhus till omgivningen Ljud från byggnadens installationer till omgivningen klassas som externt industribuller och bör följa Naturvårdsverkets riktlinjer gällande externt industribuller (SNV RR 1978:5 rev. 1983). Mätning av externt industribuller ska utföras enligt Naturvårdsverket Rapport 5417 Metod för immissionsmätning av externt industribuller. Tabell Utomhusriktvärden för externt industribuller angivna som ekvivalent ljudnivå i dba och avser frifältsvärde, dvs utan reflex från egen fasad. Om ljudet innehåller ofta återkommande impulser eller hörbara tonkomponenter ska för den ekvivalenta ljudnivån tillämpas ett 5 dba lägre värde än vad som anges i tabellen. Sporthallens externa ljudkällor så som ev fläktaggregat på tak mm måste dimensioneras så att ovanstående riktvärden är uppfyllda. Det är ytterst viktigt att i ett tidigt skede kontrollberäkna vilka ljudnivåer som fås vid de två höga punktbostadshusen i närheten av sporthallen.

9 9(9) 2.5 Trafikbuller Inga krav ställs på högsta trafikbullernivå. 3 Kontrollmätningar Verifiering av byggnadens ljudkrav bör utföras genom kontrollmätningar. Detta görs för ett representativt urval av samtliga typer av utrymmen som omfattas av ljudkrav. Minst 5 % av utrymmena bör normalt provas, dock minst tre utrymmen. Kontrollmätningarna ska utföras enligt följande mätstandarder: Luftljudisolering: SS-EN ISO o Bör kontrolleras: Vägg mellan träningshall 1 och 2 Vägg mellan boulehall och angränsande aktivitetsrum Vägg mellan restaurang och arenahall Vägg mellan klubbkontor Vägg till utrymme för TV-produktion/kommentator Stegljudnivå: SS-EN ISO o Bör kontrolleras: Boulehall från ovanliggande och intilliggande aktivitetsrum Kontor från ovanliggande aktivitetsrum Efterklangstid: SS-EN ISO :2008 o Bör kontrolleras: Arenahall Träningshall Mötesrum Pausrum vid entré Ljudnivå från installationer: SS o Bör kontrolleras: Arenahall Träningshall Boulehall TV-rum/kommentator Sjukvårdsrum