ÅRSPLAN 2015-2017 Antagen av kommunfullmäktige Beslutsdatum/paragraf 2015-03-18 / 39 Giltighetstid Tills ny årsplan beslutas Beteckning 2013/376-041 Ansvarig handläggare Ekonomichef Marie Hillman Uppföljningsansvar Ekonomichef Marie Hillman
INNEHÅLL Inledning... 3 Styrsystem... 3 Kommunens målstruktur... 3 Kommunens beslutade mål... 5 Vision... 5 Kommunövergripande mål... 5 Övergripande mål... 6 Strategiska mål... 6 Processmål... 6 Kommunens åtagande 2015... 7 Strukturerade medborgardialoger... 7 Inom planperioden införs servicegarantier... 8 Ökad utbildningsnivå... 9 Skapa goda förutsättningar för eget boende... 10 Aktivt folkhälsoarbete... 11 Attraktiv miljö... 12 Attraktivt boende... 13 Skapa förutsättningar för företagande... 14 Utveckla en säker och trygg kommun... 15 Attraktiv arbetsgivare... 16 2015-2017... 17 Planeringsförutsättningar... 17 Samhällsekonomi... 17 Kommunernas ekonomi... 17 beslut... 18 förutsättningar... 18 Resultatbudget... 19 Driftbudget... 19 Noter till resultat- och driftbudget... 20 Finansieringsbudget... 21
Balansbudget... 22 Investeringsbudget... 23 Specifikation till investeringsbudgeten... 23 Finansiella nyckeltal... 24 God ekonomisk hushållning... 26
3 (28) INLEDNING Årsplanen ska ge en samlad bild av de mål som kommunfullmäktige respektive kommunstyrelsen har beslutat. Årsplanen innehåller också de åtaganden och ekonomiska ramar som nämnderna har att förhålla sig till under planperioden. Årsplanen följs upp i årsredovisningen. Från och med budgetår 2014 utgår budgetarbetet ifrån det av kommunfullmäktige beslutade styrsystemet. Enligt kommunallagen ska kommunen inför varje år upprätta en budget för närmast kommande år och en plan för de därpå följande två åren. Den 10 september 2014 125 fattade den gamla fullmäktigeförsamlingen beslut om budget och plan för åren 2015-2017. Den 19 november 2014 194 fattade den nya kommunfullmäktigeförsamlingen ett nytt beslut om budget. I januari/februari 2015 beslutade respektive nämnd om sin budget och verksamhetsplan utifrån de ramar kommunfullmäktige beslutade. STYRSYSTEM Den 21 november 2012, 189 fastställde kommunfullmäktige ett styrsystem för. Syftet med styrsystemet är att tydliggöra de av politikerna fastställda mål och strategier, genom hela organisationen från kommunfullmäktige till varje enhet och medarbetare. Målet är att varje enskild medarbetare ska vara väl förtrogen med kommunens mål och strategier, för att kunna föra dessa vidare till medborgarna. En del i kommunens styrsystem är att nå ett verksamhets- och kommunövergripande perspektiv på de processer som bedrivs. Kommunens målstruktur Kommunfullmäktige beslutar om de övergripande målen, politiska prioriteringar samt strategiska mål, medan kommunstyrelsen beslutar om processmålen. Övergripande mål Politiska prioriteringar KF Strategiska mål Processmål KS Figur 1: Målstruktur
4 (28) Nämndernas åtaganden utgår från såväl processmålen enligt kommungemensam nivå, som nämndernas egna verksamhets- och ansvarsområden. Nämndens åtaganden ska avse det kommande året men det kan även finnas åtaganden som sträcker sig över flera år. För att mäta åtagandena ska ett antal indikatorer kopplas till dessa.
5 (28) Kommunens beslutade mål Vision Kommunens vision beslutades av kommunfullmäktige den 18 november 2009, 126 och är följande: Vadstena livsmiljön för dig Livsmiljöbegreppet spänner över många områden och kan ses som ett uttryck för en helhetssyn på människors livssituation. Ambitionen är att ska erbjuda en god livsmiljö. Det skall vara möjligt att kombinera ett attraktivt boende med ett stimulerande arbete och en rik fritid. Kommunövergripande mål Växande Vadstena Samhällsplaneringen skapar förutsättningar för en attraktiv livsmiljö för arbete, boende och fritid. En förutsättning för positiv befolkningsutveckling är en god arbetsmarknad, bra näringslivsklimat, välplanerad infrastruktur och välfungerande kommunikationer, ett offensivt bostadsbyggande, god tillgång till byggnadsklara tomter samt möjlighet till aktiv fritid. Ekologiskt hållbart Vadstena når god livskvalitet genom att utvecklas till ett ekologiskt hållbart samhälle enligt kretsloppsprincipen. Vi som lever nu får inte rycka undan förutsättningarna för kommande generationer. Våra livsmiljöer ska vara vackra och trivsamma, vi ska må bra samt ha tid och plats för naturupplevelser. Människan ska inte utsättas för hälsoskadliga utsläpp eller gifter. Demokrati och hållbarhet Vadstena kännetecknas av att samtliga kommuninvånare och kommunanställda ges möjlighet till inflytande över kommunens verksamheter. Genom samverkan i olika former av enkäter, samverkansavtal eller samrådsgrupper skapas delaktighet. Med medborgarkontor, särskild informatörtjänst, aktuell och tydlig hemsida ges förutsättningar för att lätt hitta, hämta och lämna information. God hushållning med resurser Kommunens resurser används ändamålsenligt och kostnadseffektivt. Detta bygger på lagen om god ekonomisk hushållning och innebär att nästa generation inte ska betala för den verksamhet som bedrivs idag. Med lagens begrepp, god ekonomisk hushållning, avses att resurserna kommer kommuninvånarna till del på bästa tänkbara sätt.
6 (28) Övergripande mål Den politiska majoriteten ska redogöra för sina politiska prioriteringar under mandatperioden. Dessa politiska prioriteringar ska utgå från de övergripande målen och genomsyra alla verksamheter. Den 17 april 2013 74, fattade kommunfullmäktige beslut om att följande mål ska vara det övergripande målet för innevarande mandatperiod Växande Vadstena Strategiska mål De strategiska målen är en konkretisering av majoritetens politiska prioriteringar och ska leda till att de politiska prioriteringarna för mandatperioden förverkligas. Den 17 april 2013 74, fattade kommunfullmäktige beslut om följande strategiska mål för innevarande mandatperiod. Bygga bostäder Skapa attraktivitet Processmål Processmålen ska utgå från de strategiska målen. Den inre processen ska ge förutsättningar för genomförande av sju externa processer. Den 12 juni 2013, 167 fattade kommunstyrelsen beslut om följande processmål och indikatorer för innevarande mandatperiod. Process Processmål Indikator Strukturerade medborgardialoger Finns eller ej? Demokrati Barn och utbildning Vård och sociala tjänster Kultur och fritid Miljö och samhällsbyggnad Inom planperioden införs servicegarantier Ökad utbildningsnivå Skapa goda förutsättningar för eget boende Aktivt folkhälsoarbete Attraktiv miljö Attraktivt boende Finns eller ej? Fler med eftergymnasial utbildning Finns eller ej? Förbättrad folkhälsa Genomförd omgestaltning Nybyggda alternativ Arbete och näringsliv Samhällsskydd och säkerhetsarbete Utveckling och förvaltning av organisationen Skapa förutsättningar för företagande Utveckla en säker och trygg kommun Attraktiv arbetsgivare Lokaler och byggklara industritomter Upplevd ökad trygghet jämfört med 2011 (medborgarundersökning) Ökad medarbetarnöjdhet Minst två lämpliga kandidater ska finnas till varje ledig befattning
7 (28) Kommunens åtagande 2015 Utifrån de strategiska målen och processmålen har nämnderna beslutat om åtaganden. Dessa åtaganden blir kommunens samlade åtaganden för kommande budgetår. Strukturerade medborgardialoger Den dialog som förs med medborgarna måste vara meningsfull och utgå ifrån ett verkligt intresse av att vilja veta vad medborgarna tycker i en viss fråga. Att medborgaren blir en medspelare i utvecklingen av vår kommun. Det kan både handla om att se det som en rättighet för medborgarna att delta i beslut som rör den kommun vi lever i, eller som en möjlighet för att göra egna val eller som en utmaning att ta eget ansvar. Medborgaren blir en medspelare i samhällsutvecklingen. Det handlar om att se medborgarnas kunskaper som en tillgång för att forma framtidens kommun. Det handlar också om att genom systematiska dialoger både stärka demokratin och öka effektiviteten. Indikator Finns eller ej? För att det ska bedömas som medborgardialog i processmålets syfte ingår inte de regelbundna kontakter kommunens personal har med brukare eller anhöriga utan här avses särskilt arrangerade dialoger med särskilda syften. Åtagande Utveckla dialogen med medborgarna Utveckla arbetssättet/delaktigheten för ledamöterna Genomföra träffar med föreningar, myndigheter och andra organisationer Årliga enkäter i lovärenden till alla lovsökande samt utvärdering Genomföra årliga enkäter bland elever, föräldrar och brukare Genomföra skolråd både på enhetsnivå och central nivå Genomföra träffar med föreningar och andra organisationer för att utveckla kulturlivet Ansvarig Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige Kommunstyrelse Bygg- och miljönämnd Kultur- och utbildningsnämnd Kultur- och utbildningsnämnd Kultur- och utbildningsnämnd
8 (28) Inom planperioden införs servicegarantier En servicegaranti talar om vad kommuninvånarna kan förvänta sig av kommunens service och tjänster. En servicegaranti är såväl ett löfte som en upplysning om vad du kan förvänta dig av oss. Kvaliteten på våra tjänster ska vara god och på lika villkor för alla. Exempel på servicegarantier är: rätt att få besked om bygglov eller ekonomiskt bistånd inom en viss tid, att barn får barnomsorgsplats och att alla barn över sex år har rätt att delta i sommarsimskola. Indikator Finns eller ej? Har vi infört eller påbörjat arbetet med att införa servicegarantier. Åtagande Införa servicegarantier inom kommunstyrelsens område Samtliga tillstånd behandlade inom fyra veckor Snabb behandling av inkomna och kompletta lovansökningar Ansvarig Kommunstyrelse Kommunstyrelse Bygg- och miljönämnd
9 (28) Ökad utbildningsnivå Processmålet höjd utbildningsnivå handlar bland annat om att ungdomarna ska få en trygg, stimulerande och lärande uppväxt och att deras föräldrar ska vara trygga i utvecklingsmöjligheterna. En av kommunens viktigaste uppgifter är att höja kunskapsnivån, inspirera till livslångt lärande och högre studier samt medverka till att elever utvecklas till kloka, engagerade och demokratiska medborgare. Processmålet handlar också om att kommunen ska erbjuda goda möjligheter till bra skolgång och därmed bidra till att vara attraktiv för inflyttare. Utveckla stöd till företagare när det gäller mottagande av praktik/sysselsättningsplatser och introduktion till nyanlända. Indikator Fler med eftergymnasial utbildning Kan följas genom reguljär statistik. Åtagande Ansvarig Öka andelen elever som blir godkända i samtliga ämnen Kultur- och utbildningsnämnd Utveckla vuxenutbildningen Kultur- och utbildningsnämnd Ge folkbiblioteket en central roll när det gäller att ge kommuninvånarna tillgång till litteratur och annan media Att främja och utveckla kulturlivet för alla medborgare Erbjuda barn och elever möjlighet att delta i musikskolans aktiviteter Under mandatperioden förbereda och starta en kulturskola Kultur- och utbildningsnämnd Kultur- och utbildningsnämnd Kultur- och utbildningsnämnd Kultur- och utbildningsnämnd
10 (28) Skapa goda förutsättningar för eget boende Ett bra boende är en viktig pusselbit i människors grundtrygghet, detta oavsett ålder eller andra förutsättningar, ungdomar när de önskar eget boende, äldre som önskar bo kvar i eget boende. Indikator Finns eller ej? Bedömer vi att behoven är tillgodosedda? Åtagande Utvecklingen av stöd och boendealternativ för psykiskt funktionsnedsatta ska vara prioriterat under 2015 och planperioden 2016-2017 Alla insatser ska vara evidensbaserade och modellen Individens behov i centrum, IBIC, ska tillämpas Verka för alternativa boendeformer för äldre Möjligheten att nyttja välfärdsteknologi/ehälsa inom verksamheterna ska prövas vid verkställighet att lämpliga insatser Ansvarig Socialnämnd Socialnämnd Socialnämnd Socialnämnd
11 (28) Aktivt folkhälsoarbete Med folkhälsa avses att stärka hälsan hos en befolkning genom att till exempel arbeta preventivt med folkbildning och att förhindra ohälsosam livsstil. Folkhälsoarbete är systematiska insatser för att förbättra människors livsvillkor i syfte att uppnå god och jämlikt fördelad hälsa. Därtill ingår arbete för att ge kunskap om och underlätta hälsosamma levnadsvanor. Kommunen kan stödja samverkan mellan offentliga, privata och ideella verksamheter som bidrar till det gemensamma folkhälsoarbetet genom nätverk av olika slag. Indikator Förbättrad folkhälsa Uppföljning görs genom officiell statistik. Åtagande I samverkan ge tidigt stöd till medborgarna Trygga medborgarnas möjligheter att få uppleva och delta i ett brett kulturellt utbud Tillhandahålla utbudet av fritidsoch motions- och sportanläggningar Tidigt stöd i samverkan, internt och externt, för varje kommuninvånare Arbetet som bedrivs inom samtliga verksamheter ska ha fokus på förebyggande arbete och rehabiliterande insatser samt att insatserna ska tillgodoses i så hög utsträckning som möjligt på hemmaplan. Ansvarig Kultur- och utbildningsnämnd Kultur- och utbildningsnämnd Kultur- och utbildningsnämnd Socialnämnd Socialnämnd
12 (28) Attraktiv miljö Med attraktiv innerstadsmiljö avses att ge förutsättningar för en innerstadsmiljö som är attraktiv för både medborgare och besökare. Det kan handla om att vårda, bevara men även utveckla vissa delar för att öka attraktiviteten. Det handlar om gestaltning av befintlig miljö men även omgestaltning av till exempel genomfarten när den nya förbifarten är klar. Indikator Genomförd omgestaltning Är omgestaltning gjord? Åtagande Fortsatt utbyggnad av gång- och cykelvägar Miljöfarliga verksamheter som är anmälningspliktiga ska ha tillsyn. Tillsyn till övriga miljöfarliga verksamheter ska öka. Översyn av stadsmiljöprogram ska ske Ansvarig Kommunstyrelse Bygg- och miljönämnd Bygg- och miljönämnd
13 (28) Attraktivt boende Attraktivt boende innebär att alla medborgare ges möjlighet till boende som för dem uppfyller kriterier för god boendemiljö. Det innebär att medborgare har ett boende som är anpassat för deras behov och önskemål vad det gäller närhet till kommunal service och andra faciliteter. Indikator Nybyggda alternativ Antal nybyggnationer av småhus, lägenheter och bostadsrätter. Åtagande Genomföra minst en marknadsföringskampanj riktad till potentiella inflyttare Ansvarig Kommunstyrelse
14 (28) Skapa förutsättningar för företagande Att skapa förutsättningar för företagande i kommunen kan innebära att aktivt söka upp företag som letar orter att etablera sig på. Kommunen kan ha beredskap för nyetablering av företag genom att snabbt kunna bereda de önskemål som eventuella nya företag och nyetableringar efterfrågar. Ett kontaktnät i kommunen ökar förutsättningarna för nya företag att få god kontakt med kommunen såväl som med det lokala näringslivet. Indikator Lokaler och byggklara tomter Antal lokaler och byggklara tomter Åtagande Planera och exploatera nya industriområden Ansvarig Kommunstyrelse
15 (28) Utveckla en säker och trygg kommun Att utveckla en säker och trygg kommun kan innebära ett samarbete kring säkerhetsfrågor mellan kommunens sektorer och mellan kommunen och andra myndigheter och intresseorganisationer. Det kan också innebära att skapa utomhusmiljöer med bra belysning, öppna ytor och annat skadeförebyggande arbete såsom bra cykel- och gångvägar, säkra övergångsställen, farthinder samt breda trottoarer och god snöröjning. Indikator Upplevd ökad trygghet jämfört med 2011 (medborgarundersökning) Mätbart i jämförelse mellan 2011 och 2013. Åtagande Skapa en meningsfull fritid för framförallt unga Ansvarig Kultur- och utbildningsnämnd
16 (28) Attraktiv arbetsgivare Att vara en attraktiv arbetsgivare kan innebära att arbetsgivaren ger förutsättningar för ett hälsofrämjande arbete i verksamheterna. Det kan vara att erbjuda kompetensutveckling och annan utveckling för personalen. Det kan också vara att aktivt arbeta med frånvaro och ohälsotal. Indikator Ökad medarbetarnöjdhet Mäts med medarbetarenkät. Indikator Minst två lämpliga kandidater ska finnas till varje ledig befattning Resultat av urval vid tjänstetillsättning. Åtagande Öka andelen nöjda medarbetare utifrån resultat i medarbetarenkäter Genomföra minst en gemensam rekryteringsinsats tillsammans med övriga arbetsgivare i kommunen Medarbetare ska få kontinuerlig kompetensutbildning relaterad till krav i uppdraget Trygga anställningsformer ska eftersträvas och alternativa arbetstidsmodeller ska erbjudas Ansvarig Kommunstyrelse Kommunstyrelse Socialnämnd Socialnämnd
17 (28) BUDGET 2015-2017 Arbetet med budget 2015-2017 började med en gemensam budgetupptakt den 11 december 2013. Då samlades politiker från respektive parti, samtliga chefer samt övrig personal som är involverad i budgetprocessen. Planeringsförutsättningar Till budgetupptakten togs de s.k. planeringsförutsättningarna fram. Syftet med dokumentet är att utgöra grunden för kommunfullmäktiges beslut om budget och verksamhetsplan i det kommunövergripande perspektivet. Syftet med planeringsförutsättningarna är också att ge en enhetlig och objektiv bild av förutsättningarna för kommunen, minska osäkerhet i beslutsfattandet samt stödja det strategiska målarbetet. För att kunna planera för den framtida användningen av kommunens samlade resurser behövs en helhetsbild av vad som går att förvänta av utvecklingen i samhället, folkmängdsförändringar, kommuninvånarnas behov med mera. Omvärldsbevakning är den del av planeringsförutsättningarna där man följer omvärlden i relation till den egna kommunen. Nyckeltalsjämförelser är ett bra och effektivt stöd i att analysera och skapa förutsättningar till organisationens styrning. Det ska leda till att kommunen relaterar sig till omvärlden och sätter sig själv i ett större sammanhang samt vilka goda exempel som finns att lära av m.m. Detta bidrar till ett bredare beslutsunderlag som skapar större förutsättningar för en mer långsiktig hushållning med resurserna. Samhällsekonomi Under våren och sommaren före budgetuppstarten hade svensk ekonomi utvecklats svagt och i omvärlden var utvecklingen splittrad. Förhoppningarna om framtiden hade överlag stärkts. Sveriges Kommuner och Landsting bedömde att konjunkturläget i Sverige gradvis skulle förbättras under hösten och vintern men återhämtningen skulle emellertid inte vara särskilt stark. Ett år senare vet man att 2013 avslutades starkt medan svensk ekonomi under 2014 utvecklats förhållandevis svagt. Skatteunderlagsprognoserna för åren 2014-2018 visar att SKL skriver ner skatteunderlagets utveckling i de senare prognoserna under 2014 för åren 2016 och 2017. Skatteunderlagsprognos 2014 2015 2016 2017 2018 SKL, april 2014 3,4 4,7 5,3 4,9 SKL, augusti 2014 3,5 4,7 4,9 4,8 SKL, oktober 2014 3,5 4,7 4,9 4,8 4,5 Tabell 1 Skatteunderlagsprognos, SKL cirkulär 14:32, 2014-08-18 samt 14:38, 2014-10-02 Kommunernas ekonomi Tillfälliga tillskott har under senaste åren inneburit starka resultat i kommunerna. När behoven från demografiska förändringar nu ökar kraftigt medför det ökade kostnader inom nästa alla verksamheter. Kommunerna kommer att behöva göra stora anpassningar av verksamheterna de närmaste åren för att möta de demografiska utmaningarna.
18 (28) beslut en för år 2015-2017 beslutades av fullmäktige 10 september 2014, 125. Styrsystemet möjliggör sedan att kommunfullmäktige kan fatta beslut om att justera finansbudgeten i november om senare skatteprognoser eller annan information visar förändringar. Eftersom det var val i september anger kommunallagen att det är den nya fullmäktigeförsamlingen som ska besluta om kommande års budget och ett nytt budgetbeslut togs därför av kommunfullmäktige 19 november 2014, 194. förutsättningar 2015 2016 2017 Utdebitering 21,55 21,55 21,55 Folkmängd 1/11 året innan 7 383 7 383 7 383 Inflationspåslag, procent 1,4 1,7 1,7
19 (28) Resultatbudget Bokslut 2013 2014 2015 Plan 2016 Plan 2017 Intäkter 112 511 89 893 85 026 83 627 83 698 Kostnader -444 658-445 251-448 188-454 610-465 892 Avskrivning -13 943-14 481-15 547-15 674-17 020 Verksamhetens nettokostnader -346 090-369 839-378 709-386 657-399 214 Skatteintäkter Not 1 289 534 297 165 312 819 329 355 345 515 Generella statsbidrag och utjämning Not 2 70 508 74 259 70 707 67 564 64 310 Finansiella intäkter 2 631 1 665 1 621 1 091 917 Finansiella kostnader -1 925-2 404-675 -913-1 049 Resultat före extraordinära poster 14 658 846 5 763 10 440 10 479 Extraordinära intäkter 0 0 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 0 0 Årets resultat 14 658 846 5 763 10 440 10 479 Driftbudget Bokslut 2013 2014 2015 Plan 2016 Plan 2017 Kommunfullmäktige -783-893 -900-908 -916 Valnämnd -6-464 -10-10 -10 Överförmyndare -731-785 -896-900 -904 Kommunala revisorer -627-708 -716-726 -736 Kommunstyrelse * -37 911-37 578-61 697-60 357-60 835 Kulturnämnd * -6 663-7 417 Kultur- och utbildningsnämnd * -144 838-138 108-158 213-158 480-159 171 Socialnämnd -124 675-130 453-138 951-140 982-143 013 Fritids- och teknisk nämnd * -28 157-28 786 Bygg- och miljönämnd -2 726-3 804-3 987-3 127-3 127 Summa nämnder och styrelser -347 117-348 996-365 370-365 490-368 712 Finansförvaltning Not 1-3 361 776 349 842 371 133 375 930 379 191 Summa 14 659 846 5 763 10 440 10 479 * Förändringar i nämndstrukturen Kommunfullmäktige har beslutat att barn- och utbildningsnämnden samt kulturnämnden tillsammans ska bilda en kultur- och utbildningsnämnd. Kommunfullmäktige har vidare beslutat att fritids- och tekniska nämnden ska upphöra. De tekniska delarna förs till kommunstyrelsen och fritidsdelen förs till den nya kultur- och utbildningsnämnden. Den nya nämndstrukturen gäller från och med 1 januari 2015.
20 (28) Noter till resultat- och driftbudget Bokslut 2013 2014 2015 Plan 2016 Plan 2017 Not 1 Skatteintäkter Skatteintäkter 290 599 298 761 312 756 329 355 345 515 Skatteväxling kollektivtrafik 0 0 0 0 Mellankommunal utjämn. hemsjukvård 550 127 63 0 0 Skatteavräkning -1 615-1 723 0 0 0 Summa 289 534 297 165 312 819 329 355 345 515 Not 2 Generella statsbidrag och utjämning Inkomstutjämning 50 868 53 647 53 682 52 685 51 489 Kostnadsutjämning 2 215 7 224 6 741 6 741 6 741 Regleringsbidrag 3 343 1 561 676-1 470-3 528 Strukturbidrag 0 766 768 768 768 LSS-utjämning 877-1 831-4 653-4 653-4 653 Kommunal fastighetsavgift 13 205 12 892 13 493 13 493 13 493 Summa 70 508 74 259 70 707 67 564 64 310 Not 3 Finansförvaltning Finansiella intäkter 1 731 950 972 508 472 Finansiella kostnader -1 925-2 404-675 -913-1 049 Ränta VA-anläggningar VA-nämnd 900 715 649 583 445 Pensionskostnader -10 689-11 327-10 686-11 532-12 609 Löneökningsanslag 0-10 056-5 763-12 476-19 388 Kapitalkostnader nya investeringar 0-6 642-3 272-3 377-5 639 Interna ränteersättningar 4 167 5 791 6 622 7 303 8 219 KS anslag för oförutsedda kostnader * 0-500 0 0 0 Friskvård 0-650 -650-650 -650 Övrigt 7 550 410 410-435 -435 Pensionsavtal förtroendevalda 0 0 0 0 0 Förväntad intäktsökning 0 2 131 0 0 Summa 1 734-21 582-12 393-20 989-30 634 * KS anslag för oförutsedda kostnader flyttat till kommunstyrelsen
21 (28) Finansieringsbudget Bokslut 2013 2014 2015 Plan 2016 Plan 2017 Den löpande verksamheten Årets resultat 14 658 846 5 763 10 440 10 479 Justering för av- och nedskrivning 13 943 14 481 15 547 15 674 17 020 Justering övr. ej likviditetspåv. Poster -405-845 -1 035 0 0 Upplösning statlig infrastruktur 440 440 440 440 Ökning/minskning (-) pensionsskuld 2 701 1 938 528 986 1 325 Ökning/minskning (-) avsättning 837-237 0 0 0 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 31 734 16 623 21 243 27 540 29 264 Ökning (-)/minskning (+) kortfristiga fordringar 11 808 0 0 0 0 Ökning (-)/minskning (+) exploateringstillgångar -305 0 0 0 0 Ökning +)/minskning (-) kortfristiga skulder -7 823 0 0 0 0 Medel från den löpande verksamheten 35 414 16 623 21 243 27 540 29 264 Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar -1 057-41 249-34 576-20 520-14 420 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 0 0 0 0 0 Förvärv av finansiella anläggningstillgångar -30 382 0 0 0 0 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 1 021 0 0 0 0 Medel från finansieringsverksamheten -30 418-41 249-34 576-20 520-14 420 Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån 0 18 550 0 0 Nya investeringsbidrag 1 779 0 0 0 0 Amortering av långfristig fordran 10 10 10 10 10 Amortering av skuld 0 0-18 550 0 0 Medel från finansieringsverksamheten 1 789 18 560-18 540 10 10 Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början 31 700 38 485 32 419 546 7 576 Likvida medel vid årets slut 38 485 32 419 546 7 576 22 430 Förändring av likvida medel 6 785-6 066-31 873 7 030 14 854
22 (28) Balansbudget Bokslut 2013 2014 2015 Plan 2016 Plan 2017 Tillgångar Anläggningstillgångar 191 126 233 582 252 601 261 937 259 327 Bidrag till statlig infrastruktur 10 120 10 120 9 680 9 240 8 800 Omsättningstillgångar 78 646 52 232 20 049 22 579 37 433 Summa 279 892 295 934 282 330 293 756 305 560 Eget kapital och skulder Eget kapital 180 092 180 938 186 401 197 141 207 620 - därav årets resultat 14 658 846 5 763 10 440 10 479 - därav resultatutjämningsreserv 10 500 10 500 10 500 10 500 10 500 Avsättning för pensioner 19 347 21 285 21 813 22 799 24 124 Andra avsättningar 837 500 0 0 0 Långfristiga skulder 2 624 19 395 0 0 0 Kortfristiga skulder 76 992 73 816 73 816 73 816 73 816 Summa 279 892 295 934 282 030 293 756 305 560 Panter och ansvarsförbindelse Pensionsåtaganden 209 770 203 166 201 708 201 280 200 897 Borgensåtaganden 165 500 165 500 165 500 165 500 165 500
23 (28) Investeringsbudget Bokslut 2013 2014 2015 Plan 2016 Plan 2017 Kommunstyrelse -3 119-1 500-29 560-17 620-11 620 Kulturnämnd * -488-300 Kultur- och utbildningsnämnd * -1 872-2 000-2 400-2 100-2 000 Socialnämnd -1 583-1 360-2 441-800 -800 Fritids- och teknisk nämnd * -22 814-51 660 Bygg- och miljönämnd 0-127 -175 0 0 Summa nämnder och styrelser -29 876-56 947-34 576-20 520-14 420 Specifikation till investeringsbudgeten Tkr 2015 2016 2017 Kommunfullmäktigeprojekt Bredband (KF-projekt) Nybyggnad LSS-boende Kalkhagen Inventarier LSS-boende Kalkhagen Ombyggnad genomfart IT infrastruktur (bredband) Infart Kronängen Exploatering nya områden Skollokalsprojetet Nybyggnad LSS-boende Kalkhagen -1 000-400 -350-600 -15 600-1 000-350 -2 000-6 770-1 000-350 -2 000-1 320 Summa kommunfullmäktigeprojekt -17 950-10 120-4 670 Nämndprojekt Kommunstyrelsen Kultur- och utbildningsnämnden Socialnämnden Bygg- och miljönämnd -12 010-2 400-2 041-175 -7 500-2 100-800 -6 950-2 000-800 Summa nämndprojekt -16 626-10 400-9 750 Summa investeringsbudget -34 576-20 520-14 420
24 (28) FINANSIELLA NYCKELTAL Förändring av kostnader och intäkter Förändring i procent Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter och generella statsbidrag och utjämning Bokslut 2013 2014 2015 2016 2017 4,7 6,9 2,4 2,1 3,2 3,6 3,2 3,3 3,5 3,3 En sund ekonomisk utveckling speglas av att nettokostnaderna inte ökar i snabbare takt än vad skatteintäkterna gör. en för 2015-2017 visar att nettokostnaderna utvecklas i lägre takt än skatteintäkter m.m. gör. Investeringsvolym Bokslut 2013 2014 2015 2016 2017 Investeringsvolym, netto mnkr 29,9 56,9 34,6 20,5 14,4 Nettoinvesteringar/avskrivningar, procent 215 392 223 130 85 Vadstena har haft en låg investeringsnivå under en rad år. Investeringsbehovet är däremot stort och under 2014 ökade investeringarna medan nivån blir lägre kommande år. Finansiering av investeringar Kvar av skatteintäkter efter drift, mnkr Självfinansieringsgrad, procent Bokslut 2013 2014 2015 2016 2017 28,6 15,3 21,3 26,1 27,5 96 27 62 127 191 Om självfinansieringsgraden har ett värde under 100 betyder det att kommunen inte fullt ut finansierar sina investeringar med egna medel. Det är fallet fram till 2016 då investeringarna blir lägre. Kommunens likviditet är god och kommunen har inte haft några lån sedan 2012 då sista lånet amorterades av. en bygger på att likviditeten är tillräcklig för att kommunen kan investera utan några nya lån men det är viktigt att följa utvecklingen både vad gäller investeringsnivå och likviditet. Balanskravsavstämning Bokslut 2013 2014 2015 2016 2017 Årets resultat, mnkr 14 658 846 5 763 10 440 10 479 Avgår reavinster -845-845 -1 035 0 0 Balanskravsresultat 13 813 1 4 728 10 440 10 479
25 (28) Kommunen har klarat det lagstadgade balanskravet sedan det infördes år 2000, med undantag för år 2004 då ett underskott uppstod. Underskottet återställdes med överskotten för 2005 och 2006. Prognosen för 2014 visar ett underskott men bokslutet för 2014 är vid framtagandet av denna årsplan inte färdigt. Soliditet PROCENT Bokslut 2013 2014 2015 2016 2017 Soliditet, exkl 64,3 61,1 66,0 67,1 67,9 ansvarsförbindelse Soliditet inkl -11-8 -5-1 2 ansvarsförbindelse Tillgångsförändring 4,2 5,7-4,6 4,0 4,0 Förändring eget kapital 8,9 0,5 3,0 5,8 5,3 Soliditeten exklusive ansvarsförbindelsen visar en ökning från och med 2015 beroende ökning av eget kapital. Soliditeten inklusive ansvarsförbindelsen visar en förbättring och 2017 är den positiv. Det beror på att fram till dess är eget kapital inklusive ansvarsförbindelsen negativ. Förändringar av eget kapital påverkas av årets resultat vilket förbättras under planperioden. Kommunalskatt Kommunal skattesats, Vadstena 2013 2014 2015 2016 2017 21,33 21,58 21,55 21,55 21,55 Efter en rad av år med oförändrad skattesats har det under senare år varit förändringar av olika slag. 2012 skedde en skatteväxling med 42 öre till följd av att kollektivtrafiken fördes över till landstinget. 2013 beslutade majoriteten att höja skatten i Vadstena med 50 öre. 2014 skatteväxlade kommuner och landsting i Östergötland för hemsjukvården vilket gav kommunerna 25 högre skatt och landstinget 25 öre lägre skatt. 2015 skedde en informell skatteväxling i och med att regionförbundet Östsam övergick till den nybildade region Östergötland. Det innebar att kommunerna sänkte skatten med 3 öre och regionen ökade den med samma belopp, vilket motsvarade den avgift kommunerna tidigare betalade till Östsam. Pensionsåtagande Pensionsåtaganden inkl. löneskatt, tkr 2013 2014 2015 2016 2017 Ansvarsförbindelse 209 770 199 834 195 586 191 447 190 268 Avsättningar pensionsskuld 19 347 20 394 20 807 21 205 22 336 Totala pensionsåtagande 229 117 220 228 216 393 212 652 212 604 Prognosen för kommunens pensionsåtaganden bygger på KPA:s prognos från december 2014. Den visar en sänkning av ansvarsförbindelsen medan det är en ökning för avsättning. Avsättningen är den skuld som finns redovisad i balansräkningen och där förändringen mellan åren bokförs som en kostnad i driftbudgeten.
26 (28) GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Kommuner och landsting ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer. Så uttrycks denna grundläggande princip i 8 kap 1 kommunallagen. Det står också att: fullmäktige ska besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning för kommunen eller landstinget Ekonomisk hushållning handlar om att styra ekonomin både i ett kortare och i ett längre tidsperspektiv. Om kostnaderna i ett längre perspektiv överstiger intäkterna innebär det att kommande generationer får betala för denna överkonsumtion. Normalt sett ska ekonomin visa ett positivt resultat på en nivå som gör att förmögenheten inte urholkas av inflation eller av för låg självfinansieringsgrad av investeringar. Den 19 november 2014 193 beslutade kommunfullmäktige om följande mål för god ekonomisk hushållning. Övergripande målsättning God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv innebär att varje generation själv måste bära kostnaderna för den service som den konsumerar. Detta innebär att ingen generation ska behöva betala för det som en tidigare generation förbrukat. God ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv tar sikte på kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. För att skapa förutsättningar för en god ekonomisk hushållning måste det finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Detta säkerställer en kostnadseffektiv och ändamålsenlig verksamhet. Finansiella mål enligt god ekonomisk hushållning Nivå för årets resultat 1. Årets resultat (före balanskravsutredning) ska över en rullande sjuårsperiod uppgå till 7 miljoner kronor (ca 2 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning). Den rullande sjuårsperioden består av innevarande år (prognostiserat/slutligt resultat), föregående tre års redovisade resultat samt kommande tre års budgeterade/planerade resultat. Vid planering av kommunens ekonomi måste resultatnivån säkerställas så att utrymmet finns för oförutsedda händelser och risker. Syftet med ett positivt resultat är främst att skapa sådant utrymme, men också för att skapa förutsättningar att göra investeringar med egna medel. Måluppfyllelse under planperioden Under planperioden beräknas målet uppnås
27 (28) Nivå för eget kapital 2. Kommunens eget kapital ska inflationssäkras. För att upprätthålla nivån på eget kapital ska det minst öka med årets inflation. 2015 2016 2017 Eget kapital, mnkr 186,4 197,1 207,6 Förändring, procent 3,0 5,8 5,3 Inflation, procent 0,9 1,8 1,9 Måluppfyllelse under planperioden Under planperioden beräknas målet uppnås respektive år Nettokostnadsutveckling 3. Verksamhetens nettokostnader ska inte öka i snabbare takt än vad intäkter från skatter, generella bidrag och kommunalekonomisk utjämning gör. Kostnadskontroll är kanske den viktigaste variabeln för att uppnå planerade resultat. Genom att fokusera på kostnadsutvecklingen i den löpande verksamheten i förhållande till intäkternas utveckling skapas ett relationstal som tar hänsyn till detta förhållande, nämligen att verksamhetens nettokostnader på sikt inte kan öka snabbare än kommunens skatteintäkter. procent 2015 2016 2017 Förändring verksamhetens 2,4 2,1 3,2 nettokostnader Förändring intäkter från skatter, generella bidrag och utjämning 3,3 3,5 3,3 Måluppfyllelse under planperioden Målet uppfylls respektive år. Nivå för skattesats 4. Kommunens relativa skattesats ska inte öka i förhållande till den genomsnittliga skattesatsen för jämförbara kommuner i Östergötland. Kommunens skattesats har inverkan på attraktiviteten för boende och inflyttning. För att jämförelsen ska ta hänsyn till jämförbara kommuner ska jämförelsen göras med kommuner i Östergötland som har färre än 15 000 invånare. Måluppfyllelse under planperioden Målet om kommunens relativa skattesats beror på andra kommuners beslut och därför kan inte måluppfyllelsen bedömas vid budgettillfället.
28 (28) Krav på förvaltningar 5. Samtliga övergripande organisatoriska enheter ska hålla tilldelade budgetar. Att den av kommunfullmäktige tilldelade budgeten hålls i ekonomiska termer är ett krav för att övriga riktlinjer för god ekonomisk hushållning ska kunna hållas. Måluppfyllelse under planperioden Måluppfyllelsen kan endast bedömas vid bokslutstillfället. Verksamhetsmål enligt god ekonomisk hushållning Kommunövergripande mål: 1. Den totala sjukfrånvaron i ska minska. Måluppfyllelse under planperioden Måluppfyllelsen kan endast bedömas vid bokslutstillfället.