Flerårsplan - 1
INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLL Förutsättningar Mandatperiodsbeställning och god ekonomisk hushållning 3 Ekonomistyrdirektiv 3 förutsättningar 4 Kommunbidrag per nämnd 6 Analys Finansiell analys 7 Känslighetsanalys 8 Nyckeltal 9 Skattesatser 9 Resultatbudget 10 Finansieringsbudget 11 Balansbudget 12 Noter 13 Investeringsbudget 17 2
FÖRUTSÄTTNINGAR FÖRUTSÄTTNINGAR MANDATPERIODSBESTÄLLNING OCH GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Den av kommunfullmäktige fastställda mandatperiodsbeställningen är en del i Staffanstorps kommuns visionsstyrningsmodell. Modellen ger en tydlig politisk styrning och visa inriktningen för Staffanstorps kommuns verksamhet och utveckling. Modellen syftar till att ge principer som grundar sig på långsiktighet, demokratiska värden, neutralitet inom/utom den egna organisationen samt vara koncernövergripande och ha en inriktning mot konsument/ mottagare och kvalitetsarbete. Visionsstyrningen vilar på de värden som visionen innehåller och som senare utvecklas och kompletteras med de värden som anges i styrdokumentet Framtidens kommun. Mandatperiodsbeställningen består av ett antal politikområden som visar på verksamhetsmässig och ekonomisk prioritering. Ett politikområde redovisar en politisk vilja som påverkar samhällsutvecklingen och utgör också en definition av vad som ska anses vara god ekonomisk hushållning. Det profilerar politikens väg till visionens uppfyllelse. Att välja politikområden är att prioritera ett område framför andra. Politikområdesindelningen syftar till att möjliggöra bättre koppling mellan mål, kostnader och resultat. För varje politikområde fastställs ett eller flera mål. För varje mål anges vilken eller vilka nämnder som ansvarar för dess genomförande. Nämnderna upprättar sedan genomförandeplaner som är årsindelade och som resurssätts i samband med den årliga budgetprocessen. Enligt 8 kapitlet 5 i Kommunallagen ska budgeten innehålla ekonomiska och verksamhetsmässiga mål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Ny mandatperiodsbeställning (definition av god ekonomisk hushållning) kommer att beslutas av kommunfullmäktige efter valet. Finansiella mål av betydelse för god ekonomisk hushållning Resultat i andel av skatteintäkter och kommunalt utjämningssystem 0,5% 1,0% 1,0% Soliditet inklusive ansvarsförbindelse 20% 20% 20% Andel av investeringarna som finansieras av årets resultat och avskrivningar 60% 67% 100% EKONOMISTYRDIREKTIV Ekonomistyrprocessen rullar över hela året där helhetssyn och flexibilitet är ledorden då kraven ökar på en effektiv process som tar så lite tid som möjligt och som samtidigt ger utrymme för dialog och diskussioner om bland annat mål, kvalitet, miljö och andra variabler som inte är ekonomiska. För att få denna ekvation att gå ihop krävs en tydlig process där ansvarsfördelning och roller är klart definierade. Övergripande Resultatenheter och bolag får inte optimera effektiviteten i sin verksamhet om detta som helhet medför nackdelar för den kommunala organisationen som överväger fördelarna för resultatenheten eller bolaget. Fastställande av budget Kommunfullmäktige fastställer driftbudgeten, direktiv om verksamhetens inriktning, målsättning, omfattning och kvalitet för varje nämnd. Detta innebär att ansvarig nämnd förfogar över tilldelade medel och vid behov fritt kan omdisponera dessa. Ombudgetering/ tilläggsbudget Grundprincipen är att tilläggsbudget inte beviljas under löpande året. Skulle nämnden under budgetåret anse sig behöva ytterligare ekonomiska resurser för att uppnå uppsatta mål och/eller lagstadgade krav kan kommunfullmäktige i undantagsfall besluta om tilläggsbudget. Grundprincipen är dock att tilläggsbudget ska vara fullt finansierad och inrymmas inom de ekonomiska målen. Nämnd ska innan tilläggsbudget begärs pröva frågan om det ökade behovet av ekonomiska resurser kan finansieras inom nämndens ram genom omdisponering av medel. Resultatutjämningsreserv Avsättning till och uttag från resultatutjämningsreserven sker i enlighet med ekonomistyrdirektivet. Beslut om att disponera medel ifrån fonden får endast ske i samband med budgetbeslutet och beslutsunderlaget ska kompletteras med en analys av förutsättningarna att nå den ekonomiska prioriteringen angiven i mandatperiodsbeställningen (god ekonomisk hushållning) 3
FÖRUTSÄTTNINGAR 4 Pensionsskuld Pensionsskulden redovisas enligt den så kallade fullfonderingsmodellen vilket innebär att hela skulden finns upptagen i balansräkningen. Investeringar Kommunfullmäktige beslutar om investeringsvolym i samband med att budgeten fastställs på våren. Kommunstyrelsen beslutar om investeringsbudget per projekt i november. Varje investering ska åtföljas av en investeringskalkyl som visar konsekvenserna på enhetens driftskostnader. Investeringsäskanden ska alltid tidsplaneras för att möjliggöra planering av likviditeten. En investering är allt med ett inköpspris över 0,5 basbelopp och med en ekonomisk varaktighet på tre år eller mer och där inköpet dessutom inte är att betrakta som utbyte. Uppföljning Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för uppföljningsrutinerna. Uppföljningen ska syfta till att vara lärande, förebyggande, stoppa ogynnsam/främja gynnsam utveckling, skapa ansvarskänsla och dialog. Den ska dessutom vara aktuell, inspirerande och utvecklande. Nämnderna ska till kommunstyrelsen årligen redovisa åtta ekonomiska uppföljningar. Dessa består förutom årsredovisningen av sex rapporter från ekonomichefen och en delårsrapport (per januari-augusti). Delårsrapporten redovisar det ekonomiska och verksamhetsmässiga resultatet i förhållande till det av kommunfullmäktige beslutade uppdraget och behandlas av kommunfullmäktige. Ekonomichefens rapporter beslutas av kommunstyrelsen. Nämnder och resultatenheter ska alltid, inom ramen för sitt uppdrag, vidta åtgärder för budgetbalans vid årets slut. I de fall dessa åtgärder är oförenliga med uppdraget måste beslut i frågan föregå verkställighet. Denna process hanteras i samband med månadsuppföljningen. Hantering av resultatenheternas över- och underskott Resultatenheternas fastställda över- och underskott tas normalt med till kommande år. Nämnderna kan besluta om undantag från denna praxis. Under löpande år kan resultatenheterna endast ta i anspråk sitt egna kapital upp till den gräns som beslutats i årsbudgeten för respektive enhet. BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR Det ekonomiska utrymmet har beräknats utifrån ett resultat på 0,5 procent av skatteintäkter, utjämning och statsbidrag, vilket motsvarar fem miljoner kronor. en för år ligger till grund för arbetet med budgeten för år och flerårsplanen för åren -. Denna har dock rensats för engångsanslag. Helårseffekter har beräknats för beslutade investeringar så att rätt ingångsram har erhållits. Reserven för oförutsedda händelser uppgår till 5,3, 4,0 respektive 4,1 mnkr. Finansnettots utveckling är beroende av dels avkastningarna på de långfristiga placeringarna, dels planerad investeringsnivå. En investeringsvolym överstigande cirka 40 mnkr medför ett lånebehov eller minskad likviditet. Realiseringen av övervärden i den långfristiga portföljen uppgår till totalt fyra procent vilket motsvarar kommunens krav på lägsta avkastning samt årets inflationsbedömning. Utöver detta kommer ytterligare 15,5 mnkr att realiseras av övervärdet. Borgensavgiften från de kommunala bolagen har budgeterats till 2,5 mnkr. Trots den relativt höga investeringsvolymen kommer därmed finansnettot att vara positivt med 21 mnkr år, 3,1 mnkr år och 1,8 mnkr år. Finansnettot och avskrivningarna har beräknats på en investeringsvolym på totalt 63 mnkr netto år varav 40 mnkr i den skattefinansierade verksamheten och 23 mnkr i den avgiftsfinansierade. Investeringsvolymen för år uppgår till 73 mnkr och för år till 48 mnkr. Sammantaget uppgår lånebehovet till maximalt 55 mnkr år. Av sedan tidigare upptagna lån förfaller 68 mnkr vilka bedöms behöva omsättas. Maximalt lånebehov år beräknas till 40 mnkr och år till 10 mnkr. Den genomsnittliga räntan på nya och befintliga lån budgeteras till 2,2 procent och räntan på överskottslikviditeten till 1,4 procent. En investerings löpande driftskostnad består av dels det minskande värdet till följd av exempelvis ålder och förslitning (=avskrivningen), dels alternativkostnaden det vill säga det vi förlorar på att binda upp kapitalet i en investering istället för att exempelvis placera det (=internräntan). Ambitionen är att den fastställda internräntan sett över perioder om fem till tio år ska spegla marknadsräntorna. För budgetåret beräknas den av Sveriges Kommuner och Landsting till 3,2 procent det vill säga 0,7 procent högre än föregående år.
FÖRUTSÄTTNINGAR För kommunen totalt sett har dock internräntan inte någon resultatpåverkande effekt. Ferielöneskuldsökningen har budgeterats till 0,7 mnkr, oförändrat mot. Pensionsskulden beräknas minska med 10,5 mnkr år och 2 mnkr respektive 1,5 mnkr de två följande åren. Pensionsutbetalningarna beräknas uppgå till 28,7 mnkr år, 29,5 mnkr år och 30,6 mnkr år. PO-pålägget (arbetsgivaravgifter, försäkringar och kompletteringspensioner) beräknas till 38,46 procent, oförändrat mot budget. Skatte- och statsbidragsintäkterna är redovisade utifrån kommunförbundets prognos justerat för egen befolkningsprognos (framskrivning och cirkulär : 38). Uppräkningsfaktorerna för skatteunderlagets utveckling under perioden beräknas till följande: 3,5 % 3,5 % 4,7 % 4,9 % 4,8% Nämderna har kompenserats för hyreshöjningar år uppgående till 15 mnkr och hyresintäkter avseende vårdcentralen är budgeterade. Vidare har anslaget förstärkt avseende ny- och ombyggnationer (främst Baldersskolan och Mellanvångsskolan). Förlusttäckningsbidrag avseende lokaler med annan hyresgäst än Staffanstorps kommun har budgeterats med fem mnkr. Köp av tjänster är en blandning av det beräknade utfallet av lönerörelsen, bedömningen av inflation samt en genomgång av hur avtalen med våra olika externa leverantörer indexeras. Nämnderna har kompenserats fullt ut för pedagogernas beräknade löneökningar och till 46 procent avseende övriga personalgruppers. Inflationen bedöms till noll procent. Genomsnittligt uppgår uppräkningen för köp av tjänst till 1,9 procent för år. De största förändringarna i den demografiska beräkningen mellan åren och avser grundskolan, förskolan, gymnasieskolan och hemtjänsten. Grundskoleverksamheten väntas öka med 38 elever medan gymnasieskolan väntas minska med 16 elever. Förskolan väntas minska med 26 barn. Antalet personer med behov av hemtjänst väntas öka med 14 personer. Politisk verksamhet har fått kommunbidraget utökat med 0,1 mnkr för att täcka det ökade behovet av gode män. Förändringen har finansierats genom att revisionens anslag dragits ned med motsvarande. Kommunstyrelsens ram har utökats med 1,3 mnkr för att täcka de högre fasta IT-kostnaderna till följd av plattformsbytet. I budgeten för år fanns 0,8 mnkr avsatta i Barn- och utbildningsnämnden för detta ändamål. Detta anslag har justerats mellan nämndernas respektive kommunbidrag och förstärkts med 0,5 mnkr upp till 1,3 mnkr enligt ny bedömning. Kommunstyrelsens ospecificerade besparingsuppdrag uppgår till 0,6 mnkr. Verksamheten för fysisk och teknisk planering räknar med planeringsprojekt under till en minskad kostnad av 1,8 mnkr. Socialnämndens ram har utökats i vårens budgetförutsättningar med 2,2 mnkr avseende nytt LSS boende (halvårseffekt), 0,3 mnkr för kostnadsökningar för ensamkommande flyktingbarn samt 9,3 mnkr för att täcka ökade behov inom hemtjänsten och fler placeringar inom handikappomsorgen och individ- och familjeomsorgen. Socialnämndens ospecificerade besparingsuppdrag uppgår till 0,2 mnkr. Barn- och utbildningsnämndens kommunbidrag inkluderar effekten av att de höjda hyrorna för verksamhetslokaler medför högre hyresbidrag till privata utförare. Effekten beräknas till 1,9 mnkr. Nämndens ospecificerade besparingsuppdrag upp går till 0,4 mnkr. Tekniska nämndens kommunbidrag har dragits ned med 0,8 mnkr då upphandling av drift och underhåll av vägar, parker och grönytor samt ny upphandling av el beräknas leda till lägre kostnader. Miljö- och samhällsbyggnadsnämndens kommunbidrag har justerats ned med 0,5 mnkr avseende högre bygglovsintäkter samt indraget anslag för strategi för hembygd. Kultur- och fritidsnämnden har fått en ramförstärkning på en mnkr för att hantera eftersatt underhåll på Bråhögsbadet samt för att täcka driftskostnaderna för Hjärups idrottsplats. Produktionens samlade budgetram uppgår till 660 tkr. KOMMUNBIDRAG PER NÄMND 5
FÖRUTSÄTTNINGAR Tkr Politisk verksamhet -3 110-3 160-3 230 Kommunstyrelsen -117 950-117 500-121 000 Tekniska nämnden -47 080-48 700-50 160 Balansenhet VA 2 000 2 130 2 600 Balansenhet Renhållning -450-450 -450 Samarbetsnämnd 2-1 600-1 630-1 680 Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden 2 170 1 100 1 000 Kultur- och fritidsnämnden -40 800-42 000-43 150 Barn- och utbildningsnämnden -588 080-589 500-609 200 Socialnämnden -228 060-229 520-236 880 Summa -1 022 960-1 029 230-1 062 150 6
ANALYS ANALYS FINANSIELL ANALYS Den finansiella analysen bygger på fyra aspekter, resultat och kapacitet samt risk och kontroll. Inledningsvis analyseras årets resultat, hur det uppstått och hur obalanser och tendenser till obalanser påverkar finansiella motståndskraften (kapaciteten). Kommunens riskexponering analyseras därefter med utgångspunkt från hur kommunen på kortoch medellång sikt klarar eventuella finansiella problem. Kontrollen, det vill säga kommunens förmåga att styra och kontrollera den ekonomiska utvecklingen, budgetföljsamheten, analyseras av naturliga skäl inte i budgetsammanhang. Resultat kapacitet Vid analys av resultatet ska kostnads- och intäktsutvecklingen ingå som separata delar. Men då kommunens resultatenheter inte till fullo ingår i föreliggande budget, görs inte denna analys. 25 20 15 10 5 0 20,9 Årets resultat. 5,0 5,0 10,7 11,0 Det genomsnittliga resultatet (avstämt mot balanskravet) för åren 2009- uppgår till 31 mnkr eller 3,5 procent av skatteintäkter, utjämning och bidrag. Motsvarande mått för perioden 2004- uppgår till 20 mnkr eller 2,5 procent av skatteintäkter, utjämning och bidrag. Det kan därför vara rimligt att nyckeltalet nu, under en kortare tid av svag tillväxt kombinerad med kommunal expansion, kan tillåtas falla till en nivå på 0,5 procent 5 mnkr. I denna resultatnivå ingår en reserv för oförutsedda händelser som uppgår till 5,3 mnkr, vilket motsvarar 0,5 procent av skatteintäkter och utjämningsbidrag. Något uttag från resultatutjämningsreserven planeras inte för. 120 100 80 95,5% 100,3% 101,5% 99,3% 99,2% Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och utjämningsbidrag. Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och utjämningsbidrag väntas öka mellan år och, men beräknas därefter minska. I nyckeltalet ingår en reserv för oförutsedda händelser på 5,3 mnkr år, 4,0 mnkr år och 4,1 mnkr år. Avkastningen från den långfristiga portföljen har under många år bidragit till positiva finansnetton. Detta kombinerat med låga räntekostnader har inneburit att verksamheternas nettokostnader i andel av skatteintäkter och bidrag från utjämningssystemen kunnat ligga på en nivå som annars anses alltför hög. Eftersom finansnettots positiva bidrag till resultatet kommer att minska och vara negativt från år, främst i takt med ökad upplåning och högre räntesatser, måste verksamhetsutrymmet minska. 8 7 6 5 4 3 2 4,8% 1 0,1% 0 7,1% 1,9% 2,8% 4,1% 3,2% 0,8% Skatteintäkt/invånare Nettokostnad/invånare 2,7% 2,8% Skatte- och nettokostnadsutveckling per invånare, exklusive reavinter/-förluster. 7
ANALYS 8 I en sund ekonomisk utveckling finns en följsamhet över tiden mellan nettokostnads- och skatteintäktsutvecklingen per invånare. Mellan åren och beräknas nettokostnaderna öka med 16 procent medan skatteintäkterna beräknas ökar med 11 procent. 200 150 100 50 168% 50% 60% 67% 118% Andel av investeringar som finansieras av årets resultat och avskrivningar. Investeringsnivån under åren - kommer att bidra till ett fortsatt behov av upplåning. Vid utgången av uppgick lånestocken till 331 mnkr. Vid utgången av väntas kommunen ha anläggningslån på drygt 500 mnkr. 25 20 15 20,7% 19,8% 20,1% 19,9% 20% Soliditetsutveckling inklusive ansvarsförbindelse. Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga ekonomiska styrka och visar hur stor del av kommunens tillgångar som finansierats med egna medel. Soliditetsutvecklingen över tiden är av stort intresse. En hög soliditet innebär att kommunen kan hantera tillfälliga ekonomiska svackor utan att ta till sparåtgärder. I budgetförslaget minskar soliditeten något vilket främst förklaras av låg resultatnivå och investeringsvolymer som överskrider gränsen för självfinansiering. Risk kontroll Ränterisk finansnetto Finansnettot anger skillnaden mellan finansiella intäkter och finansiella kostnader. Ett negativt finansnetto minskar utrymmet för kommunens verksamheter. Kommunens riskexponering för ränteförändringar blir större vid upplåning. De finansiella intäkterna bygger till stora delar på avkastning från de långsiktiga placeringarna. Det placerade kapitalets bokförda värde uppgår för närvarande till cirka 305 mnkr och marknadsvärdet till 360 mnkr (september ). Placeringarna implementeras utifrån finanspolicyns riktlinjer som även tillåter aktiefonder. Normalportföljen kan således innehålla 50 procent aktier och 50 procent svenska räntor och alternativa tillgångar. Den siste september var den aktuella fördelningen 52 procent hedgefonder och svenska räntor respektive 48 procent aktier. Riskprofilen var således något lägre än normalportföljen. Det sammantagna kapitalet placeras utifrån ett långsiktigt perspektiv samtidigt som portföljen förutsätts prestera varje enskilt år. Ett allokeringsbeslut som kan vara fördelaktigt i det långsiktiga perspektivet kan dock motverka uppdraget om budgetföljsamhet det enskilda året. För att minska sårbarheten i samband med sådana situationer budgeteras portföljens tillskott till finansnettot till tre procent och därutöver läggs nivån för den beräknade inflationen. För motsvarar det fyra procent. För planeras för ett uttag av portföljens övervärde utöver ovanstående med 15,5 mnkr. Avkastningen på likvida medel har budgeterats till 1,4 procent. Borgensåtaganden Borgensåtagandena beräknas uppgå till 1 500 mnkr år, 1650 mnkr år och 1700 mnkr år eller cirka 65 700 kronor per invånare år, 71 900 kronor per invånare år och 73 600 kronor per invånare år. KÄNSLIGHETSANALYS Kommunernas ekonomi påverkas av olika faktorer. Några av de allra viktigaste faktorernas betydelse i kronor räknat beskrivs nedan. Plustecken anger att kostnaderna minskar/intäkterna ökar och minustecken anger att kostnaderna ökar/ intäkterna minskar. 1 kr höjning/sänkning av kommunalskatten +/- 49 mnkr 1 procentenhet högre/lägre skattekraft +/- 9,5 mnkr 10 mnkr nya lån - 0,2 mnkr 10 mnkr minskad likviditet - 0,1 mnkr 10 heltidstjänster +/- 4,4 mnkr
ANALYS NYCKELTAL Resultaträkning Årets resultat i andel av skatteintäkter och utjämningsbidrag 2,2% 0,6% 0,5% 1,0% 1,0% Årets resultat före avstämning mot balanskravet, mnkr 20,9 5,0 5,0 10,7 11,0 Årets resultat efter avstämning mot balanskravet, mnkr 55,8 5,0 5,0 10,7 11,0 Kassaflödesanalys Bruttoinvesteringar totalt, mnkr 81,1 98,0 77,0 80,0 51,0 Netttoinvesteringar totalt, mnkr 64,2 65,9 63,0 73,0 45,0 Andel av investeringarna i skattefinansierad verksamhet som finans av årets resultat och avskrivngar 168% 50% 60% 67% 100% Årets kassaflöde 24,5 0,0 0,6-0,1 0,7 Balansräkning Soliditet inklusive ansvförbindelse, procent 20,7% 19,8% 20,1% 19,9% 20,1% SKATTESATSER Skattesats, Staffanstorp (medlem i Svenska kyrkan) 30,49 varav till kommunen 18,79 varav till regionen 10,69 varav kyrkoavgift, S:t Staffans församling 1,01 Skattesats, Staffanstorp (ej medlem i Svenska kyrkan) 29,62 varav till kommunen 18,79 varav till regionen 10,69 varav begravningsavgift, S:t Staffans församling 0,14 9 Skattesats, Hjärup (medlem i Svenska kyrkan) 30,86 varav till kommunen 18,79 varav till regionen 10,69 varav kyrkoavgift, Uppåkra församling 1,38 Skattesats, Hjärup (ej medlem i Svenska kyrkan) 29,67 varav till kommunen 18,79 varav till regionen 10,69 varav begravningsavgift, Uppåkra församling 0,19
RESULTATBUDGET 10 RESULTATBUDGET (mnkr) Not Verksamhetens intäkter 1 211,6 177,7 191,3 195,9 201,8 varav jämförelsestörande post Verksamhetens kostnader 2-1 101,1-1 133,9-1 193,2-1 210,9-1 249,4 varav jämförelsestörande post Avskrivningar 3-31,2-29,6-31,8-33,8-37,0 Verksamhetens nettokostnader -920,8-985,8-1033,7-1 048,8-1 084,7 Skatteintäkter 4 866,4 893,4 929,3 969,9 1 016,4 Genrella stb o utj bidrag 5 98,2 89,1 88,4 86,5 77,4 Finansiella intäkter 6 21,0 18,2 30,5 16,4 17,9 Finansiella kostnader 7-43,9-9,9-9,5-13,3-16,1 Resultat efter skatteintäkter och finansnetto 20,9 5,0 5,0 10,7 11,0 Extra ordinära intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Extra ordinära kostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Årets resultat före avstämning mot balanskravet 20,9 5,0 5,0 10,7 11,0 Avstämning mot balanskravet Reavinster (netto) -0,8 Sänkt RIPS-ränta 35,7 Årets resultat 55,8 5,0 5,0 10,7 11,0
FINANSIERINGSBUDGET FINANSIERINGSBUDGET KASSAFLÖDESANALYS (mnkr) Not Den löpande verksamheten Årets resultat före extraordinära poster 20,9 5,0 5,0 10,7 11,0 Justering för av- och nedskrivning 3 31,2 29,6 31,8 33,8 37,0 Ökning/Minskning av avsättning 8 464,1 1,0-10,5-2,0-1,5 Justering för övr ej likvidpåverkande poster 9-505,1-0,7-6,0-4,7-4,8 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 11,1 34,9 20,3 37,8 41,7 Ökn(-)/minskn(+) kortfristiga fordringar 21 8,5 0,0 0,0 0,0 0,0 Ökn(-)/minskn(+) förråd, varulager 20 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Ökn(+)/minskn(-) kortfristiga skulder 28-20,3 0,0 0,0 0,0 0,0 Ökn(-)/minskn(+) exploatering 22-18,5 0,0 0,0 0,0 0,0 Ökn(-)/minskn(+) kortfr. placeringar 23 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Förändring av rörelsekapitalet -30,3 0,0 0,0 0,0 0,0 Medel från den löpande verksamheten -19,2 34,9 20,3 37,8 41,7 Investeringsverksamheten Inköp av materiella tillgångar 10-110,3-123,0-102,0-105,0-76,0 Försäljning av materiella tillgångar 11 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Inköp av finansiella tillgångar 12-160,3-150,0-60,0-60,0-60,0 Försäljning av finansiella tillgångar 13 151,0 147,5 57,5 57,5 57,5 Medel från investeringsverksamheten -119,6-125,5-104,5-107,5-78,5 Finansieringsverksamheten Utlåning Ökning långfristiga fordringar 14 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Minskning långfristiga fordringar 15 2,7 0,7 6,0 4,7 4,8 Upplåning Lån, investeringsbidr, anslutningsavg 16 164,2 89,9 78,7 64,9 32,7 Amortering av skuld 17-3,6 0,0 0,0 0,0 0,0 Medel från finansieringsverksamheten 163,3 90,6 84,7 69,6 37,5 Årets kassaflöde 24,5 0,0 0,6-0,1 0,7 11
BALANSBUDGET 12 BALANSBUDGET Tillgångar Anläggningstillgångar (mnkr) Not Materiella anläggningstillg 18 677,9 771,3 799,8 871,0 910,0 Finansiella anläggningstillg 19 519,8 522,3 524,8 527,3 529,8 Summa anläggningstillg 1 197,7 1 293,6 1 324,6 1 398,3 1 439,8 Omsättningstillgångar Förråd 20 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Fordringar 21 121,1 121,1 110,6 110,6 110,6 Exploateringsverksamhet 22 110,4 110,4 114,5 114,5 114,5 Kortfristiga placeringar 23 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Kassa och bank 24 62,8 62,8 73,4 73,3 74,0 Summa omsättningstillgångar 294,3 294,3 298,5 298,4 299,1 Summa tillgångar 1 492,0 1 587,9 1 623,1 1 696,7 1 738,9 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital 25 Ingående eget kapital 287,5 308,4 321,8 326,8 337,5 Resultat 20,9 5,0 5,0 10,7 11,0 Summa eget kapital 308,4 313,4 326,8 337,5 348,5 Avsättningar Avs för pensioner mm 26 489,7 490,7 465,6 463,6 462,1 Summa avsättningar 489,7 490,7 465,6 463,6 462,1 Skulder Långfristiga skulder 27 525,5 615,4 694,1 759,0 791,8 Kortfristiga skulder 28 168,4 168,4 136,5 136,5 136,5 Summa skulder 693,9 783,8 830,6 895,5 928,3 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 1 492,0 1 587,9 1 623,1 1 696,7 1 738,9 Panter och ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser 29 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Övriga borgensåtaganden 30 1 277,5 1 327,5 1 500,0 1 650,0 1 700,0 Kontroll -0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
NOTER TILL RESULTATBUDGET NOTER TILL RESULTATBUDGET SPECIFIKATION (mnkr) Not Verksamhetens intäkter 1 Verksamhetens intäkter 211,6 177,7 191,3 195,9 201,8 Summa verksamhetens intäkter 211,6 177,7 191,3 195,9 201,8 Verksamhetens kostnader 2 Kostnader nämnder, BE med mera -1 101,1-1 145,6-1 214,3-1 225,1-1 263,9 Kalkyl kapitalkostnad 0,0 39,5 45,9 47,9 49,9 Resultatenheternas över-/ underskott 0,0 0,0-0,6-1,5-1,5 KF:s anslag till förfogande 0,0-4,7 0,0 0,0 0,0 KS:s anslag till förfogande 0,0-5,3-5,3-4,0-4,1 Kostnad höjda grundhyror, att fördela 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Lärarnas ferielöneskuldsökning 0,0-0,7-0,7-0,7-0,7 Pensionsutbetalningar 0,0-26,3-28,7-29,5-30,6 Pensionsskuldsminskning 0,0 9,1 10,5 2,0 1,5 Summa verksamhetens kostnader -1 101,1-1 134,0-1 193,2-1 210,9-1 249,4 Avskrivningar 3 Avskrivningar balansenheter -3,6-4,4-4,4-4,9-5,6 Avskrivningar -27,6-25,2-27,4-28,9-31,4 Summa avskrivningar -31,2-29,6-31,8-33,8-37,0 Skatteintäkter 4 Kommunalskatt 871,4 893,4 927,4 969,9 1 016,4 Slutavräkning -5,0 0,0 1,9 0,0 0,0 Summa skatteintäkter 866,4 893,4 929,3 969,9 1 016,4 Generellt stb och utj bidrag 5 Inkomstutjämningsbidrag 75,2 74,1 83,1 82,5 81,7 Kostnadsutjämning 10,8 8,7-4,9 3,2 5,9 Regleringsavgift/ -bidrag 10,3 4,4 2,1-3,4-9,7 Strukturbidrag 0,0 0,0 2,4 2,4 2,4 Införandebidrag 0,0 0,0 11,6 4,5 0,0 Utjämningsavgift LSS -33,9-34,1-43,9-39,2-39,5 Kommunal fastighetsavgift 35,8 36,0 38,0 36,5 36,6 Summa stb o utj bidrag 98,2 89,1 88,4 86,5 77,4 Finansiella intäkter 6 Ränteintäkter 1,6 0,7 0,6 0,5 0,5 Vinst försäljning värdepapper, utdelning 16,4 16,0 27,4 13,4 14,9 Borgensavgift 3,0 1,5 2,5 2,5 2,5 Övriga finansiella intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa finansiella intäkter 21,0 18,2 30,5 16,4 17,9 Finansiella kostnader 7 Räntekostnader -6,7-8,3-8,7-12,4-15,2 Finansiella kostnader pensioner -36,4-1,1-0,4-0,5-0,5 Förlust försäljning värdepapper -0,5 0,0 0,0 0,0 0,0 Övrigt -0,3-0,5-0,4-0,4-0,4 Summa finansiella kostnader -43,9-9,9-9,5-13,3-16,1 13
NOTER TILL KASSAFLÖDESBUDGET 14 NOTER TILL RESULTATBUDGET SPECIFIKATION (mnkr) Not Avsättningar 8 Avsättning pensioner 464,6 1,0-10,5-2,0-1,5 Övriga avsättningar -0,5 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa 464,1 1,0-10,5-2,0-1,5 Just för övr ej likvidpåverkande poster 9 Överföring fr exploatering 18,9 0,0 0,0 0,0 0,0 Reserv oförutsedda 0,0 0,0-5,3-4,0-4,1 Ferielöneskuld 0,0-0,7-0,7-0,7-0,7 Byte av redovisningsprincip pensioner -425,7 0,0 0,0 0,0 0,0 Periodiserade investeringsinkomster -98,3 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa -505,1-0,7-6,0-4,7-4,8 Inköp av materiella anläggningstillg 10 Årets investeringsverksamhet, brutto -81,1-98,0-77,0-80,0-51,0 Markinköp -29,2-25,0-25,0-25,0-25,0 Summa -110,3-123,0-102,0-105,0-76,0 Försäljning av materiella tillgångar 11 Försäljning av materiella tillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Vinst försäljning anläggningstillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Förlust försäljning anläggningstillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Inköp av finansiella tillgångar 12 Aktier, andelar, obligationer med mera -160,3-150,0-60,0-60,0-60,0 Övriga finansiella inköp 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa -160,3-150,0-60,0-60,0-60,0 Försäljning av finansiella anläggn tillg 13 Försäljning aktier, andelar 151,0 147,5 57,5 57,5 57,5 Summa 151,0 147,5 57,5 57,5 57,5 Ökning långfristiga fordringar 14 Ökning långfristiga fordringar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Minskning långfristiga fordringar 15 Minskning långfristiga fordringar 2,7 0,7 6,0 4,7 4,8 Summa 2,7 0,7 6,0 4,7 4,8 Långfristig upplåning 16 Anläggningslån 85,0 89,9 70,0 54,0 22,0 Investeringsbidrag, anslutningsavgifter med mera 79,2 0,0 8,7 10,9 10,7 Summa 164,2 89,9 78,7 64,9 32,7 Amortering 17 Minskning långfristig skuld -3,6 0,0 0,0 0,0 0,0 Amortering 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa -3,6 0,0 0,0 0,0 0,0
NOTER TILL BALANSBUDGET NOTER TILL RESULTATBUDGET SPECIFIKATION (mnkr) Not Materiella anläggningstillgångar 18 Ingående värde 519,0 677,9 729,6 799,8 871,0 Investeringar brutto med mera 171,2 123,0 102,0 105,0 76,0 Avskrivningar -31,2-29,6-31,8-33,8-37,0 Vinst anläggningstillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Förlust anläggningstillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Överflyttat till/från exploateringsprojekt 18,9 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa 677,9 771,3 799,8 871,0 910,0 Finansiella anläggningstillgångar 19 Ingående värde 513,6 519,8 522,3 524,8 527,3 Försäljning av värdepapper med mera 0,0-147,5-57,5-57,5-57,5 Inköp av värdepapper med mera 6,2 150,0 60,0 60,0 60,0 Nedskrivningar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Omklassificering från kortfristiga placeringar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa 519,8 522,3 524,8 527,3 529,8 Förråd 20 Ingående saldo 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Periodens förändringar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Kortfristiga fordringar 21 Ingående värde 129,6 121,1 110,6 110,6 110,6 Periodens förändringar -8,5 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa 121,1 121,1 110,6 110,6 110,6 Exploateringsverksamhet 22 Ingående saldo 91,9 110,4 114,5 114,5 114,5 Periodens förändringar 18,5 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa 110,4 110,4 114,5 114,5 114,5 Kortfristiga placeringar 23 Ingående värde 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Periodens förändringar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Kassa och bank 24 Ingående värde 38,3 62,8 72,8 73,4 73,3 Periodens förändringar 24,5 0,0 0,6-0,1 0,7 Summa 62,8 62,8 73,4 73,3 74,0 Eget kapital 25 Anläggningskapital 182,2 187,5 164,9 175,7 185,9 Rörelsekapital 126,2 125,9 162,0 161,9 162,6 Summa 308,4 313,4 326,9 337,6 348,5 Avs för pensioner med mera 26 Ingående saldo 25,6 489,7 476,1 465,6 463,6 Byte av redovisningsprincip, pensioner 425,7 0,0 0,0 0,0 0,0 Periodens förändringar 38,4 1,0-10,5-2,0-1,5 Summa 489,7 490,7 465,6 463,6 462,1 15
NOTER TILL BALANSBUDGET 16 NOTER TILL RESULTATBUDGET SPECIFIKATION (mnkr) Långfristiga skulder 27 Ingående värde 364,8 525,5 615,4 694,1 759,0 Nya lån 85,0 89,9 70,0 54,0 22,0 Investeringsbidrag m m 79,2 0,0 8,7 10,9 10,7 Övrigt 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Amorteringar -3,6 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa 525,5 615,4 694,1 759,0 791,8 Kortfristiga skulder 28 Ingående värde 188,7 168,4 136,5 136,5 136,5 Periodens förändringar -20,3 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa 168,4 168,4 136,5 136,5 136,5 Pensionsförpliktelser 29 Ingående värde 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Periodens förändringar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Borgensåtaganden 30 Ingående värde 1 271,4 1 277,5 1 327,5 1 500,0 1 650,0 Periodens förändringar 6,1 50,0 172,5 150,0 50,0 Summa 1 277,5 1 327,5 1 500,0 1 650,0 1 700,0
INVESTERINGSBUDGET INVESTERINGSPROJEKT KOMMUNSTYRELSEN Årliga investeringar (belopp i tkr) Prognos totalt Beräknat avslutsår IT Infrastruktur KS 800 2 000 2 000 Årligen Brand/räddningsutrustning rtj 200 200 200 Årligen Fordon rtj 600 Årligen IT-datorer 1 500 Årligen Nya investeringar Digitalt arkiv MOS 2 000 2 000 Sky-lift Rtj 6 500 6 500 Inventarier/ leasingavtal 300 Centrumutveckling 2 700 Högtryckskompressor räddningstjänsten 300 Mellanvångsskolan inventarier 500 5 000 Annero skola inventarier 6 000 6 000 Hjärups nya skola 15 000 Pågående investeringar Platina 350 4 226 Beslutstödssystem 500 2 455 Hjärups IP Infrastrukturers 8 500 20 500 Utgifter 3 000 37 500 Nettoinvestering -5 500 0 0 17 000 Spontanidrottsplatser 1 000 3 300 Investeringsreserv 0 5 000 5 000 Årligen Totalt KS Inkomster 8 500 0 0 Utgifter 12 750 29 700 13 200 Nettoinvesteringar 4 250 29 700 13 200 TEKNISKA NÄMNDEN SKATTEFINANSIERAD VERKSAMHET Årliga investeringar Gemensamt gata-park 7 500 7 500 7 500 Årligen Beläggning 6 000 6 000 6 000 Årligen Nya investeringar Trädallé Storgatan Valhallavägen 2 500 2 500 GC Industrivägen 500 500 GC Västanväg/Vädervägen TV 600 600 Trafiksäkerhetsåtgärder Bråhög TV 1 500 1 500 Toalettbyggnad 1 100 1 100 Upprustning vid Roos damm 1 300 400 1 700 Pågående investeringar GC Knästorp-Gastelyckan 1 500 400 2 000 Truckvägen inkl GC 5 300 6 500 GC Stp-Burlöv-Malmö 1 833 1 850 17
INVESTERINGSBUDGET 18 INVESTERINGSPROJEKT (belopp i tkr) Prognos totalt Beräknat avslutsår Rekreationspark Hagalid Infrastrukturersättning 2 500 2 500 5 000 Utgifter 200 2 300 2 500 5 000 Nettoinvestering 200-200 0 0 Rekreationspark Hjärup Exploateringsbidrag 2 500 956 9 090 Utgifter 5 000 4 000 3 440 18 000 Nettoinvestering 2 500 3 044 3 440 8 910 GC Lommavägen Infrastrukturersättning 750 1 000 1 950 Utgifter 650 1 000 1 950 Nettoinvestering -100 0 0 0 Vikhemsvägen-Kronoslättsvägen Trafikverket 2 000 2 000 Utgifter 4 528 5 000 Nettoinvestering 2 528 0 0 3 000 Grönplan 435 584 1 050 Skyltprogram 300 100 1 500 Vesum naturområde 500 903 1 800 GC Västanväg södra Inkomster 3 694 Utgifter 200 3 233 Nettoinvestering 200 0-461 Mellanvångsparken 4 567 5 500 Hjärup 4-spår allmän plats mark 200 650 Detaljplan Vragerupsvägen 800 1 350 Detaljplan Banvallsvägen 800 1 548 Esarp väg 798 498 500 Busshållplatser Kronoslättsvägen Skånetrafiken 290 Utgifter 200 200 840 Nettoinvestering 200 200 0 550 Klockaregårdsvägen/Slättvägen TÅTG 700 750 Totalt TN skatte Inkomster 5 250 4 456 2 500 Utgifter 41 478 29 220 21 340 Nettoinvesteringar 36 228 24 764 18 840
INVESTERINGSBUDGET INVESTERINGSPROJEKT Tekniska nämnden VA (belopp i tkr) Prognos totalt Beräknat avslutsår En förutsättning för bibehållen VA-taxa tom 2018 är att investeringsvolymen uppgår till högst 20 mnkr årligen under perioden -2018. Inräknat överskott på 4 mnkr från innebär det sammanlagt 104 mnkr för perioden vilket också är den summa VA planerar med. Fördelning mellan åren: 28-23-18-16-19 mnkr. Årliga investeringar Servisledningar Inkomster 500 500 500 Utgifter 500 500 500 Nettoinvestering 0 0 0 Årligen Relining 2 000 2 000 2 000 Årligen Reserv Nya investeringar Kerstis väg 2 000 2 000 Dagvatten Brågarp 2 000 2 000 Pågående investeringar Brågarp västra spv-ledning/pump 300 3 497 3 800 Kyrkheddinge-Stp spv-ledn/pump etapp 2 4 039 10 000 Foodialedningen dagv magasin 3 000 3 000 Pumpstationer spillvatten 1 500 5 102 Önsvala mätkammare 1 695 2 000 Författarbyn 12 988 8 000 8 000 47 894 2018 Mölleberga vtn -spv-ledning etapp 2 3 500 3 500 Totalt VA Inkomster 500 500 500 Utgifter 23 022 18 997 16 000 Nettoinvesteringar 22 522 18 497 15 500 Totalt utgifter 77 250 Totalt inkomster 14 250 Totalt netto 63 000 varav KS 4 250 varav TN skatte 36 228 Summa skattefinansierad verksamhet 40 478 19
INVESTERINGSBUDGET 20 KOMMENTARER KOMMUNSTYRELSENS INVESTERINGAR Investeringsmedel till IT-infrastruktur är menade till årlig utveckling av möjligheterna att med IT rationalisera eller höja kvaliteten på verksamheter. IT-datorer är en förändrad hantering av inköp av datorer. Kostnaden för leasing är hög och motiverar att byta till att köpa datorer istället. Samma motiv finns för att budgetera under rubriken inventarier/leasingavtal. Digitalisering av bygglovshandlingar ger en rationellare hantering av ärenden samt en förbättrad service till medborgarna. Administrativa stödsystem syftar till att utveckla system för kommunikation och uppföljning. Utöver det årliga behovet av förnyelse av brand och räddningsutrustning finns budgeterat för utbyte av ett ledningsfordon och en ny högtryckskompressor. Verksamhetsutveckling för biblioteket och Rådhuset är medel till inköp av inventarier vid ombyggnad av Rådhuset, beslutet om ombyggnaden kommer prövas under. Mellanvångens inventarier är en överflyttning av medel från investeringsbudget då delar av de inventarier som budgeterats kommer att köpas efter årsskiftet. KOMMENTARER TILL TEKNISKA NÄMNDENS SKATTEFINANSIERADE VERKSAMHETS INVESTERINGAR Gemensamt gata-park Åtgärder för att gång- och cykelvägnätet ska upplevas trafiksäkert och därmed uppmuntra till gå och cykla. Åtgärder för att skapa attraktivare parker och grönområden för både närboende och besökande och som inbjuder till aktiv fritid. Åtgärder som genomförs avser även driftoptimering och för att få rätt kvalité av grönytor på rätt plats. Till grund för åtgärderna ligger bland annat försköningsplanen och grönplanen. Ny- och ombyggnation av lekplatser i enlighet med lekplatspolicyn. Vid ny- och ombyggnad anläggs lekplatserna så de blir attraktiva för barn- och ungdomar i alla åldrar. De ska ligga i parkmiljö, vilket möjliggör till möten mellan generationerna. Iordningställande av grönytor och GC-väg i samband med genomförande av detaljplan. Modernisering och komplettering av befintlig belysning för ökad trygghet. Beläggning Upprustning av beläggningar på gator och GCvägar för att erhålla en god standard. GC Industrivägen Förbättra för gående och cyklister utmed Industrivägen. Ökad trafiksäkerhet Åtgärder för att öka trafiksäkerheten och skapa större trygghet i trafiken främst för oskyddade trafikanter. Toalettbyggnad Byggnation av offentlig toalettbyggnad i centrala Staffanstorp. Upprustning Roos Damm Åtgärder för att förbättra området kring Roos Damm i samband med byggnation av bostäder på Anneroområdet. GC Knästorp-Gastelyckan Samprojekt med Trafikverket för ny GC-väg till Lund. Truckvägen Färdigställande av väg som i dagsläget är grusväg och ej är utförd i enlighet med gällande detaljplan. Samordnas med VA-arbeten. Rekreationspark Hagalid Anläggande av en ny park. Rekreationspark Hjärup Anläggande av en ny park i Hjärup. GC Lommavägen Samarbetsprojekt med Trafikverket som är väghållare på aktuell sträcka. Gång- och cykelväg utmed Lommavägen i Hjärup som binder samman sträckningen från Fredriks väg till Gamla Lundavägen, etapp 1 är från Ga Lundavägen till Hjärupsvägen. Vikhemsvägen/Kronoslättsvägen Ombyggnad av korsningen till en cirkulationsplats för att uppnå en trafiksäkrare lösning för både bilister och oskyddade trafikanter samt bättre koppling till Staffansvallen. Grönplan Belysa grönstruktur, naturområden och parker i kommunen. Skyltprogram Uppdatering av vägmärken.
INVESTERINGSBUDGET Vesum naturområde Den före detta deponin ska åtgärdas och utvecklas till ett attraktivare naturområde. GC Västanväg södra Garantiskötselkostnader. Mellanvångsparken Anlägga det västra parkområdet till en attraktivare miljö för vistelse och rekreation. Hjärup 4-spår Utredning för teknik gällande utbyggnaden av 4-spår genom Hjärup. Pumpstationer Djurslövs, Grevie och Dragonvägens pumpstationer projekteras med start föregående år. Först ut för uppgradering blir Djurslövs pumpstation. Entreprenadupphandling sker under året. Önsvala mätkammare Projektering av mätkammaren påbörjas under 2012. Utvärdering av åtgärder sker därefter. Författarbyn Byte och uppdimenisionering av spill,- färsk- och dagvattenledningar. Detaljplan Vragerupsvägen Framtagande av detaljplan och utredningar för området vid Vragerupsvägen. Detaljplan Banvallsvägen Framtagande av detaljplan och utredningar för området vid Banvallsvägen. Esarp väg 798 Anläggande av åtgärder för förbättring av trafiksäkerheten genom Esarp. Trafikverkets projekt och kommunen bidrar. 21 Busshållplatser Kronoslättsvägen Samprojekt med Skånetrafiken, översyn av väderskyddens placering utmed Kronoslättsvägen. Klockaregårdsvägen/Slättvägen/TV Samprojekt med exploateringsprojektet Åttevägsområdet. I samband med exploateringen utföra trafiksäkerhetshöjande åtgärder för oskyddade trafikanter. KOMMENTARER TEKNISKA NÄMNDENS VA-INVESTERINGAR Servisledningar Ledningar anläggs i takt med att servisansökan sänds in till VA-verket. Relining Filmning av spill- och dagvattennätet utvärdering har utförts, därefter sker relining enligt plan. Brågarp Västra Spv-ledning/pump Ny spillvattenledning med större dimension. Maskinvägen Byte spillvattenledning samt pumpstation vid Maskinvägen. Uppförande av vattenkiosk.
22 245 80 Staffanstorp, 046-25 11 00, kommunen@staffanstorp.se staffanstorp.se framtidenskommun.se Staffanstorps kommun, Johanna Liwenborg. -05.