Barn och utbildning Kvalitetsredovisning vårterminen 2011 Strandvägsskolan Grundskola Förskoleklass Fritidshem Barbro Jansson Rektor
Innehållsförteckning 1. Bakgrund och förutsättningar 3 2. Resultat och måluppfyllelse i förhållande till till nationella mål 3 2.1 Kunskapsmål grundskola 3 2.1.1 Resultat 4 2.1.2 Analys och bedömning 4 2.1.3 Utvecklingsbehov inför höstterminen 2011 5 2.2 Kunskapsmål förskoleklass 5 2.2.1 Resultat 5 2.2.2 Analys och bedömning 6 2.2.3 Utvecklingsbehov inför höstterminen 2011 6 2.3 Kunskapsmål fritidshem 6 2.3.1 Resultat 7 2.3.2 Analys och bedömning 7 2.3.3 Utvecklingsbehov inför höstterminen 2011 7 2.4 Normer och värden 7 2.4.1 Resultat 8 2.4.2 Analys och bedömning 8 2.4.3 Utvecklingsbehov inför höstterminen 2011 9 2
1. Bakgrund och förutsättningar Från och med 1 juli 2011 trädde en ny skollag i kraft. I denna finns inte kvalitetsredovisningen längre med som ett obligatorium utan istället föreskrivs att varje huvudman (kommunal eller fristående) skall bedriva systematiskt kvalitetsarbete. Från höstterminen 2011 övergår vi också från att redovisa kalenderår till att redovisa vårt systematiska kvalitetsarbetet läsårsvis. Denna kvalitetsredovisning avser därför enbart vårterminen 2011, omfattar grundskola, förskoleklass och fritidshemsverksamhet. Det som redovisas är kunskapsmål och normer och värden.. 2. Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål 2.1 Kunskapsmål grundskola Grundskolans mål har under vt -11 varit följande: Alla elever ska nå sina mål Elevernas eget ansvar för sitt lärande ska öka Elevinflytandet ska tydliggöras Utöka och förändra samarbetet med våra föräldrar I arbetet med att eleverna ska nå sina mål måste lärarna anpassa och individualisera sin undervisning fullt ut. Eleverna måste få vetskap om vilka kunskapsmål som gäller för alla ämnen och vad som krävs för att nå målen. Detta ska framgå i varje elevs individuella plan (IUP) där eleven själv är delaktig och kan påverka sin kunskapsprocess. Med mer delaktighet och inflytande följer ett större ansvarstagande från eleverna och undervisningen blir mer meningsfull och begriplig. Ett bra samarbete med föräldrarna och att de får god kunskap om var eleven befinner sig i sitt lärande är mycket viktigt för att eleven ska lyckas i sitt skolarbete. Det är också ett bra stöd för lärarna. Samarbetet med föräldrarna har ökat genom våra föräldraråd som skolans personal möter två gånger /termin. Det finns ett föräldraråd för F-1, 2-3 och 4-5. Föräldramöten sker vid ett tillfälle/termin. Rektor möter också, tillsammans med arbetslagsledarna på skolan, Strandvägsskolans föräldraförenings styrelse varje termin.. 3
2.1.1. Resultat Vårt mål att alla elever ska nå sina mål har vi inte lyckats med. Resultatet för uppnådda mål skolår 5 framgår av nedanstående tabell.. Ämne Når målen Ämne Når målen Bild 100 % No 100 % Engelska 92% Slöjd 100 % Hemkunskap 100 % So 100 % Idrott och hälsa 92 % Svenska 100% Matematik 96% Teknik 100 % Musik 100 % Sva 100% Resultat för år 3 vårterminen 2011 enl. tabell Ämne Når målen Ämne Når målen Bild 100 % No 100 % Engelska 100% Slöjd 100 % Hemkunskap 100 % So 85% Idrott och hälsa 100% Svenska 100% Matematik 81% Teknik 100 % Musik 100 % Sva 100% 2.1.2 Analys och bedömning Resultaten år 3 och 5 baseras på mål i kursplanerna och redovisas i varje elevs skriftliga omdöme. För år 5 är resultaten bättre än fjolårets, jämförelser år 3 går inte att göra eftersom de resultaten inte redovisades. Vi kan inte se att det finns några stora skillnader i resultaten mellan pojkar och flickor. Vi kan konstatera att många elever har varit i behov av specialundervisning och att stödet i engelska inte har varit tillfredsställande år 5. En prioritering har lagts på stöd i svenska och matematik och elever har kartlagts genom Wittinganalyser och matematikscreeningar för att få vetskap om rätta stödinsatser. Vi ser betydelsen av att stödinsatser i matematik och svenska sätts in i ett mycket tidigt skede. 2.1.3 Utvecklingsbehov inför höstterminen 2011 Vi ser behovet av att omorganisera våra stödresurser på ett sådant sätt att vi kan utöka stödet i engelska och arbeta fram metoder för att tidigarelägga stödet i svenska och matematik. Mycket av detta kommer att diskuteras och åtgärdas inom ramen för vårt skolutvecklingsprogram, men varje skola måste hitta sina former utifrån de förutsättningar som finns. Vi fortsätter bl.a. uppbyggnaden av vår matteverkstad med bl.a. möjligheter till laborativ matematik, ytterligare kompetensutveckling planeras inom specialundervisning i svenska. Under läsåret har det funnits möjlighet till extrastöd i idrotts- och simundervisning 4
och vi ser betydelsen av denna insats. Ett nytt uppföljningssystem som visar varje elevs lärande i alla ämnen har introducerats under läsåret. Detta system startar från årskurs 3 och blir ett bra instrument för kunskapsuppföljningen. Sedan tidigare finns klasskonferenser och genomgångar för års- kurs 1, 2 och 4. Nationella prov görs i år 3. Under kommande hösttermin introduceras också en s.k. skolplattform som blir ytterligare till stöd och hjälp för oss i vårt kvalitetssäkringssystem. Den samlade skoldagen och dess påverkan på måluppfyllesen, utreds inom ramen för hela grundskolans skolutvecklingsprogram. Ett förslag kommer att finnas framtaget under 2011. 2.2 Kunskapsmål förskoleklass Förskoleklassens mål under vt -11 har varit följande: Stimulerande aktiviteter ska erbjudas i förskoleklass Integrering av nyanlända och tvåspråkiga barn i förskoleklass Verksamheten i förskoleklass ska genomsyras av lärande genom lek och barnens nyfikenhet och lust att lära. Träningen på det sociala samspelet finns som en röd tråd i allt som sker i förskoleklassen. Arbetet med Bornholmsmodellen, ett lekfullt och stimulerande material i svenska, pågår under hela läsåret. Under vårterminen har våra nyanlända barn varit integrerade i förskoleklasserna, med stöd av personal som har kunskap och erfarenhet av asylverksamhet. 2.2.1 Resultat Vi har uppnått båda våra mål. I förskoleklasserna arbetas medvetet och planerat med språk- och matematikstimulerande aktiviteter via leken och social samvaro. Barnen lär sig väldigt mycket utan att det upplevs som krav tack vare lustbetonande arbetsformer. En del barn knäcker sin läskod under sitt förskoleklassår. Vi kan se att den fria leken, där barn tränas i samvaro med andra, är nödvändig för den fortsatta skolgången. Våra flerspråkiga barn har tagits emot på ett mycket positivt sätt och deras utveckling i det svenska språket har gått mycket fort fram tack vare umgänget och gemenskapen med de svenska barnen. Det särskilda vuxenstödet som funnits i förskoleklasserna med anledning av integrationen av våra nyanlända barn var nödvändigt för att vi skulle lyckas. 2.2.2. Analys och bedömning Mycket tid ägnas åt högläsnig av sagor och berättelser, mycket sång och musik finns i planeringen, rim och ramsor sker dagligen. Detta uppskattas av barnen och är en källa till glädje och kunskap och det ska vara roligt att gå till sin förskoleklass. För att nå ett bra resultat i arbetet med den 5
sociala träningen krävs ett konsekvent arbetssätt i mötet med barnen. Att ta tag i konflikter och få en bra lösning för alla inblandade är något som pedagogerna får hantera. Fasta rutiner underlättar för barnen och ger trygghet i umgänget med andra. Vi måste fortsättningsvis ha ett nära samarbete med asylverksamhetens personal för att planera och genomföra integrationen på bästa sätt. 2.2.3. Utvecklingsbehov höstterminen 2011 Vi bygger vidare på de goda erfarenheterna av arbetet i förskoleklasserna. En strävan finns att utöka samarbetet med årskurs 1, dels för att utöka deras kontaktyta i skolan, men också för att ge möjlighet till att möta deras nyfikenhet och lusten att lära. Ett samarbete mellan pedagoger i yngre årskurser är till gagn för alla barn/elever. Vi kommer att fortsätta med vår integration med stöd av extra resurs, av nyanlända barn direkt i förskoleklass då vi sett vinsterna i barnens språkutveckling och i kontakterna med övriga barn. 2.3 Kunskapsmål fritidshem Fritidsverksamhetens mål under vt-11 har varit följande: * Att erbjuda en varierad och stimulerande verksamhet * Att se hela barnet och vara en god miljö för utveckling * Ge barnen ansvarsområden Fritidshemsverksamheten kompletterar skolan på många olika sätt och barn utvecklas och lär hela tiden i en ständig process. Helhetssynen på barn är viktig. Den gruppverksamhet fritids står för utvecklar barns självkänsla och identitet i samvaro med andra barn, men även med förstående vuxna. I de strukturerade och gemensamma aktiviteterna har barnen alltid möjlighet att göra olika val. Den sociala byggstenen är kanske den viktigaste delen i fritids pedagogik och påverkar direkt barns förmåga och möjlighet att lyckas i sitt skolarbete. En lugn och trivsam social miljö har stor betydelse för våra barn och samtal om normer och värden är mycket viktiga inslag i verksamheten. Ansvar och inflytande är andra viktiga delar. 2.3.1 Resultat Den planering som finns erbjuder olika aktiviteter under veckan där barnen får andra kunskaper och erfarenheter än det som ges under skoltid. Barnen har uppskattat planeringen, men framför allt de aktiviteter de själva har varit med om att påverka. Beroende på att barngrupperna inte fungerat tillfredsställande så har vi justerat i grupperna och anpassat för att skapa en lugnare och mer harmonisk miljö. 6
Vi har sett att barnens inflytande i planeringen medfört ett större ansvarstagande och stärkt självkänslan. 2.3.2 Analys och bedömning Eftersom vi ser goda effekter av att låta barnen ta del av och påverka planeringen av verksamheten är det något vi prioriterar. Känslan av delaktighet har stora vinster. Vi ser också det positiva i att låta barnen ta fullt ansvar för att planera och leda en aktivitet på egen hand. Vi försöker vara uppmärksamma på hur våra grupper fungerar och gör åtgärder tillsammans med våra föräldrar när förändringar måste ske. 2.3.3 Utvecklingsbehov höstterminen 2011 Vi behöver tänka igenom och bättre planera gruppindelningen inför nästa hösttermin. Vi vill att det ska bli så rätt som möjligt från allra första början för barnen. På våra planeringsmöten varje vecka ta upp och diskutera tillsammans i arbetslaget det vi ser och upptäcker för att ständigt utveckla verksamheten. 2.4 Normer och värden Grundskola, förskoleklass och fritidsverksamhet Våra mål har under vt-11 varit följande: *Alla barn och elever har förbättrad självkänsla, god självkännedom och en vetskap om att de bra på mycket *Alla barn och elever känner sig trygga *Alla barn och elever deltar i lekar och spel utan att hamna i konflikt. Grundskolans och Fritidsverksamhetens Likabehandlingsplan har reviderats utifrån de nya krav som kommit och förankrats hos elever, personal och föräldrar. På fritids, på klassråd och elevråd diskuteras alltid barnens och elevernas trygghet och arbetsro så ämnet hålls alltid aktuellt. Det pratas i allmänhet väldigt ofta i våra olika verksamheter om hur man ska vara mot varandra och hur man visar respekt för varandra. Lärarna genomför Trygghetssamtal två gånger/termin med varje elev, skolsköterskan arbetar med Hälsosamtal i f-klass och år 4, allvarssamtal kan förekomma, ett välfungerande trygghetsteam finns på skolan som hjälper till vid återkommande kränkningar och då allvarssamtal inte hjälpt. Samtal med föräldrar och barn och elever används också. 2.4.1 Resultat Vi har inte nått våra mål, men vi pratar och diskuterar mycket hur situationen är på vår skola och hur vi ska hantera problemet. Det finns en stor medvetenhet hos all personal som bidrar till att vuxna snabbt reagerar på kränkningar och grovt språkval. 7
Konflikter och trakasserier förekommer, framförallt under rasttid. Många rastvärdar, med reflexvästar, ökar tryggheten, men det finns ändå elever som inte känner sig fullt trygga. Trygghetssamtal och hälsosamtal ger viktig information till skolan om barns mående och trygghet och även om personal pratar mycket med eleverna om dessa frågor lyckas vi inte skapa den trygga skola vi vill ha. Vi kunde konstatera att fritidspedagogernas planerade rastaktiviteter skapade ett större lugn på skolgården. Eleverna uppskattade dessutom när vuxna deltog aktivt i olika lekar och spel. Skolans Trygghetsteam har arbetat metodiskt med händelser då barn/elever känt sig kränkta. På fritids arbetar personalen medvetet med att noga kontrollera närvaron varje dag. Kontakt med föräldrar tas alltid om det finns minsta osäkerhet. Fadderverksamheten har fortfarande inte kommit igång. Både elever och föräldrar efterfrågar detta. 2.4.2 Analys och bedömning Vi har sedan tidigare analyserat riskmiljöer inom skolan och i fritidsverksamheten och satt in åtgärder och gjort förändringar. Bl.a. förstärkning av personal i omklädningsrummen, insett betydelsen av att lärare finns på plats i sina klassrum innan det ringer in för att kunna ta emot sina elever, personal från fritids möter upp barn på väg till fritids utanför klassrummet när skolan är slut. Vi har också gjort förstärkningar under raster när elev behövt extra vuxenstöd. Arbetet med SET har inte fungerat tillfredsställande. Trots det har aldrig samtal om bemötande och förhållningssätt legat nere, men det har hanterats på olika sätt i de olika klasserna. Vi ser stora brister i att inte vi har en fungerande fadderverksamhet och detta ska prioriteras i vår planering. 2.4.3 Utvecklingsbehov höstterminen 2011 Vi fortsätter med de planerade rastaktiviteterna under fritidspedagogernas ansvar för att skapa mer lugn och större trygghet för eleverna. Vi fortsätter också att kartlägga otrygga områden på skolan. Mycket är gjort, men nya platser kan uppfattas otrygga. Vi måste också bättre analysera och ta tillvara den information som finns att få från trygghetssamtal och trivselenkäter.. Inför kommande läsår ska miljön i matsalen förändras med färre bord för att bl.a. ge mer utrymme i lokalen. Syftet är också att skapa en lugn och trevlig lunchmiljö för elever och vuxna. Lunchtiderna organiseras om så att det blir färre elever som äter vid samma tidpunkt. Med det följer att elever har lunchrast olika tider och det blir inte så många elever ute samtidigt. Möjliggör en tryggare skolgård med mindre konflikter och tillfällen till bråk. Fadderverksamhet ska igång så snart höstterminen har startat. Eleverna själva efterfrågar detta. 8
9