Flerspråkighet i förskolan en handledning 1 www.karlskoga.se
Inledning Andelen barn som växer upp med ett eller flera språk utöver svenska ökar inom förskolan i Karlskoga kommun. Det är barn vars föräldrar tillhör första, andra eller tredje generationens invandrare. Detta ställer krav på förskolans verksamhet och hur arbetet med barnen ska planeras och genomföras. Kunskap om flerspråkighet och vad det innebär för barnen är en förutsättning. Förskoleåldern är den viktigaste perioden när det gäller språkets utveckling. Det är då som grunden till en god språkutveckling läggs och som också ligger till grund för barnens läs- och skrivutveckling. Arbetet med barns olika språkliga och kommunikativa uttrycksformer är därför en viktig del i förskolans verksamhet. Det är viktigt att vi i förskolan lyfter språkutvecklingen utifrån ett flerspråkigt perspektiv. Målet under förskoleperioden är att utveckla en god svenska och samtidigt ge tillgång till och skapa möjlighet att utveckla barnens olika modersmål. 2
Språkutvecklande arbete Läroplanen betonar starkt vikten av språkets användning i olika sammanhang. Pedagogerna ska se, och skapa möjligheter att använda språk i alla sammanhang i förskolans verksamhet genom att barnen får möjlighet att försöka förstå andras perspektiv, ställa frågor, argumentera, utveckla intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner samt utveckla intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa. Språk och lärande hänger oupplösligt samman liksom språk och identitetsutveckling. Förskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och uppmuntra och ta till vara barnets nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen. Barn med utländsk bakgrund som utvecklar sitt modersmål får bättre möjligheter att lära sig svenska och även utveckla kunskaper inom andra områden. Förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla det svenska språket och sitt modersmål. (Lpfö 98/10) Förskolan kan bidra till att barn som tillhör de nationella minoriteterna och barn med utländsk bakgrund får stöd i att utveckla en flerkulturell tillhörighet.(lpfö 98/10) Pedagogiska strategier Verksamheten ska utformas så att barnet får möjlighet att på olika sätt få tillgång till och utveckla både sitt modersmål (L 1) och svenska som andraspråk (L 2). Språk och kunskapsutveckling ska vara del av hela verksamheten inom alla områden då språket är en viktig tillgång för att tillägna sig ett tankespråk och kunna reflektera. Barnets språkutveckling påverkas av pedagogens förhållningssätt och medvetenhet. Det är därför viktigt att barnets språkutveckling är allas ansvar och att barnet ges möjlighet att utvecklas i alla situationer. Hur den pedagogiska miljön är organiserad såväl inne som ute är också lika viktigt och avgörande för barnets utveckling. Förskolechefen strategier Förskolechefen ansvarar för att på olika sätt stödja pedagogerna i arbetet att utforma verksamheten så att den i alla sammanhang under dagen blir språkstimulerande och utvecklande. Förskolechefen ansvarar för att kontinuerligt följa upp pedagogernas behov av kompetensutveckling avseende flerspråkiga barns språk- och kunskapsutveckling. 3
Samarbete med föräldrar strategier Kunskap om varje barn och familjs språksituation ger förskolan grundläggande förutsättningar att utforma verksamheten så den motsvarar barnets behov. Genom att varje familj inbjuds till ett språksamtal/språkplaneringssamtal i samband med uppföljningen av inskolningen på förskolan skapas en medvetenhet hos både föräldrar och pedagoger om flerspråkiga barns språkutveckling. Genom samarbete med föräldrarna får också pedagogen möjlighet att öka sin erfarenhet och kompetens om flerspråkighet. Att förskolan intar ett interkulturellt arbetssätt (se bilaga)för att nå en samsyn mellan hem och förskola. Det kan göras bl.a. genom att förskolans pedagoger hittar gemensamma beröringspunkter mellan olika kulturer i barngruppen och i majoritetssamhället samt skapa tillfällen för föräldrar att mötas. Pedagogisk miljö strategier När den pedagogiska miljön och verksamheten i förskolan utformas är det till stor hjälp för pedagogerna att ha följande språkliga perspektiv: Alla barn behöver kognitiva och språkliga utmaningar i meningsfulla sammanhang. I all interaktion behöver barn stort talutrymme och pedagogerna behöver tänka på att i mindre grupper ge barnen tillfälle till såväl inflöde som utflöde. Pedagogerna behöver bygga upp barnets förförståelse för det aktuella sammanhanget för att de ska förstå innehållet i olika samtal. Genom att konkritisera och tydliggöra språket med t ex TAKK, bilder och konkret material behålls fokus på situationens innehåll. Alla barn behöver tillgång till första språket, modersmålet, i olika sammanhang. Ett medvetet arbetssätt kring litteracitet t.ex. genom kontinuerligt planerade läs- och berättarstunder i mindre grupper. 4
Dokumentation strategier Genom pedagogisk dokumentation synliggörs interaktionen mellan barn och vuxen, mellan barn och barn och barnens tankar blir synliga. Det är av stor vikt att barnen förstår att de lär sig och för de vuxna att få syn på hur barnen lär sig både på sitt första språk, L1 och på sitt andra språk, L2. Pedagogernas analys och reflektion kring dokumentationen stöttar i att se hur arbetet i barngruppen utvecklas. Hur barnet använder språket i olika situationer och vilka olika behov av stöttning barnet kan behöva för att komma vidare. Genom dokumentation och observation med t ex materialet TRAS får pedagogen möjlighet att reflektera och ett systematiskt arbete kan bedrivas för att ge barnen möjlighet till en god språkutveckling. 5
Språksamtal När barnet börjar på förskolan startar den gemensamma planeringen för barnets fortsatta utveckling. Under inskolningen hålls ett första samtal med föräldrar och därefter planeras det in ett uppföljande samtal 6-8 veckor efter inskolningen. På det uppföljande samtalet tas barnets språksituation och språkutveckling upp, ett språksamtal. Det är viktigt att de pedagoger som deltar i samtalen är väl insatta i förskoleverksamhetens policy för förstaspråksstödet, så att de råd och det stöd man ger, inte är baserat på allmänna åsikter utan på läroplanens värdegrund och kunskapssyn, på aktuella forskningsrön och innehållet i detta dokument. Samtalet ska ske i form av en dialog mellan pedagoger och föräldrar. Det är viktigt att föräldrar och pedagogerna enas om mål för hur verksamheten kan stödja barnets förstaspråksutveckling. För att kunna sätta rimliga mål behöver man exempelvis kartlägga barnets språksituation, hur språket eller språken används i familjen, vilken dialekt eller varietet av språket som familjen talar. En bra utgångspunkt för samtalen är att kartlägga barnets språkdomäner (se bilaga), det vill säga i vilka sammanhang barnet talar sina olika språk. Mål Målet är att optimera flerspråkiga barns möjlighet till en god språkutveckling såväl i första som i andraspråket i förskolan och tillsammans med föräldrarna. Samtalet ska utmynna i en språkplan som görs tillsammans med föräldrarna. Syfte Fånga föräldrarnas tankar, reflexioner och önskemål kring barnets språkutveckling Tydliggöra det delade ansvaret mellan föräldrar/pedagoger kring barnets språkutveckling Öka kunskaper och medvetenhet hos både föräldrar och pedagoger om flerspråkiga barns språkutveckling. Inventera vilka resurser som finns runt barnet när det gäller första språket och kulturen. 6
Att tänka på Varje arbetslag ser över vilken pedagog som ansvarar för språksamtalet. Det är viktigt att i arbetslaget diskutera vem eller vilka som ska utföra samtalet och vad de övriga pedagogernas roll innebär. Den som ansvarar för samtalet med föräldrarna måste sedan delge övriga inom arbetslaget vad man kommit fram till. Samarbete med familjen handlar både om att lyfta in modersmålet och kulturen i förskolans värld och att stärka familjens betydelse. Inledande samtal I samtalet måste ett förtroende mellan föräldrar och pedagog utvecklas som ger möjlighet att fånga upp föräldrarnas tankar och önskemål. Det är viktigt att pedagogen bjuder in och är nyfiken på föräldrarnas tankar kring språk och språkutveckling. Många föräldrar vet vad de vill medan andra söker mer kunskap. För att ge föräldrar mer kunskap om barn som utvecklar fler språk ger vi dem broschyren Två språk eller flera (se bilaga). De verktyg som används under språksamtalen är bl.a. modellen språkdomäner samt observationer om hur barn kommunicerar i olika situationer, såväl icke verbalt som verbalt. Syftet med att utgå från barnets olika språkdomäner: Att se var, när och med vem barnet använder sina olika språk. Att över tid eventuellt se hur barnets språkanvändning förändras. Cirklarna markeras med olika färger som anger vilka olika språk barnet använder. Genom att ge olika språk olika färger blir det tydligt hur mycket och när de olika språken används. Uppföljande samtal Nästa språksamtal görs när barnet varit på förskolan en tid och arbetslaget har lärt känna barnet bättre. Samtalet görs med hjälp av observationer som underlag och en fortsatt dialog utifrån språkdomänerna. Viktigt är att fortlöpande följa barnets språkutveckling och interaktion samt barnets förmåga att kommunicera i olika sammanhang. En kontinuerlig dialog med föräldrarna där språksamtalet integreras i utvecklingssamtalet ger goda förutsättningar för barnets hela utveckling. 7
Tankar kring samtalet Vad är viktigt för er när det gäller ert barns språkutveckling? Vad har vi för gemensamma möjligheter att hjälpas åt kring ert barns språkutveckling? Hur kan du som förälder involveras i förskolans arbete med barnets språk och kultur? Finns det något annat sätt att bidra till att förstärka barnets språk eller kultur i hemmet och i förskolan? Vilka resurser i området kan utnyttjas? Finns personal på förskolan som talar barnets modersmål? Finns andra barn med samma modersmål på avdelningen, förskolan, området? Vad finns det för språkutvecklade material på barnets modersmål? T ex material i form av böcker, musik, datorspel, sånger mm. Hur kan man håla sig informerad med vad som händer kulturellt inom språkgruppen? Vilket språk använder barnet mest? Väljer barnet olika språk i samband med olika aktiviteter eller samtal med andra barn eller vuxna? 8
Bilaga 1 9
Språkdomäner förskola Datum.. Ansvarig... Födelseland: Ankomst ålder Pratar helst: Började prata modersmålet: BARNETS NAMN Modersmål/första språk Började prata svenska: Modersmål som talas i hemmet: Födelseår Vänner FÖRSKOLAN Förälder/ Pedagoger Förälder/ Vårdnadshavare Andra vuxna vårdnadshavare Grannar HEMMA Syskon Annan släkt Mor och farföräldrar TV/DVD/ Multimedia Vänner Andra aktiviteter FRITID Böcker/ Berättelser L 1 Röd.ange språk Besöker länder där familjens språk talas L 2 Grön ange språk L 3 Gul..ange språk 10
Bilaga 3 Användning av tolk I första hand används telefontolk. Telefontolken kan lättare bli den anonyma röst som tolken ska vara jämfört med en person som sitter med. I vissa fall är det svårt att använda telefontolk, t ex vid föräldramöten och om man har många dokument som man vill gå igenom och som tolken kan behöva läsa och översätta. Om ni ska ha tolk på plats försök då att samordna på förskolan så att tolkningar på samma språk läggs direkt efter varandra. Anlita tolk från Karlskoga i den mån det går. Följande språk kan erbjudas i Karlskoga: arabiska, kinesiska, serbiska (/bosniska/kroatiska) och vietnamesiska. Tolk kan behövas vid inskolningen på förskolan. Rimligt kan vara att använda tolk vid inskolningssamtalet samt vid ett uppföljande samtal. Tolkservice erbjuder också en tjänst där de översätter meddelanden och ringer upp personen/klienten. En tjänst som kan vara bra för att få fram viktig information till familjen när det t ex inte finns tid att invänta ett möte. Tolkbokning i Karlskoga tel:1686 Tolkservice Örebro tel: 019 602 3155 Meddelandeservice: Maila: tolkservice@orebroll.se Skriv: Telefonmeddelande, namn på klienten, telefonnummer, språk och meddelandet som ni vill få berättat. Tips till tolkanvändaren från Tolkservice: Planera samtalet noga och tänk på att det tar längre tid än vid enspråkiga samtal. Tala direkt till din klient, inte till tolken, och sträva efter att få ögonkontakt med klienten även om du inte förstår språket. Både du och tolken talar i jag-form. Tala lugnt och i lagom korta pass för att tolken ska hinna tolka allt. 11
Bilaga 4 Broschyrer: Två språk eller flera www.skolverket.se Förskolan är till för ditt barn www.skolverket.se Mångkulturellt centrum www.mkc.botkyrka.se 12