ATT MÄTA FRAMGÅNG I MATEMATIKPROJEKT MARTIN GRANDER MALMÖ HÖGSKOLA

Relevanta dokument
Välkomna! Närträff 9 februari Samordnareen. nyckelfunktion för att stärka utbildningens kvalitet

Arbetar skolor systematiskt för att förbättra elevernas kunskapsutveckling?

Skolambassadör för EU

Professionens medverkan i kunskapsprocessen

Att definiera och mäta samhällseffekter. Sara Modig och Åsa Minoz 22 januari 2015

Nätverksträff Förskoleklass

Frågor som påverkar utvärderingens design

HUR KAN FRITIDSHEM UTVÄRDERA VERKSAMHETEN SOM EN DEL AV ETT SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE?

Sammanfattning Rapport 2011:10. Förskolans pedagogiska uppdrag

Ledning i förskolan Villkor och uttryck. Almedalen 2 juli 2019

Matematikutveckling i Falu kommun en angelägenhet på alla nivåer. Helén Sterner Anna Teledahl Maria Sundström Daniela Johansson

Datainsamling Hur gör man, och varför?

10 kap. Grundskolan. Utvecklingssamtal och individuell utvecklingsplan

Att följa upp insatser på lokal nivå HT-2015 VT 2016

Systematiskt kvalitetsarbete i skolan. Analys av programteori

TESTVERSION. Inledande text, Diamant

Att utveckla din matematikundervisning Stöd på regional nivå

Vi har inte satt ord på det

OH-mallen. Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling. Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd

Astrakan Strategisk Utbildning AB

Utvecklingsarbete i Falu kommun en angelägenhet på alla nivåer i skolförvaltningen

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling

En förskola för alla där kunskap och människor växer

UTVÄRDERING - VAD, HUR OCH VARFÖR? MALIN FORSSELL TOVE STENMAN

Sammanfattning Rapport 2012:4. Min blev blå! - Men varför då?... En kvalitetsgranskning av undervisningen i no i grundskolan årskurs 1-3

Redovisning av systematiskt kvalitetsarbete Kingelstad Byskola skola

Forskningsbaserad skolutveckling i teori och praktik

Agenda Gruppavtal Normer och regler Projekt som arbetsform Kommunicera i projekt Marie Ahlqvist

Vad är analys? Principer för analys (1) Analysen utgår från underlagen från uppföljning och utvärdering

Välkomna till Handleda vidare På uppdrag av Skolverket

Matematiksatsningen

Second handbook of research on mathematics teaching and learning (NCTM)

C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen

Matematiksatsningen 2011

Plan för upprättande av åtgärdsprogram för år 1-9 i Sala Kommun

Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar

Det professionella perspektivet Dokumentation Uppföljning/utvärdering. - begrepp och möjliga tillvägagångssätt. Elisabeth Beijer

Kursintroduktion. B-uppsats i hållbar utveckling vårterminen 2017

Bedömning FÖR och AV Lärande

Utvärdering av Ledning och Samverkan

BRUK som ett verktyg inom systematiskt kvalitetsarbete

Projecticon. Grafisk Standard. Projecticon AB Box Stockholm, Sweden.

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6

SKA-boken. Handbok i systematiskt kvalitetsarbete BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

Beslut för förskola. Skolinspektionen. efter tillsyn i Tidaholms kommun. Beslut. Tidaholms kommun.

Sammanfattning Rapport 2010:10. Arbetar skolor systematiskt för att förbättra elevernas kunskapsutveckling?

ÅRSREDOVISNING FÖR FÖLJEFORSKNING AV EN INGÅNG 2018

HUR FUNGERAR RÅDGIVNINGEN ODEN? - ETT UTVÄRDERINGS- OCH

Beslut för fritidshem

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

Rubrikförklaringar till projektmallar

PDA515 Barns tidiga lärande med fokus på tal, skrift och matematik ur ledarperspektiv, 30 högskolepoäng

Not everything that counts can be counted, and not everything that can be counted counts. William Bruce Cameron

Nationella prov i åk 6 ur ett skolledarperspektiv

Systematiskt kvalitetsarbete

Hällefors kommuns inriktningsmål mandatperiod

Nationella diagnosmaterial för skolår 2 och 7

Peter Karlberg. Undervisningsråd - skolans

Skolplan Med blick för lärande

Kvalitetsrapport grundskola. Örsjö skola Läsår 2016/2017

Beslut efter uppföljning för fritidshem

Pedagogisk planering

Från extern till intern på tre dagar Erfarenheter från externa lärares pedagogiska kompetensutveckling

Utvärderingskulturen i matematikundervisningen

Riktlinjer. Kvalitetsarbete

En förskola för alla där kunskap och människor växer

Beslut för gymnasiesärskola

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket

Exempelsamling Logikmodeller

Spår A Uppföljning av insatser Del 1. Fredrik Lindencrona, Zophia Mellgren & Catrin Hägerholm

Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen

Beslut för grundskola

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Förskolan, före skolan lärande och bärande. Kvalitetsgranskning Rapport 2012:7

RUC/LTU kompetensutveckling

Systematiskt*kvalitetsarbete*i*process*

LOVISEDALSSKOLAN Utvärdering av mål och resultat

Riktlinjer fo r VFU verksamhetsfo rlagd utbildning

Systematiskt kvalitetsarbete

Projektbeskrivning. Fler elever ska nå grundskolans mål i Perstorps kommun

Beslut. efter kvalitetsgranskning av huvudmannens styrning och ledning av förskolans kvalitet i Kävlinge kommun

Förskolans pedagogiska kvalitet & Systematiska kvalitetsarbete

Gymnasielärare Doktorand, Linköpings universitet

COMPUTABILITY BERÄKNINGSBARHET. Källa: Goldschlager, Lister: Computer Science A Modern Introduction 2. upplaga 1988, Prentice Hall

Nadia Bednarek Politices Kandidat programmet LIU. Metod PM

Publiceringsår Diskussionsfrågor. Undervisningssituationen för elever som är mottagna i grundsärskolan och får sin undervisning i grundskolan

UTVÄRDERING VFU KURS avslut v.17

Beslut för gymnasieskola

ATT BYGGA STARKA IDEELLA STYRELSER. Perspektiv från amerikansk Nonprofit Governance -forskning

Mått och mätning. Varför behöver vi mäta?

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14

INDIVIDUELL UTVECKLINGSPLAN

Motivation och drivkrafter

Processpecifikation för Strukturera undervisning

Kvalitetsanalys för Myrans heldagsskola läsåret 2013/14

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning.

Syfte "Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem" (Lgr11, s.

Beslut för förskolorna och annan pedagogisk verksamhet för förskolebarn

Skolenkät. Årskurs 8. Skolverket Stockholm

Transkript:

ATT MÄTA FRAMGÅNG I MATEMATIKPROJEKT MARTIN GRANDER 2012-05-08 martin.grander@mah.se HUR VET DU ATT DU HAR LYCKATS MED DITT PROJEKT? Hur kan du kontinuerligt arbeta för att mäta framgång när det gäller effekter på såväl elev, lärar och projektnivå? Hur kan man formulera mål och delmål på ett bra sätt? Vikten av dokumentation Hur kan man använda kontrollgrupper? Olika typer av utvärdering Ställa rätt frågor på rätt sätt Tolka resultatet av din utvärdering MÄTNINGENS DILEMMA VARFÖR UTVÄRDERA? There s no need to see where I m going, I just need to know where I ve been! Tow Mater Alice: -Kan du säga mig vilken väg jag skall ta? Katten: - Det beror på vart du ska gå. Alice: - Det vet jag inte Katten: - Då spelar det ingen roll vilken väg du tar. Kontroll Lärande Projektledaren: - Kan du säga mig vad jag ska mäta? Utvärderaren: - Det beror på vad du vill uppnå. Projektledaren: - Det vet jag inte Utvärderaren: - Då spelar det ingen roll vad du mäter. Symbolik Grundkunskap Utvärdering är en bedömande granskning av någonting: ett projekt, en reform eller ett program 1

UTVÄRDERA VAD? Lärande? Personlig utveckling? Nöjdhet? Lunchen? UTVÄRDERA MOT NÅGOT Idag har jag lärt mig om utvärdering av matematikprojekt 1 i mycket låg grad 6 i mycket hög grad Det som ska utvärderas måste utvärderas i relation till något! Kursplan Mål m, Idag har jag lärt mig om utvärdering av matematikprojekt 1 i mycket mindre grad än vad jag förväntade mig 3 i exakt den grad som jag förväntade mig 5 i mycket högre grad än vad jag förväntade mig v Ambitioner Förväntningar SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE Utvärderingsmetodik Har vi uppnått målen? Är utfallet orsakat av insatsen? Måluppfyllelsemodellen Kräver målstyrd verksamhet. Systemmodellen Ser det utvärderade som en del i en helhet, där också omgivningen spelar in. Målen är dock fortfarande den organiserande principen Ökande Komplexitet Målbaserad utvärdering Brukarbaserad utvärdering Förutom att utvärdera målen och bidragande orsaker undersöker man här också bieffekter, såväl önskade som icke önskade. Här handlar det om kunden, hennes mål, förväntningar och behov Huvudfrågan är vad klienterna egentligen förväntar sig och om programmet motsvarar detta. Intressentutvärdering Beaktar alla intressenter, inte bara brukare. T ex andra årskurser/skolor, kommunen, högskolan etc Programteori Länkar samman medel och mål i en utvärdering genom att beskriva teoretiska antaganden bakom en åtgärd. Det handlar om att förstå insatsens teori och logik, vad som förväntas hända och genom vilka mekanismer effekter som tänks uppstå. 2

Problemformuleringsprivilegiet Vem definierar vad som är ett problem? För att kunna skapa lösningar måste vi känna till problemet. Och för att kunna skapa framgångsrika lösningar måste vi kunna formulera vettiga mål. Vad är målet? Men det här kan ni ju redan, för ni har ju fått pengar. Eller hur? VAD ÄR MÅLET? Interna målsättningar Vad är medlet? Externa målsättningar Kvantitativa mål Kortsiktiga Enkla att mäta Inriktningsmål Effektmål Kvalitativa mål Tjänsten i sig Relationen Servicenivå Specifikt Mätbart Accepterat Realistiskt Tidssatt 3

Framgångskriterier Det är lätt att mäta medel ofta är det svårare att mäta mål Hur gör man då för att mäta mål? Sätt framgångskriterier för varje mål hur vet vi när vi är framme? Konkretisera För varje mål: sätt delmål För varje delmål: sätt ett nyckelvärde Kvantifiera men med försiktighet Utvärdera när? Måluppfyllelseutvärdering ex post Processutvärdering löpande, aktiv och longitudinell Utvärdera vem? Intern eller extern utvärderare? Utvärdera hur? Kvalitativa metoder Intervjuer Observation Studier av dokumentation Kvantitativa metoder Utfallsanalys Enkäter (t ex http://www.surveymonkey.com) Metodtriangulering Ställ rätt frågor - På rätt sätt The most serious mistakes are not being made as a result of wrong answers. The truly dangerous thing is asking the wrong question Peter Drucker Everything that can be counted does not necessarily count; everything that counts cannot necessarily be counted Albert Einstein Vad vill du veta? Hur kan du få svar på din fråga? Kommer svaret att vara användbart? Ställ inte för många frågor! En fråga i taget Var specifik Våga ställa dumma frågor Frågan om mittenalternativet Kommer svaret att vara användbart? 4

Mätsvårigheter Kontrollgrupp Effekter av matematiksatsningar är ofta långsiktiga och väldigt svåra att mäta på elevnivå uppföljning viktigt. Svårigheter att kontrollera validiteten och reliabiliteten i ett resultat Mycket som kan påverka ett utfall - Vad beror på insatserna i projektet? Vad beror på andra faktorer? Förändringar i elevunderlag Läroplaner, kursplaner mm Andra ämnen Årstiden Ett sätt att säkerställa validiteten är att använda sig av processutvärdering, ett annat sätt är att använda en kontrollgrupp 100% 80% 60% 40% 20% 0% Kontinuerliga jämförelser med en likvärdig grupp som inte deltar i studien. Matematikundervisningen har kopplingar till det som sker i min vardag 13% 39% 38% 10% Mätgrupp 4% 31% 20% 45% Kontrollgrupp 4 Håller helt med 3 2 1 Håller inte alls med 6,0 Hur ofta förekommer följande under en matematiklektion? Hur ofta förekommer följande under en matematiklektion? 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 Lärare Elever Innan projektstart Efter projektslut 5

6 I vilken grad tycker du att dina elever får den utmaning de behöver? (1= i mycket låg grad, 6= i mycket hög grad) (medelvärde) Elevernas intresse för matematik har ökat 6,0 5 4,5 5,0 4,8 4 3 3,8 Innan projektstart Efter projektslut 4,0 3,0 3,8 4,2 Medelvärde lärare Medelvärde elever Medelvärde föräldrar 2 2,0 1 Medelvärde 1,0 Gruppövningar När har du lyckats med ditt projekt? Vilka delmål och framgångskriterier kan du sätta upp i ditt projekt för att veta att du har lyckats? Hur ska du utvärdera för att se om ditt projekt har gjort någon skillnad? På vilket sätt kan du dokumentera ditt projekt för att enkelt kunna utvärdera? Hur kan du veta att eventuella förändringar hos elever eller lärare går att tillskriva just insatserna i projektet? 6