Dialogseminarium Grundläggande ehälsa, BUP

1 (12) Kompetenslyftet ehälsa för våra med@rbetare Januari - Mars 2013 Dialogseminarium Grundläggande ehälsa, BUP 1. Inledningsbild Kolla uppkoppling till internet och logga in i TC. Ha deltagarlistan framme och fyll i HSA-id vartefter de kommer. Hälsa på var och en. 2. Dialogseminarium grundläggande ehälsa. Välkommen! Kort presentation av dig själv och deltagarna. Lyft formen, deltagarnas medverkan, att det handlar om kunskapsdelning, inte utbildning. Kort introduktion om att detta är ett projekt inom SLSO finansierat av EU. Tema 1: Grundläggande ehälsa Tema 2: Vårddokumentation Primärvården har varit igång i två år snart, de är inne på tema 7. Mycket positiva erfarenheter. Olav beslutat att vi går in i projektet för att vi ändå behöver arbeta med de här frågorna, men också för att det innebär en möjlighet för oss att prova en ny form för implementering och utveckling. Utse någon som för korta anteckningar, eftersom ni i slutet ska summera viktiga saker som kommit upp och som ska förmedlas till ledningen. Förväntningar/Förhoppningar (ev. varvet runt) 5 min 3. Grundläggande ehälsa Dagens agenda. 1 min version 2013-01-11

2 (12) 4. Definitioner av ehälsa Inte ett enkelt begrepp, det finns många olika definitioner. e står för elektronisk hälsa definieras av WHO som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande ehälsa definieras som de digitala tjänster som ökar tillgängligheten till vården oavsett tid och plats, förbättrar samordningen av vårdinformationen och stärker patientens ställning i vården genom ökade möjligheter till delaktighet i vårdprocessen (Slutlig budget 2012 och planering 2013 2014 för Hälso- och sjukvårdsnämnden, SLL) är vårdutövande som tar hjälp av elektroniska processer och kommunikation. Begreppet kan omfatta en rad tjänster i gränslandet mellan medicin, sjukvård och informationsteknik, såsom e- journaler, telemedicin och hälsoinformation för patienter (Wikipedia) Användningen av ny teknik ska inte som tidigare enbart ses som teknikutveckling, utan snarare som en process som möjliggör och påskyndar kvalitetsutveckling av hälso- och sjukvården för att bättre kunna möta individuella behov och förväntningar. (CeHis) 2 min 5. ehälsa - vad innebär det egentligen? Vad är ehälsa på din arbetsplats? Vad ser du för hinder och möjligheter? Vad kan ehälsa tillföra vårt behandlingsarbete, för patienten och för dig? Bikupor, samtala 2 och 2 ett par minuter. Max 4 minuter. 6. Kompetenslyftet ehälsa, projektmål Definitionen av projektets mål.

3 (12) 7. e-användandet i Sverige bland barn, unga och föräldrar 4 min. Klicka på bilden av www.mediebarn.se Scrolla ned till frågan Hur många använder internet på sin fritid? uppdelat på åldersgrupper bland barn och föräldrar. Klicka på 12-16 år, scrolla ned till vad man gör på nätet: umgås socialt, spelar spel Klicka i överkanten på fliken FÖRÄLDRAR, scrolla ned till vad de gör på nätet: Söker information, betalar räkningar Konsekvenser för oss inom BUP: Vi måste räkna med att nätet är en helt integrerad del av de allra flestas vardag. Vart man än ska så kollar man först på nätet! Och i allt högre grad gör vi saker på nätet: handlar, deklarerar, kommunicerar Antalet MVK-konton ökar. Jämför med hur utvecklingen sett ut på andra områden, t ex hur vi nu sköter i princip alla bankärenden på nätet. 8. Några ehälso-tjänster idag 10 min Mina Vårdkontakter.se: Enligt VÖK:en ska alla mottagningar vara anslutna. Man kan dock välja servicenivå på enheten, tex möjlighet att boka om tider, skicka en förfrågan, förnya recept osv. Danderyd är den BUP-mottagning som kommit längst i sitt användande av MVK. Man kan där be om att bli kontaktad av behandlare, begära förnyat recept och av/omboka tid. Vilka är möjligheterna i MVK? T ex Anitas utkast på en vårdbegäran. (egen PPT-bild 8B) Det är möjligt använda vårt tjänste E-leg även privat. Det är lättare att använda E-leg på kort än nedladdade versioner. Hur fungerar MVK på enheten? Använder vi det? Hur många frågor kommer in? Kan vi använda det mer? Vilka möjligheter/svårigheter kan vi se?

4 (12) 9. forts. ehälso-tjänster idag bup.nu + bup.se är våra egna externa digitala kanaler Beslut att slå ihop de två. Brukarundersökningar visar att de som söker oss på nätet vill få vård, antingen online eller offline. Den nya sajten kommer innebära utökat utbud online i form av information och psykoedukativt material, mer info om vad vi erbjuder på mottagningarna och nedprioriterat om vår organisation. Klicka in på bup.se och klicka på LÄNKAR. Visa på rubrikerna i vänsterkolumnen och öppna: Andra bra länkar. 3 min 10. P A U S G Y M P A 11. forts. ehälso-tjänster idag 5 min UMO.se är ungdomsmottagningarnas gemensamma nationella sida med info och frågetjänst. Finns mycket bra material under fliken Att må dåligt. tjejzonen.se: En ideell förening där volontärer är storasystrar på nätet, har också jourchattar varje vardag kväll. Gör ett bra jobb och arbetar proffsigt med handledning och genomtänkt verksamhet. shedo.org SelfHarm and EatingDisorderOrganisation. Intresse- och patientorganisation med bra modererade forum både för unga med egen problematik och anhöriga. 1177, tema Barn och föräldrar. Vårdguiden 1177 är numera en nationell sajt som guidar till vården i det landsting där man befinner sig. Under tema Barn och Föräldrar finns mycket bra och faktagranskad information.

5 (12) 12. Att ta till sig nya redskap (bilden med hjulet) Känner ni igen er i bilden? Reflektera över uttrycket: Att springa i gamla hjulspår Vad kan vi vinna på att hitta nya sätt att göra saker? Hur får vi och hur tar vi till oss ny information på den här arbetsplatsen? Vilka kanaler används? Mailar vi ut info om förändringar? APT? Vet man var hittar man informationen när man behöver den? Vad gör vi när det kommer ett runt hjul en gång i veckan? Det här är ingenting vi löser en gång för alla. Visa filmen med den norske munken om du vill. Ligger som länk i bilden med hjulet. Ge mycket tid till diskussion, känn av gruppen och förhåll dig fritt! http://www.youtube.com/watch?v=9pse_4l-jco 10 min 13. ehälsa tillgängligt för alla? Bikupa: Är ehälsa tillgängligt för alla? Stödfrågor: Hur ser det ut för personer med funktionsnedsättningar? De som har annat modersmål än svenska? De som är för unga för E-leg? De som brister i kompetens att bedöma information och vara källkritiska? Vad finns det för nackdelar med ökad digitalisering? (Integritet? Utanförskap?) Max 10 minuter

6 (12) 14. F I K A 15. Digital kommunikation med patienter Datainspektionen om digital kommunikation: Överföringen får inte avslöja detaljer om en patients hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden. Detta innebär att all digital kontakt med oss måste ske på ett säkert sätt då själva kontakten med vården hör till personliga förhållanden. Videosamtal och chatt Videosamtal via Skype anses lika säkra som ett vanligt telefonsamtal, med den fördelen att man dessutom ser varandra på bild om webb-kamera används. Eftersom det inte sker något utbyte av skriftlig kommunikation skapas inga allmänna handlingar. Samtalet loggas inte heller på Skypes server på samma sätt som t ex en chatt-konversation. Det tycks idag därmed varken finnas juridiska eller tekniska hinder för att använda videosamtal via Skype i kommunikation med patienter. Chatt-funktionen i Skype, eller andra vanliga chattverktyg, kan däremot inte användas då de skapar chattloggar som sparas både i användarnas datorer och på leverantörens server, varvid personuppgifter kommer i orätta händer. Sociala medier Facebook används tex av Vårdguiden för att marknadsföra vårdenheter och olika kampanjer. Men Facebook är inte lämpligt i direkt kontakt med patient. Inte heller bör man bli vänner med patienter på Facebook. Det finns en riktlinje kring detta och andra sociala medier http://insidan.slso.sll.se/startsida-gast/stod--service/kommunikation/sociala-medier/ E-post E-post är bedömt som ett osäkert medium och kan därför inte användas i kontakt med patienter. Detta gäller även om patienten själv önskar det. Patienter kan inte, t ex genom ett skriftligt intyg, häva vår skyldighet till sekretess kring deras personliga förhållanden. Om en patient ändå mailar ska man förklara att kontakt den vägen inte är möjlig och istället hänvisa till telefon eller Mina Vårdkontakter. I svaret bör man ta bort uppgifter om t ex patientens namn, telefonnummer, personnummer eller annat som de kan ha uppgett i sitt mail. Uppgifter som kommer till ens kännedom via mail ska sammanfattas i journalen, inte scannas in. Var och en är själv ansvarig för att hantera sin personliga e-postlåda på ett sätt som är korrekt för en offentligt anställd tjänsteman. Det innebär bl a att öppna den regelbundet och bedöma om det

som kommit in är en allmän handling som ska diarieföras och handläggas skyndsamt. Tydliga instruktioner finns i Riktlinje för E-post SLSO (Insidan). När det gäller funktionsbrevlådan, den e-post adress som mottagningen har, finns tydliga rutiner i SMS-påminnelse och kommunikation via e-post med patient i ledningssystemet på BUPnet. Där finns också förslag på svarsformuleringar. Säkra alternativ till e-post finns: Mina Vårdkontakter. Hur mycket mailar vi med patienter? Hur kan vi göra istället? SMS Att sms:a på vanligt sätt med en patient är inte heller säker kommunikation. Däremot kan vi använda den påminnelsefunktion som finns i TakeCare. Meddelandet som då skickas är: Påminnelse om mottagningsbesök, <<Datum&Tid>>. Svara ej med SMS. 7 (12) Enhet tar själv beslut om de vill koppla på funktionen. För användande krävs godkännande från patienten på Bilaga: Blankett godkännande av sms. Det går också att skicka SMS-meddelanden från mottagningens funktionsbrevlåda i mailen, som avsändare står då SLSO SLL. Viktigt att man ser till att eventuell signatur inte kommer med. Skulle vi kunna använda sms-påminnelse på denna enhet för att försöka minska antalet uteblivna besök? 10 min 16. Våra intranät Än så länge lever vi med BUPnet och Insidan som är SLSO:s intranät. På Insidan finns mycket bra information om sådant som vi har gemensamt med andra vårdgrenar inom SLSO, t ex personalfrågor. Påbudet är att vi ska gå in i Insidan som alla andra SLSO-verksamheter, men vi arbetar för att få göra en anpassning så att vi som arbetar inom BUP slipper ta del av information som inte rör oss och så att vi ska kunna informera både på divisionsnivå, VO-nivå och enhetsnivå. Ett nytt intranät är alltså på gång. Visa på strukturen i BUPnet, lyft fram fliken LEDNINGSSYSTEM, som ersätter tidigare mappar på G. Hur ofta tittar du på BUPnet? Vad tittar du efter, vems ansvar är det att information når dig? Vad saknar du på BUPnet? 5 min

8 (12) 17. Digital dokumentation av vårt arbete, TakeCare och Pastill Varför har vi två system? TakeCare är vårt journalsystem Pastill används för ersättning, verksamhetsuppföljning och statistik BUP har använt TakeCare i snart fyra år. Innan dess hade vi pappersjournaler och Pastill för ersättning och verksamhetsuppföljning. SLL tog ett beslut om att använda sammanhållen journal med ETT journalsystem i hela Stockholm och valet föll på TakeCare. TakeCare främst utvecklad för somatisk vård, saknar fortfarande stöd för sammanhängande vårdkontakter som är den vanligaste form vi möter våra patienter i. Det finns heller inget stöd för åtgärdsregistrering, beslut om åtgärd, start av åtgärd, åtgärd slutförd. Varför har BUP valt att ha kvar Pastill? 1. För att Pastill redan fanns 2. Statistikmodul saknades då i TakeCare 3. Statistikstödet i Pastill är fortfarande bättre 4. Vi kan se mycket mer om vad vi gör och vilka patienter vi har 5. Dessutom forskningsdatabas Värt att veta! Om vi inte registrerade besök och åtgärder i Pastill skulle det behöva registreras på andra ställen i TakeCare I Pastill är ersättningssystemets besökstyper inbyggt under skalet. Användaren registrerar istället de faktorer som genererar olika besökstyper: Deltagare-plats-tid-tolk. På så sätt slipper behandlaren kunna exakta definitioner på besökstyper och behöver inte lära sig nytt när definitioner och ersättningsmodeller ändras. Det pågår arbete med att får systemen att kommunicera mer med varandra Integration. För att kunna integrera mer kommer det att krävas att vi journalför i TakeCare med mer strukturerade termer. Under våren kommer en ny journalmall Initial Bedömning som innehåller fler strukturerade termer som automatiskt förs över till Pastill. Mer om detta i nästa dialogseminarium Tema 2!

Kommande nyhet! Pastill som externt system i TakeCare och tvärtom! (Inhopp uthopp) Snart kommer det att gå att: Öppna Pastill inifrån TakeCare och hamna direkt på rätt patient i kontaktkort/anmälan Öppna TakeCare från Pastills kontaktlista och kontaktkort och hamna direkt i patientens journal 9 (12) (OBS! Detta är inte produktionssatt ännu, planerad leverans i februari. Vikan ännu itne dema utan har två skärmdumpar:) Hoppa från TakeCare till Pastill För att öppna en patient i Pastill Väljer man Externa system och tjänster i TakeCare Och Öppna patient i Pastill Och hamnar då i patientens kontaktkort i Pastill Hoppa från Pastill till TakeCare För att öppna en journal på en patient i TakeCare från Pastill Högerklicka i kontaktlistan och välj Öppna journal för nnnnnnnn (personnummer) i TakeCare Det kommer även att gå att öppna TakeCare utan att hamna i en patients journal via TakeCare-ikonen överst. Då hamnar man i Öppna Journal-läge i TakeCare Visa nyheter i Pastill! Öppna Pastill, logga in på Testenhet Ringvägen, öppna Tolvan Tolvansson 19121212-1212 och visa den grafiska översikten Peka på de saker som hämtas direkt från TakeCare: integration, nya översikten, Pastill lathund Idag förs följande information över automatiskt från TakeCare till Pastill: Läkemedelsordinationer, in- och utskrivningar på kliniken sammanfattande bedömning 15 min 18. P A U S G Y M P A

(12) 10 19. Patientdatalagen Fokus på två frågor: När får man ta del av information i en journal? SVAR: Om man har en vårdrelation OCH Gör en egen bedömning om att man behöver journaluppgifter för att ge adekvat vård När krävs samtycke? SVAR: Om dokumentationen kommer från annan vårdgivare Öppna TakeCare på en testpatient Visa filtret Aktiva Val Berätta: Här ser man de ställen information finns för denna patient Visa hur man ser vilka enheter som hör till vilken vårdgivare Och att popupfönstret för Patientsamtycke dyker upp när man klickar på en annan vårdgivare. MEN Lagarna kring samtycke gäller inte för barn. Samtycke krävs av vuxna och av barn (<18år) med tillräcklig mognad, enl. vårdpersonals bedömning. För övriga barn krävs ej samtycke, men vårdnadshavare bör informeras. Vårdnadshavare har inte rätt att neka till åtkomst för att inte försämra barn och ungas skydd mot försummelse, övergrepp och våld. (Egen PP-bild) Eftersom föräldrar inte kan spärra sitt barns journal kan de inte heller neka till samtycke. Undantag: För mognadsbedömd tonåring är det patienten själv som ska lämna samtycke. Mognadsbedömda tonåringar har även rätt att spärra sin journal. Då spärras den utanför BUP, dvs våra enheter kan se varandras journalanteckningar, men ingen utanför. Visa på BUPnet var blanketter finnsför detta. Patienter med skyddade personuppgifter. Pappersjournal och rekommendation om att låsa journal

(12) 11 så att INGEN kan öppna den. Viktigt att hantera övriga vårdkontakter! Visa BUPnet var all detaljerad information finns Att spärra är inte samma sak som att låsa! Logguppföljning görs genom verktyget SALA (Systematisk Automatiserad LoggAnalys) Hur informerar vi patienten här på vår enhet? Genom affisch och folder i väntrummet, i kallelsen? 15 min 20. Hemuppgiften (vår BUP-app) Appen Hemuppgiften är framtagen efter ett initiativ från psykolog Fadi Lahdo på Södertälje BUP. Ger stöd till den egenvård som tonårspatienten ska göra, dvs. de hemuppgifter om ingår i en ilskekontrollbehandling som bedrivs på mottagningen. Appen har tre centrala funktioner: 1) påminner om att det är dags att göra hemuppgifter på tider som ställs in individuellt 2) ger stöd till att träna in tre alternativa strategier 3) ger möjlighet att repetera minnesanteckningar av det som gåtts igenom vid senaste besöket, t ex Ilskebeteendecykeln. Appen är byggd så att det går att fylla den med annat textinnehåll och andra bilder. Är ännu så länge endast på utprovningsstadium, tio patienter i Södertälje provar dess funktioner. Återstår ännu en del saker att lösa innan vi kan erbjuda fler behandlare att använda den. Vad skulle vi kunna använda en liknande app till i våra behandlingar? 5 min

(12) 12 21. ehälsa i framtiden? På ett framtida bup.se kan vi ha ett smörgåsbord av psykoedukation som vi kan hänvisa våra patienter till att använda mellan besöken för att repetera det vi sagt, eller för att lära sig mera själva. T ex filmer som ångestkurvan. Filmen kommer från vårt forskningsprojektet BIP om internetförmedlad KBT för barn 8-12 år med ångest. 100 familjer genomgår just nu behandling och faller resultaten väl ut kan detta bli något vi implementerar. Trolig utveckling att framtida behandling också kan innebära kombinationer av internetkontakt och besök på mottagningen. Klicka på patientslikeme.com och visa runt. Är ett exempel på hur grupper av patienter går samman och skapar ökad patientmakt. Den pålästa och informerade patienten kommer starkt. Vad får du för idéer om nya ehälsotjänster som skulle kunna vara bra på BUP? 7 min 22. Vad har vi gått igenom idag Repetera agendan. 23. Sammanfattning Har vi behov av specifik utbildning med anledning av dagens tema? Behov av nya/reviderade lokala rutiner mm? Vad skall föras vidare till APT? Dokumentera vad gruppen kommer fram till i Kom-ihåg från dialogseminarium 24. Reflektion efter seminariet En runda i gruppen så att alla får säga hur de upplevt dagen, reflektion kring seminarieformen.