Likabehandlingsplan Tomtaklint och Skärgårdens förskola

Likabehandlingsplan Tomtaklint och Skärgårdens förskola

I Trosa kommun tar vi aktivt avstånd från alla former av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling mellan barn, elever eller mellan vuxna och barn, elever. I Trosa kommun ska alla barn och elever ha samma rättigheter och möjligheter. Alla barn och elever ska tillmätas lika värde och bemötas med respekt och värdighet av vuxna. Mål för likabehandling Alla barn och elever i Trosa kommun ska känna sig trygga i förskola. Inget barn eller vuxen ska få utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder eller för annan kränkande behandling. De fem diskrimineringsgrunderna: Etnisk tillhörighet att någon tillhör en grupp av personer som har samma nationella eller etniska ursprung eller hudfärg Religion eller annan trosuppfattning Funktionshinder varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga Kön trakasserier på grund av kön Sexuell natur sexuella trakasserier Begrepp & Definitioner Trakasserier ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med ovanstående Annan kränkande behandling ett uppträdande utan diskriminerande inslag som kränker ett barns värdighet Postadress: Trosa kommun, 619 80 Trosa Tel: 0156-520 00 Fax: 0156-520 17 E-post: trosa@trosa.se www.trosa.se

TROSA KOMMUN Sida 2(7) Mobbning avses att någon blir utsatt för upprepade negativa handlingar under en tid. Den som blir utsatt kommer i underläge och känner sig kränkt. De negativa handlingarna kan vara: verbala i form av elaka ord, spridande av rykten, obehagliga mejl och sms. fysiska i form av knuffar, slag, förstörda kläder och saker. psykiska i form av utfrysning, (någon får ej vara med) miner, suckar, fniss och skratt. Direkt diskriminering avses att ett barn inte får missgynnas genom särbehandling på grund av någon av de fem diskrimineringsgrunder som lagen omfattar. Indirekt diskriminering avses att ett barn eller en elev inte får missgynnas genom att till synes neutrala ordningsregler med mera tillämpas så att de får en i praktiken diskriminerande effekt. Repressalier avses att om ett barn eller en elev har anmält någon ansvarig person för kränkande behandling eller medverkat i en utredning så får man inte bestraffa barnet eller eleven som en följd av detta. Långsiktig strategi Vi förebygger och förhindrar diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling genom systematiskt arbete runt barns arbetsmiljö, återkommande värdegrunds-diskussioner med och mellan barn och personal, långtgående barninflytande, aktivt jämställdhetsarbete, med hjälp av tydlig ledning och kompetent personal med aktivt, gemensamt förhållningssätt, rutiner för kartläggning och utredning och i samarbete med föräldrar och myndigheter. Rutiner för om något inträffar Åtgärdsplan, se nedan Rutiner för utredning och uppföljning Alla händelser skall dokumenteras på avdelningen. Dokumenten skall vara inlåsta. Uppföljning skall ske i arbetslaget eller med samtliga inblandade. Generell uppföljning sker på APT en gång per år.

TROSA KOMMUN Sida 3(7) Förälders och elevers deltagande i arbetet Personalen samtalar och berättar om vår värdegrund på samlingar utifrån barnens ålder och mognad, barnens åsikter beaktas när vi gör en årlig revidering. Personalen informerar om vårt arbete med likabehandlingsplanen och presenterar vår värdegrund på föräldramöte en gång/år, föräldrars åsikter beaktas när vi gör en årlig revidering. Förskolechefen informerar om vårt arbete med likabehandlingsplanen och presenterar vår värdegrund på Barnomsorgsrådet en gång/år, föräldrars åsikter beaktas när vi gör en årlig revidering. Görs årligen Likabehandlingsplanen och värdegrunden diskuteras på avdelningsmöten, personalmöten och föräldramöten under året. Likabehandlingsplanen finns på förskolornas hemsidor under kvalitetsredovisning. På en av höstens planeringsdag eller 16-stängning gås likabehandlingsplanen igenom, årliga planen följs upp, ny kartläggning görs och ny årlig plan skrivs. Åtgärdsplan för att motverka diskriminering och annan kränkande behandling 1. När barn diskriminerar/kränker varandra. Direkt agerande i den aktuella situationen avbryt uppkommen händelse. Ansvarig: Personal som ser händelsen. När vuxen diskriminerar/kränker barn - avbryt uppkommen händelse - meddela förskolechefen som tar över ansvaret för vidare utredning. När vuxen diskriminerar/kränker vuxen avbryt uppkommen händelse meddela förskolechefen som tar över ansvaret för vidare utredning. 2. Bekräfta och trösta, samt föra samtal med de inblandade Ansvarig: Personal som sett händelsen samt ev. avdelnings/ansvars personal. 3. Använd konfliktlösningsmodell utifrån barnens ålder, mognad och förutsättningar, se förslag nedan. 4. Vid återkommande händelse, eller att samma barn är inblandad görs en individuell handlingsplan tillsammans med föräldrarna. Uppföljning skall ske enligt överenskommelse mellan personal och förälder. Ansvarig: Ansvarspersonal samt eventuell förskolechef/elevhälsan. 5. Dokumentation sker på avdelning i låsbara skåp. Ansvarig: Avdelningspersonal. 6. Generell uppföljning av Åtgärdsplanen sker på planeringstid med avdelningspersonal och förskolechef. Ansvarig: Förskolechef.

TROSA KOMMUN Sida 4(7) Konfliktlösningsmodeller: - Samla alla inblandade, låt samliga berätta hur de upplevt händelsen utan att bli avbrutna. När alla fått gjort detta upprepa/sammanfatta och ställ frågan vad kan vi göra istället. - Gör ett seriesamtal över händelsen med hjälp av streckgubbar inför alla inblandade. Årlig plan mot kränkande och diskriminerande behandling Ht 2015 t o m Vt 2016 för Tomtaklint och Skärgårdens förskola Bakgrund Förskolan har en likabehandlingsplan där arbetet mot kränkande och diskriminering beskrivs. Enligt skollagen 14 kap 8 ska förskolan också upprätta en årlig plan för att förebygga och förhindra kränkande och diskriminerande behandling av barn. Utvärdering Utvärderingen av föregående verksamhetsår visar att personalen fortsätter sitt medvetna sätt att bekräfta och benämna barnens positiva beteenden och handlingar och att de ser att det stärker barnen mer. Det har i sin tur lett till att barnen visar och gör fler positiva handlingar och beteenden. Det värdegrundsmaterial som t.ex. Kompisböckerna, Barnkonventionen och Bamse har gett många diskussioner och barnen visar mer nu att de blivit medvetna kring hur man skall agera och vara emot varandra. T.ex. så säger de stopp och visar stopptecknet med handen när de inte vill eller vill att någon skall sluta. De ger också varandra mer nu konstruktiva lösningar. De talar om när de tycker att de sprider glädje och uppmanar varandra att t.ex. vänta. De gör då vänta-tecknet. Barnen uppskattar och efterfrågar dessa värdegrundsböcker och vill att vi skall läsa dem och diskutera. Barnen uppmärksammar och reflekterar också mer nu om hur man säger, behandlar och är mot varandra i all litteratur vi läser. Personalens aktiva uppmuntran till att barnen mer skall hjälpa varandra, lyssna på varandra, samtala mer med varandra, göra förlåt eller göra någon glad igen har lett till ökad hänsyn, omtanke och hjälpsamhet mellan barnen samt bättre respekt emot varandra och ökad kamratskap. Personalen har också använt sig av att gestalta olika värdegrunds- och konfliktsituationer med hjälp av t.ex. dockor, flano eller sig själva genom drama. Barnen har då fått fundera kring och/eller gett idéer kring hur man kunde gjort istället.

TROSA KOMMUN Sida 5(7) Personalens direkta uppföljningar och feedback vid uppkomna situationer har lett till att barnen mer stannar upp och tänker till innan de handlar. Barnen får hjälp att få syn på andra lösningar i den uppkomna situationen. Närvarande, medvetna och aktiva vuxna är grunden till att positiva beteenden och handlingar utvecklas och befästs, samt bidrar till ökad likabehandling och motverkar diskriminering och kränkningar. Kartläggning Vi ser att de åtgärder vi arbetat med under förra året gett resultat och föräldrarna framhåller i diskussion i föräldrarådet och i föräldraenkäten att deras barn är trygga och tycker det är roligt att gå till förskolan. Föräldrarna tycker också det arbete personalen gör kring detta ger resultat och de vill att vi fortsätter med det vi nu gör. I intervjuerna med 5-åringarna framkommer att barnen är mycket positiva och känner sig trygga i förskolan. Utifrån detta har vi kommit fram till att fortsätta med många av de åtgärder som vi upplevt som framgångsfaktorer + att vi utökar/köper in mer av värdegrundsmaterialen, samt att vi skall bli bättre på att ta reda på/berätta om hur olika traditioner firas bland barnen. Mål Arbeta mot att barnen lär sig mer om kamratskap, hänsyn, omtanke, samarbete, turtagning och att dela med sig. Öka den sociala kompetensen, empatiska förmågan och samspelet samt öka toleransen för varandras olikheter och att det är ok att ha olika åsikter, se olika ut, ha olika traditioner, komma från olika länder, ha olika hudfärg, ha ett handikapp, ha olika sorters familjer, att det är okej att tycka om vem man vill och vilket kön man vill, att alla är lika mycket värda och får göra samma saker om man vill, samt komma till tals lika mycket vare sig man är flicka eller pojke.

TROSA KOMMUN Sida 6(7) Åtgärder att göra och fortsätta med: Benämna och bekräfta barnens positiva beteenden/handlingar. Ha en ständig dialog med föräldrarna kring vårt arbete med värdegrunden. Arbeta med att behandla flickor och pojkar likvärdigt och inte förstärka traditionella könsmönster. Vara beredd och positiv till olika sorters familjekonstellationer och könstillhörigheter. Uppmärksamma och/eller berätta om olika traditioner som finns och firas bland barnen. Ha ständiga reflektioner/diskussioner kring normer och värden och likabehandling i arbetslaget. Uppmuntra barnen att hjälpa varandra i olika situationer då någon behöver hjälp. Uppmuntra barnen att göra förlåt/göra en kompis glad igen. Aktivt uppmuntra barnen till samtal med och lyhördhet till sina kamrater. Arbeta med och ge akt på attityder och språkbruk. Ha direkt uppföljning och feedback vuxen till barn på uppkomna situationer och då t.ex. använda seriesamtal. Ha uppmärksamma och närvarande vuxna i barngrupperna ute som inne. Arbeta med rollspel - spela upp olika situationer barnen får komma med lösningar personal dokumenterar. Arbeta med lekregler. Arbeta mer med Barnkonventionen tillsammans med barnen. Arbeta med t.ex. Kompis sol, Stjärna - vad är jag bra på. Arbeta med och utifrån olika litteratur/material så som t.ex. Tilda med is och sol, Kompisböckerna och Snick-Snack. Arbeta med olika lika utifrån åsikter och utseende. Arbeta med turtagning i olika situationer och aktiviteter. Arbeta med rättvisa - orättvisa och att rättvisa inte är att ge alla lika utan vad var och en behöver. Utreda och åtgärda I Likabehandlingsplanen beskrivs hur vi utreder och åtgärdar samt ansvarsfördelning för detta. Uppföljning och utvärdering Vi följer upp och utvärderar hur de planerade åtgärderna genomförts och skriver in det i nästa årliga plan samt bifogar den i kvalitetsredovisningen. Maria Jönsson, förskolechef Tomtaklint och Skärgårdens förskola