Flerspråkighet är en bra tillgång för mig.

Rapport 2016ht02131 Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier Självständigt arbete, förskollärarprogrammet 15 hp Flerspråkighet är en bra tillgång för mig. Blivande förskollärares tankar kring arbete med flerspråkighet i förskolan. Helan Mustafa, Susanne Holmgren Handledare: Cecilia Rodehn Examinator: Ann-Sofie Lönngren

Förord Vi vill tacka vår handledare som stöttade oss och de förskollärarstudenter som medverkade i våra intervjuer. Vi valde att undersöka förskollärarstudenters tankar och åsikter om flerspråkighet, vilket vi själva tyckte var intressant att göra eftersom det saknas forskning om blivande förskollärare och deras tankar om det flerspråkiga arbetet inom förskolan. Sammanfattning Flerspråkighet är mycket mer synligt i dagens svenska samhälle, i och med inflödet av människor från många olika länder i världen. Idag integreras nyanlända människor i Sverige och språken har fått större plats i vårt samhälle. Flerspråkighet blir därför vanligare och många barn är i behov av stöd både med sitt förstaspråk men också andraspråk. Syftet med vår uppsats är att undersöka förskollärarstudenters tankar och åsikter kring det framtida arbetet med flerspråkighet i förskolan. Vi ville också ta reda på förskollärarstudenternas definition av flerspråkighet. Den metod vi använde oss av var kvalitativa intervjuer med sex förskollärarstudenter vid Uppsala Universitet. Samtliga deltagare av undersökningen gick i olika terminer på förskollärarprogrammet. Under tidigare forskning har vi redogjort för olika forskares avhandlingar om flerspråkighet. I diskussionen använde vi oss av tidigare forskning och teoretiska perspektiv för att belysa undersökningens resultat. Resultatet består av det svarsmaterial som samlades in i de kvalitativa intervjuerna. I resultatet kom vi fram till att de samtliga deltagarnas tankar och definition av flerspråkighet var att behärska flera språk än ett samt att ha annat modersmål än samhällets majoritetsspråk. I diskussionen presenteras också olika metoder på hur förskollärare kan arbeta med flerspråkighet i förskolan. De olika metodexemplen anges av förskolärarstudenterna samt synliggörs av tidigare forskning och från teoretiska perspektiv. Nyckelord: flerspråkighet, modersmål, förskola, förskollärarstudenter, förskollärare. 2

Innehållsförteckning 1. Inledning......4 1.2. Syfte och frågeställningar...4 1.3. Disposition...5 2. Tidigare forskning......5 3. Metod..9 3.1. Urval.9 3.2. Etiska forskningskrav...9 3.3. Presentation av undersökningens deltagare...10 3.4. Genomförande och bearbetning...11 3.5. Reliabilitet och validitet...11 4. Teoretiska perspektiv.12 5. Undersökningen..15 6. Diskussion...31 7. Slutsats.36 Referenslista...37 Bilaga 1.....39 Bilaga 2...41 3

1. Inledning Flerspråkighet är inte enbart en pedagogisk fråga utan också en politisk fråga. Flerspråkighet handlar om barns mänskliga rättigheter att få använda sitt första språk samt en rättighet att få utveckla och lära sig språket i det samhälle barnet lever i (Ladberg, 2003, s. 5). Enligt förskolans läroplan Lpfö 98 rev. 2016 tydliggörs barnens rättighet till inkludering av deras olika språk och kulturer i förskolan. Det står också att förskollärarnas uppdrag och ansvar är att fullfölja målet att inkludera flerspråkighet i förskolans verksamhet. I förskolans läroplan98 (2016) står det att förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. Förskolan ska även sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oavsett social bakgrund, kön och etnisk tillhörighet. Vidare ska varje barn i förskolan få känna delaktighet i sin egen kultur samt utvecklar respekt och känsla för andra kulturer (Lpfö98 2016, s. 7-9). Trots att alla svenska förskolor följer samma läroplan så ser förskolornas kvalité mycket olika ut. För att vi ska kunna nå målen som lyfts i Lpfö 98/16 måste huvudmän och förskollärare ha gott samarbete och tänka på barnens bästa och mindre på vinst, vilket vanligtvis kan förekomma bland förskolor ute i det svenska samhället. Alla barn oavsett bakgrund, kön eller etnicitet ska ges samma möjligheter till utveckling och lärande. Det gäller inte minst den språkliga utvecklingen av både modersmål och majoritetsspråk. Dock är det viktigt att ha med sig som förskollärare samt förskollärarstudenter att ta ansvar för att ge och erbjuda barnen stöd och hjälp utifrån barnens egna behov och nivå. 1.2. Syfte och frågeställningar Syftet med vår uppsats är att undersöka blivande förskollärares åsikter och tankar om flerspråkighet i förskolan samt hur de upplever att de kan arbeta med det i framtiden. Frågeställningar: Hur definierar de blivande förskollärarna flerspråkighet i förskolan? Hur resonerar de blivande förskollärarna kring det framtida arbetet med främjandet av den språkliga utvecklingen hos flerspråkiga barn och hur kan det arbetet se ut? 4

1.3. Disposition Till största del har vi genomfört uppsatsen gemensamt. De sex intervjuerna delade vi upp emellan oss vilket gjorde att vi fick utföra tre var. Sedan lyssnade vi gemensamt på samtliga intervjuer och därefter delade vi upp transkriberingen. Tidigare forskning uppdelades också mellan oss. Vi läste kontinuerligt igenom de uppdelade avsnitten samt det gemensamma för att få en sammanhängande text. 2. Tidigare forskning När det gäller tidigare forskning i frågan om förskollärarstudenters tankar och åsikter om flerspråkighet i förskolan finns det ingenting att använda sig av i och med att det inte finns några undersökningar som tar upp förskollärarstudenters syn på flerspråkighet och arbetet med det. Därför koncentrerade vi oss istället på tidigare forskning som behandlar flerspråkighet i förskolan samt faktiska förskollärares tankar om ämnet och arbetet med flerspråkighet. Gunilla Ladberg Gunilla Ladberg, fil. dr. i pedagogik, har författat monografin Barn med flera språk Tvåspråkighet och flerspråkighet i familj, förskola, skola och samhälle (2003). Metoden Ladberg har använt är litteraturanalys. På ett konkret och intressant vis förklarar Ladberg vad flerspråkighet är och vad det innebär, det vill säga att man har språkkompetenser i både det eller dem modersmål man har och i majoritetsspråket som finns i landet (2003, s.5). Hon lyfter fram hur det är att vara flerspråkig i det enspråkiga svenska samhället. Hon lyfter fram att flerspråkighet ofta ses som något negativt och problematiskt, men att detta synsätt är falskt (Ladberg, 2003, s. 9). Hon anser också att språk är starkt kopplat till ens identitet och att det är en mänsklig rättighet att både använda sig av och lära sig det modersmål man har men också det språk, som samhället man lever i, officiellt använder sig av (Ladberg, 2003, s.107). I sin forskning poängterar Ladberg vilket viktigt uppdrag pedagoger, och främst förskollärarna har. Förskollärarna är de som kan påverka flerspråkiga barns syn på sin flerspråkighet och sin syn på sig själva. De ska vara förebilder för barnen, och visa att flerspråkighet är en rikedom, och ingen börda. Barnen kan också vara förebilder för varandra samt visa hur flerspråkighet kan berika både dem som är enspråkiga och flerspråkiga. Det är viktigt att visa att alla kan lära sig flera språk, och hur språken gynnar varandras utveckling (Ladberg, 2003, s. 198 & 200). Ladberg lyfter också fram vikten av att som förskollärare, acceptera när flerspråkiga barn använder sig av språkväxling, eller språkblandning som det också benämns. Det är viktigt att inte se det som något negativt, och som skadar språkutveckling. Orsaken till att språkväxling används är för att man tar tillvara de olika språkkunskaper man har, och lägger in ord på olika språk, om man inte har det specifika ordet 5

i sitt ordförråd. Språkväxling kan också förekomma beroende på vem man samtalar med och under vilka omständigheter (2003, s.26-27). Gunilla Ladberg säger att omgivningen i förskolan ska bryta den negativa synen på flerspråkighet och de fördomar som finns. Förskolan ska istället uppmuntra och synliggöra flerspråkigheten som något värdefullt och en kompetens som berikar. Detta leder till att barnen får användning av alla sina språk (2003, s.200). Det Ladberg kommer fram till i sin forskning är olika hjälpmedel, i form av olika sätt hur man som förskollärare kan arbeta både med flerspråkighet samt språkutveckling med flerspråkiga och enspråkiga barn. Hon ger förklaringar på vad flerspråkighet är och hur det kan se ut i praktiken och hur livet som flerspråkig i ett enspråkigt land kan se ut. Hon synliggör också de negativa fördomarna och normerna som behöver ses över och brytas (Ladberg, 2003). Ann Kultti Ann Kultti (2012) har skrivit en avhandling som handlar om flerspråkiga barn i förskolan. Hon är universitetslektor på Göteborgs universitet för pedagogik, kommunikation och lärande. I sin avhandling flerspråkighet i förskolan Villkor för deltagande och lärande (2012) skriver Ann Kultti hur en förskollärare kan avgöra de yngre flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan. Avhandlingen bygger på en studie i ett antal förskolor där förskollärare, barn och föräldrar är deltagande. Studiens syfte är att analysera hur förskolorna stöttar barns språkliga och kommunikativa språkutveckling i förskolan. Hon lägger även fokus på hur och när barn tar plats i olika situationer och aktiviteter i förskolan. Vidare menar Kultti att fokus i studien är även interaktion och kommunikation mellan barn mellan barn och barn, samt mellan barn och vuxna. Hon menar att flerspråkiga barns villkor och rättigheter till deltagande i aktiviteter och i samtal med andra barn och vuxna är viktiga. Kultti hävdar att förskollärarnas förhållningsätt och lärarledda gemensamma samlingar, lekar och aktiviteter ger effektiva och goda möjligheter för flerspråkiga barn. Författaren menar att flerspråkiga barn lättare inkluderas i verksamhetens olika aktiviteter och barnen kan därmed känna engagemang och delaktighet. Hon poängterar också att flerspråkiga barn utvecklas språkmässigt via lek och lärarledda samlingar och aktiviteter. Vidare tar Kultti upp att lärarna ska ge barnen möjlighet att komma till tals under samlingarna och ha medvetna val av ämnen som väljs ut eftersom detta påverkar barnens språkutveckling. Barnens språkutveckling påverkas av förskollärarnas förhållningsätt (Kultti, 2012, s. 39). Material och förskollärarens språkbruk är grunden till en bra språkutveckling för flerspråkiga barn. Kultti synliggör att förskolläraren ska ifrågasätta sig själv via reflektion vad barnen kan, om barnen känner till materialet som finns i förskolan samt hur det ska användas i praktiken (Kultti, 2012, s. 40). Kultti (2012) menar att denna reflektion sedan ska kunna hjälpa förskolläraren i sitt arbete med flerspråkighet där barnen kommer i kontakt med språket. Förskollärarnas intresse för att lära sig enstaka ord på de aktuella språken som finns i förskolan leder till tillhörighet och respekt av alla språk i förskolan (Kultti, s. 46). 6

Ann Katrin Svensson Den här avhandlingen är skriven av Ann Katrin Svensson med titeln Med alla barn i fokusom förskolans roll i flerspråkiga barns språkutveckling (2012). Hon är docent i pedagogik vid Högskolan i Borås, vid Institutionen för pedagogik. Hennes avhandling är relevant för vår undersökning på grund av att i sin studie tar hon upp frågan om förskollärarrollen i flerspråkiga barns språkutveckling samt hur förskolläraren arbetar för att främja både svenska som andraspråk men också barnets första språk. Svensson (2012) menar att flerspråkiga barns språkutveckling är någon aning sena i jämförelse med enspråkiga barns språkutveckling. Hon hävdar att orsaken till detta är på grund av att enspråkiga barn talar samma språk under hela vardagen medan tvåspråkiga barn måste hålla sig vid två språk vilket gör att de hör för lite av språken eller fler språk att koncentrera sig vid samt kunna hänga med i. Vidare menar hon i sin avhandling att barnens språkutveckling påverkas även av de sociala utsatta miljöer som dessa barns invandrar familjer blir tilldelat i, vilket gör att barnen svårare kan lära sig majoritetsspråket. Svensson poängterar att det trots allt finns fördelar med flerspråkighet. Både socialt och den kognitiva utvecklingen hos flerspråkiga barn ger positiva effekter på deras språkutveckling. Författaren lyfter även att språkmiljön i förskolan avgör mycket hur mycket barn lär sig språk och den språkstimulans som barnen blir delaktiga av. Vidare står det i avhandlingen att förskolemiljön ska vara inbjudande för barn eftersom detta påverkar hur barn utforskar, använder samt utvecklar språket och viljan att delta i aktiviteter. Förskolläraren ska finnas där för barnen och stimulera deras språkutveckling genom att dra barns intresse till att själva välja lek och aktiviteter (Svensson, 2012, s. 30). Det är oerhört viktigt, menar Svensson, att förskolläraren är lyhörd och tar barns samtal på allvar samt ökar sitt intresse för barns frågor och uppmuntra barnen i deras språkutveckling. Svensson skriver i sin text att förskollärarens roll är en mycket viktigt del för att barn ska utveckla både sitt första språk men också andra språket, hon menar att förskolläraren ska medvetet framhäva flerspråkiga barns båda språk. Förskolläraren kan exempelvis arbeta och lyfta barns ordkunskap i samband med läsning av en bok som finns på båda språken. Detta ska ge flerspråkiga barn dels högre status i förskolan men också känsla av tillhörighet och att de är värdefulla (Svensson, 2012, s. 32). Författaren tydliggör att läsa böcker för barn är viktigt för barns ordförråd. Vidare menar hon att om högläsningen ska ge effektiva resultat för barns språkutveckling gäller det för förskolläraren att under högläsningsprocessen låta barnen kommentera bilder i böckerna, där förskolläraren aktivt ställer öppna frågor till barnen (Svensson, 2012, s. 32). Polly Björk Willén Avhandlingen Lära och leka med flera språk- socialt samspel i flerspråkiga förskolan (2006) är skriven av Polly Björk Willén. Hon har studerat filosofie doktorsexamen vid Linköpings universitet. Syftet med denna avhandling är att studera barns sociala kommunikation och samspel mellan barn och barn, samt mellan barn och vuxna i en flerspråkig förskoleverksamhet. Syftet är också att undersöka språkbruket mellan barnen och mellan barn och vuxna. Willén (2006) menar att barn använder språket i olika situationer under lek och 7

aktivitet. Hon redogör även att barn använder andra förmedlande resurser än enbart språk som exempelvis gester, mimik, bilder och fysiska ting för att göra sig förstådda av andra barnen samt känna sig delaktiga och engagerade i förskolans olika sammanhang (Willén, 2006, s. 69). I studiens metod och material använder författaren sig av videomaterial från en australiensisk flerspråkig förskola och en svensk flerspråkig förskola. Videoinspelningarna består av fyrtio timmar av barns delaktighet tillsammans med förskole pedagogerna i multimediala och sociala aktiviteter samt lek. Flerspråkig personal i förskolan används som resurser för att delta i lek och aktivitet i och med att det bidrar till främjandet av språkutveckling hos barnen samt att det påverkar positivt de övriga vuxna i förskolan (Willén, 2006, s. 72). I studiens resultat redogör Willén att intresset av förskolans erfarenhet av att hålla aktiviteter med fokus på barns språkbruk och språkutveckling är viktigt. Vidare redogör Willén att flerspråkighet är både en bra tillgång och resurs för verksamheten i förskolan, som därmed leder till ny språkanvändning, lärande och utveckling (Willén, 2006, s.67). Anders Skans Anders Skans, licentiatexamen i pedagogik, har utfört studien En flerspråkig förskolas didaktik i praktiken (2011). Syfte med forskningsstudien är att ta reda på hur förskollärare och andra pedagoger i förskolan vill utforma det didaktiska arbetet med flerspråkiga och enspråkiga barn, det vill säga arbeta interkulturellt, samt hur arbetet sker i praktiken. Metoden som Anders Skans använde sig av i sin studie var en fallstudie som bestod av en kombination av observationer och intervjuer. Skans resultat av studien visar på hur förskollärarna arbetar didaktiskt med flerspråkighet främst i planerade aktiviteter så som storsamlingar, sago- och sångstunder. Att ta vara på förskolans alla olika situationer som leder till gemensamma upplevelser, främjar och utmanar barnens språkutveckling ännu mer. Skans menar att om man även tänker didaktiskt under dessa situationer, och tar vara på barnens egna initiativ, kommer det flerspråkiga arbetet att bidra till större lärmöjligheter (2011, s.121). I sin studie lyfter Skans även fram hur flerspråkigheten främjas med hjälp av att förskolan tar tillvara på pedagogernas egna språkkunskaper. När pedagogerna använder sina modersmål i förskolan visar de en acceptans av att tala olika språk samt ger stöd för barnens olika språkutvecklingar. Samtliga pedagoger har strävan att lära sig ord på de olika språk som finns bland barnen, för att bidra till en inkludering av alla barnen och deras språk (Skans, 2011, s.123). Arbetet med alla språk leder till en flerspråkig miljö där alla känner en delaktighet och tillhörighet. Genom att använda barnens modersmål bidrar det till stöd åt en mångsidig språkutveckling samt att det ger ett erkännande av barnens bakgrund (Skans, 2011, s.123-124). 8

3. Metod Den metod vi har valt är kvalitativ intervju eftersom att vi ansåg att denna metod kunde synliggöra och besvara våra frågeställningar om förskollärarstudenternas tankar och åsikter kring flerspråkighet i förskolan. Trost menar att den kvalitativa intervjuns undersökningssyfte är att intervjuaren ska ta reda på vad respondenten har för tankar och erfarenheter om det ämne som undersöks (2005, s. 23). Våra intervjuer följer en semistrukturerad intervjumodell där vi använde frågor både med låg struktur, alltså öppna frågor, och frågor som var mer strukturerade (Trost, 2010, s.42). Vi utformade sex färdigstrukturerade intervjufrågor att utgå ifrån. Frågorna strukturerades i nummerordning eftersom detta skulle hjälpa både respondenterna men också oss som intervjuare, för att lättare kunna fullfölja intervjuns helhet. Vi använde även relevanta öppna följdfrågor i syfte att ge respondenterna chans att fördjupa och utveckla sina svar. Följdfrågorna var inte färdigstrukturerade utan uppkom under de enskilda intervjuernas gång. 3.1 Urval Vi valde att intervjua sex stycken förskollärarstudenter. Dessa studenter gick i olika terminer vid Uppsala universitet. Syftet med att intervjua förskollärarstudenter var att vi ville utforska deras kunskap om flerspråkighet samt hur de tänker om det framtida arbetet med flerspråkighet kan se ut. Enligt Trost bör urvalet bestå av en blandad grupp i samma arbetskategori (2010, s. 137). Vi valde att intervjua förskollärarstudenter från olika terminer på utbildningen samt att de hade olika språk som sitt första språk, för att få en blandad grupp. 3.2 Etiska forskningskrav Vi tillfrågade de sex olika förskollärarstudenterna om de var intresserade av att medverka i vår undersökning. Efter att förskollärarstudenterna hade gett sitt svar att vilja medverka, utförde vi informationskravet. Detta gjorde vi genom att skicka ut ett mail med ett informationsbrev om vad vår uppsats har för syfte, de etiska forskningskraven, det vill säga informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2002, s 7). Intervjufrågorna samt våra kontaktuppgifter fanns också med i brevet. Tid bestämdes när intervjuerna skulle ske samt vilken plats intervjuerna skulle utföras på. Innan intervjuerna utfördes fick vi bekräftelse från förskollärarstudenterna att de givit sitt samtycke att delta i vår undersökning. Samtyckeskravet innebär att alla förskollärarstudenter som deltog i vår undersökning har rätt till att själva bestämma över sin medverkan. De kan därmed avbryta sin medverkan i intervjun om så är fallet utan att negativa följder medförs (Vetenskapsrådet, 2002, s. 9). 9

Konfidentialitetskravet innebär att respondenternas medverkan kommer att vara anonyma, det vill säga att endast uppgifter om att respondenterna studerar till förskollärare och i vilken termin de går på samt vilket första språk studenterna talar kommer att vara synliga i vår uppsats. Förskollärarstudenterna kommer att även ges en bokstav, som kommer symbolisera vem de är, istället för deras namn. Det vill säga att de benämns som Förskollärarstudent A, etc. (Vetenskapsrådet, 2002, s.12). Nyttjandekravet innebär att allt material som samlas in under samtalsintervjuerna kommer endast att brukas till vårt forskningsändamål (Vetenskapsrådet, 2002, s.14). Vi förklarade för respondenterna att materialet som har samlats in till vår undersökning i form av inspelning på mobiltelefon kommer sedan att raderas. Med detta menar vi att materialet som använts inte raderas förrän uppsatsen är färdigskriven. 3.3 Presentation av undersökningens deltagare Deltagarna i vår undersökning var sex stycken blivande förskollärare som läste olika terminer på förskollärarutbildningen vid Uppsala Universitet. Nedan följer en kort presentation av varje deltagare. Förskollärarstudenterna har angetts en bokstav, som symboliserar vem de är, istället för deras namn. Förskollärarstudent A går i termin sju på förskollärarutbildningen vid Uppsala Universitet. Denna respondent talar flytande svenska men har kurdiska som sitt första språk. Förskollärarstudent B studerar sin andra termin på förskollärarprogrammet vid Uppsala Universitet. Respondenten har svenska som sitt första språk. Förskollärarstudent C går förskollärarprogrammets sjunde termin vid Uppsala Universitet, samt talar svenska som sitt första språk men har också en del kunskap i det tyska språket. Förskollärarstudent D läser sin tredje termin vid Uppsala Universitet, på förskollärarprogrammet. Förskollärarstudenten talar kurdiska som sitt modersmål men pratar flytande svenska som sitt andra språk. Förskollärarstudent E studerar termin fem på förskollärarprogrammet, vid Uppsala Universitet. Deltagarens minoritetsspråk är kurdiska men talar även flytande svenska. Förskollärarstudent F går i förskollärarprogrammets sjätte termin vid Uppsala Universitet. Respondenten talar persiska som sitt första språk och svenska som sitt andra språk. 10

3.4 Genomförande och bearbetning Genomförandet av intervjuerna skedde enskilt i separata rum med samtliga deltagande förskollärarstudenter. Vi valde att boka rum innan intervjuerna genomfördes för att undvika att bli avbrutna. Intervjuerna delades upp mellan oss, det vill säga att vi fick utföra tre stycken var. Intervjufrågorna lästes upp för respondenterna därför att de skulle få mer förståelse för intervjufrågornas syfte. Det material vi hade med på intervjuerna var våra datorer, i syfte att läsa upp frågorna ifrån, samt våra mobiltelefoner som användes till att spela in intervjuerna med. En av de sex intervjuerna blev kort då den endast tog tio minuter, resterande intervjuer tog mellan tjugofem till fyrtiofem minuter. Intervjufrågorna var öppna frågor, valet av detta menade vi att deltagarna skulle få större utrymme att berätta om sina erfarenheter och tankar kring ämnet om arbete med flerspråkighet i förskolan. Detta benämner Annika Lantz att i den riktade öppna intervjustrukturen får respondenten möjlighet att öppet uttrycka sina reflektioner och perspektiv på det som forskaren efterfrågar (2013, s.43.). I samband med våra strukturerade intervjufrågor använde vi även oss av relevanta följdfrågor, som vi tidigare nämnt, för att utveckla och få mer djup i respondenternas svar. Vi startade undersökningens bearbetningsfas genom att lyssna på alla sex intervjuerna av förskollärarstudenterna och sedan transkriberade vi intervjuerna på dator. Transkribering innebär att en intervju skrivs ut ord för ord, det vill säga att utförligt skriva ner allt som har sagts under intervjun (Fägerborg, 2011, s.108). Trost framhäver att intervjuaren läser igenom det utskrivna materialet som samlats in samt funderar över vad som hördes och sågs under intervjuernas gång. På det viset menar Trost att man sätter igång en hel del tänkvärda tankegångar. Sedan ska intervjuaren tolka sina analyser (2005, s.125). När transkriberingen var genomförd började analyserandet av materialet. Därefter tolkade vi vårt analysresultat med hjälp av de teoretiska perspektiven. 3.5 Reliabilitet och validitet Bell menar att den insamlade information som forskaren väljer i sin metod ska kritiskt granskas. Detta för att forskaren ska veta och utförligt avgöra om den insamlade informationen som forskaren har fått fram är tillförlitligt (reliabel) och giltigt (Bell, 2016, s. 133). Reliabilitet handlar också om att den data insamling som forskaren har fått fram ska visa korrekt resultat. Vidare menar författaren att när man frågar efter intervjuarens åsikter kan svaren påverkas av olika faktorer. Med det menar författaren att respondenten kan ha varit trött, haft en dålig dag eller liknande. Detta kan påverka vilka svar intervjuaren får i sin insamling av information (Bell, 2016, s. 133). Jan Trost hävdar att trovärdigheten hos kvalitativa intervjuer är ett av de största problemen. Då man som forskare har som krav att visa för andra människor som sedan kommer läsa ens undersökning, att den data som har samlats in samt de analyser som utförts är trovärdiga. Det vill säga, att en redogörelse på att insamlandet av data har skett på ett trovärdigt sätt som visar 11

på att materialet är seriöst och relevant för undersökningen (2005, s.113). Reliabiliteten och validiteten är säkrade genom att vi tydligt uppvisar vår datainsamling och resultat på undersökningen i uppsatsen. 4. Teoretiska perspektiv I detta avsnitt kommer olika teoretiska perspektiv att redogöras för. Vi har utgått från forskning samt stödmaterial från skolverket för att lyfta förskollärares arbete kring flerspråkighet i förskolan. Avsnittet ska ge läsaren en djupare förståelse för hur vi har gått till väga när det gäller de olika teoretiska perspektiven på förskollärares flerspråkiga arbete. För att kunna arbeta med flerspråkighet i förskolan behöver betydelsen av vad begreppet innebär förstås. Flerspråkighet betyder att man besitter olika språkutvecklingar, att människor lär sig tala och förstå flera språk tidigt i livet. Sverige är ett land där majoriteten av befolkningen är enspråkiga. Dock har det förändrats under olika tidsperioder, då människor från andra länder i världen, av olika orsaker har flyttat till Sverige. Det har bidragit till att fler människor växer upp med en flerspråkig utveckling. Det vill säga en utveckling av både modersmål, som är det eller de språk som används i hemmet, samt av majoritetsspråket. Majoritetsspråket talas i samhällets omgivning, till exempel i förskolan (Calderon, 2004, s.17). Innebörden av modersmål samt majoritetsspråk och motsvarande begreppet minoritetsspråk behöver också förstås. Dessa begrepp har kommit på tal av förskollärarstudenterna vi intervjuade. Vi vill därför förklara vad begreppen betyder. Lena Calderon redogör att innebörden av modersmål är utvecklingen av det allra första språket, eller språken man lär sig från födseln (2004, s.18). Om modersmålet består av ett annat språk än det som talas av majoriteten av befolkningen i samhället man lever i, innebär det att modersmålet är ett minoritetsspråk. Det offentliga språket som används i samhället är således innebörden av begreppet majoritetsspråk (Wagner, Strömqvist & Henning Uppstad, 2010, s.39). Författarna Åse Kari H. Wagner, Sven Strömqvist och Per Henning Uppstad lyfter fram att barn som har hörselskador, störningar eller är döva, också är flerspråkiga. Dessa barn räknas även som en språklig minoritetsgrupp (2010, s.123). Flerspråkigheten hos barn med hörselskador består av teckenspråk som då är barnens första inlärda språk, samt majoritetsspråkets skriftspråk (Wagner, Strömqvist & Henning Uppstad, 2010, s.141). Det teoretiska perspektivet som nämns ovan, att barn med hörselskador också är flerspråkiga använder vi oss av i diskussionen om hur förskollärarstudenterna definierar flerspråkighet. Vi kommer även använda Gunilla Ladbergs olika teoretiska perspektiv på hur det flerspråkiga arbetet kan gå till i diskussionen om förskollärarstudenternas tankar om arbetet med flerspråkighet. Ladberg lyfter fram tre hörnstenar som man kan luta sig mot i arbetet med 12

flerspråkighet i förskolan; att man som förskollärare skapar en atmosfär för språk, organiserar verksamheten samt ger barnen rikt inflöde av språk (2003, s.145-146). Barngruppens atmosfär är avgörande för den språkliga utvecklingen hos barnen. Atmosfären bland de vuxna i förskolan lägger också stor vikt för barnens språkliga utveckling. Då man som förskollärare är en förebild för barnen bör man visa med gott föredöme på hur man som vuxna sinsemellan har ett respektfullt och accepterande förhållningssätt när de både samtalar med barnen och med varandra. Ladberg ger exempel på om man som vuxen uppmuntrar till att tala flera språk, att våga använda och uttrycka sig på olika språk är något värdefullt, leder det till att atmosfären blir trygg och positiv (2003, s.145-146). Organisera förskolans verksamhet är en annan av hörnstenarna för ett främjande flerspråkigt arbete. För att barnen ska få utvecklas och använda sina språk behöver man som förskollärare organisera uppdelning av barngruppen i mindre konstellationer för att gynna barnens lek samt andra olika lärande aktiviteter. Organisera tidsplaneringen av de olika aktiviteterna som sker i verksamheten samt lekmaterialen och utrymmena som finns i förskolan ingår också i den teoretiska hörnstenen (Ladberg, 2003, s. 146). Den sista hörnstenen menar Ladberg handlar om att erbjuda barnen ett rikligt inflöde av språkligt material, som de kommer kunna använda sig av i sin lek och samvaro med de andra barnen. Inflödet kommer från berättelser och samtal, sagor och bokläsning (2003, s.146). Ett hjälpmedel som förskollärare kan använda sig av i att lägga grunden för språk är att använda sig av rörelse och rytmer då grunden för tidig språkinlärning byggs på rytm och rörelse. Att använda hela kroppen kan göra det lättare att utveckla sitt språk. Rim, ramsor, sång, musik och rörelselekar är konkreta sätt att använda i arbetet med både tidig språkutveckling och utveckling av flerspråkighet. Där med erbjuder förskolläraren barnen både lärande och lustfyllda upplevelser av språkinlärning (Ladberg, 2003, s.153). En annan metod som förskollärare kan arbeta med är att leka in språket, vilket betyder att det barnen gör i sin lek benämns på ett rytmiskt och lekfullt sätt. Detta är främst till hjälp för de yngsta barnen. Att organisera tid, utrymmena där barnen vistas när de utför sin egen lek samt dela in barngruppen i mindre grupper främjar både leken och den språkliga utvecklingen hos både de yngre och äldre barnen. Leken är oerhört viktig för inlärning av både majoritetsspråket och minoritetsspråk. Att låta barnen få leka i grupper med andra barn som talar samma språk samt omväxlande får leka med barn som har majoritetsspråket som sitt första språk, är mycket gynnande för språkutvecklingen (Ladberg, 2003, s.155-156). Som förskollärare är det viktigt att synliggöra och lyfta fram barnens språk. Ladberg belyser några enkla och konkreta exempel på hur det kan gå till. Förskollärare kan lära sig hälsningsfraser och andra viktiga ord samt uttala barnens och deras föräldrars namn korrekt på deras språk. Hen kan även lära sig och sedan använda sånger, lekar och ramsor på barnens språk. Förskolläraren kan engagera resten av barngruppen och låta de också få lära sig några enkla hälsningsfraser och andra ord på barnens språk. Dessa exempel visar på ett intresse och respekt för barnens och deras föräldrars språk och bakgrund, från förskollärarens sida (2003, s. 164-165). 13

Ladbergs teoretiska perspektiv på hur förskollärare kan uppmärksamma föräldrar till flerspråkiga barn att tala sitt språk hemma är mycket viktigt. Förklaringen till att förskollärare ska uppmärksamma föräldrar att tala sitt modersmål hemma beror på att de hellre använder sig av det svenska språket. Orsaken kan vara att föräldrarna anser att modersmålet inte passar in i samhället eller bemötts av negativa reaktioner från andra. Barnens föräldrar och andra familjemedlemmar är de främsta förebilderna för barnen och deras språk, därför är det oerhört viktigt att som förskollärare uppmuntra till att språket används hemma (Ladberg, 2003, s.170). Ett konkret sätt att ta reda på hur barnens språkanvändning ser ut, och på vilka områden man behöver lägga mer fokus på, kan förskollärare kartlägga de olika områden där barnen kommer i kontakt med och använder sig av de olika språken. Kartläggningen består av att som förskollärare tillsammans med föräldrarna observera och fastställa med vilka personer barnen talar språken med och med vilka de förstår det talade språket. Vilka platser språket används är också avgörande för barnets språkutveckling i förskolan, hemmet och den övriga omgivningen. Kartläggningens resultat kan sedan användas som ett hjälpmaterial till de olika områden som behöver stödjas i barnens språkutveckling (Gunilla Ladberg, 2003, s.173). I stödmaterialet Flerspråkighet i förskolan ett referens- och metodmaterial, står det att modersmålspedagogernas närvaro och deras arbetssätt påverkar barn med annat modersmål än svenska. Modersmålspedagogresursen kan se ut på olika sätt i praktiken. Modersmålspedagogen kan åka runt till olika förskolor under sin arbetsvecka, vilket leder till att varje förskola bara får ett besök i veckan. Det kan finnas förskolor som har anlitat en egen modersmålspedagog till sin specifika förskola. Det kan också finnas förskolor med anställda förskollärare eller andra pedagoger som själva är flerspråkiga, och som kan använda sina språkkunskaper inordnat i förskolans verksamhet. Det är viktigt att som förskollärare ta sitt ansvar att arbeta och synliggöra flerspråkigheten även om man har modersmålspedagogiskt stöd att tillgå, eller ej (Benckert, Håland & Wallin, 2008, s.25-26). I materialet belyses det att modersmålspedagoger deltar aktivt i flerspråkiga barns aktivitet och lek. Detta ska stödja barns språkutveckling som bland annat är ordförråd och olika begrepp i olika leksammanhang. Exempelvis i spelaktiviteter tränas barns förmåga till socialt samspel, att räkna, lära sig färger, spelregler och de ord som är närvarande för det spelet (Benckert et al. 2008, s. 27). Vidare lyfter författarna att modersmålspedagoger har samarbete med barns föräldrar där de kan stötta varandra i arbetet med barns flerspråkighet i förskolan. Förskolans personal önskar att modersmålspedagogerna vid varje terminsstart kunde delta i personalmöten. Detta för att göra upp en plan för kommande arbete med flerspråkiga barns språkutveckling och reflektera arbetet med dem. Det önskas också en utvärdering i slutet av terminen för att se vad som har förändrats och utvecklats samt vad förskolan ska lägga vikt på i kommande termin (Benckert et al. 2008, s. 27). Det är även viktigt att modermålspedagogerna deltar i projekt som pågår i förskolans verksamhet. Detta för att barn ska få tillfälle att använda sitt språk med pedagogen på ett mer situationsanpassande sätt (Benckert et al. 2008, s. 28). 14

5. Undersökningen I den här delen redovisas våra undersökningsresultat och vår analys. Svaren från de intervjuade förskollärarstudenterna presenteras under de frågor som vi använde oss av i de kvalitativa intervjuerna, som utfördes för insamlingen av undersökningens material. Vad är flerspråkighet för dig som blivande förskollärare? Med den första frågan ville vi ta reda på vad de blivande förskollärarna har för personliga tankar om vad flerspråkighet är och har för betydelse för deras framtida roll som förskollärare. Förskollärarstudent A har olika tankar om vad flerspråkighet är. ( ) föra in andra språk i verksamheten i förskolan. På många olika sätt, faktiskt. Det betyder kulturalitet och det betyder rikedom, och bra tillgång, när jag hör ordet flerspråkighet, som blivande förskollärare. Jag som person, som blivande förskollärare kan växa i mitt yrke, när jag arbetar med flerspråkigheten. För jag lär mig otroligt mycket av dom, dessa barn. Som bär med sig olika ryggsäckar, och bär med sig olika kulturer. Och för in det i verksamheten, andra barnen blir involverade. Det är en otrolig rikedom, anser jag. Citatet ovan visar att förskollärarstudent A upplever att flerspråkighet har en betydelse av rikedom och kulturalitet, samt att det är en bra tillgång. Med tillgång menar den blivande förskolläraren att flerspråkighet kan bidra till ett positivt lärande för hela verksamheten. Då flerspråkigheten kan föra med sig en involverande utveckling för både en själv som framtida förskollärare, för de flerspråkiga barnen och för dem andra barnen tänker respondenten. Förskollärarstudent B uttrycker sina tankar om flerspråkighet och hur alla barn inkluderas. I citatet nedan lyfter respondenten fram hur det i alla barngrupper kommer finnas något eller några barn som talar både minoritets- och majoritetsspråk. Förskollärarstudent B anser även att barn med svensktalande föräldrar också kan upplevas som flerspråkiga eftersom det omgivande samhället påverkar barns språkbehärskning. Barnen får exempelvis influenser av det engelska språket från både tv och media, och från föräldrarna, då de flesta kan en del engelska i Sverige. Ja, jag tänker väl att, alltså det inkluderar faktiskt alla barn. För att, i alla grupper kommer det ändå finnas barn som liksom kommer från en annan kultur, och pratar ett annat språk. Eller ett annat. Pratar både majoritetsspråket och minoritetsspråket. Men alltså, det känns ju som de flesta barn nu för tiden, även de som har föräldrar, alltså svenska föräldrar, de pratar ju ändå för de tittar på tv, kan lite engelska och sådant. 15

Förskollärarstudent B lyfter också fram vikten av att även teckenspråk räknas som en form av flerspråkighet. Och sen typ, jag tänker, jag räknar in i flerspråkighet, då räknar jag in också de barn som är hörselskadade och använder teckenspråk. Eller har föräldrar som är det. Så det känns ju som någonting som kanske man ska kunna, alltså kunna kommunicera med de, eller om det är föräldrarna. Eller kommunikationen har med alla och göra. Och så. Det är väl det jag tänker. Förskollärarstudent C hävdar, som förskollärarstudent A och B, att flerspråkighet handlar om hur andra språk och kulturer förs in och inkluderas i förskoleverksamheten. Förskollärarstudent C anser att det är oerhört viktigt att de flerspråkiga barnen får användning av språken i förskolan. Respondenten hänvisar också till forskning och vikten av kunskapen att kunna flera språk tidigt i livet. Jag tycker det är super viktigt att man måste få prata, att de. Om man har ett annat modersmål, måste man få prata det. Men det är viktigt att behålla det. Det finns ju massor med forskning på att så här, att det är jättebra för språkutvecklingen, att kunna flera språk, tidigt. ( ) Och det perfekta är ju när det finns någon som jobbar på förskolan som kan flera olika språk. Så att man kan få med det så, det är enklast. Men annars, hemspråkslärare borde finnas på alla förskolor, för alla barn. Ovanstående citat tydliggör förskollärarstudent C s åsikt om att anställda förskollärare eller andra pedagoger som arbetar på förskolan som också är flerspråkiga, kan vara en oerhörd tillgång. Om det inte finns uttrycker respondenten att varje barn som har ett annat språk än svenska, har rätt till undervisning i sitt modersmål av en hemspråkslärare. Förskollärarstudent D utrycker sin betydelse av flerspråkighet i citatet nedan. Barn med flera språk är flerspråkighet, viktigt för barn att stärka sitt språk för det påverkar skolans värld. Skolan är mycket ansvar vilket gör att barn med starkt modersmål får det lättare. Flerspråkighet för mig är en stor del av det nuvarande svenska samhället. Andra positiviteter är, viktigt aspekt för samhället och att läraren hjälper barnet att stötta språket i förskolan. Förskollärarstudent D menar att flerspråkighet är en stor del av det nuvarande svenska samhället. Enligt den blivande förskolläraren handlar detta om inkludering av nya kulturer och språk. Förskollärarstudent D lyfter även att barn med ett starkt modersmål oftast leder sedan till en positiv påverkan av skolgången. Därför är det oerhört viktigt att barn med flerspråkighet får stöd och den hjälp barnet är i behov av. Förskollärarstudenterna E och F har också gemensamma tankar med samtliga respondenter. De anser att flerspråkighet är när en människa talar flera språk än endast modersmålet. Flerspråkighet betyder barns rättighet till sin identitet, självkänsla, föräldrar, kultur, familj. 16

I citatet ovan resonerar förskollärarstudent E att flerspråkighet är förknippad med barns identitet och avgör barns självkänsla. Kultur, föräldrar och familjen är också inkluderade i förskollärarstudent E s betydelse av flerspråkighet. Förskollärarstudent F tycker även att flerspråkighet är en givande tillgång för både förskolan, skolan och samhället i stort. Flerspråkighet är nytt ämne för förskollärarna att arbeta med i och med modersmålsundervisning inte är aktuell i förskolor enligt lag i många kommuner i Sverige. Detta ansvar fick nu förskollärarna att sköta. Det kommer bli spännande hur det kommer att se ut i framtiden. Förskollärarstudent F hävdar att flerspråkighet inte är lika självklart som andra ämnen i förskolan. Respondenten hävdar att många förskollärare känner sig osäkra gällande arbete med flerspråkighet. Idag har många av landets kommuner tagit bort modersmålspedagoger vilket gör att som framtida förskollärare får man större ansvar med nya utmaningar. Sammanfattning Förskollärarstudenternas tankar och åsikter om flerspråkighet och dess betydelse handlar om barn med fler språk, och hur andra språk och kulturer förs in i förskolans verksamhet. Denna syn på flerspråkighet har de samtliga blivande förskollärarna gemensamt. En av respondenterna tar även upp att flerspråkighet handlar också om barn som är hörselskadade och använder teckenspråk. Förskollärarstudenterna lägger stor vikt på att man som framtida förskollärare ska uppmuntra flerspråkiga barn att tala sina språk och att de bör få stöd för det i förskolan. En av de blivande förskollärarna uppmärksammade oss på vikten att förstå flerspråkigheten som en stor del av det svenska samhället idag. Medan en annan förskollärarstudent lyfter fram en syn på hur viktig flerspråkighet är då den är en del av barns identitet. Två stycken av de blivande förskollärarna tar även upp modersmålsundervisningen i fråga. En av förskollärarstudenterna menar att tidigare hade förskollärare stöd från modersmålspedagoger, men idag har en del av landets kommuner tagit bort modersmålsundervisning i förskolan. Detta menar förskollärarstudenten att det kommer att bli ett större ansvar för en som framtida förskollärare att arbeta med flerspråkighet. Hur tänker du att arbetet med flerspråkighet kan se ut? Med fråga två var syftet att undersöka hur förskollärarstudenterna tänker att deras framtida arbete med flerspråkighet kan se ut. Arbetet med flerspråkighet kan se olika ut, beroende på vem som arbetar med det. Förskollärarstudent A har mött flerspråkiga barn under sina VFU perioder. Den blivande förskolläraren har också sett hur olika förskollärare har arbetat med de flerspråkiga barnen. 17

( ) förskolläraren kan lära sig otroligt mycket ord från olika språk. På grund av att barnet inte kan det svenska språket. Så är det dags och, liksom lika gärna att förskolläraren intresserar sig av barnets kultur. ( ) Skaffar sig kunskap och lär sig vissa ord. Vill du ha vatten eller mjölk, bland annat, exempelvis vid matsituationen. Hur smakade maten? Och så lite stödord från olika språk, och det är ju en rikedom. Så då blir ju arbetet jätteroligt och givande. Som citatet visar, menar förskollärarstudent A att intressera sig av både språk och kultur som barnen för med sig gynnar arbetet med flerspråkighet. Förskollärarstudent A nämner att det flerspråkiga arbetet kan utövas under verksamhetens vardagliga situationer, exempelvis under måltidsituationerna. Respondenten tar även upp ett annat exempel på hur arbetet kan utformas, genom att dela in barnen i små lekgrupper. Smågruppernas uppdelning kan baseras på vad för språk barnen talar, så att de kan få använda och utveckla språken med hjälp av leken. Förskollärarstudent B tar upp teckenspråk som ett positivt alternativ för det framtida arbetet med flerspråkighet. Om det är något som har med hörselskada och göra eller någonting. Då är det ju teckenspråk. Det är ju ganska vanligt på förskolan. Även för barn som kanske inte kan svenska så bra heller, då använder man ju det. Sen kanske, typ. Men när man har samlingar och sådant, ibland kanske man kan, om man sjunger sånger på ett annat språk. För att lyfta fram det. Förskollärarstudent B anser att teckenspråk är ett nödvändigt hjälpmedel samt kommunikationsmedel för barn som har någon form av hörselskada. Teckenspråk kan också vara ett stöd för barn som inte kan kommunicera så bra på majoritetsspråket. Detta hjälper både barnen och förskolläraren eftersom det icke verbala språket kompletterar det verbala språket. Förskollärarstudent C tänker som förskollärarstudent B, där de förtydligar att som förskollärare både lär sig språk och använda sig av sånger på olika språk som ett sätt att arbeta med flerspråkighet. Förskollärarstudent C lyfter även att i sitt framtida yrke i förskolans verksamhet, kommer hen ha ansvar över att ordna så att barn som är nyanlända i Sverige kan få tolk under bland annat inskolningen. Detta för att stödja barnens engagemang att lättare förstå och ta till sig de situationer och upplevelser som sker i förskolan. ( ) jag kanske borde se till att det finns en tolk. Eh, och då borde det ju finnas sådana resurser så att man kan ha tolk. Barn som inte pratar svenska, kanske bara pratar, eller håller på och lär sig svenska. Så att man kan få ha tolk längre tid. Man borde få ha tolk en vecka, två veckor på inskolning. Sådana grejer, det kan väl jag pusha för att det ska finnas. 18

Förskollärarstudent D uttrycker att det är svårt att beskriva hur man konkret kan arbeta med flerspråkighet då förskollärarstudenten anser att det finns för lite resurser som egentligen behövs för att det flerspråkiga arbetet ska få god kvalité. Arbete med flerspråkighet kan bli mycket intressant och givande men mycket ansträngande också om man jämför för den tiden förskollärare har i sin planeringstid. Arbetet med det kan ge en annan bild när det gäller arbetet i förskolan. I citatet ovan resonerar förskollärarstudent D vidare och hävdar att det flerspråkiga arbetet ändå kan bli givande och intressant, trots att resurser inte finns att tillgå i lika stor utsträckning som i skolan. Förskollärarstudent D anser att tidsplaneringen bör prioriteras, det vill säga att tänka på hur man som framtida förskollärare lägger upp planering gällande arbetet med flerspråkighet. Förskollärarstudent E anser att det inte bara är viktigt att förskollärare har intresse för det flerspråkiga arbetet, utan också att hela arbetsgruppen har intresse för det. Förskollärarstudent E tänker också att det är positivt att ifrågasätta varför man ska arbeta med flerspråkighet. Då detta synliggör behovet för det flerspråkiga arbetet menar den blivande förskolläraren. På vissa förskolor tar man med sig språkpåse. I påsen ligger det olika saker som barnet ska sätta ord på det. ( ) Det är viktigt att hela arbetsgruppen arbetar med det och har intresse. Varför man ska arbeta med det är bra att ifrågasätta sig. Man kan använda rim och ramsor på olika språk. Låt barnen att visa sitt språk och kultur i förskolan. I citatet berättar förskollärarstudent E också om olika exempel på vad man kan använda sig av för metoder i det flerspråkiga arbetet. Förskollärarstudent F tar också upp tanken att använda sig av sånger på andra språk, så som förskollärarstudenterna B och C gör. Ett annat hjälpmedel som förskollärarstudent F tänker kan vara att man som förskollärare skapar kort tillsammans med barnen där det finns både bild och text på barnens första språk. Korten kan användas bland annat vid matsituationer som stöd för barnen i samtal med andra barn. Barn för med sig sin kultur hemifrån och läraren bör vara uppmärksam på det samt fånga det genom att fråga barnet vad betyder det du gör eller berätta vad du gör. Barns kultur som kommer in ska dokumenteras på väggarna för att barn och föräldrarna ska se hur förskolan kan främja flerspråkighet och öka allas intresse att förstå flerspråkighet. Läraren kan även använda sig av musik och sång på olika språk. I citatet ovan poängterar även förskollärarstudent F att det är viktigt med dokumentation av arbetet med flerspråkighet och hur det ska synliggöras i verksamheten. 19

Sammanfattning Samtliga förskollärarstudenter är eniga om vikten att visa sitt intresse för andra språk och kulturer, när det blir aktuellt för dem att ge sig in i yrket som förskollärare. Förskollärarstudenterna anser att ökad kunskap i flerspråkighet hos förskollärare gynnar hur de ska arbeta med flerspråkighet i förskolan. Förskollärarstudenterna menar att större kunskap bidrar till ett mer givande arbete samt att man lättare kan leva sig in i flerspråkiga människors situationer och känslor. Respondenterna gav exempel på olika metoder för hur man som blivande förskollärare kan arbeta med flerspråkighet. De ansåg även att förskollärares planering och medvetna val avgör vad för kvalité arbetet med flerspråkighet får. Tror du som blivande förskollärare att flerspråkighet kan på något sätt påverka förskolans verksamhet, i så fall hur? Syftet med den tredje frågan var att vi ville få en uppfattning av förskollärarstudenternas tankar om flerspråkighet är något som påverkar förskolans verksamhet. Förskollärarstudent A anser som citatet nedan visar, att verksamheten inte blir negativt påverkad, snarare menar respondenten att förskolan får en positiv inflytande då nya kulturer, språk och erfarenheter förs in i förskolan. ( ) när jag säger påverka betyder det inte att det påverkar negativt, utan snarare blir det positivt istället. De här barnen som är nyanlända eller barnen som har något språk och bott i Sverige i hela sitt liv, men dom bär på ett annat språk hemma, det förstaspråket. De här barnen kommer in med nytt, det räcker att de är i hemlandet över sommaren. Därefter kommer de hem med material, ord, kultur. ( ) jag ser det som en positiv grej. Förskollärarstudent A menar att när det nya kulturen och språket som barnen för med sig in i förskolan uppstår ett lärande som påverkar alla i förskolan. Förskollärarstudent B anser också att flerspråkighet har en positiv påverkan. Den blivande förskolläraren säger också att flerspråkighet är någonting som förskollärare måste ta ställning till och arbeta med. Eftersom i förskolans läroplan Lpfö98/2016, tydligt beskrivs att förskollärare ska arbeta med barns olika bakgrund och erbjuda barnen att fortsätta utveckla sig i sitt första språk. Förskollärarstudent B resonerar vidare att lära sig om olika kulturer och språk är en av många mänskliga rättigheter, som inte får tryckas ner. Men vissa personer, det finns ju de personer som tänker så här: nu är vi i Sverige, då ska vi bara, då ska barnen på förskolan prata svenska. Och liksom. Men alltså jag läste någon gång att, de barn som pratar mer än ett språk, lär ju sig fler språk lättare och är duktigare på att ljuda olika språk. Så, det är det där med trångsynt, att man ska, ja. I citatet ovan talar förskollärarstudent B om upplevelser av att vara trångsynt och inte tillåta barn att tala sitt språk i förskolan, negativt påverkar utvecklandet av språket. 20